FICKFAKTA 2 010 Statistik om integration 2006 8 2007 2008 2009
Fickfakta 2010 Statistik om integration
För mer information om statistiken kontakta: Arbetsmarknadsdepartementet Monir Dastserri, tel. 08-405 15 88 monir.dastserri@employment.ministry.se Fickfakta 2010 - Statistik om integration Arbetsmarknadsdepartementet, 2011 ISBN 978-91-633-8060-0 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 2010 (Trn: A11.003) 2
Innehåll Inledning...4 Integrationspolitikens inriktning...4 Begrepp och termer...7 Demografi...11 Utbildning...28 Arbetsmarknad...51 Inkomst...84 Boende...87 Delaktighet och deltagande...92 Hälsa...98 Källor...105 3
Inledning Integration är en ömsesidig process i bemärkelsen att alla oavsett bakgrund är delaktiga och medansvariga. I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den potential som finns i mångfalden ska frigöras och komma till användning. Segregation, självvald eller påtvingad, är lika lite önskvärd som påtvingad assimilation. Integrationspolitikens inriktning Mål för integrationspolitiken Regeringens övergripande mål för integrationspolitiken är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integrationspolitikens nationella organisation Den nuvarande inriktningen för integrationspolitiken beslutades av riksdagen 1997. Målet är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Arbetsmarknadsdepartementet har från och med den 1 januari 2011 ansvaret för samordningen av integrationspolitiken. Departementet har också ansvar 4
för vissa integrationsfrågor såsom nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, svenskt medborgarskap och att motverka och förebygga diskriminering. Arbetsförmedlingen har från och med första december 2010 samordningsansvaret för etableringsinsatser för vissa nyanlända. Regeringens politik Regeringens arbete med integration har 2008-2010 utgått från sju strategiskt viktiga områden: ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända fler i arbete och fler företagare bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna en effektiv bekämpning av diskriminering en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald Med utgångspunkt från dessa områden har regeringen genomfört en rad konkreta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för integration. Den mest omfattande åtgärden är reformen för att påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet som trädde i kraft den första december 2010. Reformen innebär bland annat att Arbetsförmedlingen, istället för 5
kommunerna, får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. Tillståndet och utvecklingen på integrationsområdet följs i huvudsak upp av respektive myndighet. Därutöver har Statistiska Centralbyrån ett uppdrag att regelbundet redovisa integrationsstatistik. Statistik om integration Integration berör alla samhällsområden. För att kunna följa upp och analysera samhällsutvecklingen ur ett integrationsperspektiv bör den statistik som publiceras vara uppdelad efter utrikes och inrikes födda eller efter bakgrund, dvs. efter personer med svensk och utländsk bakgrund. Sådan statistik är en förutsättning för att upptäcka, uppmärksamma samt motverka hinder för integration såsom diskriminering. Den utgör också ett redskap i uppföljning och planering för att uppnå integrationspolitikens mål. Statistiken bör även vara uppdelad på kön. Tabeller och diagram i den här boken är könsuppdelad i den mån det har varit möjligt. Med Fickfakta - statistik om integration vill vi ge en bild av tillståndet och utvecklingen av integrationen i Sverige. 6
Begrepp och termer Utrikes född: Person som är folkbokförd i Sverige men som är född i något annat land. Person med utländsk bakgrund: Person som är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Person med svensk bakgrund: Person som är född i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar. Invandrare: Immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år. Flykting: Enligt FN:s flyktingkonvention är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning. Sverige och ett hundratal andra länder har anslutit sig till flyktingkonventionen. Det innebär att Sverige lovat att ge asyl till den som har flyktingskäl. Vistelsetid: Den totala tid en person har varit folkbokförd i Sverige. För att räkna den totala tiden används det senaste invandringsåret som tiden noll. Grund för bosättning: För att personer som är icke medborgare i EU/EES länder ska få tillstånd att bosätta sig i Sverige krävs uppehållstillstånd. De som har fått 7
uppehållstillstånd delas in i kategorier efter grund för bosättning. Redovisningen av grund för bosättning sker enligt följande indelning: Flykting eller motsvarande Anhöriga Arbete Studier AKU: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) genomförs löpande sedan början av 1960-talet och är Sveriges officiella sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistik. Befolkningen i arbetsför ålder (15-74 år) delas in i kategorier utifrån arbetsmarknadsstatus. I arbetskraften: Personer som kan och vill arbeta och som har eller söker arbete, dvs. personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa, dvs. personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta: Personer som utfört arbete minst en timme under mätveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbete. Här ingår både anställda och egenföretagare. Arbetslösa: Personer som inte är sysselsatta och som söker arbete och har kunnat arbeta. I enlighet med internationella definitioner ingår sedan oktober 2007 heltidsstuderande som sökt arbete i begreppet arbetslösa och därmed också i arbetskraften. 8
