Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2010

Rapport 2010:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2010

Kommunernas budget- och skuldrådgivning En lägesrapport 2010 Rapport 2010:8 Konsumentverket 2010 2

3 Sammanfattning Att hjälpa människor som hamnat på obestånd är en stor vinst för den enskilde och den enskildes familj. Det ger den drabbade en chans att göra något åt sin situation och få ett bättre liv. Samhället i stort vinner mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning. Kommunerna ska lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer enligt skuldsaneringslagen. Konsumentverkets roll är att ge stöd och vägledning till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. För att få en bild av hur verksamheten ser ut i landet görs sedan 3 år tillbaka en årlig kartläggning av den kommunala budget- och skuldrådgivningen. 286 av landets 290 kommuner tillhandahåller budget- och skuldrådgivning till sina invånare. Det är visserligen en förbättring mot förra året men trots att detta är en lagstadgad verksamhet saknar alltså 4 kommuner fortfarande budget- och skuldrådgivning. Det är Grästorp, Ragunda, Åsele och Älmhult som inte erbjuder sina invånare budget- och skuldrådgivning. Det är 6 kommuner fler som har verksamhet i år men trots det erbjuds landets invånare mindre tid totalt sett. Det är 380 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning. Deras arbetstid motsvarar 215 årsarbetskrafter vilket innebär att de flesta arbetar deltid med budget- och skuldrådgivning. Det är en minskning med 5 årsarbetskrafter jämfört med förra året. Detta har skett samtidigt som Kronofogden har registrerat det högsta antalet ansökningar om obetalda skulder någonsin. De allra minsta och de allra största kommunerna erbjuder mindre tid än riksgenomsnittet, som ligger på 3 minuter per person och år. De 3 kommuner som erbjuder flest antal minuter per invånare och år är Bengtsfors, Nordanstig och Sala. De som erbjuder minst antal minuter budget- och skuldrådgivning är Lomma, Norsjö och Värnamo.

4 Väntetiden varierar kraftigt mellan kommunerna med alltifrån ingen kötid alls till 1,5 år. Det är en förkortning mot förra året då kommunen med längst väntetid hade 2 års kö. Den absolut vanligaste väntetiden ligger mellan 2 och knappt 5 veckor. Skuldsaneringsärenden och ärenden där människor riskerar att få elen avstängd eller där barnfamiljer är berörda får ofta förtur. I 67 procent av kommunerna är socialnämnden uppdragsgivare. Dessa har längst medelväntetid trots att de inte erbjuder mindre tid än riksgenomsnittet. Trenden de senaste tre åren visar att arbetet med att ge personer budget- och skuldråd ökar och arbetet med att hjälpa till vid skuldsanering minskar. En förklaring kan vara att många överskuldsatta har inväntat en ny gynnsammare lagstiftning. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna arbeta med förebyggande insatser. 128 kommuner har angett att de inte arbetar förebyggande över huvud taget.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...6 Konsumentverkets roll...6 Kommunal budget- och skuldrådgivning...6 Bakgrund...7 Syfte...7 Metod...8 Frågeställningar...8 Definitioner av arbetsområden...9 Avgränsning...9 Skattade uppgifter...9 Övriga inhämtade uppgifter...10 Budget- och skuldråd en lagstadgad rättighet...11 Mindre tid i kommunerna...13 Inga heltider i de mindre kommunerna...15 Socialnämnden är vanligaste uppdragsgivaren...16 Arbete med skuldsanering har minskat...17 Budget- och skuldrådgivare är behjälpliga vid skuldsaneringsansökningar...18 Organisation spelar roll för det förebyggande arbetet...19 Längsta väntetiden har blivit kortare...20 Små köper av stora...22 Kronofogdens statistik...25 Budget- och skuldrådgivarna viktigare än någonsin...26 Konsumentvägledning i jämförelse med budget- och skuldrådgivning...27 Mest verksamhet i kommuner med 10 001 till 15 000 invånare...29 Mindre förebyggande inom budget- och skuldrådgivningen...30 Kommuner köper oftare konsumentvägledning än...31 budget- och skuldrådgivning...31 Olika uppdragsgivare...32 Mer information...33 Källförteckning...33 Bilagor...33

6 Inledning Enligt skuldsaneringslagen (2006:548) ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. För detta krävs högkvalitativ kommunal budget- och skuldrådgivning. Skuldsatta personer behöver i många fall hjälp och stöd under hela skuldsaneringsprocessen för att skuldsaneringen ska bli verkningsfull. Kommunen har alltså en central roll för att skuldsaneringslagen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Det är varje kommuns eget ansvar att se till att det finns resurser för budget- och skuldrådgivning i förhållande till behov. De allra flesta skuldsatta uppfyller inte villkoren för att få skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Det stora flertalet av de som söker sig till en budget- och skuldrådgivare behöver annan hjälp och andra lösningar än en skuldsanering enligt lag. Hos budget- och skuldrådgivaren ska de som behöver ekonomisk rådgivning kunna få det. Skuldsatta ska också få hjälp av kommunerna att nå olika former av frivilliga uppgörelser med sina fordringsägare. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna arbeta med förebyggande insatser. Konsumentverkets roll Historiskt sett har Konsumentverket stöttat hushållsekonomisk rådgivning i kommunal regi sedan slutet av 1970-talet. Efter införandet av den första skuldsaneringslagen 1994 har Konsumentverkets stöd inriktats mot den verksamhet som vi idag kallar budget- och skuldrådgivning. I och med att skuldsaneringslagen ändrades den 1 januari 2007 blev Konsumentverkets stöd till kommunerna lagstadgat Kommunal budget- och skuldrådgivning Kommunernas roll när det gäller budget- och skuldrådgivningsarbete anges i 2, andra stycket i skuldsaneringslagen (2006:548): Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan.

7 Rollen specificeras närmare i propositionen 2005/06:124: Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem rådgivarna skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. Bakgrund Under flera år har Konsumentverket kartlagt den kommunala konsumentverksamheten. I och med Konsumentverkets roll enligt 2007 års skuldsaneringslag uppstod ett behov av att även kartlägga den kommunala budget- och skuldrådgivningen. I Regeringens proposition 2005/06:124 inför 2007 års skuldsaneringslag anges att en av Konsumentverkets uppgifter är att utvärdera den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för. Konsumentverket har därför genomfört denna kartläggning av budget- och skuldrådgivning för tredje året i rad. Resultaten från undersökningen redovisas i denna rapport. Resultatet från förra årets undersökning visade att tio kommuner saknade budget- och skuldrådgivning. Konsumentverkets generaldirektör skrev till de kommuner som saknade budget- och skuldrådgivning 2009, och kopia skickades till länsstyrelserna och Socialstyrelsen som är tillsynsmyndigheter. Syfte Syftet är att kartlägga budget- och skuldrådgivningen för att regeringen, kommunerna, Konsumentverket och andra myndigheter, massmedierna med flera ska få en aktuell bild av verksamheten i hela landet, samt att följa verksamhetens utveckling från år till år.

8 Metod En enkät har skickats ut till landets alla kommuner. De frågor som kommunerna fick besvara presenteras nedan. Därefter följer en beskrivning av de arbetsområden som respondenterna har fått fördela sin arbetstid på. Frågeställningar Landets alla kommuner har besvarat en enkät med frågeställningar som: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Var finns verksamheten organisatoriskt? Finns medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning? Hur många timmar läggs på budget- och skuldrådgivning en genomsnittsvecka? Finns samarbeten mellan kommunerna, köp- eller säljavtal? Hur många personer arbetar med budget- och skuldrådgivning totalt i kommunen? Hur lång är väntetiden, har någon typ av ärenden förtur i kommunen? Finns det någon uttalad strategi för att hålla nere/förkorta väntetiden? Om verksamhet saknas: Av vilken anledning saknas budget- och skuldrådgivning? Vilken hjälp från Konsumentverket skulle få kommunen att starta upp budget- och skuldrådgivning? Se frågorna i sin helhet i bilaga 1: Enkätfrågorna.

