Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(29) Madeleine Högman 2015-09-02

Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(29) Madeleine Högman 2015-09-02 Kunskapsförvaltningen Innehåll Murgårdsskolan, F-6, kvalitetsredovisning 2014-2015... 4 Skolans vision... 4 Organisation... 4 Andra faktorer av betydelse... 5 Systematiskt kvalitetsarbete... 6 1 Normer och värden... 6 Resultat... 7 Bedömning... 7 Analys... 7 Förslag till utvecklingsområden... 8 2 Kunskaper... 9 Mål 2014-2015... 9 Resultat år 3... 9 Resultat Årskurs 6... 10 Data från Kommun och landstingsdatabasen... 10 Måluppfyllnad år 6... 11 Analys... 12 Förslag till utvecklingsområden... 13 3 Ansvar och inflytande... 14 Mål från arbetsplanen 2014-2015... 14 Resultat... 14 Bedömning... 15 Analys... 15 Förslag till utvecklingsområden... 15 4 IT och en-till-en... 15 Mål från arbetsplanen 2014-2015... 15 Bedömning... 15

Datum Sidan 2(29) Analys... 16 Förslag till utvecklingsområden... 16 5. Särskilt stöd... 16 Mål från arbetsplanen 2014-2015... 16 Resultat... 17 Bedömning... 17 Analys... 17 Förslag till utvecklingsområden... 19 7 Landningsverksamheten... 19 Mål från arbetsplanen 2014-2015... 19 Resultat... 19 Bedömning... 19 Analys... 20 Förslag till utvecklingsområden... 20 8 Skola och hem... 20 Övergång och samverkan... 21 Skolan och omvärlden... 21 9 Bedömarkompetens och betyg... 22 10 Medarbetarperspektivet... 22 Mål från arbetsplanen 2014-2015... 22 Resultat... 22 Bedömning... 23 Analys... 23 Förslag till utvecklingsområden... 23 11 Fritidshemmet... 24 Mål 2014-2015... 24 Resultat... 24 Bedömning... 24 Analys... 25 Förslag till utvecklingsområden... 25 12 Fritidshem Kunskaper... 25 Mål 2014-2015... 25 Resultat... 25 Bedömning... 25 Analys... 26 2

Datum Sidan 3(29) Förslag till utvecklingsområden... 26 13 Elevernas ansvar och inflytande... 26 Mål 2014-2015... 26 Resultat... 26 Bedömning... 26 Analys... 27 Förslag till utvecklingsområden... 27 14 Fritids, Hälsa och livsstil... 27 Mål 2014-2015... 27 Resultat... 27 Bedömning... 27 Analys... 27 Förslag till utvecklingsområden... 28 15 Samarbete mellan fritidshem och hem... 28 Mål 2014-2015... 28 Resultat... 28 Bedömning... 28 Analys... 28 Förslag till utvecklingsområden... 28 16 Fritidshem, En till En... 28 Mål 2014-2015... 28 Resultat... 29 Bedömning... 29 Analys... 29 Förslag till utvecklingsområden... 29 3

Datum Sidan 4(29) Murgårdsskolan, F-6, kvalitetsredovisning 2014-2015 Murgårdsskolan är en mångkulturell skola som ligger centralt i Sandviken och har nära till det mesta, även naturen. Idrottshall, slöjdsalar och hemkunskapssalar finns inom skolans område. Göransson Arena, Arena Jernvallen, BJ Arena, Folkets hus med Folkbiblioteket och Parkbadet m.m. finns inom promenadavstånd. Murgårdsskolan är en F-9 skola med ca 540 elever i åldrarna 6-16 år. Skolan som helhet är indelad i två rektorsområden F-6, 7-9. Skolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och förmågor. Eleverna tar ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. Organisation Antal elever Förskoleklass 40 Grundskola 249 Fritidshem 130 På Murgårdsskolan F-6 finns det totalt 289 elever. Skolan är två parallellt, har ett fritidshem fördelat på två avdelningar, Solen (F-åk 1 och Tellus åk 2-6). Förskoleklassen är fördelad i tre arbetsgrupper som efter jul bildar två grupperingar/klasser. Det finns även en landningsverksamhet på skolan. I den tar vi emot våra nyanlända elever med annat modersmål. Eleverna går där den första tiden av sin skolgång innan de vis slussas ut i sina klasser. Se mer nedan. Personalen är fördelad i fyra arbetslag. (åk1-3, åk 4-6, F-klass och fth (gällande F-klass och åk1 samt fth åk 2-6) Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Rektor träffar arbetslagsledarna som benämns Beredningsgruppen en gång i veckan (75 min) samt under fem heldagar utspridda under läsåret. I Beredningsgruppen sitter även skolans administratör med. Rektor träffar de separata arbetslagen vid behov. Skolan har ett Trygghetsteam bestående av två fritidspedagoger, kurator samt specialpedagog. Delar av Trygghetsteamet träffas två ggr i veckan och hela Trygghetsteamet träffas vid behov. 4

