Maligna melanom i huden

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Maligna melanom i huden Regional registerrapport 1990 2012 Maj 2014

Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn: 010 441 28 23 Fax: 031 20 92 50 E-post: mail@rccvast.se Rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrum västs hemsida: www.rccvast.se Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Göteborg 2014 2

Innehåll Innehåll 3 Figurer 4 Tabeller 5 1 Förord 6 1.1 Regionala melanomgruppen................................. 7 1.2 Geografisk indelning..................................... 8 2 Anmälande sjukvårdsenheter 9 3 Data ur cancerregistret 14 3.1 Incidens............................................ 14 3.2 Täckningsgrad........................................ 14 3.3 Åldersfördelning....................................... 19 3.4 Antal fall fördelat på år och kön.............................. 21 4 Data ur kvalitetsregistret 22 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos................................ 22 4.2 Tumörlokalisation....................................... 24 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow................................ 30 4.4 Ulceration........................................... 32 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB)................................. 34 4.6 Histogenetisk typ....................................... 36 4.7 Ledtider (väntetider)..................................... 39 5 Relativ överlevnad 42 A Begreppsförklaring 46 3

Figurer 3.1 Incidens.............................................. 15 3.2 Antal fall i cancerregistret respektive kvalitetsregistret.................... 18 3.3 Åldersfördelning för män och kvinnor.............................. 19 3.4 Medianålder för män och kvinnor................................ 20 3.5 Antal fall per år och kön.................................... 21 4.1 Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp........................ 24 4.2 Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp...................... 26 4.3 Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp..................... 27 4.4 Bål: antal fall per kön och åldersgrupp............................. 28 4.5 Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp.............. 29 4.6 Tumörtjocklek uppdelat på ålder och kön............................ 30 4.7 Ulcererad primärtumör...................................... 32 4.8 Positiva SNB på Sahlgrenska.................................. 35 4.9 Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor.................... 36 4.10 Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM.............. 38 4.11 Tid från första läkarbesök till primärkirurgi........................... 40 4.12 Tid från primärkirurgi till patientinformation......................... 40 4.13 Tid från primärkirurgi till utvidgad kirurgi.......................... 41 4.14 Tid från primärkirurgi till SNB... 41 5.1 Reletiv överlevnad per kön.................................... 43 5.2 Reletiv överlevnad per Breslowklass.............................. 44 5.3 Reletiv överlevnad beroende på ulceration........................... 45 4

Tabeller 1.1 Representanter i regionala melanomgruppen.......................... 7 1.2 Befolkningsunderlag per geografiskt område.......................... 8 2.1 Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans............. 10 2.2 Antal invasiva melanom registrerade via Sahlgrenska...................... 11 2.3 Antal invasiva melanom registrerade via Södra Älvsborgs Sjukhus.............. 11 2.4 Antal invasiva melanom registrerade via NU-sjukvården.................... 12 2.5 Antal invasiva melanom registrerade via Skaraborgs Sjukhus................. 12 2.6 Antal invasiva melanom registrerade vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka............................................ 12 2.7 Antal invasiva melanom registrerade per patologenhet..................... 13 2.8 Antal in-situmelanom registrerade per patologenhet...................... 13 3.1 Täckningsgrad kvalitetsregistret mot cancerregistret...................... 16 3.2 Täckningsgrad per geografiskt område............................. 17 4.1 Patienter med sateliter eller in-transit-metastaser........................ 22 4.2 Patienter med kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser................ 22 4.3 Patienter med fjärrmetastaser.................................. 23 4.4 Patienter med enbart primärtumör................................ 23 4.5 Patienter med enbart primärtumör forts............................. 23 4.6 Tumör i huvud/hals fördelat på ålder och kön......................... 25 4.7 Tumör i övre extremitet fördelat på ålder och kön....................... 26 4.8 Tumör i nedre extremitet fördelat på ålder och kön...................... 27 4.9 Tumör i bålen fördelat på ålder och kön............................. 28 4.10 Tumör i handflata/fotsula/subungualt fördelat på ålder och kön............... 29 4.11 Tumörtjocklek enligt Breslow uppdelat på ålder och kön.................... 31 4.12 Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2012.................... 31 4.13 Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön.......... 31 4.14 Andel tunna melanom per område............................... 31 4.15 Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (1990-2012)..... 31 4.16 Andel och antal tumörer med ulceration............................. 33 4.17 Positiva SNB per patologenhet och år............................. 34 4.18 Antal positiva SNB vid Sahlgrenska.............................. 35 4.19 Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön................. 37 5