9 Definitioner av arbetsområden Arbetstiden har kommunerna fått fördela på följande fyra arbetsområden: Rådgivning Med rådgivning menas exempelvis att planera budget, ge skuldråd, förhandla med fordringsägare samt arbeta med frivilliga lösningar och förändringsarbete. Skuldsanering Med skuldsanering menas, förutom hjälp vid ansökan om skuldsanering, även omprövning och överklaganden samt stöd under hela skuldsaneringsprocessen. Förebyggande arbete Med förebyggande arbete menas allt arbete i syfte att motverka överskuldsättning. Exempel på förebyggande arbete kan vara kontakter och samarbete med skolor, organisationer och näringsliv samt mediekontakter och utdelning av informationsmaterial. Internt arbete Internt arbete handlar bland annat om administration och egen utbildning. Avgränsning I Stockholm och Göteborg har respektive stadsdel egen budget- och skuldrådgivning. I denna rapport har stadsdelarnas resultat räknats samman och redovisas per kommun. Olikheter mellan stadsdelarna framgår därför inte. Skattade uppgifter Rapporten bygger på kommunernas egna uppgifter, som ibland är uppskattningar, och därför är siffrorna inte exakta. Vi bedömer ändå att den ger en bra bild av hur budget- och skuldrådgivningen i landet ser ut.

10 Övriga inhämtade uppgifter Uppgifter om kommunal konsumentvägledning har hämtats ur Konsumentverkets rapport 2010: 7 Kommunernas konsumentvägledning en lägesrapport 2010. Befolkningsstatistik (från den 31 december 2009) och statistik över medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst för 2008) per kommun har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB). I rapporten används även statistik som har inhämtats från Kronofogden. När vi i rapporten skriver andel skuldsatta menar vi den andel av kommunens invånare som enligt Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas den 16 februari 2010 var restförda för någon skuld, d.v.s. andelen personer med en aktuell skuld hos Kronofogden. Från Kronofogden har även hämtats statistik över antal skuldsaneringsansökningar och betalningsförelägganden under 2009.

11 Budget- och skuldråd en lagstadgad rättighet Budget- och skuldrådgivare kan göra skillnad för att personer ska finna lösningar på sina ekonomiska problem. De kan verka för olika former av frivilliga lösningar mellan parterna. Om en skuldsanering är aktuell kan budget- och skuldrådgivaren lämna värdefull rådgivning och stöttning under hela processen. Enligt skuldsaneringslagen har varje kommuninvånare i Sverige rätt att kräva detta. Trots detta saknar fortfarande 4 kommuner budget- och skuldrådgivning. Andelen skuldsatta i landet är 4 procent i genomsnitt. Saknar 2010 Kommunernas kommentarer Andel skuldsatta Grästorp Ragunda Åsele Älmhult Hjälper till med enklare ärenden, planerar att köpa tjänsten. Har fortfarande ingen och har inte budgeterat för en sådan tjänst. Planerar att utbilda en budget- och skuldrådgivare under 2010. Behöver vidareutbilda personal. Vanlig enklare rådgivning ges via socialsekreterare. 4 % 5 % 3 % 2 % Det har skett en förbättring sen förra året då hela 10 kommuner saknade verksamhet. 9 av dessa har idag budget- och skuldrådgivning men 3 andra kommuner har lagt ned sin verksamhet. Saknade 2009 Hur är det 2010? Andel skuldsatta Dorotea 4 tim/v, men har inte riktigt kommit igång 2 % Hultsfred 28 tim/v 5 % Hällefors Köper 3 tim/v av Filipstad 4 % Ljusnarsberg 2 tim/v, men har inte arbetat med det under senaste året. 8 % Lycksele 2,25 tim/v 3 % Norberg Köper 4 tim/v av Fagersta 6 % Ragunda Har fortfarande ingen. Ej budgeterat för en sådan tjänst. 5 % Sorsele 5 tim/v, har en socialsekreterare som ska lära sig BUS. 3 % Storfors 4 tim/v 6 % Älvkarleby Köper 2 tim/v av konsult 5 % 28 kommuner har medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning.

12

13 Vid en jämförelse mellan tid i minuter per invånare och år har 72 kommuner minskat sin verksamhet jämfört med förra året medan 76 har ökat. 138 kommuner har oförändrad verksamhet och 4 kommuner saknar budget- och skuldrådgivning. Mindre tid i kommunerna I år har arbetstiden minskat med 5 årsarbetskrafter trots att 6 kommuner har startat verksamhet sedan förra året. Totalt arbetar 215 årsarbetskrafter med budget- och skuldrådgivning i landets kommuner. Motsvarande siffra 2009 var 220 årsarbetskrafter. Sammanlagt är det 380 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning, vilket innebär att de flesta arbetar deltid. Årsarbetskrafter 221 220 219 218 217 216 215 214 213 212 220 216 215 2008 2009 2 010 För att kunna jämföra kommunerna med varandra har vi fördelat verksamheten per invånare och år i varje kommun. Medelvärdet i landet är 3 minuter per person och år. Det är en minskning mot förra årets 3,2 minuter. Alla kommunstorlekar har minskat till 2008 års nivåer, utom i de minsta kommunerna. Där har minskningen varit ännu större. Däremot är det fortfarande de största kommunerna som erbjuder minst budget- och skuldrådgivning. Mest tid erbjuds i kommuner med 10 001 15 000 invånare.

14 Minuter per invånare 3,5 3 2,5 2 1,5 3 2,4 2,4 2,4 2,1 2,1 2 1,9 1,7 1,8 1,8 1,7 2,3 2,1 1,9 2008 2009 1 2 010 0,5 0-10 000 10 001-15 000 15 001-30 000 30 001 - eller fler Riket De kommuner som erbjuder lite tid har ökat i antal och de som erbjuder mycket tid har minskat jämfört med tidigare år. 27 kommuner (exklusive de 4 som saknar budget- och skuldrådgivning) erbjuder mindre än en minut per invånare och år. Det är 5 kommuner fler jämfört med förra året. 38 kommuner erbjuder 5 minuter eller mer, och det är 11 kommuner färre än förra året. De 3 kommuner som erbjuder minst antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år är Lomma, Norsjö och Värnamo. De som erbjuder flest antal minuter är Bengtsfors, Nordanstig och Sala. För att se fördelningen per kommun, se bilaga 2.

15 Inga heltider i de mindre kommunerna Av de 286 kommuner som erbjuder budget- och skuldrådgivning har 222 mindre än en heltidstjänst. 64 kommuner har en heltidstjänst eller mer. Förra året var motsvarande antal 70 kommuner. 60 50 40 30 20 10 0 Timmar per vecka utifrån kommunstorlek Upp till 10 000 invånare 10 001-15 000 invånare 15 001-30 000 invånare 30 001 invånare eller fler Ingen av landets kommuner med mindre än 30 000 invånare har en heltidstjänst för budget- och skuldrådgivning. 20 kommuner har två heltidstjänster eller mer. Av dessa har alla mer än 30 000 invånare. Det är totalt 80 kommuner i Sverige som har så många invånare. Det finns 75 kommuner med mindre än 10 000 invånare. De allra flesta av dem erbjuder upp till 10 timmar per vecka, men Bengtsfors och Nordanstig utmärker sig på ett positivt sätt i den här gruppen. Bengtsfors erbjuder 30 timmar och Nordanstig 32 timmar.

