Nationaldagsfirande i Sverige 2011 och Klara Bové och Henrik Oscarsson [SOM-rapport nr 2017:3]

Relevanta dokument
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Evenemangskonsumtion. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:13]

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15]

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Det demokratiska samtalet. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17]

Mellanmänsklig tillit i Sverige Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2018:21]

Demokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

Vetenskapen i samhället Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13]

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:19]

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7]

Allmänhetens bedömning av och kontakt med polisen. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:11]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

Innehållsförteckning

Kulturvanor i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:8]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Myndigheten för kulturanalys 2018 Formgivning: Kulturanalys Tryck: Taberg Media Group AB, 2018 ISBN:

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Attityder till tobaksförebyggande arbete. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19]

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Kulturvanor i Sverige

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18]

Pep-rapporten Författare: Sophie Cassel och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2019:01]

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Scenkonst i Västsverige Författare: Sophie Cassel och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:26]

Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Trafikvanor och attityder i Västra Götaland. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:9]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Trafikvanor och attityder i Västra Götaland. Folke Johansson, Sophie Cassel och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:25]

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Svensk scenkonst 2009

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18]

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Svenska folket bedömer korruption. Monika Bauhr, Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:03]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Åsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 varje år en

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Oscarsson

Transkript:

Nationaldagsfirande i Sverige 2011 och 2016 Klara Bové och Henrik Oscarsson [SOM-rapport nr 2017:3]

Innehåll Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Svenska folkets ritualer och högtider. Andel som under det senaste året gjort något av följande saker (procent).... 3 Tabell 2 Andel som uppger att de firade Sveriges nationaldag den 6 juni 2011 och 2016 (procent, procentdifferens)... 4 Tabell 3 Andel som uppger att de firade Sveriges nationaldag den 6 juni 2011 och 2016 (procent, procentdifferens)... 5

Introduktion SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinionsbildning och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en samverkan mellan två institutioner vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner främst inom samhällsvetenskap. SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOMundersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och djupare analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOMinstitutets webbsida www.som.gu.se. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOMundersökningen 2016 tillgängliggörs på hemsidan i juni 2017. Den nationella SOM-undersökningen 2016 Fältarbetet för den nationella SOM-undersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 2016 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet. Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År 2016 ingick 20 400 personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOMundersökningen 2016 skickades till. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ca 8 sidor är gemensamma för samtliga editioner och övriga sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 16 september 2016 och 31 januari 2017. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 80 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. Svarsfrekvens och representativitet Av det ursprungliga urvalet på totalt 20 400 personer var det 9 828 personer som besvarade och skickade in formuläret vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 51 procent 1. Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är den demografiska representativiteten i 1 I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 1 033 personer, motsvarande 5,1 procent, har räknats bort som naturligt bortfall. 1

svarsgruppen god i de flesta avseenden. I figur 1 görs det däremot tydligt att en minskad andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. Figur 1 Svarsfrekvens i olika åldersgrupper 1996-2016 (procent) Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots de sjunkande svarsfrekvenserna. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget 2. Procentskattningar och felmarginaler SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16-85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att det beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen göra att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar. Tabell 1 Lathund för procentskattningar vid olika gruppstorlekar (felmarginaler och procentenheter) Skattning 100 200 400 800 1000 2000 50 procent ±9,8 ±6,9 ±4,9 ±3,5 ±3,1 ±2,2 30 procent ±9,0 ±6,4 ±4,5 ±3,2 ±2,8 ±2,0 10 procent ±5,9 ±4,2 ±2,9 ±2,1 ±1,9 ±1,3 6 procent ±4,7 ±3,3 ±2,3 ±1,6 ±1,5 ±1,0 2 procent ±2,7 ±1,9 ±1,4 ±1,0 ±0,9 ±0,6 SOM-institutet har i samverkan med Stiftelsen Sveriges Nationaldag undersökt firandet av Sveriges nationaldag. Frågorna om nationaldagsfirande ställdes i formulär 3. 2 Elias Markstedt (2014) Representativitet och viktning. SOM-rapport 2014:20, SOM-institutet, Göteborgs universitet. 2

Tabell 1 Svenska folkets ritualer och högtider. Andel som under det senaste året gjort något av följande saker (procent). 2011 2016 Förändring Signifikans Firade jul 94 Firade din egen födelsedag 86 85-1 - Firade midsommar 86 84-2 - Varit på semesterresa utomlands 57 61 +4 * Tittade på finalen i Eurovision Song Contest 55 Tittade på finalen i Melodifestivalen 53 Tände ljus vid någons grav i samband med alla helgons dag 51 Firade alla hjärtans dag 40 Firade skolavslutning 40 38-2 - Firade Sveriges nationaldag den 6 juni 25 31 +6 * Firade Halloween 19 Besökte musikfestival 18 Var i kyrkan på 1:a advent 13 13 ±0 - Besökte midnattsmässa eller julotta 11 Besökte gudstjänst under påskhelgen 10 Deltog i 1:a maj-demonstration 3 4 +1 - Deltog i demonstration mot rasism 3 Firade avslutningen av ramadan (eid al-fitr) 2 3 +1 - Deltog i Prideparad 1 3 +2 - Kommentar: Frågan lyder: Under de senaste 12 månaderna, gjorde du något av följande?. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Statistiskt signifikanta skillnader mellan 2011 och 2016 (tvåsidiga test för skillnader mellan procenttal) har markerats med stjärnor. *=p<.10, **=p<.05, ***=p<.01. Lägst antal svarande 2011: 3 072 och 2016: 1 621. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011 och 2016. 3