Förord Kapitel 1 Denna rapport är en redovisning av kvalitetsregistret för maligna hudmelanom i Västra sjukvårdsregionen. Sammanställningen bygger på data från 1990 till och med år 2012 (data från kvalitetsregistret, cancerregistret samt befolkningsregistret). Sedan 2006 registreras även melanom in situ till kvalitetsregistret. 1 Nationella rapporter kan hämtas via hemsidan för Regionala Cancercentrum i Samverkan www.cancercentrum.se. Den som vill använda registerdata för att studera en viss frågeställning är välkommen att vända sig till styrgruppen för det nationella registret med en förfrågan och projektbeskrivning via respektive Regionalt Cancercentrum. Erik Bülow Leyla Núñez Carin Sandberg Statistiker Statistiker Hudläkare 1 Från och med år 2011 var det enbart Sjukvårdsregionerna Väst och Stockholm Gotland som rapporterar melanom in situ. Från och med år 2013 är det enbart Västra Sjukvårdsregionen. 6

1.1. Regionala melanomgruppen 1.1 Regionala melanomgruppen Tabell 1.1: Representanter i regionala melanomgruppen NAMN ENHET BEFATTNING Carin Sandberg Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare/processägare Karin Andersson Hudkliniken Hallands sjukhus/varberg Hudläkare Carl Axenborg Kirurgkliniken Hallands sjukhus/varberg Kirurg Lina Baldenäs Patientrepresentant Patient Justin Dobrescu Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Thord Ekström ÖNH-kliniken NU-sjukvården/NÄL ÖNH-läkare Gunilla Hedbäck Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Camilla Hörfelt Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Eva Karnå Hagakliniken Göteborg Hudläkare Kirsten Küssner Hudkliniken NU-sjukvården/Uddevalla Hudläkare Lena Lindberg Hudläkarmottagningen Telegrafen Hudläkare Lena Malmberg Medecinkliniken SÄS/Borås Onkolog Victoria Marmgren Hudmottagningen SÄS/Borås Hudläkare Jan Mattsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Anna Månesköld Hudmottagningen i Kungsbacka Hudläkare Lena Mölne Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Peter Naredi Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Sara Oldberg-Wagner Hudkliniken SÄS/Borås Hudläkare Roger Olofsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Annika Orrenius Hudmottagningen Skaraborgs sjukhus/skövde Sjuksköterska John Paoli Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Dolores Santos Martin Primärvården Vara Hudläkare Åse Silverdal Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Ulrika Stierner JK SU/Sahlgrenska Onkolog Judit Sundström Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Annika Ternesten-Bratel Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Karin Terstappen Hudkliniken Skaraborgs sjukhus/skövde Hudläkare Mårten Walhammar Läkarhuset Göteborg Hudläkare Peter Wroblewski Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Carin Wångblad Kirurgkliniken Uddevalla sjukhus Kirurg RCC Stödteam Marie Boëthius Regionalt cancercentrum väst Utvecklingsledare/vård Erik Bülow Regionalt cancercentrum väst Statistiker Kerstin Dreymertz Regionalt cancercentrum väst Administrativ koordinator Leyla Núñez Regionalt cancercentrum väst Statistiker 7