Sjuk- eller aktivitetsersättning: Ersätter från och med 2003 förmånerna förtidspension och sjukbidrag. Om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel kan personer i åldrarna 19-29 år få rätt till aktivitetsersättning och personer 30-64 år sjukersättning. Disponibel inkomst: Är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Sammanräknad förvärvsinkomst: Består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. EU27: EU:s samtliga medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-avtalet: EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och omfattar de 27 medlemsländerna i EU och de tre Efta-länderna Norge, Island och Liechtenstein. EES är ett frihandelsområde och det närmaste samarbete som EU har med andra länder. Ex-Jugoslavien: Personer födda i något av de länder som tidigare utgjorde Jugoslavien och som inte ändrat sitt födelseland i folkbokföringen. 9
STATIV: STATIV är en longitudinell individdatabas. Objektet i databasen är individen och avser samtliga folkbokförda individer per den 31 december 1997-2009. STATIV kan utgöra underlag för beskrivning och analys avseende integration, segregation, jämställdhet och migration. Vissa uppgifter finns även för individens föräldrar. Databasen uppdateras varje år under våren med en ny årgång. 10
Demografi Hur har invandringen och antalet utrikes födda i befolkningen varierat i Sverige under 1900- talet? Utrikes födda i befolkningen 1900 2009 Antal i 1 000-tal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: SCB Invandringen till Sverige 1900 2009 Antal i 1 000-tal 120 100 80 60 40 20 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: SCB 11
Vid 1900-talets början uppgick Sveriges befolkning till 5,1 miljoner. Knappt 36 000 var födda i ett annat land. År 2004 hade Sveriges befolkning just passerat 9 miljoner och då fanns 1,1 miljoner utrikes födda i riket. Medan Sveriges totala befolkning inte ens fördubblades ökade antalet utrikes födda personer ungefär 30 gånger. Andelen utrikes födda i befolkningen har därför under hela perioden ökat från mindre än en procent till ca fjorton procent, 1,3 miljoner. Invandringen började öka under andra världskriget då ett stort antal flyktingar från de nordiska och de baltiska länderna vistades i Sverige. Under 1950- och 1960-talet var den ekonomiska tillväxten i Sverige hög och en arbetskraftsinvandring initierades. Invandringen från de nordiska länderna nådde en topp 1969-70 då den överskred 40 000 personer, främst på grund av hög arbetslöshet i Finland. År 1967 fick Sverige nya invandringsregler som gjorde det svårare för utomnordiska invandrare att bosätta sig i Sverige av arbetsmarknadsskäl. Efter det att arbetskraftsinvandringen från de utomnordiska länderna i stort sett upphörde från mitten av 1970-talet har invandringen i stor utsträckning utgjorts av flykting- och anhöriginvandring från utomeuropeiska länder. Sverige har tagit emot flyktingar från många av världens oroshärdar, bland annat Chile, Iran, Irak, Somalia och Ex-Jugoslavien. 12
Hur har in- och utvandringen påverkat befolkningens storlek? In- och utvandrare 1960-2009 och prognos 2010-2060 Antal 140 000 120 000 Prognos 100 000 80 000 Invandring 60 000 40 000 Utvandring 20 000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB Födda och döda 1960-2009 och prognos 2010-2060 Antal 140 000 120 000 Födda Prognos 100 000 80 000 Döda 60 000 40 000 20 000 Källa: SCB 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 13
Invandrings- och födelseöverskott 1980 2009 Antal i 1 000-tal 70 50 Invandringsöverskott Födelseöverskott 30 10-10 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB Förändringen av Sveriges befolkning under ett år beräknas som: födda döda + invandrade utvandrade, det vill säga som: födelseöverskott + invandringsöverskott, (både födelseöverskottet och invandringsöverskottet kan vara negativa tal). Invandringsöverskottet har i stort sett varit större än födelseöverskottet de senaste 20 åren. Sedan 1980 har den svenska befolkningen ökat med drygt 1 022745 personer. I slutet av 1990-talet var födelseöverskottet negativt, men befolkningen ökade ändå tack vare invandringsöverskottet. 14
Befolkningen 2000-2009 och prognos 2010-2060 uppdelad i inrikes och utrikes födda Antal 12 000 000 Prognos 10 000 000 Utrikes födda 8 000 000 6 000 000 Inrikes födda 4 000 000 2 000 000 Källa: SCB 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 15
Hur många personer har fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste åren och på vilka grunder? Antal 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Flykt.eller motsv Anhö riga/adoptivbarn Arbete Studier EES- avtalet Källa: Migrationsverket Invandrare från länder utanför EU/EES måste ha uppehållstillstånd i Sverige och i samband med att de söker uppehållstillstånd ange varför de vill bosätta sig här, sin grund för bosättning. EU/EES-medborgare som arbetar, studerar eller är anhöriga har uppehållsrätt i Sverige, men måste registrera sig hos Migrationsverket senast tre månader efter inresan. Nordiska medborgare kan bo i Sverige utan krav på tillstånd eller registrering. Antalet flyktingar ökade kraftigt från ca 8000 år 2005 till ca 20600 år 2006. Ökningen berodde på den tillfälliga asyllagen för perioden november 2005 tom maj 2006. Arbetskraftsinvandringen har ökat kraftig t under de tre 16
senaste åren från ca 6000 år 2006 till ca 21000 år 2009. Den vanligaste grunden för bosättning för både män och kvinnor är anhöriginvandring. Skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller arbete eller studier som grund för bosättning är stor. Grund för bosättning 2009 för invandrare från länder utanför EES, kvinnor Flykting eller motsv. 17 % Studier 9% Arbete 6% Anhöriga 68% Grund för bosättning 2009 för invandrare från länder utanför EES, män Studier 18 % Arbete 15 % Flykting eller motsv. 19 % Anhöriga 48% Källa: Databasen STATIV, SCB 17
Hur många asylsökande ensamkommande barn har fått tillstånd att stanna i Sverige? Antal beviljade uppehållstillstånd till ensamkommande barn och ungdomar och deras anhöriga 2007-2009 Antal 2009 387 1060 2008 281 793 2007 140 869 Anknytning till ensamkommande Beviljade uppehållstillstånd för ensamkommande barn Källa: Migrationsverket Majoriteten av de unga som söker asyl i Sverige uppger att de är mellan 15 och 17 år och de flesta är pojkar. De senaste tre åren (2007 2009) har totalt 2 722 ensamkommande barn och ungdomar beviljats permanenta uppehållstillstånd. Under samma period har 808 personer (föräldrar och syskon) beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett ensamkommande barn. 18