Datum Sidan 5(29) Elevhälsoteamet leds av rektor och samtliga beslut går genom rektor. I skolans Elevhälsoteam finns förutom rektor, specialpedagog, kurator, svalärare, skolsköterska, lärare från Landningen samt speciallärare. Elevhälsoteamet träffas varje vecka under två timmar. Under två dagar per termin genomförs klasskonferenser tillsammans med Elevhälsoteamet och rektor. Rektor har även infört fritidskonferenser och klasskonferens med Landningen som även de genomförs två gånger per läsår. På skolan finns en administratör på heltid och stödjer rektor i det administrativa arbetet men även i praktiska dagliga frågor och i ärenden som dagligen strömmar in. Andra faktorer av betydelse Många språk finns representerade på skolan. 45 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska, av dem har 82 elever modersmålsundervisning och 64 elever undervisning i svenska som andra språk (SVA). Vi har under läsåret haft 23 elever som flyttat in på skolan och 16 elever har flyttat ut. Skolan upplever ett stort behov av särskilt stöd till eleverna, både socialt och kunskapsmässigt i form av t ex studiehandledning för att eleverna ska ha möjlighet att nå Läroplanens mål. Landningen är en verksamhet på skolan där nyanlända elever med annat modersmål än svenska går den första tiden. Landningen ansvarar för elevernas första möte med den svenska skolan. Där får eleverna grundläggande undervisning under de första månaderna. Landningen ska skapa förutsättningar för att på ett respektfullt sätt kunna möta varje nyanländ elev. Här genomförs en kartläggning av elevens tidigare skolgång och bakgrund. Denna kartläggning genomförs för att kunna erbjuda eleven en individuellt anpassad skolgång utifrån ålder, nivå, lärstil och erfarenhet. Utifrån kartläggningen gör lärarna en individuell bedömning och planering som möjliggör en övergång till ordinarie undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Övergången till ordinarie klass ska påbörjas så snart som möjligt. Då tillströmningen av nyanlända elever kan ske när som helst är flexibilitet och kompetens två viktiga komponenter som genomsyrar verksamheten. Till Landningen har studiehandledning i det arabiska språket funnits. Bland all personal som arbetar på Landningen krävs en öppen kommunikation och ett gott samarbete med både föräldrar och övriga lärare för att kunna erbjuda eleven en optimal skolgång. Under läsåret har det funnits 6 olika modersmål på Landningen. Tiden på Landningen varierar från elev till elev. Tillgång till studiehandledare har varierat under året. Inom två månader efter inskrivning av elev skrivs ett åtgärdsprogram. En individuell utvecklingsplan ska skrivas inom 3 månader, sedan 1 gång per termin. Under tiden på Landningen sker det tät föräldrakontakt, ca 3 möten per termin där elev, förälder och Landningslärare träffas. Tolk bokas vid behov till dessa möten. 5

Datum Sidan 6(29) På Landningen har det periodvis under året varit mycket konflikter som försvåras av språkliga förbistringar. Det finns inte alltid tillgång till studiehandledare eller tolk när konflikter blossar upp eftersom det kan ske under hela skoldagen, i klassrummet, på raster och på fritids. Samtal om hur man kan lösa konflikter sker tillsammans med en studiehandledare på elevens språk om studiehandledare finns tillgänglig. Vid konfliktlösning använder sig Landningen av skolans problemlösningsmodell som är inspirerad av den Isländska modellen. Utslussningen från Landningen är beroende av elevens behov, förutsättningar och önskemål. Utslussning har skett i samråd med mottagande lärare. Svårigheter som vi ser i arbetet på Landningen är att det inte finns studiehandledare i alla språk. Systematiskt kvalitetsarbete På skolan finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, vilket ligger till grund för skolans verksamhetsplan och utveckling. Se vidare bilaga 1. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 1 Normer och värden Mål från arbetsplanen 2014-2015 Mål 2014-2015 1.1 Att stärka känslan av gemenskap bland eleverna på skolan. 1.2 Att skapa en handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever till förskoleklass och fritidshem. 1.3 Skolan strävar mot att elever och pedagoger i sin användning av IT följer värdegrunden och kan arbeta källkritiskt. Vilket ska visa sig i att de inte kränker andra samt har ett utforskande förhållningssätt. 6

Datum Sidan 7(29) Resultat 1.1 I den enkät som vi själva har genomfört på skolan och där elever i alla åldrar har svarat så kan vi se att 96,5 % svarar att de trivs mycket bra eller ganska bra. I samma enkät svarar 71 % att de aldrig är oroliga i skolan, 27 % att de är oroliga ibland och 2 % att de ofta är oroliga. Svaren i den kommungemensamma enkäten indikerar på en försämring i den trygghet som eleverna upplever (Se kommunenkäten år 3 och 5). När vi tittar på de enkäter som kunskapsförvaltningen genomför varje år för årskurs 3 och 5 så ser vi att eleverna på Murgårdsskolan upplever att de är något mindre trygga nu jämfört med de senaste åren. Detta gäller för både årskurs 3 och 5 (se punkt 7). När vi sedan tittar på hur väl de känner sig behandlade av sina klasskamrater så ser vi också en mindre försämring mot tidigare år (se punkten 10). När eleverna svarar på hur väl de trivs i skolan så ser vi även där en liten nedgång mot tidigare år. Detta gäller både för årskurs 3 och 5 (se punkten 13). 1.2 Det har inte skapats någon handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever till förskoleklass. 1.3 Fritidshemmet har skapat en egen handlingsplan för hur man tar emot nya elever till fritidshemmet. 1.4 Det har genomförts en temavecka kring IT, värdegrund och källkritik. Bedömning Målet uppfyllt: Normer och värden Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys Målet i förra årets arbetsplan var att minst 80% av eleverna på skolan ska uppge i Trygghets-teamets trivselenkät att de trivs på skolan, det målet är uppnått skulle kunna vara ett resultat av att vi har genomfört några gruppstärkande aktiviteter som friluftsdagar, idrottsdagar och ballongsläpp. När vi den kommungemensamma enkäten jämför de respektive klassernas svar i årskurs 3 och 5 så ser vi att resultaten skiljer sig åt. 3B och 5B uppger att de är tryggare på skolan, blir bättre behandlade av sina klasskamrater och trivs bättre än eleverna i 3A och 5A. En an anledningen 7

