Förtroendet för Riksrevisionen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]
Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Riksrevisionen 2009 2014 (procent;balansmått)... 5 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner och grupper 2014 (procent; balansmått)... 6 Tabell 3a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter bakgrundsfaktorer (procent;balansmått)... 7 Tabell 3b Andel för Riksrevisionen efter bakgrundsfaktorer, 2009 2014 (procent)... 8 Tabell 4a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter politisk orientering (procent; balansmått)... 9 Tabell 4b Andel för Riksrevisionen efter politisk orientering, 2009 2014 (procent)... 10 Tabell 5a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter samhälls (procent; balansmått)... 11 Tabell 5b Stort för Riksrevisionen efter samhälls, 2009 2014 Tabell 6a (procent)... 12 Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter särskilda faktorer (procent;balansmått)... 13 Tabell 6b Stort för Riksrevisionen efter särskilda faktorer 2009-2014 (procent).. 14 Tabell 7a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter nyhetsvanor (procent; balansmått)... 15 Tabell 7b Stort för Riksrevisionen efter nyhetsvanor, 2009 2014 (procent)... 16 Figur 1 Stort respektive för Riksrevisionen 2009 2014 (procent)... 17 Figur 2 eller ganska för Riksrevisionen efter kön 2009 2014 (procent)... 18 Figur 3 eller ganska för Riksrevisionen efter ålder 2009 2014 (procent)... 19 Figur 4 eller ganska för Riksrevisionen efter utbildning 2009 2014 (procent)... 20 Figur 5 Figur 6 Figur 7 eller ganska för Riksrevisionen efter beskrivning av det egna hemmet 2009 2014 (procent)... 21 eller ganska för Riksrevisionen efter ideologisk orientering 2009 2014 (procent)... 22 eller ganska för Riksrevisionen efter partisympati 2009 2014 (procent)... 23 1
Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Data samlas in via postala och webbaserade enkäter. SOM-institutet är en samverkan mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) samt Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt samverkar med SOM-undersökningarna flertalet med förankring i någon av dessa institutioner men även externa projekt och andra aktörer deltar regelbundet. Resultaten från den nationella SOM-undersökningen presenteras i två huvudrapporter i slutet av juni 2015 respektive december 2015. Varje år publiceras också ett antal rapporter med specialanalyser av enskilda ämnesområden. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOM-undersökningen 2014 kommer att redovisas i Vernersdotter, Frida Den nationella SOM-undersökningen 2014, i Annika Bergström, Bengt Johansson, Maria Oscarson & Henrik Oskarsson (red.) Fragment. Undersökningens uppläggning Den nationella SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät med möjlighet att svara på webben riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet 16 85 år. 1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan 1992. Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. 2014 utgjordes den nationella SOM-undersökningen av fyra parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera 3 400 personer, dvs. totalt 13 600 personer. Datainsamlingen för de fyra formulären genomfördes under identiska förutsättningar. I formulär 1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; formulär 2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; formulär 3 på livsstil och hälsa; formulär 4 på ekonomi och välfärd. Ungefär en fjärdedel av frågorna är gemensamma för samtliga fyra formulär. Frågorna om Riksrevisionen ingick i formulär 2 och 3. Fältarbetet för den nationella undersökningen följer i huvudsak samma upplägg år från år för att resultaten ska vara jämförbara över tid. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. 1 I de nationella SOM-undersökningarna 2000 2008 var åldersintervallet 15 85 år; 1992 1999 15 80 år; 1986 1991: 15 75 år. 2
