Mellanmänsklig tillit i Sverige 1996-17 Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 18:21]
Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Den nationella SOM-undersökningen om mellanmänsklig tillit... 3 Figur 1 Mellanmänsklig tillit 1996 17... 5 Figur 2 Andel höglitare efter kön... 6 Figur 3 Andel låglitare efter kön... 7 Figur 4 Andel höglitare efter ålder... 8 Figur 5 Andel låglitare efter ålder... 9 Figur 6 Andel höglitare efter utbildningsnivå... Figur 7 Andel låglitare efter utbildningsnivå... 11 Figur 8 Andel höglitare efter beskrivning av nuvarande hem... 12 Figur 8 Andel låglitare efter beskrivning av nuvarande hem... 13 Figur 8 Andel höglitare efter bostadsort... 14 Figur 9 Andel låglitare efter bostadsort... 15 Figur Andel höglitare efter uppväxtland... 16 Figur 11 Andel låglitare efter uppväxtland... 17 Figur 12 Andel höglitare efter arbetsmarknadsstatus... 18 Figur 13 Andel låglitare efter arbetsmarknadsstatus... 19 Figur 14 Andel höglitare efter sjuk/aktivitetsersättning... Figur 15 Andel låglitare efter sjuk/aktivitetsersättning... 21 Figur 16 Andel höglitare efter sjukskrivning... 22 Figur 17 Andel låglitare efter sjukskrivning... 23 Figur 18 Andel höglitare efter subjektiv hälsa... 24 Figur 19 Andel låglitare efter subjektiv hälsa... 25 Figur Andel höglitare efter politiskt intresse... 26 Figur 21 Andel låglitare efter politiskt intresse... 27 Figur 22 Andel höglitare efter ideologisk självplacering... 28 Figur 23 Andel låglitare efter ideologisk självplacering... 29 Figur 24 Andel höglitare efter partisympati... Figur 25 Andel låglitare efter partisympati... 31 Figur 26 Andel höglitare efter användning av sociala medier... 32 Figur 27 Andel låglitare efter användning av sociala medier... 33 Figur 28 Andel höglitare efter konsumtion av Aktuellt/Rapport... 34 Figur 29 Andel låglitare efter konsumtion av Aktuellt/Rapport... 35
Introduktion SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinionsbildning och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en samverkan mellan två institutioner vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner främst inom samhällsvetenskap. SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOMundersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och djupare analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOMinstitutets webbsida. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOMundersökningen 17 tillgängliggörs på hemsidan i juni 18. Den nationella SOM-undersökningen 17 Fältarbetet för den nationella SOM-undersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 17 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet. Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. 17 ingick personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOM-undersökningen 17 skickades till. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ca 8 sidor är gemensamma för samtliga editioner och övriga sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 14 september och 31 december 17. En stor andel av svaren inkom tidigt och dagar in i fältarbetet hade närmare 85 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. Svarsfrekvens och representativitet Av det ursprungliga urvalet på totalt personer var det 812 personer som besvarade och skickade in formuläret vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 55 procent 1. Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att knappt hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är den demografiska representativiteten i svarsgruppen god i de flesta avseenden. I figur 1 görs det däremot tydligt att en lägre andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. 17 fick respondenterna för första gången en belöning i form av skraplott eller värdecheck efter inskickat svar. Det gav en positiv effekt på svarsfrekvensen och förbättrade de yngre åldersgruppernas representativitet. 1 I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 836 personer, motsvarande 4,1 procent, har räknats bort som naturligt bortfall. 1
Figur 1 Svarsfrekvens i olika åldersgrupper 1996 17 (procent) -79 år -85 år -69 år 16-19 år 25-29 år -24 år 16 19 år 24 år 25 29 år 69 år 79 år 85 år Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots variationen i svarsfrekvens mellan olika åldersgrupper. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget 1. skattningar och felmarginaler SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16-85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen gör att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar. Tabell 1 Lathund för procentskattningar vid olika gruppstorlekar (felmarginaler och procentenheter) Skattning procent ±9,8 ±6,9 ±4,9 ±3,5 ±3,1 ±2,2 procent ±9, ±6,4 ±4,5 ±3,2 ±2,8 ±2, procent ±5,9 ±4,2 ±2,9 ±2,1 ±1,9 ±1,3 6 procent ±4,7 ±3,3 ±2,3 ±1,6 ±1,5 ±1, 2 procent ±2,7 ±1,9 ±1,4 ±1, ±,9 ±,6 1 Elias Markstedt (14) Representativitet och viktning. SOM-rapport 14:, SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Den nationella SOM-undersökningen om mellanmänsklig tillit Människor i Sverige är tillitsfulla. Vi uppfattar i mycket hög grad att andra människor i allmänhet är att lita på. Uttryckt med forskarspråk visar all tillgängliga undersökningar att den mellanmänskliga tilliten i Sverige det sociala kapitalet - är bland det högsta i hela världen. Betydelsen av ett sådant resultat är svår att överskatta. Mellanmänsklig tillit är ett helt centralt smörjmedel i ett välfungerande samhälle. Den gör att alla beslut blir smidigare, mer effektiva och går snabbare. Den operativa mekanismen är att hög tillit sänker alla transaktionskostnader i ett samhälle. Om de flesta människor är pålitliga går det mesta bättre. Då behövs färre låsta dörrar, mindre kostsamma säkerhetsarrangemang och inte så många advokater. För människor och samhällen fördelaktiga