Datum Sidan 8(29) till det kan vara att i 3A har det varit en del konflikter, främst mellan flickorna under året. 5A har haft ett turbulent år med flera lärarbyten. Under året har en ny verksamhet, Lagunen, skapats för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Detta har haft stor betydelse för många enskilda elever och grupper. Vi kan se att detta har varit en lyckad satsning för att främja elevers mående. Det är svårt att bedöma nyttan av temaveckan kring IT, värdegrund och källkritik. Det vi kan se är att elever i alla åldrar lärde sig mycket under denna vecka och utvärderingen ser vi att eleverna fann den värdefull. Elevernas arbeten vid en teach-meet där eleverna fick se varandras arbeten. Ett antal av dessa arbeten valdes ut, av elevrådet, att representera skolan vid Framtidens Lärande i Stockholm. För att fortsätta utveckla värdegrundsarbetet i förhållande till IT drivs nu ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan Dalarna som syftar till att utvärdera och utveckla de metoder som används på skolan. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att skapa handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever till förskoleklass Utse ansvarig för att utveckla värdegrundsarbetet kring Nätsmarta Se över rutiner kring lärarbyten 8

Datum Sidan 9(29) 2 Kunskaper Mål 2014-2015 2.1 Alla ska skriva planeringar i alla ämnen i edwise. 2.2 All personal ska använda sig av diagnosmaterialet Nya språket lyfter för att kartlägga elevernas språkliga förmåga och utveckling. 2.3 Ökad kompetens hos pedagogerna kring läs- och skrivstrategier, för att höja elevernas språkliga utveckling, jämfört med tidigare resultat. 2.4 Väcka barns intresse för språk och språklig medvetenhet i förskoleklassen. Resultat 2.1 Under HT2014 skrev alla lärare pedagogiska planeringar i alla ämnen. Under VT2015 var dokumentationen mer sporadisk. 2.2 De uppsatta aktiviteterna har ej kunnat genomföras pga att andra aktiviteter fått prioritet. I år 1-3 hade vi enbart genomfört 2 av 6 planerade träffar. Arbetet är påbörjat och kommer att fortlöpa under kommande läsår. 2.3 Vi hade inbokat pedagogiska träffar 1ggr/månad kring arbetsmaterialet Att undervisa i läsförståelse. Flera av dessa träffar föll bort i år 4-6. 2.4 Väcka barns intresse för språk och språklig medvetenhet i förskoleklassen. Kunskapresultat Ämne Resultat år 3 Förväntat resultat HT2015 i procent Antal elever som nått målen av 42 *16 elever Antal i procent som nått målen Antal elever som nått målen 2014 Antal i % som nått målen 2014 Bild 41 98 41 98 Engelska 35 83 36 86 Idrott 23 55 23 45 Matematik 30 71 34 81 Musik 42 100 42 100 NO 35 83 35 83 9

Datum Sidan 10(29) SO 34 81 34 81 Svenska 39 93 25 90 SVA 9* 56 7 44 Teknik 36 86 36 86 Modersmål?? Slöjd 40 95 41 95 Språklig 34 81 36 82 medvetenhet Grundläggande 30 71 32 73 läs- och skrivförmåga Grundläggande 32 76 34 77 läsförståelse Förmåga att 30 71 32 73 tillämpa läsoch skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna och samtala 37 88 39 89 Resultat Årskurs 6 (nuvarande åk 8) Data från Kommun och landstingsdatabasen Kommentar om hur denna insamling går till Svenska Resultaten i svenska på Murgårdsskolan i förhållande till övriga kommunen och riket ser god ut, med 100% måluppfyllelse i år sex. 10

Datum Sidan 11(29) Engelska Resultaten i engelska på Murgårdsskolan i förhållande till övriga kommunen och riket är mycket låg med knappa 68 % Matematik Resultaten i matematik på Murgårdsskolan i förhållande till riket är mycket låga med 76,7 %. Måluppfyllnad år 6 År 6 Ämne Antal elever som nått målen av 43 Antal i procent som nått målen Antal elever som nått målen* Bild 79,4 42 100 Biologi 97,1 33 80 Engelska 85,7 29 73 Fysik 94,1 35 85 Geografi 82,4 31 79 Historia 89,7 33 85 Idrott och hälsa 82,8 36 86 Antal i % som nått målen 11

Datum Sidan 12(29) Hem och 94,3 40 100 konsumentkunskap Kemi 36 88 Matematik 85,7 33 79 Modersmål 18 95 Musik 100 40 98 Religion 79,4 34 87 Samhällskunskap 33 89 Slöjd 100 41 98 Svenska 88,9 23 96 SVA 70,6 8 57 Teknik 94,1 36 88 Grundläggande 33 77 33 77 läsförståelse Förmåga att tillämpa 32 76 32 74 läs- och skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna och samtala 37 88 37 86 Bedömning Målet uppfyllt: Språkutveckling Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys En tydlig brist i den tidigare arbetsplanen är avsaknaden av mål och aktiviteter för att höja kunskapsresultaten bland eleverna. I vår analys av bland annat Måluppfyllnadsdokument och betygsstatistik märker vi att vårt material i är individfokuserat, det vill säga fokuserar på att följa upp, utvärdera och åtgärda resultaten på elevnivå. Vi letar ofta efter orsaker till resultaten hos enskilda elever och vidtar åtgärder på individnivå för att förebygga misslyckande. Skolan behöver se över alla elevers kunskapsutveckling, oavsett prestationsnivå, sammanställt och tydligt presenterat, detta särskilt i de lägre årskurserna. Med mer aktuell data, tydligt presenterat vid behov kan vi underlätta för skolan att mer effektivt sätta in de resurser som behövs för att alla elever ska kunna nå. Ett effektivare digitalt stödsystem kan även underlätta för oss att fokusera på brister i struktur och organisation snarare än hos individen. Endast ett fåtal ämnen har uppnått full måluppfyllnad, Musik och Slöjd. Övriga ämnen har färgkodats med gult om uppfyllelsen är över eller lika 12