De nationella SOM-undersökningarnas upplägg, 1986 2014 År 1986 Urvalsmetod Systematiskt sannolikhetsurval Antal formulär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar 1 2 500 Både sv. & utl. 15 75 år 1987 1988 Endast sv. 1989 Både sv. & utl. 1990 1991 Endast sv. 1992 1995 2 800 Både sv. & utl. 15 80 år 1996 2 841 1 1997 2 800 1998 2 5 600 16 80 år 2 1999 15 80 år 2000 2005 6 000 15 85 år 2006 6 000 2007 2008 6 000 2009 2011 3 9 000 16 85 år 2012 4 12 000 2013 5 17 000 2014 4 13 600 1 Gruppen 15-åringar var av misstag inte inkluderade i det ursprungliga urvalet utan tillfördes i efterhand undersökningens första urval om 2 800 personer. 2 Gruppen 15-åringar var av misstag inte inkluderade i urvalet. Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen brukat ligga på mellan 60 och 70 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figuren nedan illustrerar förändringen i svarsmönster för den nationella SOM-undersökningen år 1986 2014. Svarsfrekvens i den nationella undersökningen, 1986 2014 (procent av nettourvalet) 80 70 60 68 70 69 66 66 67 71 70 67 65 69 69 68 67 63 67 65 66 65 63 60 63 50 58 59 60 57 57 53 54 40 30 20 10 0 3
Svarande och bortfall i den nationella SOM-undersökningen 2014 Formulär 1 Formulär 2 Formulär 3 Formulär 4 Totalt Ursprungligt urval (brutto) 3 400 3 400 3 400 3 400 13 600 Bortdefinierade (naturligt bortfall) 211 184 183 184 762 Nettourval 3 189 3 216 3 217 3 216 12 838 Ej anträffade/svarsvägrare 1 480 1 474 1 523 1 485 5 962 Antal svarande 1 709 1 742 1 694 1 731 6 876 Svarsfrekvens: brutto 50% 51% 50% 51% 51% Svarsfrekvens: netto 54% 54% 53% 54% 54% Kommentar: Med naturligt bortfall avses fysiskt eller mentalt oförmögen att svara, adress okänd/flyttat, bor utomlands/bortrest på längre tid, ej svensktalande och avliden. Svarsfrekvensen (netto) för den nationella SOM-undersökningen 2014 är 54 procent; 54 procent för formulär 1, 54 procent för formulär 2, 53 procent för formulär 3, 54 procent för formulär 4. Det finns skillnader i svarsbenägenhet hos olika grupper av respondenter i SOM-undersökningarna. Kvinnor svarar exempelvis i större utsträckning än män. Den största skillnaden i svarsmönster finner vi mellan åldersgrupper. Svarsviljan hos personer över 50 år är stabil över tid medan de yngre åldersgrupperna dalar i svarsfrekvens. Den mest svarsvilliga gruppen utgörs av 70 79 åringar medan svarsviljan är lägst bland 16 19 åringar. SOM-institutet har i samverkan med Riksrevisionen undersökt svenskarnas för myndigheten. *** Docent Annika Bergström och fil.dr. Jonas Ohlsson har varit undersökningsledare för 2014 års SOMundersökningar och har det övergripande ansvaret för undersökningarnas utformning och genomförande. Fil. kand. Frida Vernersdotter har varit biträdande undersökningsledare för 2014 års nationella SOM-undersökning med ansvar för datainsamling och databearbetning. Sofia Arkhede, pol. master, har svarat för databearbetning och presentation i föreliggande rapport. 4
Tabell 1 Förtroende för Riksrevisionen 2009 2014 (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svar Förtroendebalans bland dem med åsikt 2009 8 28 38 3 1 22 100 1 641 +41 2010 9 28 37 3 1 22 100 1 588 +41 2011 9 29 37 4 1 20 100 1 517 +42 2012 8 25 26 3 2 36 100 1 495 +43 2014 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Kommentar: Frågan lyder Hur har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? samt en följdfråga som lyder Ange också hur du har för följande institutioner/organisationer:. Svarsalternativen är mycket, ganska, varken eller, ganska, mycket samt ingen uppfattning. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 5
Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner och grupper 2014 (procent;balansmått) Varken eller Summa procent Antal svar Förtroende balans bland dem med åsikt Sjukvården 16 52 20 9 3 100 5 039 +56 Universitet/högskolor 9 50 35 4 2 100 1 619 +53 Polisen 13 51 24 9 3 100 5 017 +52 Radio/TV 9 48 34 7 2 100 4 990 +48 Riksrevisionen 14 39 41 4 2 100 2 223 +47 Riksbanken 12 39 40 6 3 100 1 625 +42 Domstolarna 12 40 33 10 5 100 1 637 +37 FN 10 38 36 10 6 100 1 639 +32 Regeringen 8 39 34 13 6 100 4 986 +28 Grundskolan 6 37 38 15 4 100 1 634 +24 Riksdagen 5 35 41 14 5 100 1 644 +21 Dagspressen 3 29 45 17 6 100 4 942 +9 Svenska kyrkan 7 27 38 15 13 100 1 633 +6 Bankerna 6 29 36 21 8 100 4 993 +6 Kungahuset 9 24 38 14 15 100 5 000 +4 Kommunstyrelserna 2 24 49 19 6 100 1 630 +1 De fackliga organisationerna 4 26 41 20 9 100 4 904 +1 Storföretagen 2 25 45 20 8 100 1 614-1 Försvaret 6 21 43 22 8 100 1 643-3 De politiska partierna 2 21 48 21 8 100 4 962-6 Europaparlamentet 3 20 47 18 12 100 1 635-7 EU-kommissonen 2 20 48 18 12 100 1 633-8 Kommentar: Frågan lyder Hur har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? samt en följdfråga som lyder Ange också hur du har för följande institutioner/organisationer:. Svarsalternativen är mycket, ganska, varken eller, ganska, mycket samt ingen uppfattning. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Rangordningen i tabellen följer balansen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 6
Tabell 3a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter bakgrundsfaktorer (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Kön Kvinna 7 22 28 2 1 40 100 1 788 +42 Man 12 30 26 4 2 26 100 1 544 +49 Ålder 16 29 år 5 12 31 2 2 48 100 467 +28 30 49 år 9 25 27 3 1 35 100 948 +45 50 64 år 11 30 27 3 2 27 100 884 +50 65 85 år 10 29 25 3 2 31 100 1 038 +48 Utbildning 1 Låg 6 20 29 4 3 38 100 584 +29 Medellåg 7 22 31 3 1 36 100 984 +38 Medelhög 8 28 27 3 2 32 100 777 +46 Hög 14 32 22 2 1 29 100 946 +62 Beskrivning av det egna hemmet Arbetarhem 5 20 30 4 2 39 100 1 346 +31 Jordbrukarhem 9 18 38 2 3 30 100 94 +30 Tjänstemannahem 12 32 23 2 1 30 100 1 116 +58 Hö. tjänstemannahem 20 34 22 0 0 24 100 332 +72 Företagarhem 8 28 27 4 2 31 100 251 +44 Boendeområde Ren landsbygd 8 27 26 5 2 32 100 478 +42 Mindre tätort 7 24 28 3 2 36 100 619 +40 Stad/större tätort 10 26 27 2 1 34 100 1 633 +49 Sthlm/Gbg/Malmö 10 25 27 2 2 34 100 539 +46 Geografisk uppväxt Uppvuxen i Sverige 10 26 26 3 1 34 100 2 908 +48 Annat land i Norden 4 26 25 8 1 36 100 75 +30 Annat land i Europa 11 20 35 2 5 27 100 91 +32 Land utanför Europa 4 34 30 4 3 25 100 90 +40 Tillit till andra Låg (0 4) 6 14 34 4 5 37 100 482 +15 människor 2 Mellan (5 7) 7 26 27 3 2 35 100 1 466 +42 Hög (8 10) 13 30 25 2 0 30 100 1 333 +59 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2 Frågan lyder: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Därefter följer en elvagradig skala från 0 10 där 0 motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 Det går att lita på människor i allmänhet. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 7
