Solenergi
Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare
290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020
Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner Företag Organisationer/föreningar
1. Energisparande 2. Energieffektivisering 3. Förnybar energi
Effekt Watt (W) Energi Wattimme (W*h) 1 000 W i en timme = 1 kwh 10 W LED i 100 timmar = 1 kwh
Statistik
Varför solenergi? PLUS Förnybar energikälla Inga lokala utsläpp Intresserad av teknik Mindre beroende av elpriset Sjunkande pris på paneler Ekonomi Statliga stöd vid investering Sälja överskottsel Höjer fastighetens värde Kapar effekttoppar MINUS Hög investering Påverkan av miljön indirekt Skuggning Stöldrisk Framtida regleringar
Normal globalstrålning under ett år 1961-1990
Soltimmar 1961-1990 Soltimmar 2018 + 27 % Sverige 10 %, 14 TWh Världen 20 %
Verkningsgrad = nyttig energi tillförd energi Solel: 15 % = 150 kwh/år och m2 1 000 kwh/år och m2
Solvärme
Ej nätanslutet solcellssystem
Uppbyggnad kisel
Monokristallina solceller är mer komplicerade att tillverka och därför blir dessa solceller något dyrare, men de är också något effektivare. Skillnaderna är dock små och vanligast idag är polykristallina solceller. Dessa båda varianter har tillsammans i storleksordningen 90 procent av marknaden. Mono Poly
Vinkel och väderstreck
Hushållsel Hus 5-6 000 kwh/år
Till mindre villan Prisexempel inklusive installation på en villa, takyta 33 m2. 16 solpaneler, total effekt 5,28 kw vilket ger dig cirka 5 016 kwh per år. Pris 113 200-130 600 kr Pris med solcellsstöd 79 240-91 420 kr Pris med ROT från 103 012 kr
Säkring vs effekt Huvudsäkring 16A 5 kw 4 750 kwh/år 33 m2 8 kw 7 600 kwh/år 52 m2 10 kw 9 500 kwh/år 65 m2 Huvudsäkring 20A 12 kw 11 400 kwh/år 78 m2 Huvudsäkring 25A 15 kw 14 250 kwh/år 99 m2
Tester på energimyndigheten.se
Tester på energimyndigheten.se
Vem kan ta del av stödet? Privatpersoner och företag Privatpersoner Privatpersoner Företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring Intäkt och omfattning Investeringsstöd Bidrag om 30 % av investeringskostnaden. Kan ej kombineras med rotavdrag. Engångsbelopp vid investering. Ansökan från företag ska ha inkommit innan projektet påbörjats. Rot-avdrag Skattereduktion om cirka 9 % av investeringskostnaden. Kan ej kombineras med investeringsstöd. Engångsbelopp vid investering. Investeringsstöd för lagring av egenproducerad elenergi Bidrag om 60 % av investeringskostnaden, men maximalt 50 000 kronor. Ska vara ansluten till nätet och kopplad till anläggning för egenproduktion av förnybar el. Stöd till företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring Bidrag om 40 % av stödberättigade utgifter. Går ej att kombinera med investeringsstödet. Stöd som du kan få vid investering
Intäkt Skattereduktion Elcertifikat Ursprungsgarantier Sälja överskottsel Egenanvänd el Ersättning för inmatning på nätet (kallas ibland nätnytta) Undantag från energiskatt för mindre anläggningar (observera att detta inte är en intäkt utan en kostnadsminskning) Omfattning Skattereduktion om 60 öre/kwh för överskottsel som matas in på elnätet. Löpande intäkt. Elproduktion från solceller berättigar dig att få elcertifikat. Priset är marknadsbaserat. Du får ett elcertifikat per producerad MWh. Löpande intäkt i 15 år. Elproduktion från solceller berättigar dig att få ursprungsgarantier. Priset är marknadsbaserat. Du får en ursprungsgaranti per producerad MWh. Löpande intäkt. Vanligtvis kan du sälja överskottselen för spotpriset på den nordiska elbörsen minus ett litet avdrag. Löpande intäkt. Motsvarande priset du annars skulle köpt el för (elpris, energiskatt, elcertifikatavgift, rörlig elöverföringsavgift och moms). Löpande intäkt. Ersättning som elnätsföretag är skyldig att betala ut. Ersättningen kommer automatiskt och är vanligtvis några öre/kwh utmatad el på elnätet. Löpande intäkt. Ägare till anläggningar med total effekt under 255 kw betalar 0 öre/kwh i energiskatt på egenproducerad el. Ägare till flera anläggningar som tillsammans överstiger 255 kw betalar 0,5 öre/kwh i energiskatt på egenproducerad el. Löpande intäkt. Löpande intäkter efter installation
6 feb 2019 Kronoberg har fått medel så att vi har kunnat ta beslut fram t.o.m. 30 juni 2018. Vi har ca 350 ärende i kö för handläggning. Vi väntar på besked från Regeringen om ev. regeländring och Energimyndigheten om fördelning av mer medel för att kunna fortsätta handläggningen.