Datum Sidan 13(29) med 85 procent och rött om det ligger under. Några ämnen sticker ut idrott i år tre och SVA i år sex med mycket låga resultat. Resultaten i idrott beror till stor del på kravet om simkunnighet i år sex När eleverna kommer upp till mellanstadiet är ungefär hälften simkunniga. Många badar och simmar enbart i skolan, då räcker den ordinarie simundervisningen inte till. Den stora gruppen nyanlända är en särskilt viktig grupp att erbjuda denna typ av riktade insatser. Skolan har lagt stora resurser på att nå kunskapskravet genom att erbjuda extrasimning på elevens val samt specialidrott inriktat på simning. Resultaten i SVA beror till stor del på den tid eleverna hunnit ingå i undervisningen samt omständigheter kring organisationen av SVA samt modersmål. Vi behöver föra didaktiska samtal om undervisning och bedriva utvecklingsarbete i de olika ämnena för att kunna öka måluppfyllelsen. Förstelärarna i kommunen och på skolan behöver engageras. En möjlig lösning för kommunen skulle kunna vara att låta skolorna se över sin måluppfyllelse och därigenom sitt behov av förstelärare och sen låta rektor äga förstelärarförordnandet så att uppdraget är direkt knutet till verksamhetens behov. På det sättet skulle skolor som har låg måluppfyllelse och svårt att rekrytera kunna höja sin status och bedriva ett tydligare utvecklingsarbete. Utbildningen i språklig medvetenhet har gett oss ett mer medvetet arbetssätt kring barnens språk- och läsförståelseutveckling, där vi förväntar oss att i framtiden se en högre måluppfyllelse kopplat till vårt ändrade arbetssätt. Det har varit svårt att få tiden att räcka till för att sitta individuellt och samtala med eleverna kring deras observationsscheman. Vi ser det som att detta arbete kommer att bli lättare över tid då man bygger på deras observationsscheman istället för att som nu, behöva gå igenom detta material från början. Detta ska startas upp redan i förskoleklass för att lättare kunna följa utvecklingen över tid. Arbetet med grundläggande läsförståelse, förmågan att tillämpa läs- och skrivstrategier samt förmågan att tala, lyssna och samtala verkar inte ge ökade resultat på kort sikt i dess nuvarande form. Arbetet med dessa strategier kan mycket väl höjt lärarnas kompetens och därigenom lagt grunden för en mer exakt analys, med lägre resultat som följd. Förslag till utvecklingsområden Utveckla effektiva metoder och verktyg för att kunna följa kunskapsutveckling i alla ämnen från individnivå till gruppnivå, klass och skolnivå över tid med möjlighet att göra vårdnadshavare mer delaktiga. 13

Datum Sidan 14(29) Identifiera de framgångsfaktorer som gör att eleverna når 100% måluppfyllelse i Musik och Slöjd och sprida dessa till fler ämnen. Utöka idrottsundervisningen med mer simträning för utvalda grupper och säkerställa att alla elever når målen i Idrott tidigare än stipulerat i läroplan. Utveckla arbetet med Språkutveckling och fokusera på att dela goda exempel kollegialt. Utse ansvarig för att ha en fortlöpande dialog kring hur vi gör för att öka elevernas matematiska förmågor. Skolan är i stort behov av studiehandledning för elever med annat modersmål. Detta för att få hjälp och stöd i sitt skolspråk och därmed kunna ta till sig undervisningen med större fokus. SVA-undervisningen behöver få utökad tid, för att möta utökat elevantal av elever med utländsk härkomst. 3 Ansvar och inflytande Mål från arbetsplanen 2014-2015 3.1 Pedagogerna ska ge eleverna möjlighet att påverka hur skolarbetet läggs upp till exempel arbetssätt, redovisningar och utvärdering. 3.2 Alla elever ska fylla i ett reflektionsdokument som stöd till utvecklingssamtalet. Resultat 3.1 Eleverna har till viss del medverka i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, teman och aktiviteter. De kan utifrån sin delaktighet utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. I Kunskapsförvaltningens enkät, utifrån frågeställningen: Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan, Arbetsformer punkt 19, är resultatet i åk 3 och 5 likvärdigt under de senaste åren. Utifrån frågeställningen: Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan, innehåll punkt 20, visar resultatet på en positiv förändring. 3.2 Användandet av reflektionsdokumenten inför utvecklingssamtal har utförts på olika sätt. Reflektionsdokumenten har använts i samband med utvecklingssamtalen för att ge eleverna möjlighet att bli mer delaktiga i samtalet. Arbetslagen uppger att de har använt dokumentet. Landningslärarna har inte använt dokumenten. 14

Datum Sidan 15(29) Bedömning Målet uppfyllt: Ansvar och inflytande Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys Utifrån resultaten i enkäten för hur väl eleverna anser sig vara med och påverka hur vi arbetar i skolan, d.v.s. arbetsformerna, ser vi att det är stor skillnad i svaren mellan klasserna i årskurs 5. På skalan 1 4, svarar 5A 2,5 och 5B 3,1. I övrigt är resultaten mer likvärdiga mellan grupperna och i jämförelse med resultaten i kommunen. Vad det gäller användandet av reflektionsblanketten, ser vi att flertalet av skolans lärare har använt sig av dokumentet Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att tillsammans med elevrådet arbeta för ett ökat elevinflytande över undervisningens redovisningsformer och innehåll. Utse ansvarig i varje arbetslag som förankrar, utveckla och följa upp arbetet med reflektionsdokument inför utvecklingssamtal och leder den utvecklande dialogen. 4 IT och en-till-en Mål från arbetsplanen 2014-2015 4.1 Alla lärare och elever arbetar med nätmedvetenhet. 4.2 Att implementera arbetet med Nätsmarta ytterligare i verksamheten så att alla elever får ta del av undervisningen utan att det är direkt knutet till nyckelpersonerna. Bedömning Målet uppfyllt: en-till-en Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x 15