16 Socialnämnden är vanligaste uppdragsgivaren Liksom tidigare år har ungefär två tredjedelar av kommunerna organiserat budget- och skuldrådgivningen med socialnämnden som uppdragsgivare. Uppdragsgivare för budget- och skuldrådgivningen 3% 7% 1% Konsumentnämnd, motsvarande Socialnämnd, motsvarande 22% 67% Kommunstyrelse, motsvarande Kultur- och fritidsnämnd, motsvarande Annan Det har betydelse hur verksamheten är organiserad för antal minuter som erbjuds och väntetider för invånarna i kommunerna. Uppdragsgivare Medelväntetid (veckor) Minuter per invånare och år Kommunstyrelse 6,6 3,0 Konsumentnämnd 4,3 3,1 Kultur- och fritidsnämnd 4,5 2,8 Socialnämnd 7,1 3,1 Annan 5,2 2,4 Riket 5,5 3,0 I 67 procent av kommunerna är socialnämnden uppdragsgivare. Här är medelväntetiden längst trots att de inte erbjuder mindre tid än riksgenomsnittet.

17 Arbete med skuldsanering har minskat Kommunerna har fördelat sin totala arbetstid mellan rådgivning, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete. Trenden de senaste tre åren visar att arbetet med att ge skuldsatta budget- och skuldråd ökar och andelen arbete med skuldsanering minskar. Budget- och skuldrådgivarna lägger störst del av sin arbetstid, 43 procent, på rådgivning. Då hjälper de gäldenärerna med att planera en budget, ge skuldråd, förhandla med fordringsägare och arbeta fram frivilliga lösningar. 16 kommuner arbetar dock inte med någon rådgivning alls, och fem kommuner arbetar mindre än 10 procent med det för att istället prioritera arbetet med skuldsanering. I arbetet med skuldsanering innefattas att hjälpa till vid ansökan om skuldsanering, omprövning och överklaganden samt att ge gäldenären stöd under hela skuldsaneringsprocessen. I år arbetar budget- och skuldrådgivarna ungefär 37 procent med detta jämfört med 43 procent året innan. En förklaring till att det har minskat kan vara att många överskuldsatta har inväntat en ny lagstiftning. 6 589 skuldsaneringsansökningar inkom till Kronofogden under 2009 vilket var en ökning med 61 ärenden jämfört med 2008. Beskedet om en ny skuldsaneringslag med lättnader för de överskuldsatta är försenat och en pågående lågkonjunktur gjorde ändå att Kronofogden under januari och februari 2010 haft en ökning av skuldsaneringsansökningar med nästan 13 procent. 3 kommuner har angett att de inte arbetar med skuldsanering. 60 50 40 30 20 10 Arbetstidens fördelning i procent 49 43 43 38 37 33 13 14 13 5 5 7 2008 2009 2010 0 Budget- och skuldråd Skuldsanering Förebyggande Internt arbete

18 Budget- och skuldrådgivare är behjälpliga vid skuldsaneringsansökningar Kronofogden prövar skuldsaneringsansökningar och ärenden om omprövning av beslut om skuldsanering. Omprövning kan bli aktuellt exempelvis om den som blivit beviljad skuldsanering får ökade eller minskade inkomster under betalningsplanens gång. Av det totala antalet skuldsaneringsansökningar under 2009 fick 71 procent någon typ av hjälp av budget- och skuldrådgivare. Detta visar Kronofogdens statistik från de fem skuldsaneringsteamen i Stockholm, Malmö, Göteborg, Kalmar och Östersund. Variationer finns dock mellan de olika geografiska områdena. Ansökningar via budget- och skuldrådgivningen i procent Totalt 71 71 67 Stockholm 61 58 53 Malmö Göteborg Kalmar 76 75 78 70 70 73 74 75 76 2009 2008 2007 Östersund 54 75 75 Källa: Kronofogden 1 0 20 40 60 80 För att se vilka geografiska områden som handläggs av vilket skuldsaneringsteam, se bilaga 4. 1 Uppgifterna i diagrammet ovan baserar sig på vad gäldenären själv svarat i sin skuldsaneringsansökan. Observera även att omfördelning av ärenden kan ske mellan teamen. Vilken typ av hjälp de som ansökte om skuldsanering fick framgår inte.

19 Organisation spelar roll för det förebyggande arbetet I dag ställs det stora krav på invånarna att kunna fatta privatekonomiska beslut. Där kan budget- och skuldrådgivarna vara behjälpliga för att kunskaper och attityder utvecklas. Vid det förebyggande arbetet kan budget- och skuldrådgivarna nå kommuninvånare på platser där de befinner sig i sin vardag. De kan till exempel kommunicera via media, på skolor, i föreningar och arbetsplatser. Endast en liten del, 7 procent, av arbetstiden läggs på att arbeta förebyggande. 128 kommuner har angett att de inte arbetar förebyggande över huvud taget. Ytterligare 24 kommuner har angett att de visserligen arbetar lite men inte mer än upp till en halvtimme per vecka i snitt. 36 kommuner totalt har angett att de arbetar förebyggande i 3 timmar eller mer. Verksamhetens organisation spelar roll i fördelningen av arbetsuppgifter. De som har medborgarkontor eller motsvarande som erbjuder budget- och skuldrådgivning i kommunen ligger under riksgenomsnittet. De arbetar bara förebyggande 5 procent av tiden. Så gör även de kommuner som har budgetoch skuldrådgivning i samma verksamhet som konsumentvägledningen. Förebyggande arbete 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5% 5% 5% 8% 5% 7% 6% 3% 5% Fotnot: Procentsatserna är avrundade i diagrammet

20 Det har också betydelse vilken förvaltning budget- och skuldrådgivningen tillhör för arbetets fördelning. Den absolut vanligaste uppdragsgivaren, socialnämnden med sina 5 procent förebyggande arbete ligger under riksgenomsnittet. Kommuner som är organiserade under kultur- och fritidsnämnden arbetar 8 procent av sin arbetstid med förebyggande arbetsuppgifter. De kommuner som köper sin verksamhet av konsult eller av närliggande kommun lägger endast 3 procent av sin arbetstid på detta. Längsta väntetiden har blivit kortare Många gånger måste kommuninvånaren vänta innan hon eller han får tid hos budget- och skuldrådgivaren. Väntetiden varierar kraftigt mellan kommunerna med alltifrån noll till 78 veckor. Det är en förbättring mot förra året. Då hade den kommun med längst väntetid 104 veckors kö. Däremot har antalet kommuner med så långa väntetider som 25 veckor eller mer ökat med 5 kommuner mot ifjol. Den absolut vanligaste väntetiden ligger mellan 2 och knappt 5 veckor. Sammanlagt har 88 kommuner en väntetid på 5 veckor eller mer, vilket är en liten förbättring mot förra årets 100 kommuner. Väntetider Antal kommuner utan förtur 2009 2010 2010 mindre än 1 vecka 1 4 14 1 1,5 veckor 61 39 87 2 4,6 veckor 122 155 58 5 8,5 veckor 41 35 4 9-12 veckor 18 19 13-16 veckor 8 6 17-20 veckor 9 3 21-24 veckor 4 4 25 veckor eller mer 16 21 Totalt 280 286 163 Antal kommuner med förtur 163 kommuner, vilket motsvarar 57 procent av alla kommuner som erbjuder budget- och skuldrådgivning, lämnar förtur för vissa typer av ärenden. Det

21 innebär att trots att kommunen har väntetider kan vissa få en tid snabbare. Främst gäller det ärenden som gäller omprövning av skuldsanering, pågående skuldsaneringsärenden, överklagan om skuldsaneringsbeslut eller att den sökande har hyresskuld och riskerar vräkning. Av de som svarat "annat" anger de flesta att de inte har några fastslagna kriterier för vilka som får förtur. Man gör istället individuella bedömningar i varje fall. De som får förtur är ofta personer som riskerar att få elen avstängd eller barnfamiljer. Andel kommuner som tillämpar förtur Tillämpar förtur Tillämpar inte förtur 43 % 57 % Typer av ärenden som har förtur Har skulder som ej gått till Kronofogden 10 % Har hyresskuld (risk för vräkning) 18 % Annat 7 % Omprövning av skuldsaneringsbeslut 22 % Pågående skuldsaneringsä renden 21 % Ansökan om skuldsanering 3 % Överklagan om skuldsaneringsbeslut 19 %