Stöd för installation av solceller Antal inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Beviljat belopp Utbetalade ansökningar Utbetalt belopp Kronoberg 1 056 578 49 258 755 480 37 353 857 1 juli 2009 28 feb 2019
Solenergi -föreläsning av solenergiexperten Lars Andrén från Falkenberg Måndagen den 11 mars 2019 klockan 15.00-16.30 eller klockan 18.00-19.30 (välj den tid som passar dig) Växjö Konserthus Lokal Ateljén (ligger i gamla badhuset) Drop in! Först till kvarn 150 platser
Transporter Körsträckan i km? 1 m2 åkermark 1 års veteskörd Vete till etanol etanolbil Man får 0,7 kg vete från 1 m2 åker. Av ett kg vete får man ca 4 dl etanol. En kvadratmeter åker som ger 0,7 kg vete ger 3 dl etanol som driver bilen 3 km. 1 m2 mark Lutande 1,3 m2 1 års elproduktion Solenergi till el elbil En kvadratmeter mark som har en lutande solcellspanel på 1,3 m2 har maxeffekten 200 Watt och genererar på ett år 200 kwh som driver elbilen 1 300 km.
Slut frågor? magnus.jonasson@vaxjo.se 0470 79 60 92 vaxjo.se/energirad
Extra info! Hur miljövänliga är solceller? Ur ett livscykelperspektiv är utsläppen av växthusgaser mycket små för solel jämfört med el baserad på fossila bränslen. Livscykelutsläppen av koldioxid för solel har uppskattats till ca 30 g/kwh, men de baseras på ca 10 år gammal data och produktionen blir hela tiden mer energieffektiv8. Som jämförelse är koldioxidutsläppen från el producerad genom kolförbränning ca 800 g/kwh9. Energiåterbetalningstiden för ett solcellssystem, dvs. den tid det tar för systemet att generera den mängd energi som går åt för systemets produktion, är dock under svenska förhållanden inte mer än två-tre år. Vid själva produktionen av solel genereras inga växthusgaser, utan det är vid produktionen av själva solcellerna som merparten av utsläppen sker. Tillverkning av solceller är en energiintensiv process, och utsläppen beror främst på hur den el producerats som används vid tillverkningen. Solceller från Kina har därför relativt höga utsläpp, då Kinas elmix består av en stor andel kolkraft. Solceller från andra östasiatiska länder har, i regel, lägre utsläpp. Ibland vill man uppskatta den mängd koldioxidutsläpp som undviks genom en solcellsinstallation (genom att solelen ersätter annan, sämre el). Resultatet av en sådan beräkning beror i hög grad på vilka antaganden som görs gällande den ersatta elen. Ofta antas den ersatta elen utgöras av svensk eller nordisk elmix, vilka har avsevärt lägre utsläpp än exempelvis europeisk elmix. Det är dock inte orimligt att anta högre utsläpp för el som ska ersättas i framtiden, eftersom det svenska elnätet kan antas bli alltmer integrerat med det europeiska elsystemet. Svensk förnybar el kan då i allt högre grad komma att ersätta kolkraft nere på kontinenten. Redan idag sker också avsevärda överföringar mellan Sverige och kontinenten, vilket gör att det är tveksamt att anta svensk eller nordisk elmix. Vatten- och vindkraft ger visserligen i dagsläget i genomsnitt lägre utsläpp än solel per kwh. Men de lämpliga platserna för vattenkraft (i Sverige och globalt) är i hög grad redan upptagna, och solceller behövs som komplement till vindkraft (de ger el vid olika tillfällen). Genom att köpa solceller bidrar man till att bygga upp den globala solcellsindustrin. Genom att gradvis ställa om hela energisystemet kommer solceller framöver att kunna produceras med mycket låga utsläpp (när kolkraften fasats ut), och vi måste ju börja någonstans. Solceller gjorda av kisel (som är det allra vanligaste) är inte beroende av sällsynta material. Att så skulle vara fallet är en seglivad myt.