STUDIEPLAN. Allmän studieplan för utbildningen på forskarnivå i Produktionsteknik 1 (6) 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens syfte och mål



Relevanta dokument
STUDIEPLAN. Allmän studieplan för utbildningen på forskarnivå i Produktionsteknik

De krav som ställs på examen på forskarnivå är angivna i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning:

RIKTLINJER. Riktlinjer för allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

De krav som ställs på examen på forskarnivå angivna nedan återfinns i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning:

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TILLÄMPAD GEOKEMI. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I KOMMUNIKATIONS- OCH BERÄKNINGSSYSTEM/ Dependable communication and computation systems

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI. FFN-ordförande

För doktorsexamen ska doktoranden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy. Filosofiska fakultetsnämnden ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I RÄTTSVETENSKAP. Filosofiska fakultetsnämnden senast reviderad

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARKITEKTUR. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING FFN

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete med licentiatexamen som slutmål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK-VETENSKAPLIGA BERÄKNINGAR. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ATMOSFÄRSVETENSKAP. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. FFN - ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MINERALTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP. Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATORSTÖDD MASKINKONSTRUKTION. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STRÖMNINGSLÄRA. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNIKHISTORIA. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FUNKTIONELLA PRODUKTER. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik med licentiatexamen som slutmål

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I OMVÅRDNAD. Filosofiska fakultetsnämnden

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN. TFN-ordförande

Beslut Fastställt i forskningsoch

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MASKININLÄRNING

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i växtfysiologi/växters cell och molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATALOGI. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STÅLBYGGNAD. TFN-ordförande

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

BESLUT. 2. Mål för utbildningen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap Media and Communication Studies

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i växtfysiologi/växters cell och molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

MALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Transkript:

1 (6) Fastställd av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2012-11-26 Dnr 2012/1079 B 25 Allmän studieplan för utbildningen på forskarnivå i Produktionsteknik 1. Ämnesbeskrivning Produktionsteknik inom maskinteknik omfattar som ämne de kompetensområden, som behövs för att miljömässigt, rationellt, ekonomiskt och säkert kunna producera produkter med givna prestanda. Forskningen inom produktionsteknik bedrivs vid högskolan inom de två inriktningarna produktionsprocesser och produktionssystem, och samverkan mellan dessa är central. Ämnet avgränsas till produktionsteknik inom maskinteknik, tillämpad på verkstadsindustri. Ämnet Produktionsteknik innefattar delar av etablerade och vedertagna ämnen som material- och tillverkningsteknik inom inriktningen produktionsprocesser och ämnen som mät-, styr-, regler- och datorteknik inom inriktningen produktionssystem. 2. Utbildningens syfte och mål Doktoranden skall efter avslutad utbildning på forskarnivå vara väl förberedd för fortsatt självständigt och högkvalitativt produktionstekniskt forskningsarbete inom såväl akademi som näringsliv. Doktoranden skall tillägna sig god vetenskaplig kompetens inom ett brett produktionstekniskt tillämpningsområde, samt att kommunicera forskningsresultat till omgivande samhället. De krav som ställs på examen på forskarnivå angivna nedan återfinns i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning: Doktorsexamen Efter genomgången utbildning på forskarnivå som avslutas med doktorsexamen skall den forskarstuderande kunna: Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning på forskarnivå som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

2 (6) Värderingsförmåga och förhållningssätt visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Licentiatexamen Efter genomgången utbildning som avslutas med licentiatexamen skall den forskarstuderande kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3. Behörighetsvillkor, urval och antagning Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som uppfyller villkor för grundläggande och särskild behörighet och som i övrigt besitter nödvändig förmåga att fullfölja utbildningen. 3.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har enligt högskoleförordningen den som har: avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfodringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden kan för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl (HF 7 kap. 39). Övergångsregler även den som har utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning som motsvarar behörighetskraven ovan ska vara behörig (P 10 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053). Undantag från behörighetskraven får göras även i detta fall, om det finns särskilda skäl.