utbyten vare sig dessa är ekonomiska, sociala eller politiska kommer lättare till stånd om parterna uppfattar att de kan lita på varandra. I SOM-undersökningarna introducerades mätningar av den mellanmänskliga tilliten i mitten av 19-talet. Initiativtagare var Bo Rothstein och Sören Holmberg. Mätinstrumentet blev inte det grova tvådelade mått som används internationellt i t ex WVS-studierna. Istället utformades ett mer fingraderat mått på en elvagradig skala. Enkätfrågan fick följande lydelse: Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svaren anges på en skala mellan (det går inte att lita på människor i allmänhet) till (det går att lita på människor i allmänhet). Frågan har funnits med i alla nationella SOM-undersökningar sedan 1996. Forskningsanslag som Bo Rothstein förfogar över finansierar mätningarna. Det statistiska arbetet med föreliggande rapport har genomförts av Marcus Weissenbilder. 3
Mellanmänsklig tillit i Sverige 4
Mellanmänsklig tillit 1996-17 59 56 Höglitare (7-) 26 Medellitare (4-6) 9 12 Låglitare (-3) 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 5
Andel höglitare efter kön 1996-17 57 57 Kvinna 55 Man 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17. Frågeformulering: Frågan lyder "I vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?" och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 6
Andel låglitare efter kön 1996-17 13 Man 12 Kvinna 9 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17. Frågeformulering: Frågan lyder "I vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?" och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 7
Andel höglitare efter ålder 1996-17 63 59 64 år 57 49 år 57 57 65 år 52 44 16 29 år 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 8
Andel låglitare efter ålder 1996-17 11 11 9 8 19 16 29 år 12 49 år 11 64 år 11 65 år 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 9
Andel höglitare efter utbildningsnivå 1996-17 72 67 Hög 57 51 51 Medel 43 Låg 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Utbildningsnivå är en tredelad variabel där 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medel = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, eftergymnasial utbildning, men ej studier eller examen från högskola/universitet, Hög = studier/ examen från högskola/universitet. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17
Andel låglitare efter utbildningsnivå 1996-17 11 18 Låg 14 Medel 8 Hög 6 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Utbildningsnivå är en tredelad variabel där 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medel = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, eftergymnasial utbildning, men ej studier eller examen från högskola/universitet, Hög = studier/ examen från högskola/universitet. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 11
Andel höglitare efter beskrivning av nuvarande hem 1996-17 77 67 71 Högre tjänstemannahem 67 Tjänstemannahem* 53 55 Företagarhem** 45 Arbetarhem 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Beskrivning av nuvarande hem utgörs av frågan Hur skulle du beskriva ditt nuvarande hem?. *Före 8: Alternativet löd högre tjänstemannahem/akademikerhem. ** Jordbrukarhem har inkluderats i kategorin Företagarhem. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 12
Andel låglitare efter beskrivning av nuvarande hem 1996-17 16 17 Arbetarhem 13 Företagarhem** 8 Tjänstemannahem* 7 7 Högre tjänstemannahem 6 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Beskrivning av nuvarande hem utgörs av frågan Hur skulle du beskriva ditt nuvarande hem?. *Före 8: Alternativet löd högre tjänstemannahem/akademikerhem. ** Jordbrukarhem har inkluderats i kategorin Företagarhem. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 13
Andel höglitare efter bostadsort 1996-17 61 61 58 56 59 Sthlm/Gbg/Malmö 57 Stad/Större tätort 54 Ren landsbygd 54 Mindre tätort 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 121314151617 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 14
Andel låglitare efter bostadsort 1996-17 14 15 Ren landsbygd 13 Mindre tätort 9 12 Stad/Större tätort 9 11 Sthlm/Gbg/Malmö 7 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 121314151617 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 15
Andel höglitare efter uppväxtland 1996-17 51 39 58 Sverige 49 Europa inkl. Norden 45 Utanför Europa 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Utanför Europa: Under svarspersoner år 1996 och 1997. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 16
Andel låglitare efter uppväxtland 1996-17 19 17 Utanför Europa 11 14 Europa inkl. Norden 12 Sverige 9 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Utanför Europa: Under svarspersoner år 1996 och 1997. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 17
Andel höglitare efter arbetsmarknadsstatus 1996-17 65 61 Förvärvsarbetande 48 47 46 Studerar 36 Arbetslös 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: I kategorin Förvärvsarbetande ingår även sjukskrivna och föräldralediga. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 18
Andel låglitare efter arbetsmarknadsstatus 1996-17 22 Arbetslös 15 15 Studerar 9 Förvärvsarbetande 8 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: I kategorin Förvärvsarbetande ingår även sjukskrivna och föräldralediga. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 19
Andel höglitare efter sjuk/aktivitetsersättning 1996-17 59 56 57 Övriga 34 Har sjuk/aktivitetsersättning* 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: I kategorin Övriga ingår samtliga övriga svarspersoner. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och
Andel låglitare efter sjuk/aktivitetsersättning 1996-17 25 Har sjuk/aktivitetsersättning* 9 12 Övriga 9 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: I kategorin Övriga ingår samtliga övriga svarspersoner. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 21