22 90 kommuner anger att de har en uttalad strategi för att minska väntetiderna. Det kan till exempel handla om att förbereda den sökande på vilka handlingar som hon eller han behöver ha med sig inför besök, ge tydlig rådgivning per telefon och ge hjälp till självhjälp. Flera kommuner har också valt att ha öppna tider någon dag i veckan. Många anger också att de ser över sina rutiner för att arbeta effektivt. Små köper av stora De allra flesta kommuner sköter sin egen budget- och skuldrådgivning utan att varken köpa eller sälja verksamhet. Säljer eller köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja, säljer Ja, köper Nej 13 % 67 % 20 %

Antal kommuner 23 57 kommuner har valt att köpa sin budget- och skuldrådgivning. De allra flesta av dem, 48 av 57, köper av en annan kommun. 9 kommuner har i stället valt att köpa budget- och skuldrådgivning från externa konsulter. Av de 37 kommuner som säljer verksamhet anger 11 kommuner att de säljer till fler än 1 kommun. Det har sett likadant ut det senaste året. Säljer eller köper 70 64 60 50 40 33 39 46 48 30 20 10 0 3 15 8 8 10 1 16 Köper Säljer Varken köper eller säljer Upp till 10 000 invånare 10 001-15 000 invånare 15 001-30 000 invånare 30 001 invånare eller fler Kommunstorlek Det går att se ett samband mellan kommunens storlek och benägenhet att köpa verksamhet. Ju mindre kommunerna är desto vanligare är det att de köper. Det omvända gäller för de kommuner som säljer. Det är bara Laxå, Dals Ed och Kinda som säljer budget- och skuldrådgivning av de 75 kommuner som har mindre än 10 000 invånare.

Antal kommuner 24 Kommunerna köper färre timmar jämfört med förra året. I diagrammet nedan visas att staplarna med få timmar har blivit högre och staplarna med fler timmar har blivit lägre i år. Timmar som köps 25 20 15 10 5 22 23 15 20 12 9 8 6 2009 2010 0 1-4 timmar 5-9 timmar 10-14 timmar 15 timmar eller mer För mer information om vilka kommuner som köper eller säljer budget- och skuldrådgivning, se bilaga 3. 24 kommuner anger att de ingår i ett samarbete som varken är köp- eller säljavtal. Det handlar ofta om nätverk och gemensamma länsträffar.

25 Kronofogdens statistik Enligt Kronofogdens statistik från februari 2010 var totalt 391 168 fysiska personer restförda för någon skuld. Det är ungefär 4 procent av landets befolkning. Ljusnarsberg är den kommun som har högst andel skuldsatta invånare, 8 procent. I kommunerna Klippan, Åstorp, Grums, Skinnskatteberg, Perstorp, Landskrona och Eda är andelen 7 procent. I 20 kommuner är andelen skuldsatta 6 procent eller mer. 70 kommuner har 5 procent skuldsatta eller mer. Minst andel skuldsatta finns i kommunerna Lomma, Danderyd och Täby. Där återfinns 1 procent av invånarna i Kronofogdens indrivningsregister. De tre kommunerna återfinns även bland de sex kommuner i Sverige vars invånare har högst medelinkomst. Det finns ett samband mellan andel skuldsatta och medelinkomst. De kommuner med hög andel skuldsatta återfinns bland kommunerna med låg medelinkomst. I de 10 kommuner som har högst medelinkomst är det ingen som har högre andel skuldsatta än 2 procent. Danderyd som har högst medelinkomst har endast 1 procent skuldsatta.

26 Budget- och skuldrådgivarna viktigare än någonsin Att rehabilitera hushåll som hamnat på obestånd är en stor vinst för den enskilda kommuninvånaren och hans eller hennes familj. Det ger den drabbade en andra chans att göra något åt sin situation och få ett bättre liv. Samhället i stort vinner mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning. Kommunerna får nytta av att den skuldsatte får en ekonomisk rehabilitering och återfår en fungerande privatekonomi vilket i sin tur påverkar samhällsekonomin. Erfarenheter från rådgivningsarbete visar att likaväl som sociala problem och hälsoproblem kan ge upphov till ekonomiska problem, bidrar en trasslig ekonomi till och förstärker medicinsk ohälsa och olika psykosociala problem. Drygt 4 000 skuldsatta beviljades skuldsanering under 2009. Samma år fick Kronofogden in drygt 1 200 000 ansökningar om obetalda skulder. Det är en ökning med 18 procent jämfört med förra året och det högsta antalet någonsin. Behovet av budget- och skuldrådgivning bland kommuninvånarna är därmed fortsatt stort.

27 Konsumentvägledning i jämförelse med budgetoch skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivningen och konsumentvägledningens organisation skiljer sig mycket åt mellan kommunerna i landet. För 10 år sedan var det mycket vanligare att budget- och skuldrådgivare hade gemensam verksamhet med konsumentvägledare än vad det är idag. I år har 70 kommuner gemensam verksamhet med konsumentvägledningen. 250 Konsumentverksamhet med eller utan budget- och skuldrådgivning 200 150 140 130 140 148 166 176 196 198 193 Konsumentverksamhet med budget- och skuldrådgivning 100 50 110 129 111 105 93 88 72 71 70 Konsumentverksamhet utan budget- och skuldrådgivning 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Såväl konsumentvägledningen som budget- och skuldrådgivningen i landet är viktiga, i första hand för konsumenterna men också för Konsumentverket. Ska Konsumentverket lyckas uppfylla ansvaret att kontrollera att konsumentlagarna följs och nå ut med tillförlitlig information på lokal nivå samt stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för, behövs en väl utbyggd konsumentverksamhet. Konsumentvägledning är en frivillig verksamhet för kommunerna. Budgetoch skuldrådgivning är däremot lagstadgat och måste finnas i varje kommun. Konsumentvägledning finns i 263 kommuner medan budget- och skuldrådgivning finns i 286 av landets 290 kommuner. Ingen kommun saknar både konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning.

28 34 kommuner har minst en heltid konsumentvägledning eller mer. Motsvarande siffra för budget- och skuldrådgivning är 64 kommuner. Det är 46 medborgarkontor eller motsvarande i år som erbjuder konsumentvägledning och 28 medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning i landet. Karlskoga är den enda av Sveriges kommuner som har upp till 30 000 invånare som erbjuder en heltidstjänst konsumentvägledning. Inom budgetoch skuldrådgivningen är det motsvarande antalet 9 kommuner som erbjuder en heltid, mot 13 kommuner förra året. Årsarbetskrafterna har minskat inom konsumentvägledningen från 143 till 132 och antalet kommuner som erbjuder verksamhet har minskat med 6 stycken. Inom budget- och skuldrådgivningen är det tvärtom. Där har antalet kommuner som erbjuder verksamhet ökat med 6. Trots det har årsarbetskrafterna minskat från 220 till 215.