Från vilka världsdelar kommer invandrarna till Sverige? Antal personer som invandrat till Sverige 1999-2009, efter födelselandgrupper 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige EU27 Nordamerika/Oceanien Asien Källa: Databasen STATIV, SCB Norden Övriga Europa Sydamerika Afrika Antalet utomeuropeiska invandrare har ökat kraftigt under de senare åren. En stor del av invandrarna har kommit från Asien och Afrika. Invandrare från de nordiska länderna har dominerat den största delen av 1900-talet. I början av 1990-talet bröts dock detta mönster, då gruppen från Asien gick om i antal. 19
År 2009 var andelen personer som invandrat från Asien och Afrika drygt 31 respektive 14 procent. Invandring efter födelseland, Antal invandrare 2004-2009 Födelseland 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige 11467 11066 12821 12340 13388 13985 Irak 3126 3094 11146 15642 13083 9543 Somalia 1159 1355 3008 3941 4218 7021 Polen 2552 3525 6442 7617 7091 5261 Kina 1563 1749 2035 2485 2925 3462 Thailand 2175 2205 2571 2695 3235 3165 Danmark 3203 3494 4365 4319 3371 3010 Iran 1610 1365 2274 1795 2169 2976 Tyskland 2010 2147 3100 3745 3492 2845 Finland 2716 2793 2553 2494 2390 2385 Turkiet 1314 1316 1758 1681 1697 2213 Norge 2573 2425 2477 2371 2239 1917 Rumänien 395 415 422 2632 2595 1876 Indien 887 1131 1108 1204 1629 1854 Pakistan 529 730 1011 1346 1608 1850 Storbritannien och Nordirland 1229 1146 1601 1578 1763 1622 USA 1174 1118 1223 1233 1526 1541 Afghanistan 851 577 1592 816 971 1384 Eritrea 264 554 669 725 1014 1197 Källa: SCB En uppdelning på enskilda länder visar att den största gruppen som invandrat nästan alla år är personer födda i Sverige som återvänder hit. Det näst största landet är Irak följt av Somalia. 20
Befolkning efter ålder, kön och födelseregion år 2009 Inrikes födda Norden Kvinnor 4 002 129 8 7 6 5 4 3 2 1 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män 4 000 588 Kvinnor 150 471 0 1 2 3 4 5 6 7 88 7 6 5 4 3 2 1 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män 116 048 012345678 Europa Utanför Europa Kvinnor 240 279 8 7 6 5 4 3 2 1 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män 236 093 012345678 Kvinnor 298 789 8 7 6 5 4 3 2 1 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män 296 285 012345678 Källa: Databasen STATIV, SCB 21
Hur stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund? Andel kvinnor i befolkningen 2009 efter bakgrund Utrikes födda 14,7 % Inrikes födda med 2 utrikes födda föräldrar 4,3% Svensk bakgrund 81,0% Antal och andel kvinnor 2005 2009 efter bakgrund 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt Antal 4560820 4589464 4619026 4652653 4691668 Utländsk Antal 759254 789464 820643 854923 891693 bakgrund Andel (%) 16,6 17,2 17,8 18,4 19,0 därav Utrikes Antal 586939 610512 634765 661514 689539 födda Andel (%) 12,9 13,3 13,7 14,2 14,7 Svensk Antal 3801566 3800000 3798383 3797730 3799975 bakgrund Andel (%) 83,4 82,8 82,2 81,6 81,0 Källa: Databasen STATIV, SCB 22
Andel män i befolkningen 2009 efter bakgrund Utrikes födda 13,9 % Inrikes födda med 2 utrikes födda föräldrar 4,6% Svensk bakgrund 81,5% Antal och andel män 2005 2009 efter bakgrund 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt Antal 4486033 4523161 4563939 4603708 4649014 Utländsk Antal 719657 752870 789059 824112 861634 bakgrund Andel (%) 16,0 16,6 17,3 17,9 18,5 Därav Utrikes Antal 538024 564096 593043 620081 648426 födda Andel (%) 12,0 12,5 13,0 13,5 13,9 Svensk Antal 3766376 3770291 3774880 3779596 3787380 bakgrund Andel (%) 84,0 83,4 82,7 82,1 81,5 Källa: Databasen STATIV, SCB 23
Vilken grupp av invandrarna har bott längst i Sverige? Andel personer med olika vistelsetid i landet efter födelselandsregion, år 2009, procent Afrika Asien Sydamerika Nordamerika och Oceanien Övriga Europa EU27 Norden 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0-4 år 5-9 år 10-19 20+ år Källa: Databasen STATIV, SCB Hur länge man har bott i Sverige varierar mellan olika födelseregioner. Bland personer födda i Afrika och Asien har närmare 40 respektive 30 procent varit bosatta i Sverige mindre än fem år. De som har varit längst i Sverige är de som är födda i Norden och Sydamerika. 24
Vilka är de 20 största grupperna av utrikes födda i Sveriges befolkning 2009? Utrikes födda i befolkningen 2009 efter födelseland De 20 största grupperna Finland Irak Ex-Jugoslavien Polen Iran Bosnien-Hercegovina Tyskland Danmark Norge Turkiet Somalia Thailand Chile Libanon Kina Storbritannien och Nordirland Syrien Rumänien USA Indien 0 25 50 75 100 125 150 175 200 1000-tal kvinnor män Källa: Databasen STATIV, SCB 25
Vilka kommuner i Sverige har högst respektive lägst andel utrikes födda i sin befolkning? Kommuner i Sverige 2009 med högst andel utrikes födda Folkmängd Antal Utrikes födda Antal Andel (%) av befolkning Haparanda 10112 3997 39,5 Botkyrka 81195 29625 36,5 Södertälje 85270 26182 30,7 Malmö 293909 87554 29,8 Burlöv 16509 4363 26,4 Huddinge 95798 24034 25,1 Sundbyberg 37722 9419 25,0 Solna 66909 16160 24,2 Landskrona 41226 9944 24,1 Övertorneå 4920 1166 23,7 Eda 8577 2007 23,4 Upplands Väsby 38641 8764 22,7 Sigtuna 39219 8884 22,7 Järfälla 65295 14633 22,4 Göteborg 507330 111324 21,9 Stockholm 829417 181090 21,8 Haninge 76237 16152 21,2 Upplands-Bro 23202 4743 20,4 Strömstad 11690 2297 19,6 Eskilstuna 95577 18458 19,3 Källa: Databasen STATIV, SCB 26
Kommuner i Sverige 2009 med lägst andel utrikes födda Folkmängd Antal Utrikes födda Antal Andel (%) av befolkning Ovanåker 11530 430 3,7 Lekeberg 7123 282 4 Öckerö 12292 519 4,2 Piteå 40860 1710 4,2 Vansbro 6876 299 4,3 Berg 7447 323 4,3 Storuman 6227 268 4,3 Vilhelmina 7156 314 4,4 Gotland 57221 2634 4,6 Åtvidaberg 11498 536 4,7 Rättvik 10797 503 4,7 Vännäs 8357 401 4,8 Krokom 14460 715 4,9 Arvidsjaur 6622 326 4,9 Nordmaling 7205 353 4,9 Mörbylånga 13834 671 4,9 Karlsborg 6784 342 5 Boxholm 5248 261 5 Söderköping 14042 696 5 Robertsfors 6880 353 5,1 Källa: Databasen STATIV, SCB Kommunerna med högst andel utrikes födda i sin befolkning är gräns- och storstadskommuner medan kommunerna med lägst andel utrikes födda framförallt är belägna i norra Norrlands inland. 27
