Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

Tidigare isbn 91-7344-803-6 (Bokslut 1987) publicering: isbn 91-618-0330-8 (Bokslut 1988) isbn 91-618-0372-3 (Bokslut 1989) isbn 91-618-0421-5 (Bokslut 1990) isbn 91-7099-255-x (Bokslut 1991) isbn 91-7099-313-0 (Bokslut 1992) isbn 91-618-0697-8 (Bokslut 1993) isbn 91-7099-486-2 (Bokslut 1994) isbn 91-7099-537-0 (Bokslut 1995) isbn 91-7099-611-3 (Bokslut 1996) isbn 91-7099-721-7 (Bokslut 1997) isbn 91-7099-822-1 (Bokslut 1998) isbn 91-7099-903-1 (Bokslut 1999) isbn 91-7289-021-5 (Bokslut 2000) isbn 91-7289-085-1 (Bokslut 2001) isbn 91-7289-181-5 (Bokslut 2002) isbn 91-7289-249-8 (Bokslut 2003) isbn 91-7164-064-9 (Bokslut 2004) isbn 978-91-7164-165-6 (Bokslut 2005) isbn 978-91-7164-257-8 (Bokslut 2006) isbn 978-91-7164-365-0 (Bokslut 2007) isbn 978-91-7164-460-2 (Bokslut 2008) isbn 978-91-7164-551-7 (Bokslut 2009) isbn 978-91-7164-687-3 (Bokslut 2010) Producent: sveriges kommuner och landsting Avdelningen för ekonomi och styrning 118 82 Stockholm statistiska centralbyrån Avdelningen för nationalräkenskaper Enheten för Offentlig Ekonomi 701 89 Örebro Förfrågningar: Hans Ekholm (tabell 10) skl 08-452 78 78 Derk de Beer (tabell 4, 5 & 11) skl 08-452 7742 Bengt-Olof Knutsson (tabell 4 & 5) skl 08-452 76 37 Anders Nilsson (tabell 1, 2 & 3) skl 08-452 7642 Peter Sjöquist (tabell 6, 7, 8a, 8b & 8c) skl 08-452 7744 Signild Östgren (tabell 9) skl 08-452 7745 Ingela Johansson, scb 019-17 61 69 2012, Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan issn 1100-6943 isbn 978-91-7164-693-4 Grafisk form och produktion: Elisabet Jonsson Omslagsnycklar: Ordförrådet Bertil Örtenstrand ab. Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri ab, Klippan. Satt i BerlingNova och Charlotte Sans SKL, tabeller i Helvetica-Narrow. Tryckt på Trucard 1 gloss 220 gr (omslag) och Profimatt 100 gr (inlaga) 2

Förord Hur står det till med ekonomin och vad kostar olika verksamheter i en kommun? För politiker, tjänstemän och allmänhet är det intressant att analysera den egna kommunen, men också att kunna jämföra den med andra. Kommunal verksamhet spänner över många olika verksamhetsområden och jämförelser är ofta komplicerade. Svaren på varför skillnader mellan olika kommuner ibland kan vara så stora finns inte alltid i denna skrift. Jämförelsetalen kan dock ge uppslag till frågor att arbeta vidare med. I år utkommer denna rapport med sin tjugofemte årgång. Under årens lopp har rapporten ständigt förändrats och förbättrats. Sedan nå - gra år tillbaks finns huvuddelen av den kommunalekonomiska stati - stiken i olika databaser som är tillgängliga via Internet. Fortfarande finns det dock ett behov av att även publicera ett urval av dessa uppgifter i denna tryckta form. Nyckeltalen bygger på det räkenskapssammandrag för år 2011 som kommunerna lämnat in till Statistiska centralbyrån (scb). Vi vill tacka kommunerna för deras omfattande arbete med att redovisa dessa uppgifter. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) och scb är gemensamt ansvariga för denna publikation. Projektansvarig på förbundet är Hans Ekholm; Ingela Johansson vid scb är ansvarig för merparten av grund - materialet till tabellerna. Stockholm, den 6 juli 2012 Peter Fitger Avd. för ekonomi och styrning Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Katarina Wizell Avd. för nationalräkenskaper Enheten för Offentlig Ekonomi och Mikrosimuleringar Statistiska centralbyrån 3