29 Mest verksamhet i kommuner med 10 001 till 15 000 invånare Personer som bor i kommuner som har mellan 10 001 15 000 invånare erbjuds i snitt mest konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Medelvärdet i landet för konsumentvägledningen är 1,9 minuter per person och år och för budget- och skuldrådgivningen är det 3 minuter. För konsumentvägledningen finns ett tydligare samband mellan minuter per invånare och kommunstorlek. Där erbjuder kommuner med upp till 15 000 invånare i snitt 2,1 minuter, och de större kommunerna i snitt 1,7 minuter. Så ser det inte ut för budget- och skuldrådgivningen. De personer som bor i kommuner som har mellan 10 001 och 30 000 invånare erbjuds mest budget- och skuldrådgivning. De allra största och de minsta kommunerna erbjuder minst tid per invånare. Minuter per invånare 3,5 3 2,9 3,3 3,1 2,7 3 2,5 2 2,1 2,1 1,7 1,7 1,9 Konsumentvägledning 1,5 1 0,5 Budget- och skuldrådgivning 0-10 000 10 001-15 000 15 001-30 000 30 001 eller fler Riket

30 Mindre förebyggande inom budget- och skuldrådgivningen Vid en jämförelse mellan konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning syns en tydlig skillnad på hur det förebyggande arbetet prioriteras. Båda verksamheterna prioriterar i allmänhet rådgivning framför förebyggande arbete. Endast 7 procent av tiden läggs på förebyggande arbete inom budget- och skuldrådgivningen, medan konsumentvägledningen lägger 18 procent av tiden på detta. Även de kommuner som har både konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i samma verksamhet har den här fördelningen. 128 kommuner arbetar inte förebyggande alls inom budget- och skuldrådgivning. Det är 5 fler jämfört med förra året. 40 av de 57 kommuner som köper tjänsten erbjuder inget förebyggande arbete alls. De 17 kommuner som även köper förebyggande arbete köper detta som mest 1 timme per vecka. 80 kommuner arbetar inte förebyggande med konsumentvägledning överhuvudtaget. Det är 5 kommuner färre jämfört med förra året. 103 kommuner köper konsumentvägledning. 44 av dem köper inte något förebyggande alls och 26 kommuner köper mer än en timme per vecka. Arbetstidens fördelning Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning 80 62 20 18 7 13 Direktrådgivning/ Rådgivning och skuldsanering Förebyggande arbete Internt arbete

31 Kommuner köper oftare konsumentvägledning än budget- och skuldrådgivning Kommunerna köper konsumentvägledning i större utsträckning än budget- och skuldrådgivning. Det är nästan lika vanligt att kommunerna köper som att de varken köper eller säljer konsumentvägledning. När det gäller budget- och skuldrådgivning är det 57 kommuner som valt att köpa och 192 kommuner som varken säljer eller köper budget- och skuldrådgivning. För båda verksamheterna gäller att de mindre kommunerna köper i större utsträckning än de större. 250 200 Kommuner som säljer eller köper 192 150 100 50 52 37 103 109 57 Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning 0 Ja, säljer Ja, köper Nej

32 Olika uppdragsgivare Drygt hälften av alla kommuner har kommunstyrelsen som huvudman för konsumentvägledningen. För budget- och skuldrådgivningen är bilden mer enhetlig där två tredjedelar har socialnämnden som huvudman. För den konsumentverksamhet där både konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning är under samma tak är kommunstyrelsen den vanligaste uppdragsgivaren. Uppdragsgivare Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning 67% 55% 2% 1% 18% 22% 16% 3% 9% 7% Socialnämnd Konsumentnämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Annan

33 Mer information För mer information om hur budget- och skuldrådgivarna arbetar och är organiserade hänvisas till respektive kommun. Källförteckning Kronofogden Proposition 2005/06:124; Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Skuldsaneringslag (2006:548) SCB Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Enkätfrågorna Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år, väntetider och andel skuldsatta i Kronofogdens register. Bilaga 3 Bilaga 4 Kommuner som köper och säljer budget- och skuldrådgivning Kronofogdens skuldsaneringsteam

Bilaga 1 Hej och välkommen till vår undersökning Läget i landet! I denna undersökning kartläggs kommunernas budget- och skuldrådgivning. Du som har delad tjänst med konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning får besvara fler enkäter och beskriva var del för sig. Här ska du enbart svara för budget- och skuldrådgivning i den kommun som är angiven. Tveka inte att kontakta oss om något är oklart! Tack på förhand för att du ger oss din tid att besvara dessa frågor! Ange kontaktuppgifter: För att vi ska kunna komma kontakt med dig vid frågor: Namn: E-post: Telefonnummer: Län: Kommun: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja Nej Har kommunen medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning? Med medborgarkontor avses även servicekontor och liknande. Ja Nej 1

Bilaga 1 Ange huvudman för budget- och skuldrådgivningen: Konsumentnämnd, motsvarande Socialnämnd, motsvarande Kommunstyrelse, motsvarande Kultur- och fritidsnämnd, motsvarande Annan Säljer eller köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja, säljer Ja, köper Nej Av vem köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ange kommun/konsult eller motsvarande: Ange antal timmar/vecka kommunen köper budget- och skuldrådgivning: Till vem säljer kommunen budget- och skuldrådgivning? Ange antal timmar/vecka kommunen säljer budget- och skuldrådgivning: Ingår kommunen i ett samarbete för budget- och skuldrådgivning som inte är i form av ett sälj- eller köpavtal? Exempelvis om kommunen ingår i projekt eller annan samarbetsform utan att sälja eller köpa tjänster till annan kommun. Ja Nej 2

Bilaga 1 Beskriv detta samarbete: Ge gärna några konkreta exempel. Ange det totala antalet timmar kommunen erbjuder budget- och skuldrådgivning en genomsnittsvecka samt fördela dessa timmar: OBS! Om kommunen SÄLJER budget- och skuldrådgivning till annan kommun, räkna INTE in dessa veckotimmar. Om kommunen KÖPER budget- och skuldrådgivning av annan kommun ska dessa timmar räknas med och fördelas. Budget- och skuldråd - planera budget, förändringsarbete, skuldråd, förhandla med fordringsägare, frivilliga lösningar etc. Skuldsanering - hjälp vid ansökan, omprövningar och överklaganden samt stöd under processen. Förebyggande arbete - kontakter och samarbete med skola, organisationer, näringsliv, mediakontakter, utdelning av informationsmaterial etc. Internt arbete - administration, egen utbildning etc. Vilket är det totala antalet timmar budget- och skuldrådgivning som erbjuds en genomsnittsvecka, ange timmar i siffror: Denna summa ska nu fördelas på nedanstående fyra områden. Hur många av det totala antalet timmar läggs på budget- och skuldråd, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på skuldsanering, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på förebyggande arbete, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på internt arbete, ange timmar: Kontrollräkna nu att de fyra rutorna med budget- och skuldråd, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete tillsammans blir den totalsumma du angivit. Hur många personer arbetar med budget- och skuldrådgivning totalt i kommunen? Vi vill veta hur många budget- och skuldrådgivare det finns i landet. Inkludera bara personer som inte är medräknade i en annan kommun. Ange totalt antal personer (oavsett heltid eller deltid) 3

Bilaga 1 Har någon typ av ärenden förtur i kommunen? Exempel på ärenden med förtur kan vara: -Pågående skuldsaneringsärenden -Ansökan om skuldsanering -Överklagan om skuldsaneringsbeslut -Omprövning -Gäldenärer med hyresskuld (risk för vräkning) -Gäldenärer med skulder som ej gått till Kronofogden Ja Nej Vilken typ av ärenden får förtur i kommunen? Flera val kan anges Pågående skuldsaneringsärenden Ansökan om skuldsanering Överklagan om skuldsaneringsbeslut Omprövning Har hyresskuld (risk för vräkning) Har skulder som ej gått till Kronofogden Annat Om annat, ange vad: Hur lång tid dröjer det i genomsnitt för någon med förtur innan han/hon får sin första tid? Ange ditt svar i veckor: Om en person kontaktar er idag för att få hjälp; hur lång tid dröjer det i genomsnitt innan han/hon får sin första tid? Räkna inte med eventuella ärenden med förtur. Ange genomsnittlig väntetid i veckor: 4