Andel höglitare efter sjukskrivning 3-17 61 58 Upp till en vecka 56 57 Ej sjukskriven senaste 12 mån 48 51 Mellan 1 vecka och 12 mån 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 3-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 22
Andel låglitare efter sjukskrivning 3-17 13 17 Mellan 1 vecka och 12 mån 11 12 Ej sjukskriven senaste 12 mån 11 Upp till en vecka 9 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 3-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 23
Andel höglitare efter subjektiv hälsa 2-17 66 66 Bra (9-) 56 43 55 Medel (5-8) 31 Dålig (-4) 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Subjektiv hälsa mäts med frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? och graderas på en elvagradig skala (-) där motsvarar Mycket dåligt och Mycket gott. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2-17 24
Andel låglitare efter subjektiv hälsa 2-17 23 9 28 Dålig (-4) 12 Medel (5-8) 9 Bra (9-) 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Subjektiv hälsa mäts med frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? och graderas på en elvagradig skala (-) där motsvarar Mycket dåligt och Mycket gott. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2-17 25
Andel höglitare efter politiskt intresse 1996-17 64 53 62 Mycket/ganska intresserad 47 Inte särskilt/inte alls intresserad 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Politiskt intresse bygger på frågan Hur intresserad är du i allmänhet av politik?. Svarsalternativen är Mycket intresserad, Ganska intresserad, Inte särskilt intresserad samt Inte alls intresserad. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 26
Andel låglitare efter politiskt intresse 1996-17 9 15 Inte särskilt/inte alls intresserad 11 Mycket/ganska intresserad 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Politiskt intresse bygger på frågan Hur intresserad är du i allmänhet av politik?. Svarsalternativen är Mycket intresserad, Ganska intresserad, Inte särskilt intresserad samt Inte alls intresserad. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 27
Andel höglitare efter ideologisk självplacering 1996-17 64 63 Vänster 62 58 Höger 52 48 Varken eller 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Ideologisk självplacering bygger på frågan Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. Variabeln bygger på en sammanslagning där Höger = Klart höger samt Något höger och Vänster= Klart vänster samt Något vänster. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 28
Andel låglitare efter ideologisk självplacering 1996-17 13 16 Varken eller 8 12 Höger 9 Vänster 6 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Ideologisk självplacering bygger på frågan Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. Variabeln bygger på en sammanslagning där Höger = Klart höger samt Något höger och Vänster= Klart vänster samt Något vänster. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 29
Andel höglitare efter partisympati 1996-17 68 Centerpartiet 66 67 Liberalerna 67 Miljöpartiet 62 64 Vänsterpartiet 61 61 Socialdemokraterna 57 Moderaterna 54 Kristdemokraterna 53 37 Sverigedemokraterna 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 121314151617 Kommentar: Partisympati bygger på frågan Vilket parti tycker du bäst om idag?. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Andelen höglitare bland de som sympatiserar med Feministiskt initiativ var 69 14, 15, 71 16 och 55 17. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17
Andel låglitare efter partisympati 1996-17 25 25 Sverigedemokraterna 14 Kristdemokraterna 12 11 Moderaterna Vänsterpartiet Socialdemokraterna 9 9 8 Miljöpartiet 5 7 Centerpartiet 4 7 Liberalerna 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 121314151617 Kommentar: Partisympati bygger på frågan Vilket parti tycker du bäst om idag?. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Andelen låglitare bland de som sympatiserar med Feministiskt initiativ var 9 14, 15, 5 16 och 14 17. på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996-17 31
Andel höglitare efter användning av sociala medier 9-17 59 58 Aldrig 57 Dagligen 57 57 5-6 dagar/vecka - Mer sällan 47 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Användning av sociala medier bygger på frågan Hur ofta har under de senaste 12 månaderna använt sociala medier?. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 9-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 32
Andel låglitare efter användning av sociala medier 9-17 15 11 12 5-6 dagar/vecka - Mer sällan 12 Aldrig 11 Dagligen 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Användning av sociala medier bygger på frågan Hur ofta har under de senaste 12 månaderna använt sociala medier?. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 9-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 33
Andel höglitare efter konsumtion av Aktuellt/Rapport 5-17 57 Någon/några gånger/vecka 59 Dagligen 55 38 48 Mer sällan/aldrig 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Frågan där Aktuellt och Rapport kombineras ställdes för första gången 5. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 5-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 34
Andel låglitare efter konsumtion av Aktuellt/Rapport 5-17 22 18 Mer sällan/aldrig 11 Dagligen 11 Någon/några gånger/vecka 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar: Frågan där Aktuellt och Rapport kombineras ställdes för första gången 5. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 5-17 på människor i allmänhet?' och graderas på en elvagradig skala ( ) där motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 35
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 7, 5 Göteborg 31 786 3