Innehåll Inledning... 5 Att jämföra kommuner...... 9 Tabeller 1 Resultaträkning 2011... 18 2 Balansräkning 2011... 40 3 Finansiella nyckeltal 2011... 62 4 Kostnader för olika verksamheter 2011... 84 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad 2011... 106 6 Nyckeltal för utbildning 2011... 117 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2011... 129 8a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 2011... 152 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2011... 176 8c Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning 2011... 206 9 Nyckeltal för individ- och familjeomsorg 2011... 233 10 Nyckeltal för personal, skattesatser m.m. 2011... 245 11 Kostnader jämfört med strukturårsjusterad standardkostnad 2011... 257 4

Inledning I denna rapport redovisas både finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter. I verksamhetsredovisningen är det fram för - allt utbildning, förskoleverksamhet, individ- och familjeom sorg, äldresamt handikappomsorg som redovisas. Övriga kommunala verksamhetsområden redovisas med mer övergripande nyckeltal. Vår avsikt med denna publikation är bland annat att ge en återrapportering till kommuner från det mycket omfattande räkenskapssammandrag som kommunerna varje år lämnar in till scb. Nyckeltal av denna art, och jämförelser med andra kommuner, innehåller mycket intressant information. Hela sanningen om tillståndet i en kommun och dess verksamheter är dock svårfångad. I första hand kan denna rapport ge impulser till fortsatta analyser. De redovisade nyckeltalen bör därför ses som indikatorer på inom vilka områden som det kan vara intressant att analysera vidare i den egna kommunen. Aktuellt Kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen som nu används är den som gäller från och med den 1 januari 2011. Varje kommuns grupptillhörighet framgår av tabell 10; se särskilt definitionerna av de nya kommungrupperna på si dan 246. För den som vill veta mer om hur indelningen är gjord och vilka variabler som mäts hänvisar vi till vår webbplats www.skl.se och si dan Kom muner & landsting, Om kommuner, Kommungruppsindelning. Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 I tabell 11 redovisas kostnaderna för vissa kärnverksamheter jämfört med den kostnad kommuner skulle ha om man bedrev verksamheten i nivå med de strukturella faktorerna, såsom de beräknas i det statliga kostnadsutjämningssystemet. Då Vad kostar verksamheten 2011 trycks finns endast tillgång till preliminära beräkningar av standardkostnader. Definitiva värden kommer till årsskiftet. Upp daterade värden kommer att läggas in i data bas erna och i tabellerna som uppdateras och kan hämtas på scb:s webb plats. 5

Vägda och ovägda genomsnitt Genomsnitten för de olika kommungrupperna är ovägda, det vill säga alla kommuner väger lika tungt vid beräkning av genomsnitten. De ovägda genomsnitten beräknas som summan av kommunernas nyckeltal i form av kostnad per invånare eller per målgrupp, dividerat med antalet kommuner. För riket redovisas i tabellerna även vägda genomsnitt. I de vägda genomsnitten beaktas kommunstorleken vilket till exempel innebär att en stor kommun påverkar nyckeltalen mer än en liten kommun. De vägda genomsnitten för hela riket beräknas som summan av kommunernas belopp i absoluta tal dividerat med antalet invånare i riket. I anslutning till varje tabell finns en beskrivning av vilka definitioner som styrt de presenterade nyckeltalen samt vissa analysinstruktioner. Rapportens disposition Rapporten innehåller tretton olika tabeller med olika typer av nyckeltal som presenteras kommunvis sorterade per län. Nyckeltalen redovisas i kronor per invånare, kronor per viss målgrupp, som indextal eller som procenttal. Dessutom presenteras även nyckeltal summerade efter folkmängdsstorlek, kommungrupper, total och egen skattesats. Av tabell 10 framgår vilken kommungrupp varje kommun tillhör. Rapportens uppgifter i digital form Skriften och tabellerna Denna skrift samt länkar till Exceltabeller finns utlagd på Sveriges Kommuner och Landstings webb plats (www. skl.se). Klicka på: Vi arbetar med, Statistik, Publikationer-Statistik. Sedan mitten av maj har scb lagt ut merparten av de tabeller som presenteras i denna skift på sin webbsida (www.scb.se) i Excelformat. Gå in under rubriken Hitta statistik, Statistik efter ämne och klicka på Offentlig ekonomi samt Räkenskapssammandrag för kommuner. Av olika orsaker kan enstaka nyckeltal saknas för några kommuner. I tabellernas Excelfil på scb:s webbplats (www.scb.se) kommer uppdateringar att ske när nya kommunuppgifter blir tillgängliga. 6