Datum Sidan 16(29) Analys Några lärare arbetar nätmedvetet i undervisningen kontinuerligt. Större delen av personalen deltog i temaveckan om nätsmarthet. Den upplevdes som mycket positiv både bland elever och lärare. Teachmeet efter temaveckan gav oss alla stor inspiration, gemenskap och stolthet. Det gav oss nya kunskaper och lyfte elevernas självkänsla och delaktighet. Det gav också en vägvisning vad vi behöver utveckla inför kommande arbete om nätsmarthet. Vi upplever nu att undervisningen inte direkt är knutna till nyckelpersonerna, de är mer ett stöd vid sidan om. Pedagogiska planeringar utifrån nätsmarta finns tillgängliga på nätsmarta.se och är under ständig utveckling. Dessa underlättar arbetet för kollegorna att enkelt ta till sig och göra metoden till sin egen med ändringar som passar de individuella grupperna. Nyckelpersoner har presenterat möjligheter för att söka stipendier och delta i tävlingar. Klasslärare har dock ej sökt detta. Det kan ha berott på att tiden blev knapp. IT-gruppen har endast haft två möten under höstterminen. Det har inte förekommit fokus på pedagogiska samtal under dessa två möten. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att utveckla det kollegiala lärandet kring 1-1 och alternativa metoder för lärande. Utse ansvarig för att driva arbetet med Nätsmartas temavecka Utse ansvarig för att organisera auskultation och samtal kring lärande. 5. Särskilt stöd Mål från arbetsplanen 2014-2015 5.1 Ökad tydlighet i åtgärdsprogrammen så att mål och åtgärder följer varandra mer tydligt. 5.2 Öka kompetensen hos all personal kring elever med svåra krigsupplevelser. 5.3 Arbeta förebyggande och hälsofrämjande som Elevhälsoteam via klasskonferensdokumentationen på gruppnivå. 5.4 Alla som har tillgång till PMO ska dokumentera åtgärder i checklistan/elevakt för PMO med datum och signatur. 5.5 Öka kompetensen och tryggheten i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd främst ADHD/ADD. 5.6 Lärandepolicyn ska genomsyra verksamheterna. 5.7 Att involvera samtliga lärare i alla ämnen gällande dokumentationen och åtgärder i aktuella åtgärdsprogram samt klasskonferenser. 16

Datum Sidan 17(29) Resultat 5.1 Vi har under läsåret 14/15 börjat använda Skolverkets nya blanketter för särskilt stöd. I dessa finns det inte några enskilda mål utan hänvisning görs till kunskapskraven i Lgr 11. Vi har ännu inte utvärderat om tydligheten i åtgärdsprogrammen har ökat. 5.2 All personal på skolan deltog i en föreläsningsserie kring PTSD ifrån Specialpedagogiska skolmyndigheten. 5.3 På klasskonferensen går vi igenom måluppfyllelsedokumentet, DLSresultaten och alla lärare förberedde sig genom att fylla i blanketten för klasskonferens. Speciallärarna analyserade resultaten ifrån DLS och gav förslag på förebyggande och främjande åtgärder på grupp och individnivå. Under klasskonferensen gjordes en jämförande analys av måluppfyllelsen och DLS-resultaten. 5.4 PMO används i dagsläget inte fullt ut av hela arbetsgruppen. 5.5 Vi har haft en studiedag med gästföreläsare ifrån Bessemergymnasiet. 5.6 Lärandepolicyn används i dagsläget inte fullt ut av hela arbetsgruppen. 5.7 Samtliga lärare är inte involverade i alla ämnen gällande dokumentationen och åtgärder i aktuella åtgärdsprogram samt klasskonferenser. Bedömning Målet uppfyllt: särskilt stöd Framgår inte Till viss del I ganska hög x I hög I mycket hög Helt uppfyllt Analys Under 2014 kom Skolverket ut med nya direktiv angående extra anpassningar och särskilt stöd. Det innebar att våra tidigare mål och mått inte kan utvärderas i samma utsträckning som tänkt. För att göra en rättvis analys av vårt arbete har EHT använt Skolverkets självskattningsverktyg BRUK. Utifrån resultatet i matrisen är vår bedömning av arbetet att vi i uppfyller målen. 17

Datum Sidan 18(29) Elevhälsan och lärarna behöver förbättra sin dialog om hur det gemensamma uppdraget att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål ser ut. Vi måste skapa en tydligare koppling mellan elevhälsans arbete och elevernas resultat och måluppfyllelse. Elevhälsans arbete på Murgårdskolan behövdes utvärdera på nytt under hösten 2014 och förbättras för att arbeta bättre förebyggande. Fler elever behövde en tryggare skolmiljö för att nå upp till skolans kunskapsresultat. De resurser och den personal vi hade räckte inte till. Samtidigt som extra anpassningar blev allt vanligare behövdes även akutare insatser tillsättas. Under EHT möten upplevdes att de akuta insatser blev allt fler och behövde samordnas. Vi såg en ökning av elever i behov av särskilda stödinsatser och annan skolform t.ex. inom särskolan. Pedagogerna upplevde svårigheter med att hantera elever vars utåtagerande beteenden påverkade deras och andras skolgång. Skolan hade en stor andel hemmasittare och elever med högskolfrånvaro. Analysen av verksamheten kartlades för att vi skulle kunna sätta in åtgärder som leder till att fler elever får högre måluppfyllelse, högre närvaro och en känsla av samhörighet. Detta ledde till vårt nya verksamhet mobila teamet. Teamet består av resurspedagoger som inte är knutna till ett klassrum utan styrs av de behov vi har i verksamheten. De får handledning av skolans elevhälsoteam. I skolans analys av skolans verksamhet upplevde vi att resurspedagoger som jobbar intensivt med ett barn bränner ut sig tidigt men att de arbetar bättre genom ett stödnätverk och handledning av en erfaren pedagog så därför knöts speciallärare och specialpedagog till gruppen. Erfarenhet har visat att klassläraren pga. tidsbrist inte är den bästa handledaren. Resultatet blev att mobila teamets medarbetare stöttade varandra och uppfann nya bättre fungerande arbetssätt med barnen när de inte var ensamma med sitt uppdrag. Resultatet av teamets arbete blev bättre och ur deras arbetsmiljö synvinkel var det en förbättring. Vi kan också fördela skolans resurser på ett effektivare sätt. Arbetet har medfört en ökad personalkostnad för skolan, men den ekonomiska vinsten i längden blir tydligare. Vi har anpassat undervisningen till barn med mycket av speciella behov. Frånvaron hos flera av eleverna med hög skolfrånvaro har kraftigt minskat, kontakten med föräldrar har blivit bättre och antalet kränkningar har minskat. 18