Kapitel 1. Förord 1.2 Geografisk indelning I denna rapport används för vissa uppgifter en geografisk uppdelning baserad på patientens folkbokföringsadress vid diagnostillfället. De fem områdena definieras genom följande kommunuppdelning: Storgöteborg Härryda, Partille, Öckerö, Göteborg och Mölndal. Fyrbodal Stenungsund, Tjörn, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Ale, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Kungälv, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan och Åmål. (Namnet Fyrbodal kommer av Fyrstad, Bohuslän och Dalsland. Områdets omfattning kan definieras annorlunda i andra sammanhang. Ibland exkluderas Södra delen av Bohuslän.) Södra Älvsborg Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn. Skaraborg Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm och Falköping. Norra Halland Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Tabell 1.2: Befolkningsunderlag per geografiskt område (avrundat till hela tusental). Antal fokbokförda den 31 december 2011. (Totalt i Halland: 151 000 kvinnor + 150 000 män = 302 000 totalt.) Område Kvinnor Män Totalt Fyrbodal 136 000 137 000 273 000 Storgöteborg 388 000 384 000 772 000 Södra Älvsborg 145 000 144 000 288 000 Skaraborg 128 000 129 000 257 000 N:a Halland 88 000 88 000 176 000 Totalt: 885 000 881 000 1 765 000 8

Kapitel 2 Anmälande sjukvårdsenheter Följande data är statistik över antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret från Västra Götalandsregionen och Norra Halland. Detta är inte identiskt med fall rapporterade till kvalitetsregistret då de sistnämnda är färre till antalet (se avsnitt 3.2 för jämförelse, så kallad täckningsgrad ). De instanser som räknas är alla vårdcentraler, privata enheter, sjukhus i Fyrbodal, Norra Halland, Södra Älvsborg, Skaraborg samt StorGöteborg. Antalet invasiva melanom fortsätter att öka och även ökningstakten. Västkusten ligger fortfarande i topp i landet över antal nytillkomna maligna melanom. 9

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.1: Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans. Ej detsamma som primär diagnostik. Ej detsamma som antalet anmälningar till kvalitetsregistren. Nytillkomna vårdcentraler efter 1992 har av Socialstyrelsen ej tilldelats individuell inrättningskod. Således kan enbart äldre vårdcentraler särskiljas genom namngivning medan nyare inkluderas i samlingsgrupperna privat respektive icke privat läkarmottagning inom respektive område. Vårdinstanser med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i gruppen Övriga. Vårdinstans 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Fyrbodal Dalslands sjh Bäckefors 10 24 7 10 8 59 Fyrbodal Icke priv läk mott Bohuslän 7 11 21 48 48 135 Fyrbodal Kungälvs sjukhus 33 27 19 13 10 102 Fyrbodal NU-sjukv. Lysekils sjukhus 8 8 9 11 7 43 Fyrbodal NU-sjukv. Strömstads sjukhus 11 4 2 13 2 32 Fyrbodal NU-sjukv. Uddevalla sjukhus 75 91 86 152 217 621 Fyrbodal NU-sjukvården, NÄL 46 70 111 147 45 419 Fyrbodal Privat läk mott Bohuslän 6 22 18 25 28 99 Fyrbodal Stavre VC 5 4 4 0 13 26 Fyrbodal Stenungsunds VC 7 14 8 3 3 35 Fyrbodal Strömstads VC 2 3 9 14 15 43 Fyrbodal Tanumshede VC 6 6 7 7 1 27 Fyrbodal Tjörns VC 2 5 8 15 16 46 Fyrbodal Torpa VC 7 1 10 6 2 26 Norra Halland Falkenberg 5 22 26 25 23 101 Norra Halland Gruebäck/Hjortsbergs VC 17 8 4 6 1 36 Norra Halland Hallands sjukhus Halmstad 4 4 10 13 18 49 Norra Halland Hallands sjukhus Kungsbacka 22 22 27 34 32 137 Norra Halland Hallands sjukhus Varberg 34 39 59 52 59 243 Norra Halland Icke priv läk mott Hallands län 6 4 10 12 16 48 Norra Halland Privat läk mott Hallands län 11 8 26 67 75 187 Norra Halland Varberg VC 13 2 6 6 1 28 S:a Alvsb. Alingsås lasarett 32 28 27 21 14 122 S:a Alvsb. Icke priv läk mott Älvsborgs län 7 16 26 26 27 102 S:a Alvsb. Lerum VC 8 6 3 8 1 26 S:a Alvsb. Privat läk mott Älvsborgs län 31 42 49 53 42 217 S:a Alvsb. Skene VC 6 8 12 5 7 38 S:a Alvsb. SÄS Borås 79 97 135 243 162 716 S:a Alvsb. SÄS Skene 17 16 18 12 3 66 S:a Alvsb. Ulricehamn VC 7 6 14 3 4 34 Skaraborg Guldvingen VC, Lidköping 6 18 36 40 20 120 Skaraborg Icke priv läk mott Skaraborgs län 8 4 6 17 22 57 Skaraborg Privat läk mott Skaraborgs län 3 5 7 8 18 41 Skaraborg Skara VC 2 3 12 9 3 29 Skaraborg SkaS/Falköping 18 17 12 11 1 59 Skaraborg SkaS/Lidköping 24 29 30 34 15 132 Skaraborg SkaS/Mariestad 12 17 16 11 1 57 Skaraborg SkaS/Skövde 67 74 125 185 197 648 Skaraborg Vara VC 5 3 8 3 7 26 Skaraborg Ågårdsskogen VC, Lidköping 3 5 6 6 8 28 Storgöteborg Capio Lundby Närsjukhus 50 123 49 78 57 357 Storgöteborg Carlanderska 53 52 40 45 11 201 Storgöteborg Frölunda specialistsjukhus 52 97 125 119 104 497 Storgöteborg Icke priv läk mott Gbg kommun 2 3 8 30 29 72 Storgöteborg Läkarhuset S Vägen 27 GBG 0 0 0 58 12 70 Storgöteborg Privat läk mott Gbg kommun 88 147 182 197 252 866 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Mölndals sjukhus 69 67 76 47 3 262 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Sahlgrenska Sjh. 296 337 387 525 385 1930 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Östra sjukhuset 28 20 9 12 3 72 Övrigt Övriga 225 309 285 298 208 1325 Total 1535 1948 2190 2783 2256 10712 10