Databaser Den 1 januari 2011 togs den nya databasen www.kolada.se i bruk. I Kolada publiceras nyckeltalen från Vad kostar verksamheten i Din kommun? Kolada ersätter de tidigare databaserna Kommundatabasen, WebOr och Sjukvårdsdata i Fokus. Motsvarande analysfunktioner samt historiska data som fanns i dessa databaser är överförda till Kolada. Kolada administreras av Rådet för främjande av kommunala analyser (rka). Se vidare i www.kolada.se. Nyckeltalen i denna rapport finns också tillgängliga i Sveriges statistiska databaser. Databasen nås via scb:s webbplats www.scb.se. Rapportens underlag Uppgifterna grundar sig till största delen på den bokslutsstatistik som scb varje år samlar in från kommuner genom det så kallade räkenskapssammandraget (rs). Om enstaka uppgifter inte är tillgängliga eller bedöms som alltför osäkra för att presenteras så anges detta med två punkter [..] i tabellerna. Om intet finns att redovisa (värdet noll) markeras detta med ett streck [ ] i tabellerna. För att förbättra jämförbarheten mellan kommuner har vissa justeringar av kommunernas inlämnade underlag gjorts. Detta kan ibland avvika från de redovisningsprinciper som kommuner använt i sina se pa - rata bokslut. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år i tabell 8a c och 11 Statistiken i tabellerna bygger på mängdstatistiken från Socialstyrelsen med mätdatum 1 oktober 2011. 7

Tips om andra skrifter, rapporter och webbplatser För fördjupade analyser av olika delområden inom den kommunala sektorn kan vi tipsa om följande publikationer och webb platser. Från Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se: Aktuellt om skola och barnomsorg Aktuellt om äldreomsorgen Ekonomirapporten. Handikappnycklar en modell för analys och reflekterande Kommunal personal Kommunernas marknadsanvändning Parkering på gatumark parkeringsavgifter, felparkerings - avgifter m m i kommunerna Öppna jämförelser: Grundskola, Äldreomsorg, Vård och omsorg om äldre, Trygghet och säkerhet, Folkhälsa Från Statistiska cen tral byrån. På webbplatsen www.scb.se, välj Hitta statistik, Statistik efter ämne, Offentlig ekonomi. Där finns bland annat: Årsbok för Sveriges kommuner Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (rs) Årsbok för offentlig ekonomi Rådet för främjande av kommunala analyser och jämförelser www. kolada.se Från Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se: Jämförelsetal för socialtjänsten Hos Skolverket, www.skolverket.se, finns tre databaser: Databas för jämförelsetal siris salsa 8

