Energibesiktningsrapport Byggnadens potential



Relevanta dokument
Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential. Göteborg Kungsladugård 61:24

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Lidingö Rasta 44 Konsul Bohmans Väg 5, Lidingö

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Löparen 4 Storbergsliden 28 B, Landsnora, Sollentuna kommun

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Nacka Lännersta1:275 Hälsingevägen 1, Saltsjö-Boo

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Transkript:

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Stenbrottet 10, Stockholm Inedalsgatan 5, Stockholm Mats Olsson Täby 2012-11-22 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonv 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm energideklaration@eminenta.se 187 66 Täby **fldof33** Vat SE556733674701 www.energideklaration.com

BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Stenbrottet 10, Inedalsgatan 5, Stockholm Ägare Brf Stenbrottet 10 Uppdragsgivare Brf Stenbrottet 10, Inedalsgatan 5, 112 33 Stockholm Ordernummer 99128 Uppdrag Energideklaration Storhus Syfte Actava AB har erhållit i uppdrag att upprätta en energideklaration för byggnad på rubricerad fastighet. Inför upprättandet av energideklarationen utfördes en energibesiktning. Energibesiktningens huvudsyfte har varit att inventera fastighetens energianvändning och om möjligt ge rekommendationer på kostnadseffektiva åtgärder för att minska byggnadens energianvändning utan att försämra inomhusmiljön. Genomförande Arbetet har genomförts i form av en sammanställning av energianvändningen under en sammanhängande 12-månadersperiod samt besiktning av klimatskal och installationer. Energideklarationen har upprättats enligt gällande myndighetskrav. Besiktningsdag 2012-11-13 Besiktningsman Mats Olsson, Energiexpert, civ.ing. Handläggare Mats Olsson, Energiexpert, civ.ing. Byggnadstyp Hyreshusenhet, bostäder och lokaler. Uppförd år 1972. Actava AB Stenbrottet 10 Sida 2 av 6

UPPVÄRMNINGSSYSTEM Byggnaden värms upp med fjärrvärme. Fabrikat Elge på fjärrvärmeväxlarna. Fjärrvärmeväxlare från år 1992 samt 1994. Värmen distribueras via vattenburet system, reglerautomatik finns. Allmänt om fjärrvärme: Fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp bostäder med. Fjärrvärme är dessutom bra för inomhusmiljön. Den varken luktar eller låter och behöver sällan någon tillsyn eftersom tekniken är enkel och driftsäkerheten hög. Fjärrvärme innebär även obegränsat med varmvatten. Inte ens på morgonen eller vid middagstid, när åtgången normalt är som störst tar varmvattnet slut. Fjärrvärme är en klimatanpassad uppvärmningsform som tar vara på den energi som annars skulle gå förlorad. Exempelvis spillvärme från industrin, energi från avfall och rester från grenar och toppar vid skogsavverkning. Idag används cirka 90 procent förnyelsebara och miljöanpassade energikällor, som biobränsle och spillvärme. Fjärrvärme är resurssnålt, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att använda fjärrvärme som uppvärmningssätt minimeras utsläppen av koldioxid, kväveoxider och sot. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en fjärrvärmeundercentral bedöms till cirka 20-25 år. Fjärrvärmeväxlaren bedöms vara ålders- och försäkringsmässigt avskriven. TEMPERATURER Inomhustemperaturer Vid utomhustemperaturen +5 C uppmättes följande inomhustemperaturer: Lägenhet 1 (Olsson) + 23 C Lägenhet 2 (Berntsson) + 23 C Lägenhet 3 (Lindblad) + 21 C Garage + 19 C Trapphus + 19 C Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med cirka 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de som brukar byggnaden. Normal inomhustemperatur i bostadslägenhet under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 C. Ofta sover man bättre i ett svalt sovrum varför sovrummen med fördel kan hålla mellan 17 och 18 C. I allmänutrymmen och ytor som inte används för bostad eller annan verksamhet kan temperaturen ofta sänkas till 10-17 C och i varmgarage till 10 C. Tappvarmvattentemperatur Tappvarmvattnets temperatur uppmättes vid tappställe till 54 C. Rekommenderad maximal tappvattentemperatur vid tappstället är 55 C. För hög tappvattentemperatur orsakar onödig energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningarna efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvattentemperatur. Många uppvärmningssystem har funktionen att hålla en lägre temperatur vid tappstället och med jämna mellanrum tillfälligt höja temperaturen på tappvarmvattnet för att minimera risken för tillväxt av skadliga ämnen. Temperaturen på tappvarmvattnet kan i dessa fall hållas lägre utan risk för tillväxt av skadliga ämnen. Actava AB Stenbrottet 10 Sida 3 av 6