Tabell 3b Andel för Riksrevisionen efter bakgrundsfaktorer, 2009 2014 (procent) 2009 2010 2011 2012 2014 Kön Kvinna 34 32 33 29 29 Man 38 41 43 31 42 Ålder 16 29 år 22 16 23 16 18 30 49 år 34 39 36 32 34 50 64 år 41 42 43 40 41 65 85 år 41 41 43 34 39 Utbildning 1 Låg 30 32 32 21 26 Medellåg 32 30 31 27 29 Medelhög 38 41 38 36 36 Hög 44 47 50 45 47 Beskrivning av det egna hemmet Nuvarande boendeområde Arbetarhem 28 28 28 28 25 Jordbrukarhem 35 30 45 29 27 Tjänstemannahem 44 43 46 42 43 Hö. tjänstemannahem 44 58 52 48 55 Företagarhem 41 41 40 42 36 Ren landsbygd 32 31 37 32 36 Mindre tätort 27 37 35 29 31 Stad/större tätort 34 36 37 33 36 Sthlm/Gbg/Malmö 31 42 44 38 35 Geografisk uppväxt I Sverige 36 37 37 33 36 Annat land i Norden 32 32 28 28 29 Annat land i Europa 30 30 45 26 31 Land utanför Europa 32 39 39 42 38 Tillit till andra Låg (0 4) 45 45 49 40 20 människor 2 Mellan (5 7) 34 31 35 31 33 Hög (8 10) 27 30 21 23 43 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan och som har ganska eller mycket. 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2 Frågan lyder: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Därefter följer en elvagradig skala från 0 10 där 0 motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 Det går att lita på människor i allmänhet. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 8
Tabell 4a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter politisk orientering (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Politiskt intresse 1 intresserad 20 30 22 2 2 24 100 566 +61 intresserad 10 31 26 3 1 29 100 1 575 +51 Inte särskilt intresserad 4 19 31 3 3 40 100 998 +28 Inte alls intresserad 1 6 26 3 2 62 100 180 +5 Ideologisk Klart till vänster 9 28 21 3 1 38 100 411 +54 orientering 2 Något till vänster 9 28 27 3 1 32 100 788 +48 Varken eller 6 20 31 4 3 36 100 877 +31 Något till höger 12 28 26 2 1 31 100 813 +52 Klart till höger 11 29 27 3 1 29 100 394 +51 Partisympati Vänsterpartiet 7 23 27 3 2 38 100 191 +42 Socialdemokraterna 8 27 27 4 1 33 100 945 +47 Miljöpartiet 8 27 25 1 0 39 100 261 +55 Centerpartiet 12 29 23 3 0 33 100 222 +54 Folkpartiet 15 34 20 1 0 30 100 215 +66 Kristdemokraterna 12 22 33 1 0 32 100 130 +50 Moderaterna 12 28 27 1 1 31 100 714 +55 Sverigedemokraterna 6 19 31 6 7 31 100 302 +18 Feministiskt initiativ 7 24 32 3 3 31 100 76 +36 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Hur intresserad är du i allmänhet av politik?. 2 Frågan lyder: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 9
Tabell 4b Andel för Riksrevisionen efter politisk orientering, 2009 2014 (procent) 2009 2010 2011 2012 2014 Politiskt intresse 1 intresserad 64 56 59 52 50 intresserad 41 40 45 34 40 Inte särskild intresserad 28 30 25 21 23 Inte alls intresserad 10 13 10 3 7 Ideologisk Klart till vänster 28 30 36 28 37 orientering 2 Något till vänster 34 40 39 37 37 Varken eller 31 26 31 24 26 Något till höger 42 44 41 38 40 Klart till höger 48 42 50 43 41 Partisympati Vänsterpartiet 24 46 32 31 30 Socialdemokraterna 34 34 37 30 35 Miljöpartiet 36 33 40 36 36 Centerpartiet 51 29 32 35 41 Folkpartiet 44 41 50 47 49 Kristdemokraterna 39 32 35 36 35 Moderaterna 43 44 42 39 40 Sverigedemokraterna 18 28 35 21 25 Feministiskt initiativ - - - - 30 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Hur intresserad är du i allmänhet av politik?. 2 Frågan lyder: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 10
Tabell 5a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter samhälls (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Förtroende för regeringen Förtroende för polisen Förtroende för sjukvården Förtroende för politiska partier 37 25 13 2 0 23 100 254 +75 12 36 22 1 0 29 100 1 297 +65 Varken / 3 21 36 3 1 36 100 1 152 +32 3 16 32 6 5 38 100 401 +14 5 9 20 8 8 50 100 171-3 24 24 20 1 1 30 100 439 +66 9 29 26 2 1 33 100 1 680 +53 Varken / 6 21 33 4 2 34 100 791 +33 3 25 29 5 5 33 100 290 +28 4 14 24 6 10 42 100 102 +4 21 25 21 2 1 30 100 506 +61 9 31 25 2 1 32 100 1 726 +57 Varken / 4 19 36 5 1 35 100 694 +27 5 16 31 6 3 39 100 306 +19 0 8 27 9 15 41 100 79-28 57 8 3 5 3 24 100 63 +76 16 37 18 1 0 28 100 721 +73 Varken / 8 26 31 2 1 32 100 1 552 +47 4 21 30 6 2 37 100 687 +27 3 8 27 8 9 45 100 255-12 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 11