Att jämföra kommuner... Den främsta avsikten med denna sammanställning av nyckel- och jämförelsetal för kommuner är att ge möjligheter till jämförelser mellan dem. För att en jämförelse ska vara möjlig krävs dock att uppgifterna är insamlade på samma sätt och att samma definitioner har tillämpats kort sagt att uppgifterna mäter samma saker. Eftersom rs spänner över en stor mängd uppgifter kan det, trots olika kontroller både på kommunnivå och av scb, finnas fel i det redovisade materialet. Vid jämförelser av olika slag är det viktigt att noga analysera vad uppgifterna står för och vilka förklaringar som är tänkbara till uppkomna skillnader. hur var det förra året? I denna utgåva av Vad kostar verksamheten i Din kommun? redovisas enbart uppgifter för år 2011. Vi har prioriterat en så snabb redovisning som möjligt. Vid skapandet av tidsserier måste också uppgifter som gäller olika år justeras så att de faktiskt omfattar samma sak även om regelförändringar givit olika definitioner olika år. Kommunerna har dock möjlighet att själva göra jämförelser med motsvarande nyckeltal föregående år. Kommunen vet ju bäst vilka förändringar som eventuellt kan ha skett såväl regelmässigt som inom kommunen som förklarar en större skillnad över tiden. Det kan vara stora strukturella förändringar som påverkar den kommunala verksamheten eller det kan vara någon tillfällig händelse som gör att siffrorna ser helt annorlunda ut för någon viss företeelse vid olika mättillfällen. Jämförelser mellan olika kommuner kan ge impulser och kunskaper om hur verksamheter kan bedrivas så effektivt som möjligt. Skillnader i nyckeltal och jämförelsetal kan bero på flera olika saker och den kunskap om verksamheten som finns i kommunerna kan väl tas tillvara vid analyser och diskussioner om uppgifterna i tabellerna. 9

Vid jämförelser mellan kommuner måste man också ta hänsyn till skillnaderna i kommunernas befolkningsstruktur och andra bak grunds - faktorer. Dessa uppgifter finner man enklast på webb platserna www. scb.se och www.kolada.se. I anslutning till tabelldefinitionerna till tabellerna 8b och 11 har vi via exempel försökt visa hur man kan genomföra en lite mer djupgående analys. Nedan har vi sammanställt några vanligt förekommande frågor och tänkbara svar till de övriga tabellerna. Frågor och tänkbara svar Tabell 1 Resultaträkning 2011 Varför varierar verksamhetens intäkter? Kommuner har i olika hög grad valt att organisera avgiftsfinansierad verksamhet i kommunen eller i kommunala företag. Omfattningen av verksamhet som finansieras med riktade statsbidrag eller eu-bidrag varierar. När verksamhet bedrivs via entreprenader kan avtalen vara utformade så att bruttoredovisningen av kommunens intäkter och kostnader jämfört med egen regi blir missvisande. Olika policy i synen på avgiftsfinansiering. Varför varierar verksamhetens kostnader? Samma förklaring som de tre första punkterna ovan. Skillnader i struktur vad gäller såväl ålder som geografisk eller social struktur. Den kommunala servicen är olika utbyggd. Kvalitet och effektivitet. Varför varierar skatteintäkter och generella statsbidrag? Kommuner har olika skattekraft och olika skattesatser. Det statliga utjämningssystemet innebär att vissa kommuner får betala för utjämning och andra kommuner får finansiella tillskott via statsbidrag och utjämning. Hur ska extraordinära intäkter analyseras? Posterna är av engångskaraktär, de bör därför inte ses som en finansieringskälla för den ordinarie driftverksamheten. I det lagstadgade balanskravet (från och med år 2000) får i regel inte dessa intäkter medräknas. 10