3 (6) De som före den 1 juli 2007 har uppfyllt kraven på grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå (120 poäng grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper), ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av 2015 (P11 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053). Undantag från detta krav medges ej. 3.2 Särskild behörighet Särskild behörighet till utbildning på forskarnivå i Produktionsteknik har den vars examen på avancerad nivå har en relevant inriktning med anknytning till ämnet. Examen kan ligga inom området Produktionsteknik eller angränsande teknikområde. Kunskaper kan ha inhämtats inom eller utom landet. Sökande från utlandet, som inte har engelska, svenska, norska eller danska som modersmål, skall normalt genomgå ett engelskt språktest (t ex TOEFL 575 (paperbased)/toefl 90 (internet-based)) före antagningen. 3.3 Urval och antagning 1, 2 Antagningsordningen vid Högskolan Väst reglerar hur antagning till utbildning på forskarnivå sker. Grunden för urval bland behöriga sökande till utbildningen på forskarnivå är förmågan att tillgodogöra sig sådan utbildning. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökanden. Forskningsoch forskarutbildningsnämnden beslutar om antagning till utbildning på forskarnivå. Som grund för bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen skall i normalfallet räknas: Ämnesrelevans i tidigare meriter, såsom utbildning på grund- och avancerad nivå, eller yrkeserfarenhet relevant för forskarämnet. Utbildning och erfarenhet inom relevant(a) vetenskaplig teoribildning och metoder för forskarämnet. Studentens analytiska förmåga. Studentens förmåga att presentera avancerade arbeten i tal och skrift. Exempel på underlag för sådan bedömning kan vara kursval och ämnesval för examensarbeten under tidigare studier, arbete som assistent i forsknings(liknande) projekt, metod- och analysavsnitt i examensarbeten och ämnesrelevanta diskussioner under personlig intervju. Utöver bedömning av ansökningshandlingar skall alltid intervju ske med den eller de sökande som bedöms som mest lämpad(e) av de behöriga sökandena. Anteckningar skall alltid föras vid sådan intervju för att kunna granskas senare och eventuellt kompletteras med ytterligare frågor till den sökande. 4. Utbildningens innehåll och upplägg Utbildning på forskarnivå i Produktionsteknik avslutas med doktorsexamen omfattande 240 hp, motsvarande 4 års heltidsstudier som består av en kursdel om 60-90 hp och en avhandling om 150-180 hp. Om utbildning på forskarnivå i Produktionsteknik avslutas med licentiatexamen omfattar denna 120 hp, motsvarande två års heltidsstudier som består av en kursdel om 30-45 hp och en licentiatuppsats om 75-90 hp.

4 (6) 4.1 Kurser 3, 4 Den forskarstuderande väljer lämplig kurskombination i samråd med handledarna. Härvid eftersträvas både djup och bredd i utbildningen. Bredden åstadkommes företrädesvis genom obligatoriska kurser i ämnet. Djupet fås genom en specialisering inom ett smalare område genom valfria kurser. Ämnets tillämpade karaktär medför att en stor vikt läggs vid det egna forskningsarbetet. Obligatoriska kurser Inom ämnet ingår obligatoriska kurser som till sin omfattning motsvarar 30 hp. För licentiatexamen skall de tre första av de obligatoriska kurserna ingå. Introduktion till studier på forskarnivå, 7.5 hp (Gemensam kurs för Högskolan Västs samtliga utbildningar på forskarnivå) Vetenskaplig forskningsmetodik, försöksplanering och publiceringsteknik, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Framtida produktion, 7,5 hp Övriga kurser som ingår i respektive examen är valfria och väljs i samråd med handledarna. Utbudet av valfria kurser vid Högskolan Väst kan påverkas av de forskarstuderandes önskemål. Valfria kurser kan även genomföras vid andra lärosäten eller som individuella litteraturkurser. 4.2 Individuell studieplan 5 Varje forskarstuderande skall ha en individuell studieplan som skall revideras och fastställas minst en gång per år. 4.3 Studiernas upplägg Normal studiegång är två år för licentiatexamen och fyra år för doktorsexamen. Om doktoranden antas för senare del av utbildningen efter licentiatexamen är normala studietiden två år till doktorsexamen. Den huvudansvariga handledaren är ansvarig tillsammans med övrig(a) handledare för den forskarstuderandes övergripande progression i dennes avhandlingsarbete. Utöver ordinarie handledning skall även kontinuerliga uppföljningssamtal föras rörande den övergripande progressionen för den forskarstuderande. För att säkerställa en god start på den forskarstuderandes avhandlingsarbete skall den forskarstuderande hålla ett publikt seminarium där avhandlingsarbetets uppläggning, frågeställningar, metodansatser och utförandeplanering presenteras och diskuteras. Planeringsseminarium hålls i normalfallet inom 12 kalendermånader från det att den forskarstuderande blivit antagen till utbildning på forskarnivå. Efter halva studietiden håller den forskarstuderande ett publikt seminarium där den forskarstuderandes avhandlingsarbete presenteras och diskuteras i sin helhet till stöd för den forskarstuderandes fortsatta arbete. Detta omfattar både publicerat material, planerade manus, pågående forskningsarbete och fortsatt planering fram mot disputation. I det fall den forskarstuderande önskar ta ut en licentiatexamen skall mittseminariet äga rum före det att den forskarstuderande anhåller om att genomföra licentiatseminarium. Inför disputation håller den forskarstuderande ett publikt slutseminarium där avhandlingsarbetet såsom det avses publiceras i den planerade avhandlingen (monografi eller sammanläggning inklusive kappa) presenteras och diskuteras. Seminariet har till uppgift att stödja den forskarstuderande i detaljdiskussioner