VENTILATION Byggnaden ventileras delvis genom mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, delvis genom mekanisk frånluft. Allmänt om FTX: En mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) innebär att byggnaden har ett styrt (reglerat) luftutbyte som blir energieffektivt genom värmeåtervinningen. Det är väsentligt att ventilationsanläggningen sköts och underhålls på rätt sätt så att ventilationen och värmeåtervinningen fungerar så effektivt som möjligt. Rengöring av fläktar och filterbyten bör utföras regelbundet. Anläggningens tekniska livslängd vad avser fläktar, värmeåtervinningsaggregat, styrenheter och andra rörliga komponenter bedöms till ca 20 år. Rengöring av ventilationskanaler samt injustering av flöden mm bör utföras med ca 10-års intervall. BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 144 kwh/m² och år. FÖRESLAGNA KOSTNADSEFFEKTIVA ENERGIÅTGÄRDER ÅTGÄRD: Injustering av värmesystemet Beskrivning av åtgärden: Vid värmeinjustering säkerställs att värmesystemet balanseras så att varje rum/lägenhet erhåller önskad innetemperatur. Dålig injustering ger klagomål som åtgärdas med höjd framledningstemperatur, vilket i sin tur innebär för höga temperaturer i andra delar av byggnaden och därmed ökade förluster i dessa via transmission, ventilation och via fönstervädring. Energibesparing som följd av en injustering uppnås genom sänkt framledningstemperatur med bibehållen värmekomfort. Investeringskostnad: Arbetstidskostnad, 20-40 kr/kvm Minskad energianvändning kwh/år: Ca 8-10 % ÅTGÄRD: Byte av äldre DUC, datoriserad undercentral. Beskrivning av åtgärden: För att bättre kunna styra den vattentemperatur som leds ut i radiatorkretsen krävs att befintlig DUC byts ut mot en modernare variant. Med en modernare DUC kan temperaturkurvan för radiatorkretsens framledningstemperatur anpassas bättre mot rådande utomhustemperatur. Investeringskostnad: Ca 25 000 kr. Minskad energianvändning kwh/år: Ca 8-10 % Actava AB Stenbrottet 10 Sida 4 av 6