Tabell 2 Balansräkning 2011 Varför har kommuner stora skillnader i värdet av sina anläggnings - tillgångar? Kommuner har valt olika organisationsformer, allt från att bedriva det mesta i egen regi till en långtgående bolagisering eller entreprenaddrift. Anläggningstillgångarna kan vara uppförda vid olika tidpunkter och därmed i olika penningvärden. Tillgångarna värderas enligt principen om ursprungligt anskaffningsvärde med planenliga avskrivningar av detta värde. Någon enstaka kommun kan ha beräknade värden för äldre tillgångar som inte är värderade enligt principen om ursprungligt anskaffningsvärde. Varför varierar kommunernas skuldsättning? Kommuner har olika policy beträffande lånefinansiering respektive självfinansiering av investeringar. Den finansiella ställningen varierar i olika kommuner. Behoven av nyinvesteringar varierar mellan kommuner. Kommuner har valt olika organisationsformer, allt från att bedriva det mesta i egen regi till en långtgående bolagisering eller entreprenaddrift. Tabell 3 Finansiella nyckeltal 2011 Vad betyder ett högt värde för verksamhetens självfinansierings - grad? Det indikerar att kommunen tar ut högre avgifter från verksamheten än andra kommuner. Det kan även innebära att kommunen till exempel säljer mycket verksamhet till andra kommuner eller att kommunen har erhållit mer riktade statsbidrag än andra kommuner. Vad betyder det när summan av de två nyckeltalen om nettoinvesteringarnas finansiering tillsammans överstiger 100 procent? Varje nyckeltal visar hur mycket som kan användas till att finansiera investeringarna, var för sig. Om summan överstiger 100 procent har kommunen antagligen inte behövt låna till sina investeringar. Det är också troligt att kommunens likviditet förstärkts. 11

Varför varierar soliditeten? Kommuner har finansierat sina tillgångar på olika sätt. En hög soliditet visar att kommuner i hög grad självfinansierat sina tillgångar vilket indikerar en finansiell uthållighet på lång sikt. Om en hög andel av affärsverksamheten är organiserad i kommunen brukar det i regel innebära att soliditeten är lägre då anläggningstillgångarna i dessa verksamheter ofta har lånefinansierats. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter 2011 Tabellen innehåller kostnader och nettokostnader. Varför varierar kostnaden per invånare? Skillnader i åldersstruktur, vilket särskilt gäller utbildning, förskoleverksamhet samt omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Skillnader i geografisk och social struktur. Skillnader i utbuds- och servicenivåer. Skillnader i kvalitet och effektivitet. Politiska prioriteringar. Varför varierar nettokostnaden per invånare? Utöver förklaringarna som redovisats för föregående fråga kan skillnader förklaras av: Skillnader i avgiftsfinansiering Skillnader i de riktade statsbidrag som finns kvar. Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnader 2011 Ingår så kallade interkommunala ersättningar för elevplatser i begreppet Köp av verksamhet? Ja, alla sammanhållna tjänster som kommunen köper av en annan juridisk person ingår (se definitionen till tabell 5). Av vad består skillnaden mellan de två kolumnerna Totalt och Därav föreningar och övriga företag? Skillnaden mellan de två talen visar den andel av verksamheten som bedrivs av organisationer och företag som kontrolleras eller ägs av stat, kommuner och landsting. 12

Tabell 6 Nyckeltal för utbildning 2011 Varför varierar kostnaden per grundskoleelev? Skillnader i geografisk struktur det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Samordning av skola/barnomsorg med exempelvis integrerad skolbarnsomsorg i skolans regi. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Varför kostar gymnasieeleven olika? Elevens programval där variationen i kostnad är mycket stor, från billiga teoretiska till dyrare specialinriktade yrkes program. Skillnader i geografisk struktur det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Varför varierar kostnaden per heltidsstuderande för Komvux? Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för Komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. En fördjupad redovisning av statistik inom skolor redovisas på Skolverkets webbplats www.skolverket.se. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarns - omsorg 2011 Varför varierar kostnaden för barnomsorg? Olika personaltäthet och personalsammansättning. Skillnader i vistelsetider och öppettider. Barngruppens storlek och ålderssammansättning. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Andelen barn i behov av särskilt stöd varierar. 13