Datum Sidan 19(29) Förslag till utvecklingsområden Skapa tillfälle till dialog mellan pedagoger och lärare. Skapa en tydligare koppling mellan elevhälsans arbete och elevernas resultat och måluppfyllelse 7 Landningsverksamheten Mål från arbetsplanen 2014-2015 7.1 Befästa Handlingsplanen för Landningen. 7.2 Tid avsatt till gemensam planering för studiehandledare och landningspersonal. 7.3 Skapa rutiner för kartläggning av nya elevers kunskaper. 7.4 En stående punkt på arbetslagstid ska vara avsatt för Landningen. 7.5 Utvärdering i arbetslagen av de utslussningar som skett under terminen. Resultat 7.1 Handlingsplanen för Landningen är befäst hos personalen. 7.2 Tid till planering för studiehandledare och landningspersonal som varit utlovad har tagits bort. 7.3 Kartläggning av Landningens elever har genomförts, men ej systematiskt. 7.4 Från och med januari 2015 har arbetslag 1-3 haft Landningen som en stående punkt. I arbetslag 4-6 har utrymme getts för Landningen, då det funnits behov. 7.5 Utvärdering av utslussningar för elever till ordinarie klass, har skett muntligt och löpande under läsåret. Bedömning Målet uppfyllt: landningsverksamheten Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x 19

Datum Sidan 20(29) Analys Genom att landningspersonalen har tagit upp rutinerna för Handlingsplanen vid varje terminsstart är den nu befäst hos skolans personal. Vid läsårets start fanns det ingen studiehandledare tillgänglig på Landningen och den utlovade tiden för gemensam planering togs bort. Den systematiska kartläggningen av Landningens elever har varit svår att genomföra då eleverna kommer vid olika tidpunkter under året. Samt att studiehandledare i elevernas modersmål saknas. Under arbetslagstid har det funnits utrymme för Landningens verksamhet/elever. Utvärdering av utslussade elever har inte skett i slutet av varje termin, utan vid en bedömning som sker löpande under hela läsåret. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att administrera dokumentation och organisation kring nyanlända. Utse ansvarig för att fortsätta utveckla den löpande utvärderingen inför utslussning av elever 8 Skola och hem Varje elev F-6 har ett utvecklingssamtal en gång per termin, detta sker tillsammans med ansvarig pedagog och föräldrar. Elevens fortlöpande lärande synliggörs i den digitala individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (åk 1-5) i samtliga ämnen som utgår från läroplanerna och kursplanerna. Måluppfyllelsefilen som alla lärare dokumenterar i december och juni har bidragit till att lärarna tillsammans mer diskuterar bedömning och funderar över elevernas utveckling. Måluppfyllelsefilen är för rektor ett väldigt bra verktyg i arbetet. Där kan rektor följa elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen på både individ, grupp och skolnivå samt analysera resultat och vidta åtgärder utifrån det. På t ex klasskonferenser utgår vi från den senaste bedömningen i måluppfyllelsefilen. Samverkan mellan skola och hem sker genom föräldramöten, utvecklingssamtal och vid behov. Samkväm i andra former kan även förekomma. Vi ger kontinuerlig information till föräldrar via nyhetsbrev och hemsidan. Fem gånger under läsåret har vi haft Brukarråd tillsammans med åk 6-9. Där finns rektorer, föräldrar och pedagoger representerade. Syftet med Brukarrådet är att skola och hem ska samarbeta för att tillsammans utveckla skolan. Det är ett sätt som skolan använder för att tillsammans 20

Datum Sidan 21(29) hitta samverkan med föräldrar som representerar de olika klasserna på skolan. Andra syften med Brukarrådet kan vara att man som förälder vill veta mer ingående om vad som händer på skolan, föra frågor vidare från föräldrar i de olika klasserna samt ha möjlighet att påverka skolans arbete. Rektor skickar ut allmän information i form av Murgårdsnytt vid behov under läsåret. Vi har god rutin på att boka tolkar till utvecklingssamtal och föräldramöten. Landningen har som rutin att vid mottagning av nya elever ha täta återkommande träffar och samtal med föräldrarna för att vis sätta in dem i skolans verksamhet. Se handlingsplan för kommunens Landningsverksamhet. Analys Vi har utarbetat en rutin kring information som behöver översättas. En del översättning bistår våra modersmålslärare och studiehandledningspersonal med. Deras tid räcker dock inte till denna uppgift om vi systematiskt ska utveckla detta. Vi kan i större utsträckning involvera de mångkulturella kunskaperna som finns hos våra elever och föräldrar. Föräldrarepresentanterna i Brukarrådet har självskattat skolans förhållningssätt till föräldrar. Indikatorn beskriver hur skolan ser föräldrarna som en resurs och använder sig av dem. Föräldrarna upplever att skolans personal tydligt visar att föräldrarna är betydelsefulla och att vi ser dem som viktig resurs för skolan i elevernas utbildning och utveckling. Samspelet är respektfullt och positivt. Det var tudelade åsikter kring hur mycket skolan uppmuntrar föräldrar att besöka skolan för att få en inblick i elevens vardag. I februari bjöd vi in vårdnadshavare och allmänhet till en Öppet hus dag i skolan. Den var välbesökt och uppskattad. Övergång och samverkan Övergången mellan femåringar till F-klassen sker enligt den kommunplan som fastställts. Överlämnande samtal mellan avlämnande pedagoger samt mottagande pedagoger sker under vårterminen. Blivande sexåringar kommer på inskolningsbesök vid två tillfällen under juni månad. Föräldrarna till de blivande sexåringarna inbjuds till ett föräldramöte i maj. Blivande åk 1 har under vårterminen träffat sin blivande klasslärare. Överlämningar mellan klasslärare inom enheten gjordes i juni. Överlämningar till åk 7 har skett under maj månad. Specialpedagog och Skolsköterska känner till barnen redan då de redan från åk 6 har ansvarat för eleverna. Skolan och omvärlden Med ett stort antal elever från olika länder blir omvärlden ett naturligt och berikande inslag i verksamheten på skolan. 21