5 (6) och ge utrymme för konstruktiv kritik inför färdigställandet av avhandlingsmanus innan den forskarstuderande anhåller om att få disputera. Normalt skall slutseminariet hållas inom 3 månader före sådan anhållan. Det är önskvärt att doktoranden under hela sin studietid får erfarenhet av annan institutionstjänstgöring. Önskvärt är att detta skall omfatta ca 20 procent av arbetstiden, vilket innebär att totala studietiden förlängs med motsvarande tid. 6, 7, 8, 9, 10, 11 5. Avhandling, uppsats och examen Doktorsexamen För att erhålla doktorsexamen krävs fullgjord utbildning (avhandling och kurser enligt ovan) om minst 240 högskolepoäng, motsvarande fyra års heltidsstudier. Den forskarstuderande ska dessutom: Ha fått en vetenskaplig doktorsavhandling godkänd efter muntlig presentation och försvar på svenska eller engelska vid offentlig disputation, se nedan. Avhandlingen kan innehålla material från tidigare licentiatuppsats. Avhandling skrivs på engelska och kan vara monografi eller sammanläggningsavhandling. För sammanläggningsavhandling gäller normalt att minst fyra arbeten skall vara publicerade eller publicerbara i vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser med relevans för forskningsområdet samt en kappa. Disputationen är offentlig och skall vara annonserad senast 15 arbetsdagar i förväg. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden utser opponent som har att granska avhandlingen samt en betygsnämnd bestående av 3 personer samt en suppleant. Disputationen leds vidare av en av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden särskilt utsedd ordföranden. Betygsnämnden har att godkänna eller underkänna doktorsavhandlingen och försvaret av densamma och avger sitt omdöme i ett särskilt protokoll. Se vidare Forsknings- och forskarutbildningsnämndens riktlinjer för detaljer. Examensbenämning är Teknologie Doktor i Produktionsteknik (Degree of Doctor of Philosophy in Production Technology). Licentiatexamen För att erhålla licentiatexamen krävs fullgjord utbildning om 120 högskolepoäng (uppsats och kurser enligt ovan), motsvarande två års heltidsstudier. Den forskarstuderande ska dessutom: Ha fått en vetenskaplig licentiatuppsats godkänd efter muntligt försvar på svenska eller engelska vid offentligt seminarium, se nedan. Uppsatsen skrivs på engelska och kan vara monografi eller sammanläggningsuppsats. För sammanläggningsuppsats krävs normalt att minst två arbeten skall vara publicerade eller publicerbara i vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser med relevans för forskningsområdet samt en kappa. Licentiatseminariet är offentligt och skall vara annonserat senast 15 arbetsdagar i förväg. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden utser en särskild granskare för licentiatuppsatsen samt en examinator som också leder seminariet. Examinator har att godkänna eller underkänna licentiatuppsatsen och försvaret av densamma och avger sitt omdöme i ett särskilt protokoll. Se vidare Forsknings- och forskarutbildningsnämndens riktlinjer för detaljer. Examensbenämning är Teknologie Licentiat i Produktionsteknik (Degree of Licentiate of Engineering in Production Technology).

6 (6) 5.1 Betyg inom utbildningen Betygsskala på avhandling, licentiatuppsats och kurser på forskarnivå är Godkänd eller Underkänd. Fotnot: 1) Riktlinjer för utlysning, urval och antagning till utbildning på forskarnivå, Dnr 2011/602 A 21 2) Högskolan Västs antagningsordning, Dnr 2011/817 A 21 3) Riktlinjer för kursplaner på forskarnivå, Dnr 2012/1010 A 21 4) Riktlinjer för tillgodoräknande av kurser i utbildning på forskarnivå, Dnr 2012/742 A 21 5) Riktlinjer för hantering av individuella studieplan och utseende av handledare, Dnr 2011/604 A 21 6) Riktlinjer och rutiner för kvalitetssäkring av avhandlingsarbetets progression, Dnr 2011/605 A 21 7) Riktlinjer och rutiner för disputationer och doktorsavhandlingar, Dnr 2011/607 A 21 8) Riktlinjer och rutiner för presentation, granskning och examination av Licentiatuppsatser 2011/606 A 21 9) Riktlinjer och rutiner för examenshandläggning på forskarnivå, Dnr 2011/608 A 21 10) Mall för protokoll vid disputation 11) Mall för protokoll vid licentiatseminarium Denna allmänna studieplan träder i kraft den 26 november 2012.