Kostnad per heltidsbarn Kostnad per heltidsbarn i förskolan, familjedaghem och fritidshem beräknas inte längre pga för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Tabellerna 8a, b & c Nyckeltal för omsorg om äldre och per - soner med funktionsnedsättning 2011 Varför så stora skillnader i kostnad per pensionär och funktions - hindrad? Kommunerna har tagit över olika mycket verksamhet från landstingen. Kommunen kan ha relativt sett fler äldre som är mer vårdkrävande än yngre pensionärer. Variationer i ohälsotillstånd. Olika organisation av verksamheten för hjälp i hemmet eller mer av särskilt boende. Skillnader i geografisk struktur, det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Variationer i personaltäthet Anhöriginsatserna varierar Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Statistiken i tabellerna bygger på mängdstatistiken från Socialstyrelsen med mätdatum 1 oktober 2011. Ett exempel på hur äldreomsorgen kan analyseras framgår av definitionen till tabell 8b på sidan 176. En fördjupad redovisning av olika nyckeltal inom socialtjäns tens område kommer under hösten 2012 att redovisas av Socialstyrelsen i Jäm förelsetal för socialtjänsten 2012. Tabell 9 Nyckeltal för individ- och familjeomsorg 2011 Varför varierar kostnaden för ekonomiskt bistånd? Olika social struktur. Skillnader i arbetslöshet. Skillnader i andelen invandrare. Hyreskostnaderna varierar Varför varierar kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder? Olika social struktur. Skillnader i arbetslöshet. 14

Tabell 10 Nyckeltal för personal, skattesatser m m 2011 Varför varierar antalet årsarbetare? Den kommunala servicen är olika utbyggd. Kommunerna har tagit över verksamhet från landstingen i varierande grad. Bolagisering och entreprenader. Skillnad i kvalitet och effektivitet. I tabellsamlingen Kommunal Personal 2011 (publicerad på www.skl.se i maj 2012; se Vi arbetar med, Statistik, Statistik Personal) finns möjlighet till mång a intressanta kommunvisa jämförelser av den kom mu nala personalen. Se vidare definitionen till denna tabell på sidan 245. Tabell 11 Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 Se definitionen till denna tabell på sidan 257. Varför skiljer sig värdena i boken från de uppdaterade värdena som kommer att publiceras i databaserna? Då boken trycks finns endast tillgång till preliminära beräkningar av standardkostnader. Definitiva värden kommer först under hösten. Uppdaterade värden kommer att läggas in i databaserna och i tabellerna som uppdateras och kan hämtas på scb:s webbplats. 15

Teckenförklaring I tabellerna har nedanstående tecken använts:.. Uppgift ej tillgänglig eller för osäker för att anges. Intet finns att redovisa (värdet noll). Kommunen har helt eller delvis tagit över hemsjukvården från sitt landsting (används enbart i tabellerna 8b och 8c). Slutord Efter denna genomgång av frågor och tänkbara svar är det mycket troligt att det återstår frågor som inte alltid är så lätta att besvara. De nyc - keltal som vi presenterar i denna publikation handlar främst om kost - nader och prestationer, det vill säga en analys som är mer av produktivitetskaraktär. I en fortsatt analys kan det vara lämpligt att ställa sig följande frågor: Hur mäts eller bedöms kvaliteten/nyttan av de tjänster som produceras och överensstämmer detta med kommunens mål med verksamheten. Skapar tjänsten ett värde som svarar mot kostnaden för att skapa detta värde? Nästa steg och fråga som kan ställas på vägen från analys till handling är: Vad kan vi lära av andra kommuner och vad har vi för erfarenheter att dela med oss av? Vår förhoppning är att denna publikation ska kunna användas som ett första steg i en sådan analys. 16

Tabeller 17

1 Tabell 1 Resultaträkning 2011 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räken ska - p er. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De del ägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kost nader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verk - samheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den lands tings - kommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskriv - ningar. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella stats bidrag och utjämning samt räntenetto. 18

Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter 2011 baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för 2011 (+727 kr/inv.) samt definitiv korrigering av slutav räkning för 2010 (+144 kr/inv.) ingår. Denna pe rio - diceringsmetod re kom menderas av Rådet för kommunal redovisning. Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna reg ler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. 1 Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomst- utjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även lss-utjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostna - der. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljnin gar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extra - ordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett öv er - skott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eg et kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. 19