Tabell 2.2: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. För historiska data inkluderas även Östra Sjukhuset och Mölndals Sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Akutmott 0 0 0 1 0 1 Barnkirurgisk klin 0 1 0 0 0 1 Handkirurgisk klin 1 0 4 1 5 11 Hud klin 62 117 134 229 199 741 Infektionsklin 1 0 0 0 0 1 Kir klin 83 61 50 43 13 250 Klinik saknas 0 0 0 2 0 2 Kvinnoklin 1 0 0 1 0 2 Lung med klin 0 0 1 0 0 1 Med klin 2 0 4 1 1 8 Neurokirurgisk klin 1 0 0 1 0 2 Onk allm 10 17 18 2 1 48 Onk gyn 1 1 1 0 0 3 Ortoped kirurgisk klin 1 2 4 3 7 17 Plastikkirurgisk klin 220 212 241 286 162 1121 Psykiatrisk klinik 0 0 0 0 1 1 Thoraxkirurgisk klin 1 0 1 0 0 2 Urologisk klin 0 3 0 0 0 3 Ögon klin 0 0 1 0 1 2 Öron-näs-halssjd 9 10 13 14 1 47 Total 393 424 472 584 391 2264 Tabell 2.3: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Södra Älvsborgs Sjukhus. För historiska data inkluderas även tidigare data för Borås sjukhus och Skene lasarett. (Historiska data för Alingsås lasarett har inte inkluderats.) Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Hud klin 27 36 103 201 151 518 Kir klin 61 66 44 43 12 226 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Långvård/Geriatrik klin 1 0 0 0 0 1 Ortoped kirurgisk klin 0 0 1 0 0 1 Reumatologisk klin 0 0 0 1 0 1 Ögon klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 6 11 4 10 2 33 Total 96 113 153 255 165 782 11