Tabell 5b Stort för Riksrevisionen efter samhälls, 2009 2014 (procent) 2009 2010 2011 2012 2014 Förtroende för regeringen Förtroende för polisen Förtroende för sjukvården 58 59 66 55 61 47 46 50 44 47 Varken / 28 24 24 23 24 26 25 24 22 19 20 20 22 17 14 56 48 56 38 49 39 43 44 40 38 Varken / 29 24 29 24 27 29 31 27 28 29 18 27 18 21 18 47 43 53 44 46 38 39 42 35 40 Varken / 27 31 29 29 23 25 30 32 22 21 20 23 17 11 8 Förtroende för politiska partier 73 59 60 57 65 56 53 67 50 53 Varken / 37 34 32 30 34 27 27 27 30 25 15 19 24 17 11 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan och som har ganska eller mycket. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 12
Tabell 6a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter särskilda bakgrundsfaktorer (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Nöjd med hur demokratin fungerar i Sverige 1 nöjd 24 27 16 0 0 33 100 443 +74 nöjd 8 29 27 3 1 32 100 2 101 +50 Inte särskilt nöjd 4 18 35 4 4 35 100 616 +21 Inte alls nöjd 5 10 23 6 10 46 100 155-3 Åsikt om att bra förslag 8 23 26 5 1 37 100 267 +39 sänka skatterna 1 bra förslag 12 27 29 2 2 28 100 364 +50 Varken bra/dåligt 11 25 30 2 1 31 100 428 +48 dåligt förslag 9 27 28 2 1 33 100 400 +50 dåligt förslag 10 30 19 3 1 37 100 188 +55 Arbetar/arbetade inom sektor Statlig 15 33 22 2 0 28 100 328 +66 Kommunal 8 23 28 4 1 36 100 675 +41 Landstings-/regional 12 20 29 2 1 36 100 236 +45 Privat 8 27 28 3 2 32 100 1 687 +45 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Hur nöjd är du med på det sätt på vilket demokratin fungerar i Sverige?. 3 Frågan lyder: Vilken är din åsikt om följande förslag: Sänka skatterna. Procentandelarna baseras på de som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 13
Tabell 6b Stort för Riksrevisionen efter särskilda bakgrundsfaktorer, 2009 2014 (procent) 2009 2010 2011 2012 2014 Nöjd med hur demokratin nöjd 52 57 62 55 51 fungerar i Sverige 1 nöjd 38 36 37 33 37 Inte särskilt nöjd 20 25 28 25 22 Inte alls nöjd 1 6 7 19 7 14 Åsikt om att sänka bra förslag - - - - 30 skatterna 3 bra förslag - - - - 39 Varken bra/dåligt - - - - 36 dåligt förslag - - - - 36 dåligt förslag - - - - 39 Arbetar/arbetade Statlig 40 45 52 43 48 inom sektor 2 Kommunal 36 35 38 30 32 Landstings-/regional 36 43 34 25 32 Privat 36 38 38 34 36 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Hur nöjd är du med på det sätt på vilket demokratin fungerar i Sverige?. 2 Frågan lyder: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Därefter följer en elvagradig skala från 0 10 där 0 motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 Det går att lita på människor i allmänhet. 3 Frågan lyder: Vilken är din åsikt om följande förslag: Sänka skatterna. (-)=Frågan har ej ställts. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan och som har ganska eller mycket. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 14
Tabell 7a Förtroende för Riksrevisionen 2014 efter nyhetsvanor (procent; balansmått) Varken eller Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 9 26 27 3 2 33 100 3 338 +47 Tittar på Aktuellt/Rapport Dagligen 13 29 25 3 2 28 100 1 276 +51 5 6 ggr/v 9 31 27 4 1 28 100 385 +51 3 4 ggr/v 7 24 33 2 0 34 100 482 +43 1 2 ggr/v 8 27 26 2 2 35 100 458 +49 Mer sällan 5 19 27 2 1 46 100 404 +37 Aldrig 4 14 28 5 4 45 100 311 +19 Morgontidnings- Dagligen 12 29 27 3 1 28 100 1 305 +53 läsning 1 5 6 dgr/v 9 31 25 2 1 32 100 341 +56 3 4 dgr/v 8 28 25 2 1 36 100 302 +51 1 2 dgr/v 10 22 25 3 2 38 100 232 +44 Mer sällan 11 19 30 3 1 36 100 205 +39 Aldrig 5 20 29 3 4 39 100 948 +31 Kvällstidnings- Dagligen 13 26 24 2 4 31 100 134 +47 läsning 2 5 6 dgr/v (6) (28) (26) (6) (6) (28) 100 47 +29 3 4 dgr/v 5 27 35 5 3 25 100 133 +32 1 2 dgr/v 9 28 30 4 1 28 100 329 +44 Mer sällan 9 27 27 2 1 34 100 1 135 +51 Aldrig 10 24 26 3 2 35 100 1 554 +44 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. 1 Avser läsning av morgontidning på papper. 2 Avser läsning av kvällstidning på papper. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska minus andelen med mycket eller ganska bland dem som har en åsikt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. 15