Utbildning Svenska För Invandrare (SFI) Studieresultat t.o.m. 2009 för elever som påbörjat sin utbildning 2007, efter kön, ålder och utbildningsbakgrund, procent Nybörjare år 2007 Totalt Slutfört Avbrutit Fortsätter antal kurs kurs utb. Samtliga elever 34 104 61,8 23,4 14,8 därav: kön Kvinnor 17 856 65,9 20,1 14,0 Män 16 248 57,3 26,9 15,8 därav: i åldern 16-19 år 1 021 63,8 19,5 16,7 20-24 år 6 044 64,5 22,8 12,6 25-39 år 19 785 62,9 22,7 14,4 40-54 år 6 274 58,2 24,4 17,4 55 år- 980 42,3 38,4 19,3 med därav utbildning i 0-3 år 3 890 60,8 21,8 17,4 i 4-6 år 3 332 57,8 24,4 17,9 i 7-9 år 4 667 57,1 26,0 17,0 i 10-12 år 9 779 61,7 24,0 14,3 i 13 år eller mer 12 436 65,1 22,1 12,8 Källa: Skolverket Av samtliga elever som påbörjat SFI år 2007 avslutade ca 61 procent sin utbildning med minst godkänt resultat. En större andel kvinnor än män slutför SFI. 28
Studieresultat t.o.m. 2009 för elever som påbörjat SFI 2007, elever prioriterade* efter högsta godkända studievägskurs Totalt Kvinnor Män Samtliga elever 34 104 17 856 16 248 Slutfört någon kurs med minst godkänt resultat (%) därav: 61,8 65,9 57,3 Kurs 1A 4,6 4,9 4,2 Kurs 1B 2,5 2,8 2,3 Kurs 2B 11,3 10,7 11,9 Kurs 2C 8,2 7,9 8,5 Kurs 3C 7,7 7,9 7,4 Kurs 3D 27,6 31,8 22,9 Avbrott/studieuppehåll (%) 23,4 20,1 26,9 Fortsätter utbildningen (%) 14,8 14,0 15,8 Källa: Skolverket, *) En elev i SFI kan ha fått godkänt resultat i flera kurser och i flera studievägar. Därför har eleverna prioriterats så att endast den högsta godkända studievägskursen redovisas. På detta sätt räknas eleverna endast en gång men prioriteringen får till följd att antalet elever som fått godkänt resultat i de lägre kurserna underskattas i tabellerna. Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum t.o.m. 2009 för elever som påbörjat SFI 2007, elever prioriterade* efter högsta godkända studievägskurs Totalt Kvinnor Män Samtliga elever 60 61 58 Slutfört någon kurs med minst godkänt resultat därav: 59 60 59 Kurs 1A 53 55 51 Kurs 1B 72 74 69 Kurs 2B 56 57 54 Kurs 2C 75 75 74 Kurs 3C 53 54 53 Kurs 3D 58 58 58 Avbrott/studieuppehåll 46 47 44 Fortsätter utbildningen 82 85 79 Källa: Skolverket 29
Andel personer som avslutat svenska för invandrare under läsåret med godkända betyg av de som avslutat/avbrutit SFI under läsåret efter grund för bosättning, 20-64 år, 1997-2009, procent 60 50 40 30 20 10 Flyktingar och deras anhöriga Övriga invandrare 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Databasen STATIV, SCB Median i antal dagar till godkänt betyg i SFI efter grund för bosättning, 20-64 år, 1997-2009 Antal 1000 800 600 400 200 Flyktingar och deras anhöriga Övriga invandrare 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Databasen STATIV, SCB 30
Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskolan bland niondeklassare vårterminerna åren 2004-2008 efter kön, vistelsetid i Sverige och födelseregion, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0-4 år 5-9 år 10+år Norden EU 27 Övriga Europa Nordamerika och Oceanien Sydamerika Asien Afrika Källa: Databasen STATIV, SCB Andelen behöriga till gymnasie skolan ökar med vistelsetiden i Sverige. Bland elever från Afrika och Asien är drygt 56 respektive 59 procent behöriga till gymnasieskolan. Bland flickor och pojkar födda i Sverige är andel behöriga till gymnasie skolan 92 respektive 90 procent. 31
Andel elever behöriga till gymnasieskolan bland niondeklassare vårterminerna åren 2004-2008 efter vistelsetid i Sverige och födelseregion, procent Flickor 0-4 år 5-9 år 10+år Total Sverige 92,0 Norden 77,9 84,2 90,3 87,2 EU 27 57,6 88,1 86,4 80,9 Övriga Europa 47,1 75,0 85,2 80,2 Nordamerika och Oceanien 54,7 86,0 90,2 84,4 Sydamerika 36,6 74,0 83,2 76,1 Asien 25,1 61,6 84,8 66,4 Afrika 21,5 61,6 79,9 57,5 Källa: Databasen STATIV, SCB Pojkar 0-4 år 5-9 år 10+år Total Sverige 90,0 Norden 75,4 87,7 87,0 85,7 EU 27 52,6 84,3 84,5 78,0 Övriga Europa 45,9 70,7 82,6 77,4 Nordamerika och Oceanien 42,5 77,0 86,0 78,3 Sydamerika 29,7 75,6 82,4 75,4 Asien 20,7 55,2 81,1 59,4 Afrika 22,3 59,2 75,6 56,5 Källa: Databasen STATIV, SCB Elever som anlänt till Sverige sent under grundskolåren når ofta inte skolans kunskapsmål. För dem som invandrat före skolstart förklaras skillnaderna i huvudsak av socioekonomiska faktorer. Barn till högutbildade eller arbetande föräldrar når oftare skolans mål än barn till lägre utbildade och arbetslösa. Det gäller både infödda och invandrare, oavsett bakgrund. 32
Andel elever behöriga till gymnasiet bland inskrivna i grundskolan vårterminen i nionde klass åren 2004-2008, efter bakgrund, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar Flickor 20 10 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Elever med två utrikes födda föräldrar är i lägre utsträckning än elever med minst en inrikes född förälder behöriga till gymnasiet och det är bland utrikes födda pojkar som andel en behöriga är lägst. 33
Andel elever behöriga till gymnasiet bland inskrivna i grundskolan vårterminen i nionde klass åren 2004-2008, efter s vensk och utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildning Flickor, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 20 10 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Pojkar, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 20 10 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB De största skillnaderna i andel behöriga till gymnasiet finns mellan elever med hög respektive låg utbildade föräldrar. 34