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.4: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker inom NU-sjukvården. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Dalslands sjukhus (Bäckefors respektive DLM), Lysekils sjukhus, NÄL, Strömstads sjukhus samt Uddevalla sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Hud klin 22 83 104 172 156 537 Kir klin 107 90 87 126 96 506 Klinik saknas 1 1 1 3 3 9 Kvinnoklin 0 1 0 0 0 1 Med klin 1 0 0 0 1 2 Ortoped kirurgisk klin 1 0 1 1 1 4 Ögon klin 1 0 1 2 0 4 Öron-näs-halssjd 17 21 21 30 22 111 Total 150 197 215 334 279 1175 Tabell 2.5: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Skaraborgs Sjukhus. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Hud klin 2 13 41 99 153 308 Kir klin 95 90 97 104 40 426 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Kvinnoklin 0 2 1 1 0 4 Lung med klin 0 0 0 1 0 1 Med klin 4 5 1 1 0 11 Ortoped kirurgisk klin 0 1 1 1 1 4 Urologisk klin 1 1 2 0 0 4 Öron-näs-halssjd 18 25 40 34 20 137 Total 121 137 183 241 214 896 Tabell 2.6: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Kungsbacka Vårdcentral och Varbergs sjukhus. Fall från Hallands Sjukhus Halmstad (tidigare Halmstads lasarett) rapporteras till Södra sjukvårdsregionen och omfattas inte av denna registerrapport. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Hud klin 8 1 8 14 16 47 Kir klin 36 47 65 64 67 279 Klinik saknas 9 7 7 8 3 34 Kvinnoklin 0 1 1 0 0 2 Med klin 0 0 1 1 0 2 Ortoped kirurgisk klin 2 1 1 1 1 6 Urologisk klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 5 8 12 11 22 58 Total 60 65 96 99 109 429 12

Tabell 2.7: Fördelning av antalet invasiva melanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Borås pat 225 274 338 396 251 1484 Carlanderska pat 65 1 0 0 0 66 Halmstad pat 74 103 164 224 231 796 Medialab, Malmö pat 185 238 100 7 0 530 Medilab Täby 24 83 82 72 84 345 SU/Sahlgrenska pat 471 567 699 924 591 3252 Su/Östra pat 71 199 83 0 0 353 Trollhättan pat 223 236 285 486 427 1657 Unilab Skövde pat 178 222 426 653 662 2141 Övriga 19 25 13 21 10 88 Total 1535 1948 2190 2783 2256 10712 Tabell 2.8: Fördelning av antalet in-situmelanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Borås pat 135 111 124 159 160 689 Carlanderska pat 37 1 0 0 0 38 Halmstad pat 16 39 62 142 190 449 Medialab, Malmö pat 90 78 31 2 0 201 Medilab Täby 21 46 46 60 71 244 SU/Sahlgrenska pat 263 211 271 625 667 2037 Su/Östra pat 27 71 42 0 0 140 Trollhättan pat 72 79 98 198 187 634 Unilab Skövde pat 65 79 180 462 646 1432 Övriga 4 3 1 3 9 20 Total 730 718 855 1651 1930 5884 13

Data ur cancerregistret Kapitel 3 3.1 Incidens Den åldersstandardiserade incidensen i regionen ligger och har legat över den i riket sedan 1970-talet, se figur 3.1. Orsakerna till detta är okänt. Kust- och båtliv som ger hög solexponering kan vara bidragande liksom genetiska faktorer. Det finns en nationell patologgrupp (KVAST; Kvalitets- och standardiseringskommittén) för att säkerställa att de diagnostiska kriterierna är lika över landet varför överdiagnostik knappast kan förklara en konstant högre incidens. Andra faktorer är tillgängligheten till sjukvård och kunskapen om melanom bland vårdgivarna och inte minst allmänhetens kunskap. Dessa faktorer torde dock ha störst betydelse för tumörtjockleken enligt Breslow och prognos men mindre för incidensen. 3.2 Täckningsgrad Täckningsgraden (tabell 3.1) är ett mått på hur stor andel canceranmälda melanom som anmäls till kvalitetsregistret. Målsättningen är från och med 2006 att alla invasiva och in situmelanom skall anmälas till kvalitetsregistret. En hög täckningsgrad i kvalitetsregistret är av största betydelse för att registret ska kunna användas för utvärdering och kvalitetssäkring av vården. Kvalitetsregistren gör det möjligt att se hur vårdprogrammens riktlinjer följs och för att utvärdera behandlingsresultaten. 14