Bilaga 1 Finns det någon uttalad strategi för att hålla nere/förkorta väntetiden? Ja Nej Om ja; beskriv på vilket sätt ni arbetar: För de kommuner som svarat nej på frågan om kommunen har budget och skuldrådgivning: Om en kommuninvånare behöver budget- och skuldrådgivning, vart hänvisar kommunen då? Flera alternativ kan anges: Socialsekreterare Privat aktör Frivilligförening Kronofogden Närliggande kommun Hänvisar inte vidare Annan, ange vilka Av vilken anledning saknar ni budget- och skuldrådgivning? Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad verksamhet för kommunen. Beskriv er strategi för att tillgodose lagkravet: Vilken hjälp från Konsumentverket skulle få kommunen att starta upp budget- och skuldrådgivning? Flera alternativ kan anges Grundutbildning för budget- och skuldrådgivare Vidareutbildning för budget- och skuldrådgivare Råd och stöd från Konsumentverket Mentorskap Ärendehanteringsprogram Hjälp från Konsumentverket löser inte vårt problem Annat Annat, ange vad: 5

Bilaga 1 Övriga kommentarer: Här finns möjlighet att lämna synpunkter eller förtydliganden. Tack för er medverkan! 6

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Stockholm 2 014 719 3 % 8,5 2,6 2,6 0,9 Botkyrka 80 882 5 % 24 2,3 2,3 2,5 Danderyd 31 214 1 % 1 1,5 2,1 0,0 Ekerö 25 040 2 % 4 1,3 1,2 0,7 Haninge 76 019 5 % 12 3,3 1,3 1,2 Huddinge 95 530 4 % 2 1,3 1,6 0,5 Järfälla 65 213 3 % 1 3,7 3,8 1,5 Lidingö 43 501 2 % 3 2,4 2,3 0,0 Nacka 87 676 2 % 6 2,2 2,1 1,4 Norrtälje 55 835 4 % 12 1,7 3,6 0,8 Nykvarn 9 197 2 % 1 1,4 3,1 0,8 Nynäshamn 25 711 5 % 12 2,4 2,4 1,0 Salem 15 246 3 % 3 1,4 1,0 1,2 Sigtuna 39 140 5 % 25 3,3 1,6 1,6 Sollentuna 63 174 2 % 32 1,0 1,0 0,4 Solna 66 807 3 % 6 1,4 1,4 0,6 Stockholm 827 487 4 % 26,4 2,7 3,1 0,9 Sundbyberg 37 544 5 % 2 3,4 3,2 1,7 Södertälje 85 308 5 % 11 4,3 4,3 1,4 Tyresö 42 543 3 % 4 2,2 2,3 2,9 Täby 62 975 1 % 3 2,0 2,0 0,0 Upplands Väsby 38 551 4 % 1 1,6 3,2 0,0 Upplands-Bro 23 158 4 % 7 2,1 2,7 0,0 Vallentuna 29 257 2 % 16 2,2 2,1 0,0 Vaxholm 10 975 2 % 2 0,3 0,6 0,0 Värmdö 37 644 3 % 2 9,2 9,1 3,3 Österåker 39 092 3 % 3 3,2 4,8 0,0 Uppsala 331 472 4 % 6,4 2,7 3,4 2,1 Enköping 39 316 4 % 2 2,4 2,5 3,2 Heby 13 370 4 % 10 7,0 6,5 1,2 Håbo 19 406 4 % 2 1,6 1,6 0,0 Knivsta 14 449 2 % 4,5 2,2 2,2 0,0 Tierp 20 061 5 % 8 6,2 6,2 4,7 Uppsala 194 435 3 % 4,5 2,0 1,9 2,1 Älvkarleby 9 042 5 % 2 0,0 0,7 2,8 Östhammar 21 393 3 % 18 5,8 5,8 2,9 Södermanland 268 617 4 % 3,1 3,4 3,2 1,6 Eskilstuna 95 414 5 % 3 2,6 2,6 3,2 Flen 16 170 5 % 2 2,3 2,3 1,2 Gnesta 10 291 4 % 6 4,0 3,0 0,0 Katrineholm 32 303 4 % 2 4,8 4,7 0,0 Nyköping 51 091 3 % 2 4,3 4,5 4,7 Oxelösund 11 134 5 % 4 2,8 5,6 2,1 Strängnäs 31 923 4 % 5 4,9 3,9 2,8 Trosa 11 419 3 % 2 1,1 1,9 2,9 Vingåker 8 872 5 % 2 0,7 0,4 3,2 1

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) 2 Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Östergötland 426 808 4 % 13,7 2,9 2,0 1,7 Boxholm 5 240 3 % 40 1,5 2,4 4,8 Finspång 20 719 4 % 2,5 6,1 4,7 1,2 Kinda 9 822 3 % 3 1,3 1,3 1,3 Linköping 144 500 3 % 4 1,3 1,3 0,9 Mjölby 25 746 4 % 50 1,5 0,5 1,0 Motala 41 899 4 % 52 3,0 3,0 2,2 Norrköping 129 099 5 % 5 5,4 2,4 1,4 Söderköping 14 036 3 % 3 0,4 3,6 2,0 Vadstena 7 423 3 % 4 1,7 0,4 1,5 Valdemarsvik 7 802 5 % 6 0,9 0,4 0,0 Ydre 3 685 2 % 3 0,8 0,8 0,0 Åtvidaberg 11 511 3 % 4 1,1 0,3 0,5 Ödeshög 5 326 5 % 2 0,6 4,7 5,9 Jönköping 335 917 3 % 11,4 2,3 2,5 1,5 Aneby 6 422 4 % 4 2,9 2,9 2,4 Eksjö 16 297 3 % 12 2,5 2,5 2,1 Gislaved 29 188 4 % 4 4,2 2,1 1,6 Gnosjö 9 568 3 % 2 4,2 6,5 0,7 Habo 10 635 2 % 24 3,0 2,9 1,5 Jönköping 126 281 3 % 32 1,9 2,0 1,1 Mullsjö 7 058 4 % 32 2,6 2,7 1,3 Nässjö 29 493 4 % 4 2,1 2,6 1,8 Sävsjö 10 884 3 % 4 2,9 2,6 1,4 Tranås 18 026 4 % 12 2,3 2,3 2,1 Vaggeryd 12 977 3 % 2 1,4 1,4 1,4 Vetlanda 26 298 3 % 12 1,6 1,6 1,8 Värnamo 32 790 3 % 4 1,9 0,1 0,6 Kronoberg 183 081 3 % 7,7 1,8 2,4 1,1 Alvesta 18 757 3 % 4 0,7 1,3 0,7 Lessebo 8 156 4 % 3 7,7 3,1 0,8 Ljungby 27 374 3 % 5 1,1 1,8 0,9 Markaryd 9 566 4 % 4 2,0 3,3 0,7 Tingsryd 12 396 3 % 4,6 2,0 2,0 0,6 Uppvidinge 9 321 3 % 7 6,7 6,7 3,3 Växjö 81 933 3 % 26 1,4 1,4 0,6 Älmhult 15 578 2 % 0,2 0,0 0,8 Kalmar 233 779 4 % 2,3 3,1 3,7 1,7 Borgholm 10 840 4 % 1 4,6 4,6 2,9 Emmaboda 9 218 4 % 1 0,2 0,3 0,7 Hultsfred 13 939 5 % 3 0,0 6,3 1,3 Högsby 5 900 6 % 1 5,3 2,6 2,6 Kalmar 62 363 3 % 2 3,1 3,1 1,0 Mönsterås 12 978 4 % 2 1,9 3,1 1,7 Mörbylånga 13 822 2 % 3 6,8 6,8 2,3 Nybro 19 579 4 % 2 6,4 8,0 3,2 Oskarshamn 26 265 3 % 1 2,4 1,8 1,8 Torsås 7 043 4 % 2 2,2 2,2 1,8 Vimmerby 15 531 3 % 3 4,0 4,0 0,0 Västervik 36 301 4 % 6 2,1 1,7 1,7