Datum Sidan 22(29) Inom verksamheten för elevens val har vi knutit kontakter med kommunens verksamheter och föreningsliv. 9 Bedömarkompetens och betyg Varje elev F-6 har ett utvecklingssamtal en gång per termin, detta sker tillsammans med ansvarig pedagog och föräldrar. Elevens fortlöpande lärande synliggörs i den digitala individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (åk 1-5) i samtliga ämnen som utgår från läroplanerna och kursplanerna. Under detta läsår har vi i arbetslagen haft gemensamma bedömningstillfällen i samband med bedömning gällande de nationella proven. I år har vi inte haft ämnesnätverk som tidigare år då vi i förvaltningen istället prioriterat Matematiklyftet och Språket i alla ämnen som fortbildningsinsatser. Skolan har representanter på alla kommunens Nätverk. Måluppfyllelsedokumentet bidrar till en ökad diskussion av bedömning och leder till fördjupade diskussioner kring elevernas utveckling och läraktiviteternas innehåll och upplägg. Resultatet av insamling är däremot svårt att använda utan betydande arbetsinsatser. Insamlandet och analysen av den data som samlas in behöver förenklas och effektiviseras. 10 Medarbetarperspektivet Mål från arbetsplanen 2014-2015 10.1 Stärka vi-känslan bland personalen på skolan. 10.2 Att ha ett öppet och tillåtande arbetsklimat där fokus sätts på en fungerande kommunikation i och mellan arbetslagen. Resultat 10.1 I jämförelse av medarbetarenkätenfrån 2012 och 2013 kan man se att: 2012 var det 73 % av personalen på skolan som tyckte att arbetsgruppen hade ett bra samarbete mot 78 % 2013. 2012 var det 64 % av personalen på skolan som tyckte att det var en positiv stämning i arbetsgruppen mot 74 % 2013. Acceptansen gällande jämställdhet och mångfald är god på skolan. 22

Datum Sidan 23(29) I augusti startades terminen med en kick-off på Strandbaden i Årsunda. Några APT har använts för gemensamma aktiviteter i syfte att stärka sammanhållningen hos personalen. 10.2 Arbetslag 4-6 har haft en gemensam städ- och röjardag på skolan. Det har funnits möjlighet att delta i gruppaktiviteter under raster och i anknytning till arbetsdagen, volleyboll m.m. Ett kollegialt lärande har påbörjats i form av ett Teachmeet. Vi har även startat tavelmöte en gång i veckan där det finns möjlighet att ge och ta information för samtliga arbetslag. Vi har under vårterminen haft olika stämningshöjande aktiviteter. Arbetet med pulsmätaren har upphört. Bedömning Målet uppfyllt: medarbetarperspektivet Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys Personalen upplever att känslan av samhörighet har ökat på ett positivt sätt. Samtliga gruppaktiviteter har varit bra, välplanerade och uppskattade. Pulsmätaren upplevdes som ett trubbigt mätinstrument därav upphörde mätningen. Önskvärt vore att kommunikationen mellan arbetslagen förbättras ytterligare vilket vi ser är möjligt genom våra tavelmöten. Eftersom inte målen är helt uppfyllda fortsätter vi att arbeta med dem under nästa läsår. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att organisera gruppstärkande aktiviteter Utse ansvarig för att organisera ett ökat gemensamt arbete mellan arbetslagen kring det pedagogiska uppdraget genom tematiska veckor. 23

Datum Sidan 24(29) 11 Fritidshemmet Mål 2014-2015 11.1 Skapa en handlingsplan för hur vi tar emot nya elever, framförallt nyanlända elever till fritidshemmet. 11.2 Öka kunskapen om rutinerna i samband med elever i behov av särskilt stöd. Resultat 11.1 Vi har skapat en egen handlingsplan hur vi tar emot nyanlända elever. 11.2 Vi har satt oss in i skolverkets nya bok stödinsatser i utbildningen samt kommunens nya direktiv. Vi har haft ett ärende till skolans öppna EHT. Som resultat använder vi oss av skolans egen enkätundersökning Trivs du på fritids som barnen själva svarar på. Av 72 barn på fritidshemmet har 36 svarat. Samt vår egen veckoutvärdering av den planerade verksamheten och fritids som helhet. Som ett led i arbetet att följa upp fritidshemmens verksamhet och förbättra familjernas delaktighet delades en enkät ut för att ta reda på deras uppfattning. Enkätens påståenden utgår från skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem. I instruktionen fanns en uppmaning att gärna svara tillsammans med sitt barn. I enkäten, som lades ut på nätet, kunde vårdnadshavarna ta ställning till 18 påståenden utifrån fyra nivåer, där 1 betyder Instämmer inte alls, 2 Instämmer till viss del, 3 Instämmer till stor del och 4 Instämmer helt. Enkäten avslutades med att man kunde lämna övriga synpunkter eller förtydliga givna svar. I år kunde ingen analys göras av resultatet pga för få inlämnade svar. Bedömning Målet uppfyllt: Fritidshem, Normer och värden Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x 24