Gymnasieskolan Andelen av alla 20-åringar åren 2004-2008 som gått ut gymnasieskolan, som varit inskrivna men aldrig gått ut samt aldrig inskrivna efter svensk och utländsk bakgrund, Kvinnor, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 ut r ikes f ö d d förälder 2 utrikes födda föräldrar Född ut omlands Aldrig inskrivna i gymnasieskolan Inskrivna i gymnasieskolan, men ej avgångna Avgångna f rån gymnasieskolan Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född ut omlands Aldrig inskrivna i gymnasieskolan Inskrivna i gymnasieskolan, men ej avgångna Avgångna från gymnasieskolan Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 35
Val av program i gymnasieskolan Fördelningen på gymnasieprogram bland elever i årskurs 1 ett på gymnasieskolan, ungdomar födda 1984-1988 efter svensk och utländsk bakgrund Kvinnor, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande 54 54 56 51 Yrkesförberedande 30 25 21 21 Individuellt program 7 9 12 20 Fristående skola 9 12 11 8 Totalt 100 100 100 100 Antal 197 384 23 986 14 111 23 176 Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande 46 47 48 43 Yrkesförberedande 35 30 24 23 Individuellt program 9 11 15 24 Fristående skola 10 13 13 9 Totalt 100 100 100 100 Antal 206 950 25 105 14 893 24 795 Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 1 vissa elever går om kurser. Tabellen består av elever vid deras första inskrivning i årskurs ett. 36
Fördelningen på gymnasieprogram bland avgångselever födda 1984-1988 efter svensk och utländsk bakgrund Kvinnor, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande 58 60 63 62 Yrkesförberedande 32 27 24 28 Individuellt program 0 0 1 1 Fristående skola 10 13 12 9 Totalt 100 100 100 100 Antal 158 646 17 702 10 034 14 622 Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Män, procent Födda i Sverige med: Program i årskurs 1 2 föräldrar 1 utrikes 2 utrikes Född födda född födda utomlands i Sverige förälder föräldrar Studieförberedande 50 52 55 56 Yrkesförberedande 39 33 29 31 Individuellt program 1 1 1 2 Fristående skola 10 14 16 12 Totalt 100 100 100 100 Antal 15 7415 17 127 9 318 13 352 Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Andelen som avslutar individuella programmet är liten. Detta beror på att man på individuella programmet förbereds för ett nationellt program. 37
Behörighet till högre studier Andel behöriga till högskolan efter kön och födelseregion 2004-2008, procent 10 0 90 80 70 60 50 40 Män Kvinnor 30 20 10 0 Sverige Norden EU 27 Övriga Eur opa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika och Oceanien Källa: Databasen STATIV, SCB Andel med högskolebehörighet av samtliga 20-åringar åren 2004-2008, efter bakgrund och kön, procent 10 0 80 60 40 Män Kvinnor 20 0 2 föräldrar födda i Sverige 1 utrikes född förälder 2 utrikes födda föräldrar Född utomlands Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB 38
Vilken utbildningsnivå har inrikes och utrikes födda? Utbildningsnivå för 25-64 åringar 2009 efter kön 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor M än Totalt Kvinnor M än Totalt Kvinnor M än Totalt Totalt Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Efter gymnasial utb. Uppgift saknas Källa: SCB De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten, 38 procent av de inrikes födda i åldern 25-64 år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 36 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial utbildning än bland de inrikes födda, 21 respektive 13 procent. En större andel kvinnor än män är högutbildade både bland in- och utrikes födda. 39
Utbildningsnivå för 25-64 åringar 2009 efter födelseregion och kön, procent. Födelseland Kön Befolkning Förgymnasial (antal) utb. Gymnasiagymn. utb. Efter- utb. Okänd Inrikes födda Totalt 3 957 420 13 48 38 0 Kvinnor 1 937 104 11 46 43 0 Män 2 020 316 16 50 33 0 Utrikes födda Totalt 899 057 21 36 36 7 Kvinnor 457 121 21 35 38 6 Män 441 936 20 37 34 8 Norden (utom Totalt 161 485 22 43 29 5 Sverige) Kvinnor 87 704 19 43 34 3 Män 73 781 25 43 24 8 EU27 (utom Totalt 165 256 10 33 44 12 Norden) Kvinnor 81 956 9 34 49 9 Män 83 300 11 33 40 16 Europa Totalt 154 077 26 43 27 4 utom EU 27 Kvinnor 78 043 28 39 29 4 Män 76 034 24 48 24 4 Afrika Totalt 72 021 25 35 29 11 Kvinnor 32 699 29 34 24 13 Män 39 322 22 36 33 9 Nordamerika Totalt 20 273 8 24 60 8 Kvinnor 9 494 7 24 62 8 Män 10 779 8 25 59 8 Sydamerika Totalt 46 932 17 43 38 3 Kvinnor 24 404 16 40 41 3 Män 22 528 17 45 35 3 Asien Totalt 271 513 24 30 39 7 Kvinnor 139 007 26 29 38 7 Män 132 506 23 31 39 7 Oceanien Totalt 3 334 5 22 59 14 Kvinnor 1 121 6 22 60 12 Män 2 213 5 22 59 14 Källa: SCB 40
Vilken inriktning har inrikes respektive utrikes födda på sin utbildning? Utbildningsnivå efter inriktning för 25 64 åriga kvinnor 2009, procent Utbildningsinriktning Gymnasium Högskola Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Allmän utbildning 19,4 29,3 0,3 0,2 Pedagogik och lärarutbildning 0,1 0,6 11,0 7,4 Humaniora och konst 4,9 3,6 6,8 8,2 Samhällsvetenskap, juridik, handel etc. 14,2 11,2 24,0 21,3 Naturvetenskap, matematik och data 0,4 1,5 7,5 11,3 Teknik och tillverkning 35,8 27,6 31,9 28,3 Lant- och skogsbruk, djursjukvård 3,5 1,2 1,7 1,7 Hälso- och sjukvård, social omsorg 9,6 7,6 9,6 10,8 Tjänster 9,5 8,2 6,9 3,3 Okänd 2,6 9,2 0,3 7,5 total 100 100 100 100 Källa: SCB Andelen utrikes födda som har en gymnasieutbildning med teknisk inriktning är lägre medan andelen som har en gymnasieutbildning med allmän inriktning är högre än bland inrikes födda. Vad gäller inriktningen på högskoleutbildningen är det istället vanligare bland de utrikes födda att ha en utbildning i naturvetenskap, matematik och data, och mindre vanligt att ha en utbildning inriktad mot pedagogisk verksamhet. 41
Hur många personer med utländsk bakgrund studerar vid högskolor och universitet i Sverige? Antal högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/2009 Förändring i procent jämfört med Antal 2008/09 2007/08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt* 69 540 41 175 28 365 7 4 11 Svensk bakgrund 57 101 33 611 23 490 7 5 11 Utländsk bakgrund 12 439 7 564 4 875 7 4 13 därav: Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 3 800 2 200 1 600 9 5 14 Utrikes född 8 700 5 300 3 300 6 3 13 invandrat 6 år 2 300 1 300 1 000 9 8 10 invandrat 7 år 6300 4 000 2 300 5 1 12 *) Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB 42
