Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström
Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv De svenska miljömålen Avrinning från tak bidrar med både metaller och organiska föroreningar till dagvatten
Bakgrund Metaller i dagvatten Utbredd förekomst i naturlig och urban miljö. Många metaller används i eller som takmaterial, stuprör, fasad- och takfärg etc. Mobila vid lågt ph Foto: Privat
Bakgrund organiska föreningar i dagvatten Polycykliska aromatiska kolväten (PAH): Från förbränning, trafik och petroleumprodukter bitumen. Ftalater: Industrikemikalie, används som mjukgörare i plast (PVC). Nonylfenoler och etoxilater: Universal användning för t.ex. ytbehandling, tillsats i färger, plaster och lacker. Pesticider: Förhindrar mikrobiell tillväxt på tak och fasader.
Studiens syfte och omfattning Utreda bidraget av föroreningar från specifika källor till dagvatten Vanligt förekommande takmaterial Takpapp, betong-/tegelpannor, plåttak etc. Studerade föroreningar: Metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, V, Zn), PAH, ftalater, urea-baserade pesticider, nonylfenoler och nonylfenoletoxilater.
Takmaterial
Metod Syntetiskt regnvatten baserat på mätningar av regnvattenkvalitet i Sverige Höga koncentrationer av salter samt lågt ph worst case scenario
Metod Syntetiskt regnvatten: 32 mm vattenpelare Lakning i 24 timmar i täckta bägare på skakbord Analys på ackrediterat laboratorium
Främst metaller i löst fas, undantaget Zn. Cu samt Ni släppte från takshingel ej från liknande material Ytbeläggning kan hindra eller minska utsläpp Resultat: Metaller
Resultat: PAH & Nonylfenol PAH släpptes från takmassan samt shingeln ca. 260-500 % respektive 10-15 % av koncentrationer som rapporterats i dagvatten i Paris (Gasperi et al. 2014). Nonylfenol släpptes från PVC, shingeln och ena takpappen Koncentrationerna från shingel motsvarar ovannämnda koncentrationer i dagvatten i Paris.
Resultat Herbiciden diuron från takfärgen förbjudet som växtskydd i Sverige sedan 1993 och som antifoulingprodukt i EU:s biocidförordning sedan 2008. Ftalater detekterades inte från någon av de studerade takmaterialen Tydliga skillnader mellan likvärdiga material t.ex. shingel/takpapp eller betongpannor
Diskussion Resultaten speglar inte naturliga förhållanden faktorer som temperatur, regnintensitet etc. Fabriksnya material ingen påverkan från atmosfärisk deposition eller nötning. Före lakförsök Efter lakförsök
Slutsatser Flera av de studerade takmaterialen visade potential att bidra med föroreningar till dagvatten Störst antal föroreningar släpptes från shingel Cd, Cu, Ni, PAH och nonylfenol Likvärdiga takmaterial uppvisade betydande skillnader i lakningsbeteende Flera av takmaterialen anses inte vara troliga bidragare av några av de studerade föroreningarna Rostfritt stål, ytbelagd betong, tegel samt en takpapp
Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: aleand@ltu.se Följ oss på Twitter @_DagNat
Referenser Gasperi, J., Sebastian, C., Ruban, V., Delamain, M., Percot, S., Wiest, L., Mirande, C., Caupos, E., Demare, D., & Kessoo, M. D. K. (2014). Micropollutants in urban stormwater: Occurrence, concentrations, and atmospheric contributions for a wide range of contaminants in three French catchments. Environmental Science and Pollution Research, 21(8), 5267-5281. Pihl Karlsson, G., Blomgren, H., Petterson, K., Svensson, A., & Sjöberg, K. (2003). Nationell miljöövervakning av luft-och nederbördskemi 2002. IVL Svenska Miljöinstitutet The European Parliament and the Council of the European Union. Directive 2000/60/EC of the European parliament and of the council establishing a framework for the community action in the field of water policy, (2000).