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Gotland 57 216 4 % 12 2,7 1,5 0,4 Gotland 57 216 4 % 12 2,7 1,5 0,4 Blekinge 152 702 4 % 4,4 0,0 3,6 2 Karlshamn 30 961 4 % 3 4,0 4,0 4,0 Karlskrona 63 367 3 % 14 2,0 2,0 0,6 Olofström 13 114 4 % 1,5 2,4 2,4 3,6 Ronneby 28 414 4 % 2,5 2,2 2,2 0,9 Sölvesborg 16 846 4 % 1 7,0 7,4 0,9 Skåne 1 229 270 4 % 2,4 3,0 2,9 1,3 Bjuv 14 785 6 % 4 2,1 5,9 1,7 Bromölla 12 270 4 % 3 5,1 5,1 2,0 Burlöv 16 460 5 % 1 1,5 1,5 0,4 Båstad 14 230 3 % 2 4,4 4,4 1,5 Eslöv 31 216 5 % 3 3,0 3,0 3,0 Helsingborg 128 227 5 % 1 5,2 4,6 1,9 Hässleholm 49 999 4 % 2 2,7 2,7 0,4 Höganäs 24 448 3 % 1 6,4 6,4 2,0 Hörby 14 773 5 % 1 3,2 3,2 0,0 Höör 15 215 4 % 1 3,1 3,1 2,1 Klippan 16 398 7 % 8 7,6 1,0 1,5 Kristianstad 78 669 4 % 3 3,2 3,2 1,6 Kävlinge 28 613 3 % 2 3,5 3,3 1,6 Landskrona 41 157 7 % 4 3,1 3,0 1,8 Lomma 21 001 1 % 1 0,2 0,1 2,2 Lund 109 178 2 % 4 2,3 2,3 1,5 Malmö 292 878 5 % 1 2,6 2,6 2,1 Osby 12 635 4 % 2 2,0 2,0 0,6 Perstorp 6 971 7 % 2 1,3 1,3 2,7 Simrishamn 19 332 4 % 2 1,6 0,8 1,3 Sjöbo 18 160 6 % 1 3,4 3,4 0,0 Skurup 14 822 5 % 3 4,2 4,2 0,0 Staffanstorp 21 905 3 % 1 2,9 2,8 0,5 Svalöv 13 274 6 % 1 2,4 7,1 1,9 Svedala 19 633 3 % 2 0,6 1,1 0,5 Tomelilla 12 939 6 % 2 7,3 1,2 1,0 Trelleborg 41 817 5 % 4 1,5 1,5 1,3 Vellinge 33 249 2 % 2 0,9 0,9 0,4 Ystad 28 086 3 % 0 2,2 2,2 0,0 Åstorp 14 688 7 % 2 4,3 4,2 2,1 Ängelholm 39 057 3 % 10 2,4 2,4 0,8 Örkelljunga 9 635 5 % 2 0,2 1,6 0,0 Östra Göinge 13 550 6 % 2 2,1 2,1 1,4 Halland 296 482 3 % 7,3 2,5 1,8 1,7 Falkenberg 40 659 3 % 2 1,9 1,9 1,2 Halmstad 91 074 3 % 8 2,4 2,4 1,4 Hylte 10 288 4 % 24 3,0 0,6 3,0 Kungsbacka 73 763 2 % 2 3,1 1,7 1,7 Laholm 23 334 4 % 2 2,7 2,0 1,3 Varberg 57 364 2 % 6 2,2 2,2 1,6 3

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) 4 Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Västra Götaland 1 568 390 4 % 8,9 3,3 3,1 2,1 Ale 27 412 4 % 21 1,8 1,8 2,7 Alingsås 37 465 3 % 3 2,5 2,5 0,8 Bengtsfors 9 846 4 % 7 9,5 9,5 1,9 Bollebygd 8 278 2 % 8 0,4 0,8 7,5 Borås 102 376 4 % 8 4,6 4,3 3,7 Dals-Ed 4 728 4 % 2 1,3 2,6 2,6 Essunga 5 607 5 % 1 2,8 2,8 2,8 Falköping 31 378 4 % 3 2,0 2,0 2,0 Färgelanda 6 672 5 % 3 3,7 4,7 1,9 Grästorp 5 861 4 % 2,1 0,0 1,1 Gullspång 5 324 5 % 10 2,9 2,9 0,6 Göteborg 506 730 4 % 6,2 3,5 3,5 2,6 Götene 13 145 3 % 3 1,2 1,4 3,1 Herrljunga 9 354 4 % 1 0,8 0,7 3,0 Hjo 8 837 3 % 45 3,5 2,8 0,4 Härryda 33 981 2 % 10 7,4 2,8 2,8 Karlsborg 6 792 3 % 2 1,4 3,7 0,5 Kungälv 40 610 2 % 17 2,7 2,7 2,6 Lerum 38 253 2 % 3 3,3 3,3 0,4 Lidköping 37 996 3 % 3 2,9 2,8 2,2 Lilla Edet 12 749 5 % 78 2,4 2,9 0,0 Lysekil 14 557 4 % 2 6,0 6,0 0,9 Mariestad 23 802 3 % 30 3,9 3,9 0,5 Mark 33 827 3 % 2 3,7 3,7 1,5 Mellerud 9 268 5 % 2 0,7 1,3 1,3 Munkedal 10 267 4 % 12 1,2 1,2 1,2 Mölndal 60 419 3 % 6 2,1 2,1 1,5 Orust 15 301 3 % 2 2,4 2,4 2,4 Partille 34 283 3 % 5 5,5 5,5 2,4 Skara 18 473 4 % 4 4,2 5,1 1,2 Skövde 50 982 3 % 45 2,3 2,7 0,4 Sotenäs 9 098 3 % 2 3,4 3,4 1,4 Stenungsund 23 966 3 % 2 2,1 2,1 2,1 Strömstad 11 671 4 % 3 5,4 5,3 5,3 Svenljunga 10 281 4 % 3 3,0 3,0 3,0 Tanum 12 256 3 % 12 0,5 0,3 2,0 Tibro 10 612 4 % 2 2,9 2,9 2,4 Tidaholm 12 626 4 % 5 4,9 3,7 2,5 Tjörn 14 922 2 % 2 2,5 2,5 2,5 Tranemo 11 613 3 % 2 5,3 5,4 2,7 Trollhättan 54 854 4 % 8 2,3 3,4 5,1 Töreboda 9 238 6 % 15 5,1 5,1 0,7 Uddevalla 51 539 3 % 3 2,4 2,4 1,5 Ulricehamn 22 778 4 % 8 1,4 1,4 1,4 Vara 15 776 5 % 1 2,0 4,0 2,0 Vårgårda 10 986 3 % 2 1,1 4,3 2,6 Vänersborg 36 889 4 % 12 5,1 3,4 3,4 Åmål 12 440 4 % 2 2,5 2,5 2,5 Öckerö 12 272 2 % 1 0,3 0,3 2,5