Tabell 2 Andel som uppger att de firade Sveriges nationaldag den 6 juni 2011 och 2016 (procent, procentdifferens) 2011 2016 Procent Ja Felmarg Antal Procent Ja Felmarg Antal Differens Signifikans Samtliga 25 ±1,5 3 090 31 ±2,3 1 623 +6 *** Kön Kvinna 25 ±2,1 1 645 31 ±1,8 875 +6 *** Man 26 ±2,3 1 445 32 ±2,0 745 +6 *** Ålder 16 29 år 23 ±2,5 481 30 ±3,8 230 +7 ** 30 49 år 24 ±1,8 937 32 ±2,7 442 +8 *** 50 64 år 20 ±1,9 849 28 ±2,7 457 +8 *** 65 85 år 33 ±2,0 823 35 ±2,6 494 +2 - Utbildning 1 Låg 27 ±3,6 572 32 ±3,4 253 +5 - Medellåg 23 ±2,7 906 32 ±2,4 500 +9 *** Medelhög 26 ±3,3 680 36 ±2,9 362 +10 *** Hög 25 ±2,1 779 26 ±2,5 481 +1 - Stadland Ren landsbygd 22 ±4,1 451 30 ±5,8 237 +8 ** Mindre tätort 27 ±3,5 610 29 ±5,0 314 +2 - Stad eller större tätort 26 ±2,3 1 411 34 ±3,4 767 +8 *** Sthlm, Gbg, Malmö 24 ±3,8 492 26 ±5,1 280 +2 - H-region Stockholm 27 ±3,5 607 30 ±4,7 359 +3 - Större städer 26 ±2,6 1 113 34 ±3,9 561 +8 *** Mellanbygd 26 ±3,7 536 33 ±5,5 281 +7 ** Tätbygd 25 ±6,7 162 26 ±9,1 89 +1 - Glesbygd 24 ±6,4 171 29 ±9,6 86 +5 - Göteborg 23 ±4,7 311 30 ±7,0 167 +7 ** Malmö 20 ±5,8 184 28 ±9,7 83 +8 - Uppväxt Sverige 24 ±1,6 2 654 30 ±2,5 1 413 +6 *** Annat land i Europa 26 ±6,7 166 39 ±10,0 92 +13 ** Annat land utanför Europa 35 ±11,1 71 49 ±13,0 57 +14 - Föräldrars uppväxt Sverige 25 ±1,6 2 744 29 ±2,5 1 284 +4 *** Annat land i Europa 24 ±4,5 341 39 ±6,9 190 +15 *** Annat land utanför Europa 35 ±8,7 115 44 ±10,3 90 +9 - Kommentar: 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. Statistiskt signifikanta skillnader mellan 2011 och 2016 (tvåsidiga test för skillnader mellan procenttal) har markerats med stjärnor. *=p<.10, **=p<.05, ***=p<.01. Procentbasen utgörs av de som besvarat delfrågan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011 och 2016. 4

Tabell 3 Andel som uppger att de firade Sveriges nationaldag den 6 juni 2011 och 2016 (procent, procentdifferens) 2011 2016 Procent Ja Felmarg. Antal Procent Ja Felmarg. Antal Differens Signifikans Samtliga 25 ±1,5 3 090 31 ±2,3 1 623 +6 *** Ideologisk självplacering 2 Klart till vänster 17 ±4,2 304 20 ±6,2 158 +3 - Något till vänster 22 ±3,2 630 20 ±4,5 309-2 - Varken eller 24 ±2,8 875 35 ±4,1 532 +11 *** Något till höger 27 ±3,0 849 35 ±4,7 399 +8 *** Klart till höger 37 ±5,1 343 42 ±7,2 182 +5 - Partisympati 3 Vänsterpartiet 13 ±5,0 172 20 ±8,0 95 +7 - Socialdemokraterna 24 ±3,0 774 28 ±4,3 410 +4 - Centerpartiet 30 ±7,7 135 31 ±8,3 119 +1 - Liberalerna 30 ±6,5 192 31 ±9,7 88 +1 - Moderaterna 28 ±2,9 939 34 ±5,1 354 +6 ** Kristdemokraterna 37 ±10,3 84 41 ±16,5 34 +4 - Miljöpartiet 22 ±4,4 337 22 ±10,5 60 ±0 - Sverigedemokraterna 30 ±7,4 148 41 ±6,7 205 +11 ** Bett till Gud Minst någon gång i månaden 34 ±3,7 622 47 ±5,3 346 +13 *** Mindre än någon gång i månaden 23 ±1,7 2 417 27 ±2,5 1 250 +4 - Förtroende för hur kungahuset sköter sitt arbete Mycket stort 46 ±5,7 293 51 ±7,0 195 +5 - Ganska stort 32 ±3,4 724 38 ±4,6 419 +6 - Varken stort eller litet 21 ±2,4 1 069 25 ±3,6 554 +4 - Ganska litet 19 ±3,6 448 26 ±6,4 178 +7 - Mycket litet 18 ±3,5 456 23 ±5,3 238 +5 - Kommentar:. 2 Frågan lyder: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. 3 Frågan lyder Vilket parti tycker du bäst om idag?. Statistiskt signifikanta skillnader mellan 2011 och 2016 (tvåsidiga test för skillnader mellan procenttal) har markerats med stjärnor. *=p<.10, **=p<.05, ***=p<.01. Procentbasen utgörs av de som besvarat delfrågan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011 och 2016. 5

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 710, 405 30 Göteborg 031 786 3300 info@som.gu.se www.som.gu.se