Datum Sidan 25(29) Analys Enligt arbetsplan så skulle vi ha en träff med landningen och rektor för att skapa en gemensam handlingsplan för hur fritids tar emot nyanlända elever vilket inte blev av. Vi har inte skrivit något åtgärdsprogram under läsåret men vi som personal upplever att vi har god insikt i hur och när vi ska skriva åtgärdsprogram. Förslag till utvecklingsområden Skapa en inskolningsplanhandlingsplan för inskolning. Skapa en gemensam handlingsplan för hur fritids tar emot nyanlända. 12 Fritidshem Kunskaper Mål 2014-2015 12.1 Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra och anpassa utevistelse och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. 12.2 Skapa pedagogiska planeringar i EdWise där vi visar på vilka förmågor och mål vi arbetar mot utifrån Lgr11 vid de olika fritidsaktiviteterna. Resultat 12.1 Under hösten har vi varit ute i skogen och haft olika friluftsaktiviteter med eleverna. Vi har varit på olika platser i vår närmiljö och haft olika lekar och övningar. Vi har inte fått till en grillplats på skolgården. 12.2 Inga pedagogiska planeringar har kunnat göras i edwise pga att den inte är anpassad för fritidshemmet. Bedömning Målet uppfyllt: Fritidshem, Kunskap Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x 25

Datum Sidan 26(29) Analys Utflykterna har tagit mycket kraft att genomföra med Tellus stora barngrupp, att samla ihop alla elever för att komma i väg samt att genomföra aktiviteter. Vi skulle ha behövt vara fyra vuxna så att två har kunnat gå på utflykt och två stannat kvar med elever som inte kunnat delta pga sluttider, hemspråkstider, speldosan och elever som spelar instrument. Inga pedagogiska planeringar har kunnat göras i EdWise pga att den inte är anpassad för fritidshemmet. Förslag till utvecklingsområden Se över organisationen för att se hur vi kan använda lokaler och personal för att skapa en meningsfull och varierad fritid utifrån elevernas behov och intressen. Utforma miljön och planerar verksamheten utifrån de nationella styrdokument samt de behov och intressen som eleverna själva ger uttryck för. 13 Elevernas ansvar och inflytande Mål 2014-2015 13.1 Att personalen på både Solen och Tellus ska synliggöra flickorna mer och ge dem större inflytande på verksamheten. 13.2 Att alla över 80 % av eleverna anser att de tar ansvar för materialet i vår egen verksamhet. 13.3 Alla elever skapas möjlighet till inflytande genom vårt fritidsråd och vårt fritidsrum i edwise. Resultat 13.1 Flickorna har ett större inflytande på fritids verksamhet. 13.2 83% av alla elever anser att de tar ansvar för materialet på fritids enligt Tellus trivsel enkät. 13.3 Fritidsrummet som vi skapade i EdWise har inte fungerat tekniskt. Vi har haft några fritidsråd under läsåret. Bedömning Målet uppfyllt: Elevers ansvar och inflytande Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt 26

Datum Sidan 27(29) x Analys De flickor som vi har på fritids det här läsåret är trygga flickor som kan hävda sig och har haft stort inflytande på verksamheten. Vi anser att resultatet från enkäten stämmer bra och att målet är uppfyllt. Fritidsråden under läsåret har varit i ålders grupper och fungerat bra. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att organisera regelbundna fritisråd under läsåret och inkludera eleverna när arbetet planeras. 14 Fritids, Hälsa och livsstil Mål 2014-2015 14.1 Utveckla Tellus fritidsliv. Resultat 14.2 Vi har skapat en idébank för fritidsliv. Under höstterminen var vi till skolskogen eller platser i närmiljön varje onsdag. Bedömning Målet uppfyllt: Hälsa och livsstil Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys Skogutflykterna har tagit mycket kraft att genomföra med Tellus stora barngrupp. Att samla ihop alla för att komma i väg (pga sluttider, hemspråkstider, speldosan och elever som spelar instrument) samt att genomföra aktiviteter. När vädret har gett oss problem har vi varje onsdag istället erbjudit eleverna aktiviteter i idrottssalen. Ca 70% av eleverna har deltagit vid nåt tillfälle enligt Tellus trivsel enkät. 27

Datum Sidan 28(29) Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig för att tillsammans med skolan utveckla tydliga rutiner för övergång mellan skola och fritids. 15 Samarbete mellan fritidshem och hem Mål 2014-2015 15.1 Utveckla Solen och Tellus rum i edwise så det blir ett aktivt redskap för personal och föräldrar. Resultat 15.1 Rummet i edwise har inte fungerat rent tekniskt. Bedömning Målet uppfyllt: Samarbete mellan fritidshem och hem Framgår inte x Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt Analys Vi kan inte bedöma ett resultat som inte finns. Nu fungerar elev och föräldrarummet och vi kommer att använda det i höst. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig som hanterar och utvecklar rummet i edwise 16 Fritidshem, En till En Mål 2014-2015 16.1 Solens fritids ettor ska prova på att göra film på Ipads. 16.2 Tellus fritids ska göra eleverna aktiva i Tellus rum i edwise. 16.3 Fritids är delaktiga i skolans temaarbete kring nätsmarta. 28

Datum Sidan 29(29) Resultat Rummet i EdWise har inte fungerat rent tekniskt. Vi gjorde inte något specifikt under den nätsmarta veckan. Bedömning Målet uppfyllt: Fritidshem, en-till-en Framgår inte Till viss del I ganska I hög I mycket Helt uppfyllt x Analys När eleverna surfar och får använda sina datorer fritt uppkommer situationer där vi måste lära eleverna att bli nätsmarta. Dessa situationer är värdefulla och behöver användas för att träna de framtidskompetenser vi behöver. Förslag till utvecklingsområden Utse ansvarig som tillsammans med stadsbiblioteket och skolan organiserar arbetet kring att skapa med hjälp av ipads och datorer. Utse ansvarig som aktivt arbetar med värdegrundsarbete och Internet 29