Hur har utvecklingen varit i högskolans grundutbildning? Utvecklingen av andelen nybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund i grundutbildning 1999/00-2008/09, procent 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Totalt * Svensk bakgrund 88 87 86 85 84 84 84 83 82 82 Född i Sverige med två utrikes födda f öräldrar 4 4 4 4 4 4 4 5 5 5 Utrikes född 9 9 10 11 12 11 11 12 13 12 Kvinnor Svensk bakgrund 88 87 86 85 84 84 84 82 81 82 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 3 4 4 4 4 4 4 5 5 5 Utrikes född 9 9 10 11 12 12 12 13 13 13 Män Svensk bakgrund 88 87 86 86 85 85 85 84 83 83 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 4 4 4 4 5 5 5 5 6 Utrikes född 8 9 10 10 11 11 10 11 11 12 * Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Andelen nybörjare bland studenter med utländsk bakgrund har ökat i högskolan under de senaste tio åren. Det har inte skett några större förändringar för andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Däremot har andelen utrikes födda ökat och andelen med svensk bakgrund minskat under den aktuella tidsperioden. Bland utrikes födda kvinnor har andelen nybörjare ökat från 9 till 13 procent under denna period. Att andelen utrikes födda har ökat de senaste läsåren beror främst på att antalet nybörjare med svensk bakgrund har minskat. 43
Åldersfördelning för högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09, procent 21 år 22 24 25 29 30 34 35 64 Totalt Totalt * Svensk bakgrund 59 17 9 5 10 100 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 71 10 7 4 7 100 Utrikes född 38 13 15 12 22 100 Kvinnor Svensk bakgrund 57 17 9 5 12 100 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 69 10 8 5 8 100 Utrikes född 36 12 15 13 24 100 Män Svensk bakgrund 61 18 9 4 8 100 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 74 10 7 3 5 100 Utrikes född 41 16 14 11 18 100 * Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Åldersmässigt fanns det skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda. Ungdomar som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har högre representation i åldersgruppen under 22 år jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. 44
Hur stor andel har påbörjat sina högskolestudier vid 25 års ålder? Andel av befolkningen påbörjat svensk högskolutbildning vid 25- års ålder efter bakgrund, 1999-2008 Andel, procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Utrikes födda Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Källa: SCB Bland 25-åringarna med utländsk bakgrund har andelen som påbörjat högskoleutbildning ökat från 27 till 37 procent under åren 1999 till 2008. Motsvarande utveckling för gruppen med svensk bakgrund är en ökning från 40 till 45 procent år. 45
Från vilka världsdelar kommer studenterna med utländsk bakgrund? Påbörjad svensk högskoleutbildning för 25-åringar efter födelseregion, procent Födelseregion Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar * Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige 36 48 26 31 36 26 EU utom Norden 43 47 38 47 54 40 Europa utom EU och Norden 36 44 27 37 46 28 Afrika 28 34 23 45 53 37 Nordamerika 28 36 22 44 60 25 Sydamerika 33 37 30 42 53 33 Asien 39 44 35 52 56 47 Oceanien 31 29 33 100 100 100 *) Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland Källa: SCB Bland de utrikes födda i årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, fanns stora skillnader i påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder. Bland de utrikes födda med bakgrund i EU hade 43 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel, 39 procent, hade utrikes födda med bakgrund i Asien. Skillnaden mellan könen var störst bland de utrikes födda med bakgrund i Norden och minst bland personer med bakgrund i Oceanien. 46
Många med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier Påbörjad svensk högskoleutbildning bland utrikes födda 25- åringar 2008 efter land, procent Födelseland Utrikes födda Totalt Kvinnor Män Iran 60 64 56 Irak 26 33 21 Bosnien-Hercegovina 46 59 34 Jugoslavien 22 27 18 Chile 31 35 27 Libanon 27 31 24 Turkiet 36 43 27 Somalia 16 20 13 Polen 47 51 42 Syrien 40 47 35 Källa: SCB Två länder med en relativt stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Den lägsta andelen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder hade den somaliska gruppen där 16 procent av 25-åringarna hade börjat studera. Hur länge man har bott i Sverige har stor betydelse för både utbildningsnivå och arbete. Därför kan den låga andelen somalier förklaras av att de har kortare vistelsetid i Sverige jämfört med personer födda i andra länder. 47
Vilka yrkesexamensprogram har högst andel nybörjare med utländsk bakgrund? Yrkesexamensprogram med högst andel nybörjare med utländsk bakgrund 2008/09, andel i procent Program för yrkesexamen* Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Receptarie 69 68 71 Apotekare 59 60 54 Biomedicinsk analytiker 49 47 55 Röntgensjuksköterske 47 45 56 Tandläkare 38 34 43 Tandhygienist 37 36 63 Studie- och yrkesvägledare 24 23 25 Högskoleingenjörs 23 22 23 Socionom 20 19 28 Arbetsterapeut 18 16 38 Källa: SCB, *) Endast program med fler än 60 nybörjare redovisas Högst andel hade receptarieutbildningen där 69 procent av nybörjarna hade utländsk bakgrund, 58 procent var utrikes födda och 11 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 48
Doktorandnybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09 Antal 2008/09 Förändring i procent jämfört med 2007/08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt * 2 310 1 230 1 080 12 16 8 Svensk bakgrund 1 940 1 040 910 12 16 8 Utländsk bakgrund 370 200 170 12 13 11 därav Född i Sv. med två utrikes födda 80 40 40 23 48 5 föräldrar Utrikes född 290 160 130 9 6 13 invandrat 6 år 40 20 10 33 38 27 invandrat 7 år 250 140 120 6 2 10 * Nybörjare totalt exklusive utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. Källa: SCB Läsåret 2008/09 hade 16 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska gäststuderande oräknade). Antalet nybörjare med utländsk bakgrund var 370. Av dessa var 290 utrikes födda och 80 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund har ökat jämfört med föregående läsår. Av de 290 utrikes födda hade 40 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 250 vid sju års ålder eller senare. Det fanns inga skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män läsåret 2008/09. 49
Hur högutbildade är utländska medborgare i Sverige i en internationell jämförelse? Andel med universitetsutbildning bland utländska medborgare 2, 25-64 år, genomsnitt åren 2002-03 Irland Storbritannien Norge USA Sverige Spanien Australien Danmark Kanada Finland Nederländerna Schweiz Belgien Grekland Portugal Frankrike Tyskland Österrike 0 10 20 30 40 50 60 Andel, procent Källa: OECD (2005) I internationell jämförelse har Sverige en hög andel akademiker bland utländska medborgare (31 procent). 2 USA, Kanada och Australien= utrikes födda, Källa: OECD (2005), tabell 1.12. 50
Arbetsmarknad Utrikes födda är en heterogen grupp vad avser härkomst, vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och ålder. Det råder därför stora skillnader i sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande inom gruppen utrikes födda. Sysselsättningsgraden för inrikes födda har varit över eller mycket nära 80 procent under hela 2000-talet. Varje år är dock sysselsättningsgraden betydligt lägre för dem som är födda utomlands. Mellan åren 2005 och 2008 ökade sysselsättningen för utrikes födda från 64 till 67 procent. Sysselsättningsgraden har sedan minskat till drygt 65 procent år 2009. Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor än för män och skillnaden mellan kvinnor och män är större för de utrikes födda än de inrikes födda. 51
52
Hur har andelen sysselsatta varierat? Andel sysselsatta i befolkningen 1987-2009, inrikes och utrikes födda i åldern 20-64 år, procent och index 3 100 90 Inrikes född Utrikes född Index 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Förändringar mellan år 2005 och tidigare år måste tolkas med stor försiktighet. Källa: SCB, AKU, egna beräkningar Under första hälften av 1990-talet minskade sysselsättningen dramatiskt för alla och i synnerhet för utrikes födda. Därefter har det skett en återhämtning, men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under slutet av 1980-talet. 3 Index= sysselsättningsgraden för utrikes födda dividerad med sysselsättningsgraden för inrikes födda multiplicerat med 100. 54
Sysselsättningsindex är ett mått på i vilken mån sysselsättningsgraden närmar sig mellan inrikes och utrikes födda. Indexvärdet 100 betyder att sysselsättningsgraden är exakt lika mellan inrikes och utrikes födda. Indexvärden lägre än 100 innebär att sysselsättningen är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. När indexvärdet närmar sig 100 närmar sig också sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaden mellan 100 och indexvärdet kallas för sysselsättningsgap. Sysselsättningsgapet ökade markant under 1990-talet s lågkonjunktur, från knappt 90 i början på 1990-talet till ca 71 år 1997. År 2009 låg sysselsättningsindexet på 79,7. 55
Andel sysselsatta i befolkningen 1987-2009, inrikes och utrikes födda i åldern 20-64 år, kvinnor, procent och index 100 90 Inrikes född Utrikes född Index 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källa: SCB, AKU, egna beräkningar Andel sysselsatta i befolkningen 1987-2009, inrikes och utrikes födda i åldern 20-64 år, män, procent och index 100 90 Inrikes född Utrikes född Index 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källa: SCB, AKU, egna beräkningar 56
Andel sysselsatta i befolkningen 1987-2009, inrikes och utrikes födda i åldern 20-64 år efter kön, procent och index År Kvinnor Män Inrikes Utrikes Index Inrikes Utrikes Index 1987 83,2 74,0 88,9 88,6 80,4 90,8 1988 84,3 73,6 87,2 89,2 81,2 91,1 1989 84,9 73,6 86,7 89,9 80,6 89,6 1990 85,5 73,6 86,0 90,1 79,7 88,5 1991 84,4 69,7 82,6 88,3 75,8 85,9 1992 82,0 64,5 78,7 84,3 69,5 82,5 1993 78,5 58,8 74,9 79,5 62,6 78,7 1994 77,1 55,9 72,5 78,8 61,0 77,4 1995 77,3 54,3 70,2 80,1 59,7 74,6 1996 76,7 53,0 69,1 80,1 58,6 73,1 1997 75,8 52,2 68,9 79,4 58,4 73,6 1998 76,2 53,1 69,6 80,6 60,2 74,7 1999 77,3 55,7 72,0 81,6 63,5 77,9 2000 78,4 58,6 74,7 82,6 66,6 80,6 2001 79,4 60,9 76,8 83,2 69,1 82,9 2002 79,6 61,9 77,7 82,9 67,9 82,0 2003 79,1 60,9 76,9 82,5 66,6 80,7 2004 78,4 60,0 76,5 82,2 65,7 79,9 2005 78,4 60,3 76,9 83,0 67,8 81,7 2006 79,0 60,5 76,6 83,7 69,4 82,8 2007 80,4 61,3 76,3 84,9 72,1 84,9 2008 80,7 61,3 75,9 85,2 73,6 86,4 2009 79,3 60,3 76,0 83,1 69,5 83,6 Källa: SCB, AKU, egna beräkningar 57
Vilken roll spelar vistelsetiden i Sverige? Sysselsatta i befolkningen efter vistelsetid i Sverige 1987-2009, utrikes födda kvinnor 20-64 år Andel, Procent 100 80 60 40 20 0 0-4 år 5-9 år 10-19 år >= 20 år Inrikes födda 87 88 99 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källa: SCB, AKU Sysselsatta i befolkningen efter vistelsetid i Sverige 1987-2009, utrikes födda män 20-64 år Andel, Procent 100 80 60 40 20 0 0-4 år 5-9 år 10-19 år >= 20 år Inrikes födda 87 88 99 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källa: SCB, AKU 58
Vistelsetiden i Sverige har stor betydelse. Ju längre tid i Sverige desto högre sysselsättningsgrad, men även de som varit 20 år eller längre i Sverige har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. 59
Hur har andelen sysselsatta varierat för födda i olika födelseregioner de senaste tio åren? Sysselsatta i befolkningen efter födelseregion, 20-64 år 1997-2009 Andel, procent 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Sysselsättningsgraden har ökat från 2005 fram till 2008 för personer födda utanför Europa för att därefter minska från 63,3 till 59,3 procent år 2009. 60