Tabell 1 Resultaträkning 2011, kr per invånare 1 Kommunen Län Verksamhetens Avskriv- Verksam- Skatte- Generel- Finans- Resultat Extra- Årets intäkter kost- ningar hetens intäkter la stats- netto före ordinära resultat Kommun nader netto- bidrag extra- poster kost- och ut- ordinära nader jämning poster Stockholms län Botkyrka 10 188 51 921 2 249 43 982 31 037 14 681 23 1 759 0 1 759 Danderyd 14 781 57 242 2 532 44 993 54 446 10 644 344 1 534 0 1 534 Ekerö 10 489 52 265 1 860 43 636 41 460 4 538 917 1 444 0 1 444 Haninge 9 740 51 012 680 41 952 34 943 7 415 179 585 0 585 Huddinge 9 010 50 667 653 42 309 36 644 7 631 510 2 476 0 2 476 Järfälla 10 867 51 104 1 826 42 062 36 953 4 876 421 654 0 654 Lidingö 9 848 54 346 2 194 46 693 50 969 3 058 320 1 539 1 178 2 717 Nacka 9 589 50 214 1 997 42 623 41 218 1 351 224 277 313 590 Norrtälje 32 251 72 875 1 919 42 543 35 442 8 253 515 1 667 0 1 667 Nykvarn 14 427 48 329 2 765 36 667 39 552 4 350 416 7 651 0 7 651 Nynäshamn 10 299 51 440 1 848 42 989 35 274 7 483 653 885 264 621 Salem 11 229 52 403 2 564 43 739 38 998 7 046 910 1 395 0 1 395 Sigtuna 13 778 52 889 2 710 41 822 35 457 7 624 532 727 0 727 Sollentuna 11 628 51 809 1 440 41 621 40 985 2 905 310 2 579 0 2 579 Solna 9 998 39 833 1 150 30 986 36 923 5 217 413 1 134 0 1 134 Stockholm 12 845 50 368 859 38 382 37 605 1 531 266 1 020 0 1 020 Sundbyberg 13 518 46 380 1 951 34 813 36 079 2 625 342 4 233 0 4 233 Södertälje 9 472 57 369 877 48 774 32 964 14 938 1 546 674 0 674 Tyresö 11 534 51 037 1 564 41 068 39 733 4 134 611 2 188 0 2 188 Täby 12 537 51 437 1 838 40 738 45 129 3 361 111 919 0 919 Upplands Väsby 10 382 50 192 1 367 41 177 36 784 5 298 507 399 0 399 Upplands-Bro 11 182 50 901 1 071 40 790 35 220 7 117 305 1 242 0 1 242 Vallentuna 8 527 49 191 1 448 42 112 37 339 6 306 481 1 053 0 1 053 Vaxholm 7 570 48 548 2 046 43 025 43 209 2 275 1 387 1 072 0 1 072 Värmdö 14 663 55 337 1 754 42 429 40 697 3 935 1 208 995 0 995 Österåker 7 112 45 832 1 042 39 762 39 171 3 777 10 3 196 0 3 196 Länet 11 825 51 728 1 700 41 603 39 008 4 146 144 1 407 43 1 451 Uppsala län Enköping 9 378 50 892 1 686 43 201 36 553 7 557 108 802 0 802 Heby 9 567 56 979 400 47 812 35 082 13 119 181 209 0 209 Håbo 10 076 49 352 1 997 41 273 42 548 1 398 1 167 1 507 0 1 507 Knivsta 9 587 54 082 618 45 113 42 013 3 170 901 971 0 971 Tierp 10 388 56 046 2 231 47 889 33 545 13 895 424 873 0 873 Uppsala 9 418 51 106 1 851 43 539 38 591 5 582 171 462 0 462 Älvkarleby 8 031 52 106 1 521 45 596 38 903 7 218 703 177 0 177 Östhammar 11 369 55 558 2 345 46 534 39 364 7 483 292 22 0 22 Länet 9 726 53 265 1 581 45 119 38 324 7 427 268 365 0 365 20

