Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken



Relevanta dokument
Transkript:

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Skilda världar

Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca 15 000 bedömda 2300/1800 skogslevande arter rödlistade 75 % minskar 15 % små populationer 7 % kunskapsbrist 3 % nationellt utdöda i Sverige

Mycket kunskap om rödlistade arter Det blir både bättre och sämre Rödlistan hjälp för prioritering & hur göra Grön sköldmossa numera ej rödlistad direktivsart Många arter behöver områdesskydd eller naturvårdande skötsel Många arter kan klaras med god miljöhänsyn Välkomna till ArtDatabanken vi bistår gärna med information och i diskussioner

Biologisk mångfald i skog

Arter rör sig olika i tid och rum lavar mossor kärlväxter marklevande svampar fåglar & däggdjur vedlevande svampar skalbaggar Enskilda träd Bestånd Landskap

Vi har påverkat under tusentals år Djur, växter & svampar 1500 i skog2000har utvecklats under många miljoner år

Skogsskötsel Vissa gynnas Vissa påverkas knappt Vissa missgynnas Vissa kommer försvinna

Skogsskötsel Vissa gynnas Vissa påverkas knappt Vissa missgynnas Vissa kommer försvinna

För att kunna planera ä måste man veta hur det är, trender, orsaker och. vart man vill PISA 2015

Rödlistan objektiv och granskningsbar internationellt system - IUCN Kvantitativa kriterier Detaljerade riktlinjer Dokumentation av kunskapsunderlag Revideras

Var är en rödlista Rödlistad Hotad RE CR EN VU NT DD LC NA NE Regionalt utdöd Akut hotad Starkt hotad Sårbar Nära hotad Kunskapsbrist Livskraftig Ej tillämplig Ej bedömd Sortering av arter baserat på utdöenderisk i Sverige Underlag för kunskapsbaserad förvaltning av biologisk mångfald

Antal individer Varför blir arter rödlistade? 1. Nedgång i population Tid

Antal individer Varför blir arter rödlistade? 1. Nedgång i population 2. Liten population eller areal Tid

Antal individer Varför blir arter rödlistade? 1. Nedgång i population 2. Liten population eller areal 3. Kombination 1 och 2 Tid

Populationsstorlek Vad avgör kategori på rödlistan? 1. Hur snabb är nedgången? Nära hotad Sårbar NT Starkt hotad Kritiskt hotad Nedgång

Populationsstorlek Vad avgör kategori på rödlistan? 1. Hur snabb är nedgången? 2. Hur liten är populationen eller förkomstensarealen? Nära hotad Sårbar NT Starkt hotad Kritiskt hotad Nedgång

Populationsstorlek Vad avgör kategori på rödlistan? 1. Hur snabb är nedgången? 2. Hur liten är populationen eller förkomstensarealen? 3. Kombination 1 och 2 Nära hotad Sårbar NT Starkt hotad Kritiskt hotad Nedgång

Detektivarbete att rödlista Expertgrupper Förekomst Ekologi Vetenskapliga arbeten Grå litteratur Erfarenheter Nationell/internationell Miljöstatistik Foto: Wenche Eide Kritisk värdering

Rödlistans klassningar baseras om möjligt på populationsdata Foto: Alastair Rae Spillkråka Nära hotad (NT) Green och Lindström 2014

Indirekta populationstrender Baseras på 1. I vilka miljöer finns en art? ekologi, vetenskaplig och erfarenhetsbaseras 2. Hur mycket och var finns lämpliga miljöer? Ändras över tid? Andelen skogsmark med örtrik granskog 120 år Uppgifter från Riksskogstaxeringen

Död ved ökar är allt bra? 6 m3sk/ha Hård död ved 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015

Död ved ökar är allt bra? 6 m3sk/ha Hård död ved 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015

6 Död ved ökar m3sk/ha Hård död ved inte överallt 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015 opublicerat data, Bege Jonsson m fl. Rikstaxdata

6 Död ved ökar - m3sk/ha Hård död ved inte överallt 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015 inte alla åldrar Uppföljning biologisk mångfald 2012 opublicerat data, Bege Jonsson m fl. Rikstaxdata

Hård död ved Död ved ökar - 6 m3sk/ha Hård död ved mycket efter storm 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015 stormar

Död ved Hård död ved Död ved ökar - 6 m3sk/ha Hård död ved mycket efter storm 4 2 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015 stormar mest gran Södra Sverige Skogsdata 2014, Wikipedia 1994-1998 2003-2007 2008-2012 Tall Gran Björk Andra lövträd opublicerat data, Bege Jonsson m fl. Rikstaxdata

Antal döda träd/ha Hård död ved Död ved ökar - 6 4 2 m3sk/ha Hård död ved mest klenare ved > 35 cm 0 1995 1999 2003 2007 2011 Rikskogstaxeringen 2015 10 35 cm Skogsdata 2014 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 35+ cm diam opublicerat data, Bege Jonsson m fl. Rikstaxdata

800 vedlevande rödlistade i Sverige 316 Götaland Tall Gran Ädellöv Triviallöv Övrigt Ofta speciella vedtyper Främst grov död ved 596 rödlistade vedlevande arter

Vedsvamp i tallskog NV Dalarna Naturvärde Prod. skog >70 år 150 skogar undersökta Äldre produktionsskog Prod. skog <70 år Olika vedslag