3.2. Täckningsgrad Antal fall per 100 000 individer 50 45 40 35 30 25 20 15 48.57 41.85 36.4 32.1 10 5 0 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Regionen Kvinna Regionen Man Riket Kvinna Riket Man Figur 3.1: Åldersstandardiserad incidens (mot Sveriges medelbefolkningn år 2000) av invasivt malignt hudmelanom i Västra Sjukvårdsregionen och i hela Sverige, för män respektive kvinnor. Y-axeln visar antal fall per 100 000 individer. 15

Kapitel 3. Data ur cancerregistret Tabell 3.1: Olika versioner av täckningsgrader, (avrundade till hela procent). Första raden (Tck) anger andelen fall från lagstadgade cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret (fr o m 2006 inklusive melanom in situ). Andra raden (Reg) anger andel fall i cancerregistret som på något sätt även registrerats i kvalitetsregistret men där detta inte nödvändigtvis omfattar just en klinisk anmälan. Första raden (Tck) är vad som normalt definierar täckningsgraden för ett register. Under senare del av förra decenniet räknades dock inkommen B-blankett som fullgod kvalitetsregisteranmälan för melanom in situ (därav minskning i andelarna på första raden). Tredje raden (Invasiv) anger andelen invasiva fall i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. (Denna rad sammanfaller per definition med första raden till och med 2005.) Fjärde raden (In situ) anger andelen in situ-melanom i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. In situ-melanom ingår från och med 2006 i kvalitetsregistret. Uppgifter för tidigare år inkluderas enbart som information och ska inte värderas i termer av låg täckning. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tck 98 98 98 95 96 96 97 100 98 98 100 99 98 98 98 99 81 77 75 81 91 92 94 Reg 98 98 98 96 98 98 98 100 99 99 100 99 98 98 99 100 98 98 98 97 98 96 97 Invasiv 98 98 98 95 96 96 97 100 98 98 100 99 98 98 98 99 94 91 86 86 94 97 98 In situ 14 13 24 22 19 23 26 23 19 12 1 2 10 11 86 68 58 56 56 74 86 88 90 16

3.2. Täckningsgrad Tabell 3.2: Täckningsgrad i procent per upptagningsområde och år från och med år 2009. Med täckningsgrad menas att canceranmälan följts upp av klinisk anmälan till kvalitetsregistret (detta oberoende av om patologanmälan gjorts eller inte). År Storgoteborg S:a.Alvsb. Fyrbodal Skaraborg N:a.Halland 2009 84 92 81 78 59 2010 89 95 89 91 96 2011 90 95 94 97 88 2012 91 96 95 98 93 17

Kapitel 3. Data ur cancerregistret 2000 1800 1600 1400 kvalitetsregistret cancerregistret Antal registrerade fall 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Artal Figur 3.2: Figuren visar antalet fall i cancerregistret som borde ha anmälts till kvalitetsregistret samt det antal fall där så skett. Den stora ökningen av fall i cancerregistret från 2005 till 2006 avspeglar alltså inte det faktiska antalt fall i cancerregistret utan bara att melanom in situ från och med 2006 även skall anmälas till kvalitetsregistret. För uppgifter om samtliga fall, se figur 3.5. Antalet fall som visas för kvalitetsregistret är enbart de fall som fått en klinisk anmälan (vilket definierar täckningsgraden). Kvalitetsregisteranmälan kan ha inkommit från patolog men inkluderas då inte i denna graf. 18