Tabell 7b Stort för Riksrevisionen efter nyhetsvanor, 2009 2014 (procent) 2009 2010 2011 2012 2014 1 Tittande på Aktuellt/ Rapport Dagligen 42 46 47 39 42 5 6 ggr/v 45 37 44 44 41 3 4 ggr/v 40 29 32 35 31 1 2 ggr/v 24 38 32 23 35 Mer sällan 18 19 28 21 24 Aldrig 26 26 24 10 18 Morgontidningsläsning 2 Dagligen - - - - 42 6 7 dgr/v 41 42 45 37-5-6 dgr/v - - - - 40 4 5 dgr/v 33 36 32 31-3-4 dgr/v - - - - 35 1 3 dgr/v 28 35 31 40-1-2 dgr/v - - - - 32 Mer sällan 28 25 28 18 30 Aldrig - - - - 26 Kvällstidningsläsning 3 Dagligen - - - - 39 6 7 dgr/v 30 36 38 26-5-6 dgr/v - - - - 34 3 5 dgr/v 37 36 40 32-3-4 dgr/v - - - - 32 1 2 dgr/v 33 36 39 34 37 Mer sällan 34 39 35 31 36 Aldrig 41 35 40 34 34 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Före 2014: Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga och som har ganska eller mycket. 2014: Procentbasen utgörs av dem som har besvarat någon av delfrågorna. 2 Avser läsning av morgontidning på papper. Resultaten redovisas utifrån svarsalternativ i respektive undersökning. (-)=Svarsalternativet finns ej. 3 Avser läsning av kvällstidning på papper. Resultaten redovisas utifrån svarsalternativ i respektive undersökning. (-)=Svarsalternativet finns ej. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 16
Figur 1 Stort respektive för Riksrevisionen 2009 2014 (procent) 40 35 35 30 25 20 Stort Litet 15 10 5 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska, respektive de som har ganska eller mycket. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 17
Figur 2 eller ganska för Riksrevisionen efter kön 2009 2014 (procent) 50 45 40 42 35 30 25 20 15 10 5 29 Man Kvinna 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 18
Figur 3 eller ganska för Riksrevisionen efter ålder 2009 2014 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 41 39 34 18 65-85 år 50-64 år 30-49 år 16-29 år 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 19
Figur 4 eller ganska för Riksrevisionen efter utbildning 2009 2014 (procent) 60 50 47 40 30 20 36 29 26 Hög Medelhög Medellåg Låg 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg= gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög=eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 20
Figur 5 eller ganska för Riksrevisionen efter beskrivning av det egna hemmet 2009 2014 (procent) 60 50 55 40 30 20 43 36 25 Företagarhem Högre tj.mannahem Tjänstemannahem Arbetarhem 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 21
Figur 6 eller ganska för Riksrevisionen efter ideologisk orientering 2009 2014 (procent) 60 50 40 30 20 40 41 37 26 Klart till vänster Något till vänster Varken höger eller vänster Något till höger Klart till höger 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 22
Figur 7 eller ganska för Riksrevisionen efter partisympati 2009 2014 (procent) 60 50 40 30 20 10 49 41 40 36 35 30 25 V S MP C FP M KD SD FI 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. Figuren redovisar de som har eller ganska. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009 2014. 23
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 710, 405 30 Göteborg 031 786 3300 info@som.gu.se www.som.gu.se