BOENDEINFORMATION - ENERGISPARTIPS För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Nedan följer ett antal tips på vad du som brukare kan göra för att minska din energianvändning och miljöpåverkan. Belysning och apparater Standby på TV, datorer och annan hushållselektronik drar mycket el i onödan. Stäng av med avstängningsknappen. Elektronikprodukter som står på standby kan kosta upp till cirka 400 kronor per år. Ett grenuttag med strömbrytare minskar risken att onödig el förbrukas. Dessutom är det bra ur brandsynpunkt. Välj energisnåla apparater/vitvaror av energiklass A eller bättre när du köper nya. Byt ut glödlampor mot led- eller lågenergilampor. Dessa håller betydligt längre och använder avsevärt mindre energi än glödlampor. Släck lampor i rum där ingen befinner sig. En lampa drar inte mer ström för att den tänds eller släcks ofta. I vissa fall kan ljussensorer, rörelsevakter eller timer vara till nytta. Tvätt och badrum Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Dusch är mer energieffektivt än bad men duscha inte längre än nödvändigt. Byt dåliga packningar i kranar som läcker. En läckande varmvattenkran förbrukar mycket energi. Fyll tvättmaskinen innan du kör den och låt tvätten självtorka om möjlighet finns. Kök och matlagning Kontrollera temperaturen i kyl- och frysskåp. I frysen ska det vara -18 grader och i kylskåpet mellan +2 och +6 grader. En grad kallare än vad som behövs ökar energiförbrukningen med upp till 5 procent. Tina mat i kylskåpet. Kylskåpet drar nytta av kylan. Se till att du regelbundet frostar av frysen och gör ren baksidan. En kastrull med lock värms upp snabbare. Därmed minskar elförbrukningen. En vattenkokare är mer effektiv än en spisplatta. Använd inte köksfläkten mer än nödvändigt eftersom den drar ut stora mängder varmluft. Mikrovågsugnen är vanligtvis effektivare än spisen. Öppna inte ugnsluckan i onödan. Ugnstemperaturen sjunker med ungefär 25 grader varje gång. Diska inte under rinnande vatten och fyll diskmaskinen innan du kör den. Ventilation och värme Vädra kort. Det räcker med 5-10 minuter, då hinner inte väggar och inredning kylas. Håll högst 21 grader i bostaden. Sänk temperaturen i sovrummet. Ofta sover man bättre om det är lite svalt. När du reser bort kan du sänka inomhustemperaturen till cirka 15 grader. Täta dragiga fönster och dörrar. Fäll ner persienner eller rullgardiner under vinternätterna. Det minskar värmeutstrålningen. Ställ inte möbler för nära radiatorerna. En stor del av den värme vi får från radiatorerna är strålningsvärme. Actava AB Stenbrottet 10 Sida 5 av 6

FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR OCH MILJÖMÄRKT EL Förnyelsebar energi Förnyelsebara energikällor är källor som hela tiden förnyar sig och som inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. Energikällor som räknas som förnyelsebara är vind-, sol-, vatten- och bioenergi. För att ge stöd till produktion av el från förnyelsebara energikällor finns en så kallad elcertifikatsavgift. Denna är obligatorisk och är numera en del av det totala elpriset. Miljömärkt el El som kan få märkningen Bra Miljöval är el från förnyelsebara källor under förutsättning att den produceras enligt fastställda miljökrav. Det är Svenska Naturskyddsföreningen som utifrån sina krav bestämmer om elen får märkningen Bra Miljöval. De kontrollerar dessutom att elbolagen verkligen uppfyller kraven. Många leverantörer erbjuder idag miljömärkt el för ett mindre tillägg på ordinarie elpris. Solsystem Att utnyttja solens strålar till att generera både värme och elektricitet ger minimal miljöpåverkan. Det vanligaste sättet att utnyttja solvärme i småhus är genom ett kombisystem där en solfångare kopplas till en ackumulatortank som lagrar värmen. Systemet kombineras vanligtvis med ytterligare en värmekälla. Alternativt kopplas solfångaren enbart till varmvattenberedaren för uppvärmning av tappvarmvatten. Ett annat system för att utnyttja solens strålar är ett så kallat solcellssystem. Detta system producerar elektricitet istället för varmvatten. Det finns ekonomiskt stöd att söka för den som installerar ett solcellssystem. Stöd kan även ges till solvärmehybridsystem vilket producerar både el och värme i en och samma konstruktion. Energimyndigheten har samlat de aktuella bidrag som går att söka inom energiområdet. http://www.energimyndigheten.se/sv/hushall/aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/ Vindkraft Vinden är en ren och förnyelsebar energikälla som inte ger några utsläpp eller kräver miljöbelastande transporter av bränsle. I ett vindkraftverk fångas vindens rörelseenergi upp och omvandlas till el. Det finns vindkraftverk för privatpersoner att köpa och det krävs inget bygglov om vissa krav uppfylls. Om vindkraftverket kopplas in till den egna fastigheten och till externt elnät täcker vindkraftverkets produktion i första hand det egna behovet av el, resten exporteras till det externa elnätet. Fördelarna med eget vindkraftverk ökar och blir ännu mer intressant om vi går mot de elpriser som finns ute i Europa idag. Actava AB Stenbrottet 10 Sida 6 av 6