Tabell 1 Resultaträkning 2011, kr per invånare Koncernen Län Verksamhetens Avskriv- Verksam- Skatte- Finans- Resultat Extra- Årets intäkter kost- ningar hetens intäkter netto före ordinära resultat Kommun nader netto- o gen. extra- poster kost- stats- ordinära o skattenader bidrag poster kostnader 1 Stockholms län Botkyrka 26 066 64 333 3 659 41 925 45 718 1 225 2 568 0 2 568 Danderyd 14 881 57 206 2 572 44 898 43 802 398 1 493 0 1 493 Ekerö 11 872 53 414 2 244 43 785 45 998 1 598 614 2 616 Haninge 15 243 54 194 1 830 40 781 42 358 638 939 88 851 Huddinge 23 006 58 660 3 222 38 876 44 275 2 516 2 883 387 2 497 Järfälla 18 373 56 275 2 695 40 596 41 829 1 374 141 149 289 Lidingö 10 627 54 978 2 312 46 663 47 911 719 1 967 1 155 3 122 Nacka 11 031 51 172 2 205 42 346 42 569 479 256 386 641 Norrtälje 41 281 79 247 3 567 41 533 43 695 1 190 972 30 1 001 Nykvarn 19 770 51 140 5 756 37 125 43 902 1 183 5 593 304 5 897 Nynäshamn 16 886 55 751 2 797 41 662 42 757 1 743 648 330 318 Salem 11 229 52 403 2 564 43 739 46 044 910 1 395 0 1 395 Sigtuna 25 820 59 227 4 283 37 690 43 081 2 671 2 720 0 2 720 Sollentuna 26 259 61 914 3 115 38 771 43 890 450 4 669 663 4 006 Solna 23 981 51 395 2 563 29 978 31 706 1 127 601 0 601 Stockholm 25 101 58 154 3 518 36 571 39 136 526 2 038 335 1 703 Sundbyberg 37 333 61 764 4 982 29 414 38 704 2 848 6 442 0 6 442 Södertälje 77 400 114 328 4 808 41 737 47 902 4 627 1 539 258 1 281 Tyresö 17 121 54 464 2 246 39 589 43 867 1 763 2 516 0 2 516 Täby 14 022 51 950 2 163 40 092 41 768 385 1 292 0 1 292 Upplands Väsby 19 023 58 223 2 615 41 815 42 082 926 658 0 658 Upplands-Bro 16 557 52 527 2 452 38 422 42 337 2 178 1 737 0 1 737 Vallentuna 8 652 49 275 1 459 42 082 43 645 476 1 087 9 1 078 Vaxholm 7 763 48 494 2 189 42 919 45 484 1 462 1 104 60 1 044 Värmdö 18 130 57 301 2 311 41 483 44 632 1 846 1 303 62 1 241 Österåker 13 030 48 487 3 357 38 814 42 948 1 598 2 535 0 2 535 Länet 21 171 58 318 2 980 40 127 43 155 1 362 1 666 22 1 644 Uppsala län Enköping 17 396 56 009 3 329 41 941 44 110 1 271 898 17 881 Heby 12 341 56 602 1 474 45 734 48 201 1 732 736 0 736 Håbo 14 962 51 606 3 154 39 798 43 946 2 519 1 629 22 1 606 Knivsta 13 665 54 137 1 735 42 206 45 183 766 2 211 178 2 033 Tierp 16 056 59 079 3 250 46 273 47 440 1 739 573 0 573 Uppsala 26 479 57 323 3 439 34 282 44 173 1 318 8 572 137 8 434 Älvkarleby 16 541 58 333 2 822 44 614 46 121 1 344 164 99 64 Östhammar 18 213 60 015 3 453 45 255 46 847 995 598 75 523 Länet 16 956 56 638 2 832 42 512 45 752 1 460 1 779 66 1 713 21