Utöver vistelsetiden i Sverige har födelseregionen stor betydelse. Eftersom födelseregion och vistelsetid i hög grad sammanfaller bör indelningarna efter födelseregion alltid ta hänsyn till hur lång tid personerna har bott i Sverige. Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för alla utrikes födda. Ökningen är särskilt markant för de som är födda i länder utanför Europa och Europa exklusive Norden. Det finns en sortering på arbetsmarknaden efter födelseregion. De som är födda i länder utanför Europa har lägre sysselsättningsgrad än de som är födda i andra regioner. Sorteringen efter födelseregion kan inte förklaras av skillnader i individernas ålder, utbildning och civilstånd (Rapport integration 2005). 61
Sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 1997-2009 Andel, procent, vistelsetid 0-4 år för utrikes födda kvinnor 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Andel, procent, vistelsetid 0-4 år eller mer för utrikes födda män 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU 62
Andel, procent, vistelsetid 20 år eller mer för utrikes födda kvinnor 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU Andel, procent, vistelsetid 20 år eller mer för utrikes födda män 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden Europa exkl. Norden Utanför Europa Källa: SCB, AKU 63
Andel i olika yrkesgrupper med eftergymnasial utbildning och bakgrund 2008, procent Bakgrund Ledande befattningar Yrken som kräver eftergymnasial kompetens Övriga yrken Total antal Födda i Sverige med: 2 Föräldrar födda i Sverige 10 73 18 118 9781 1 förälder född i Sverige 9 71 20 105 562 2 föräldrar födda utomland 8 68 24 40 470 Födda utomlands 5 58 36 186 847 Källa: Födda i Sverige- ändå olika?, SCB Andelen individer med yrke som matchar utbildningsnivån (för eftergymnasialt utbildade) är betydligt lägre bland de som är födda utomlands, 58 procent. Personer som är födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige har högst andel med ledande befattning, 10 procent jämfört med personer födda utomland, 5 procent. 64
Hur är sysselsättningsutvecklingen för flyktingar m.fl. 4 i kommunerna? Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren 1997-2007 efter vistelsetid (år) i Sverige 20-64 år, procent 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1997 9,8 17,9 30,6 38,7 43,8 46,6 48,3 49,7 55,3 58,8 59,7 1998 11,6 24,1 33,6 38,5 42,7 45,6 47,4 52,1 57,1 57,9 1999 13,5 22,6 28,8 34,4 38,4 40,5 46,2 52,1 54,5 2000 11 18,6 25,3 31,1 35 42,3 47,8 50,2 2001 9,7 16,9 23,6 28,7 36,8 44,1 47,3 2002 9,3 16,6 23,2 32,8 41,1 44,6 2003 10,7 17,5 27,6 35,9 40,9 2004 10,4 18,9 28,7 35,8 2005 15,6 26,6 36,5 2006 17,5 27,2 2007 10,2 Källa: Databasen STATIV, SCB Sysselsättningens utveckling för flyktingar som togs emot i kommunerna är av särskilt stort integrationspolitiskt intresse. Inom gruppen nyanlända invandrare är det bara flyktingar och anhöriga till flyktingar som omfattas av lagen (SFS 2010:197) om etableringsinsatser. 4 Personer som har fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller av humanitära skäl samt anhöriga till dessa personer som ansöker uppehållstillstånd inom två år. 65
Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren 1997-2007 efter vistelsetid i Sverige 20-64 år, kvinnor, procent 70 60 50 40 30 20 Mottagna 97 Mottagna 99 Mottagna 01 Mottagna 03 Mottagna 05 Mottagna 07 10 0 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1997 5,8 11,9 21,7 30,6 37 40 42 44 51 54 54 1998 6,5 15,3 24 29,9 34 38 40 44 48 50 1999 6,8 14,4 19,6 24,8 30 32 37 42 46 2000 6,3 11,9 17,4 21,9 26 34 38 42 2001 5,9 10,4 15,2 19,7 27 33 36 2002 5,4 9,7 14,3 22,4 29 32 2003 5,8 10,2 18,1 23,8 30 2004 5,5 10,1 17,1 23,7 2005 7,7 14,6 22,2 2006 7,9 14,9 2007 4,9 Källa: Databasen STATIV, SCB 66
Andel sysselsatta av flyktingar m.fl. mottagna i kommuner åren 1997-2007 efter antal år i Sverige 20-64 år, män, procent 70 60 50 40 30 20 10 0 M ottagna 97 M ottagna 99 M ottagna 01 M ottagna 03 M ottagna 05 M ottagna 07 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 1997 13,2 22,9 38 45,5 49,7 52,4 53,8 54,2 58,8 63,1 64 1998 15,5 30,8 40,8 45,1 49,3 51,6 53,5 58,1 64,2 64,1 1999 19,4 29,6 36,6 42,4 45,9 47,9 53,6 60,4 61,9 2000 15 24,4 31,9 38,8 42,5 49,6 55,8 57 2001 12,8 22 30,4 35,9 44,4 53,2 56,1 2002 12,6 22,5 30,7 41,5 51,1 55,1 2003 15,1 24,2 36,3 46,9 51,3 2004 15,4 28 40,5 48,2 2005 22,8 37,5 49,6 2006 23,8 35,4 2007 13,8 Källa: Databasen STATIV, SCB Sysselsättningsgraden är omkring 18 procent efter ett år i Sverige, dock ökar det till omkring 50 procent för männen och 30 procent för kvinnorna efter fem år. 67
Hur är skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda i Sverige jämfört med andra länder? Andel sysselsatta i befolkningen 15-64 år, 2009, procent Belgien Frankrike Spanien Slovakien Irland Sverige Italien Tyskland Finland Österrike Ungern Tjeckien Grekland Storbritannien Nederländerna Danmark USA Kanada Luxemburg Portugal Norge Utrikes födda Inrikes födda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Källa: OECD, International migration outlook 2010 68
Vid internationella jämförelser är det viktigt att ta hänsyn till att det är stora skillnader mellan länder när det gäller andelen arbetskraftsinvandrare och andel av de utrikes födda som kommer från länder inom samma språkområde. De sydeuropeiska länderna har mycket höga andelar arbetskraftsinvandrare och i de engelsktalande länderna kommer många från länder där engelska talas. Även i Frankrike, Portugal och Spanien kommer många av de utrikes födda från länder där det nya landets språk talas eller är allmänt bekant. Av 19 OECD-länder har utrikes födda i Sverige högre sysselsättningsgrad än utrikes födda i Spanien, Slovakien, Frankrike, Belgien och Irland. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är högst i Sverige (12,1 procentenheter), följt av Nederländerna, Belgien, Tyskland och Danmark (mellan 8 och 12 procentenheters skillnad). 69