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) 5 Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Värmland 273 410 5 % 10,9 4,0 3,5 2,6 Arvika 26 139 4 % 2 4,8 3,6 3,6 Eda 8 594 7 % 2 5,4 3,6 3,6 Filipstad 10 643 6 % 3 5,8 3,5 0,9 Forshaga 11 415 5 % 28 3,1 3,1 5,5 Grums 9 136 7 % 28 3,2 3,2 3,4 Hagfors 12 668 5 % 3 4,9 4,9 0,0 Hammarö 14 784 3 % 28 3,0 3,1 4,2 Karlstad 84 735 4 % 28 3,2 3,1 2,9 Kil 11 697 4 % 27 5,2 4,3 0,4 Kristinehamn 23 976 5 % 4 2,6 3,9 1,3 Munkfors 3 816 6 % 3 3,3 3,3 3,3 Storfors 4 366 6 % 6 0,0 2,9 1,4 Sunne 13 364 3 % 3 4,6 4,7 4,7 Säffle 15 629 4 % 3 2,0 2,0 2,0 Torsby 12 520 5 % 4 4,9 5,0 5,0 Årjäng 9 928 4 % 2 12,5 2,5 0,0 Örebro 278 739 4 % 4,2 2,9 2,5 2,7 Askersund 11 299 4 % 1 1,4 1,4 1,4 Degerfors 9 734 5 % 3 1,9 1,9 3,2 Hallsberg 15 258 5 % 1 1,0 1,0 1,0 Hällefors 7 359 4 % 3 0,0 1,3 8,5 Karlskoga 29 711 4 % 3 3,6 3,6 4,2 Kumla 20 209 4 % 0 5,3 5,2 2,5 Laxå 5 784 4 % 1 2,7 2,7 2,7 Lekeberg 7 124 4 % 8 2,6 0,7 0,4 Lindesberg 23 042 4 % 2 2,7 2,7 2,7 Ljusnarsberg 5 089 8 % 20 0,0 1,2 0,6 Nora 10 352 4 % 3 6,0 6,0 3,0 Örebro 133 778 4 % 5,4 2,8 2,8 1,9 Västmanland 251 038 5 % 6,8 4,0 4,1 2,5 Arboga 13 273 5 % 2 3,0 3,1 2,4 Fagersta 12 250 5 % 3 5,1 5,1 2,5 Hallstahammar 15 101 4 % 10 10,4 6,2 0,6 Kungsör 8 121 4 % 1 1,9 2,3 2,3 Köping 24 816 5 % 32 1,3 2,5 3,0 Norberg 5 720 6 % 4 0,0 2,2 2,7 Sala 21 427 4 % 3 10,5 10,5 1,2 Skinnskatteberg 4 575 7 % 3 2,7 2,7 4,1 Surahammar 9 996 4 % 2 2,5 3,1 3,1 Västerås 135 759 4 % 8 3,2 3,2 3,3 Dalarna 276 415 4 % 6,3 4,8 4,2 2,6 Avesta 21 844 4 % 0,5 5,7 5,7 2,3 Borlänge 48 634 4 % 7 2,6 2,6 2,6 Falun 55 673 4 % 8 2,3 2,2 2,2 Gagnef 10 079 3 % 2 10,8 4,0 3,1 Hedemora 15 170 4 % 12 4,1 4,1 2,9 Leksand 15 300 3 % 4 3,1 4,1 0,0 Ludvika 25 568 5 % 5 12,2 4,9 1,2 Malung-Sälen 10 414 4 % 3 11,3 4,5 4,5

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Mora 20 153 3 % 6 3,1 0,3 2,2 Orsa 6 944 4 % 2 8,0 9,0 2,2 Rättvik 10 811 3 % 1 2,3 3,5 1,4 Smedjebacken 10 768 4 % 3 4,7 5,2 3,2 Säter 10 899 4 % 3 3,4 3,4 2,9 Vansbro 6 891 4 % 36 7,2 5,4 3,6 Älvdalen 7 267 4 % 2 4,3 4,3 4,3 Gävleborg 276 256 4 % 4,1 2,2 2,7 2,9 Bollnäs 26 205 4 % 3 2,4 2,4 2,4 Gävle 94 255 5 % 8 0,5 1,5 2,8 Hofors 9 874 5 % 0 1,3 1,6 2,5 Hudiksvall 36 851 4 % 12 3,4 3,4 2,7 Ljusdal 19 083 5 % 2 3,3 3,3 2,0 Nordanstig 9 665 5 % 4 10,3 10,3 2,6 Ockelbo 5 998 4 % 4 0,5 0,5 3,1 Ovanåker 11 553 4 % 1 5,4 0,4 5,4 Sandviken 37 037 4 % 4 0,8 0,7 2,9 Söderhamn 25 735 5 % 3 3,6 2,9 2,4 Västernorrland 243 065 4 % 4,6 2,2 3,2 1,7 Härnösand 24 670 4 % 3 2,5 2,5 2,5 Kramfors 19 242 5 % 16 4,8 4,9 1,6 Sollefteå 20 421 4 % 3 1,5 4,3 4,9 Sundsvall 95 468 4 % 3 1,4 2,9 2,0 Timrå 17 901 5 % 3 3,5 3,5 0,0 Ånge 10 175 4 % 3 2,4 3,1 0,6 Örnsköldsvik 55 188 3 % 1 2,3 1,1 0,6 Jämtland 126 657 4 % 3,3 3,6 2,8 1,5 Berg 7 423 4 % 1 6,2 4,2 1,3 Bräcke 6 862 5 % 2 2,2 1,4 1,4 Härjedalen 10 607 4 % 2 4,7 4,7 1,5 Krokom 14 471 3 % 3 4,4 4,3 1,1 Ragunda 5 624 5 % 0,0 0,0 1,7 Strömsund 12 295 4 % 3 1,5 2,0 2,5 Åre 10 258 4 % 8 1,2 1,2 0,9 Östersund 59 117 3 % 4 4,2 4,2 1,6 6

Bilaga 2 Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2009 i Min/inv. bus 2010 ii Min/inv. kvl 2010 iii Västerbotten 258 379 3 % 7,9 2,4 2,4 2,4 Bjurholm 2 487 3 % 3 3,7 1,3 0,0 Dorotea 2 896 2 % 1 0,0 4,3 8,6 Lycksele 12 426 3 % 56 0,0 0,6 3,5 Malå 3 296 3 % 2 0,5 0,5 0,9 Nordmaling 7 219 4 % 3 3,4 2,6 0,0 Norsjö 4 346 3 % 2 4,3 0,2 0,7 Robertsfors 6 888 3 % 2 1,8 1,8 1,8 Skellefteå 71 768 3 % 2 3,5 3,4 3,4 Sorsele 2 743 3 % 6 0,0 5,7 2,3 Storuman 6 217 3 % 4 2,0 2,0 8,0 Umeå 113 941 2 % 12 1,1 1,6 1,1 Vilhelmina 7 145 3 % 2 6,5 4,4 1,7 Vindeln 5 526 3 % 15 1,7 0,8 0,0 Vännäs 8 336 3 % 1 3,0 7,5 1,9 Åsele 3 145 3 % 29,4 0,0 2,0 Norrbotten 249 207 4 % 3,2 3,6 3,7 2,2 Arjeplog 3 152 3 % 1 4,0 2,0 2,0 Arvidsjaur 6 626 3 % 2 2,1 2,4 0,9 Boden 27 444 4 % 2 3,7 4,5 2,3 Gällivare 18 556 4 % 14 3,3 3,4 3,0 Haparanda 10 107 6 % 4 2,5 1,2 1,9 Jokkmokk 5 237 4 % 1 10,6 8,9 1,2 Kalix 16 957 4 % 1 1,5 1,8 1,8 Kiruna 22 974 3 % 1 5,4 4,8 4,1 Luleå 73 908 4 % 3 1,7 1,7 5,1 Pajala 6 335 3 % 1 2,4 2,5 0,0 Piteå 40 871 3 % 8 6,1 6,1 3,1 Älvsbyn 8 432 4 % 3 5,9 5,9 1,5 Överkalix 3 668 5 % 2 3,4 3,4 1,7 Övertorneå 4 940 3 % 2 2,5 2,5 2,5 Riket 9 331 619 4 % 7 3,2 3 1,9 i Antal minuter budget och skuldrådgivning per invånare och år 2009 ii Antal minuter budget och skuldrådgivning per invånare och år 2010 iii Antal minuter konsumentvägledning per invånare och år 2010 7