Stor skillnad i förekomst/ha Naurvärde Naturvärdesskog och prod.skog > 70 år Prod.skog < 70 år ej markberett Prod.skog < 70 år markberett Antal vedenheter 35 24 10 Antal arter 6 2 1 Antal fynd 15 4 2 Naturvärde Prod. skog <70 år Prod. skog >70 år Prod. skog <70 år

Miljöhänsyn gör nytta Analys av 900 rödlistade arter Illustration: Martin Holmer

Antal arter Antal arter Utan naturhänsyn försvinner > 90 % av de arterna vid avverkning 900 Antal bedömda arter 600 300 0 klarar sig inte utan hänsyn klarar sig utan hänsyn, men sämre indifferenta till hänsyn ArtDatabanken

Antal arter Antal arter Antal rödlistade arter som bedöms klara ungskogsfasen med olika miljöhänsyn 900 Antal bedömda arter 600 Överlever, men minskar i mängd 300 Överlever i ungefär samma mängd 0 utan miljöhänsyn detaljhänsyn hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.1 ha hänsynsyta 0.5 ha ArtDatabanken

Fyra skalbaggsexempel Reliktbock (NT) Svartoxe (EN) Klarar inte modern skogsskötsel Grön aspvedbock (NT) 0 + ++ ++ ++ 0 ++ ++ ++ ++ 0 + + + + utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta Björkpraktbagge (NT) utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 0 + + utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Tre svampar Slöjröksvamp (VU) Ekticka (NT) 0 0 0 + ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta violgubbe (NT) 0 ++ ++ ++ ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 + + ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Mycket kunskap om rödlistade arter Det blir både bättre och sämre Rödlistan hjälp för prioritering & hur göra Grön sköldmossa numera ej rödlistad direktivsart Många arter behöver områdesskydd eller naturvårdande skötsel Många arter kan klaras med god miljöhänsyn Välkomna till ArtDatabanken vi bistår gärna med information och i diskussioner

Två lavexempel Kolflarnlav (NT) Garnlav (NT) 0 + ++ ++ ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 + + ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Att en art rödlistas......beror oftast på att den hotas av mänskliga aktiviteter Starkt minskande...men kan också bero på - hot från naturliga processer - naturligt mycket ovanlig

Tre kärlväxter Stor låsbräken (EN), direktivsart Guckusko (LC, direktivart) Knärot (NT) + + ++ ++ ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 0 + ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Antal rödlistade arter Rödlistade arter förekommer framförallt i gammal skog 2000 80 % av skogmarksarealen 1000 0 hygge röjningsskog gallringsskog slutavverkningsskog överhållen skog naturskog Skogsålder ArtDatabanken Sveriges Lantbruksuniversitet

Få skogslevande arter nationellt utdöda pga av skogsbruk 83 RE arter minst 15 som följd av skogsbruk varav 5 efter 1950 - värmlands-, skaft- & lillkuddlav - förgyllt metallfly &skimlig fjällknäppare

Två mossexempel ungskog Vedtrappmossa (NT) Skogstrådmossa (NT) 0 + ++ ++ ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 0 0 + utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Tre fåglar = ungskog = skogens äldre fas Nattskärra (NT) Tretåig hackspett (NT) 0 0 + + + + + + + 2 utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 0 0 + + Kungsörn (NT) 0 0 0 + + utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta 0 + + ++ + + 0 + + ++ ++ ++ utan Detalj- 0,01 ha 0,1 ha 0,5 ha hänsyn hänsyn Hänsynsyta

Rödlistade arter kan vara. Vanliga och starkt minskande Ovanliga och minskande Mycket ovanliga violgubbe sårbar (VU)

Att en art rödlistas......beror oftast på att den hotas av mänskliga aktiviteter Starkt minskande...men kan också bero på - hot från naturliga processer - naturligt mycket ovanlig

Rödlistan Kompetent och faktabaserad bedömning av tillståndet för arter Dokumentation bara arter som minskar/ovanliga dokumenteras, Inte Omfattar inte dokumentation av arter det går bra Underlag för att få framtidens natur Välkomna till dialog med ArtDatabanken

Listor över hotade arter På uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1991 Ryggradslösa 1993 Växter & svampar 1995 Ryggradsdjur 1996 1975 Arter 2010 Bedömda 20 800 Rödlistade 4 127 Hotade 1 942 % rödlistade 20 %

18 fungal Red Lists produced Denmark Finland Norway Sweden 1984 1986 1990 1992 1995 1997 1998 2000 2005 2006 2010 Unofficial lists Official lists Assessed Red-listed 2010 species species Denmark 2911 1148 Finland 3383 535 Norway 3010 900 Sweden 3500 746 In total 5000 macrofungi red-listed

Lagstiftning Hårda fakta Röd lista Naturvärden Mjuka värden

Vad är rödlistan? Faktabaserad och granskningsbar bara arter som minskar/ovanliga inga framgångshistorier Vanliga och ovanliga arter Ett av flera underlag för beslut om framtiden Ingen koppling till lagstiftning

Management of farmland, forests & water - shared responsibilities Protection Management for conservation - habitat - species

What biodiversity may managed forest offer?