3.3. Åldersfördelning 3.3 Åldersfördelning Hudmelanom förekommer i alla åldrar från puberteten och uppåt. Åldersfördelningen för diagnos av malignt melanom skiljer sig något mellan kvinnor och män. Det kan bero på att kvinnor i större utsträckning undersöker sin hud och kontrollerar sina födelsemärken men också att kvinnor av någon anledning insjuknar tidigare i livet. Manliga patienter 1990 2012 Manliga patienter 2008 2012 Antal registrerade fall 0 100 300 500 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Kvinnliga patienter 1990 2012 Antal registrerade fall 0 100 200 300 400 500 Antal registrerade fall 0 50 100 150 200 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Kvinnliga patienter 2008 2012 Antal registrerade fall 0 50 100 150 200 250 20 40 60 80 100 Aldersgrupp 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Figur 3.3: Åldersfördelning för manliga respektive kvinnliga patienter för hela perioden (1990-2012) samt för de senaste fem åren (2008-2012). 19

Kapitel 3. Data ur cancerregistret 70 65 60 66 63 55 50 Medianålder 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Kvinna Man 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 3.4: Medianålder för manliga respektive kvinnliga patienter per år (1990-2012). 20

3.4. Antal fall fördelat på år och kön 3.4 Antal fall fördelat på år och kön Invasiva melanom 500 Antal registrerade fall 400 300 200 Man Kvinna 100 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Artal Melanom in situ 400 Man Kvinna Antal registrerade fall 300 200 100 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Artal Figur 3.5: Antal fall fördelat på diagnosår och kön. Övre grafen avser invasiva melanom. Nedre grafen avser melanom in situ (förstadium till invasivt melanom kan per definition inte ge dottersvulster). Ökningen av in-situ-fall 2006 beror på nya registreringsrutiner (enligt tidigare i rapporten). Ökningen från och med 2011 är delvis resultat av en extra kvalitetsgranskning denna period. 21

Data ur kvalitetsregistret Kapitel 4 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.1: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha antingen satelliter eller intransitmetastas per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Satelliter 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Ja 26 21 24 10 10 Nej 1466 1889 2146 2605 2238 Andel 1.74 % 1.1 % 1.11 % 0.38 % 0.44 % Tabell 4.2: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva malanom. Metastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Ja 24 17 34 17 12 Nej 1468 1893 2136 2598 2236 Andel 1.61 % 0.89 % 1.57 % 0.65 % 0.53 % 22

4.1. Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.3: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha fjärrmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Fjarrmetastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Ja 9 8 5 16 9 Nej 1483 1902 2165 2599 2239 Andel 0.6 % 0.42 % 0.23 % 0.61 % 0.4 % Tabell 4.4: Antal patienter med enbart primärtumör (Ja). Andel anger andelen ja av andelen ja och nej. AndelTot inkluderar även patienter med okänd status i nämnaren. Uppgifterna avser både invasiva melanom och melanom in-situ. En extra ökning av antalet okända fall från och med år 2009 beror på att uppgift saknas tillfördes som formellt svarsalternativ på inrapporteringsblanketten vid övergången til INCA. Primärtumör 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Ja 310 287 296 288 361 374 377 477 357 399 384 Nej 17 12 11 8 13 8 11 11 9 11 10 Okänt 4 4 5 4 1 4 4 4 7 3 2 Andel 95 % 96 % 96 % 97 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 97 % 97 % AndelTot 94 % 95 % 95 % 96 % 96 % 97 % 96 % 97 % 96 % 97 % 97 % Tabell 4.5: Forts. från föregående tabell Primärtumör 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ja 431 459 471 525 654 640 643 713 797 870 1249 1337 Nej 10 17 16 4 11 9 8 11 8 4 13 14 Okänt 1 3 1 3 6 2 1 7 37 64 111 142 Andel 98 % 96 % 97 % 99 % 98 % 99 % 99 % 98 % 99 % 100 % 99 % 99 % AndelTot 98 % 96 % 97 % 99 % 97 % 98 % 99 % 98 % 95 % 93 % 91 % 90 % 23

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.2 Tumörlokalisation Figurerna 4.1-4.5 illustrerar förändringar av tumörlokalisation för invasiva melanom i 5 tidsperioder. Varje figur är uppdelad per åldersgrupp, 0-49 år eller 50 år och äldre, samt kön. Observera att den sista tidsperioden innehåller färre år än övriga men att denna period fylls på kommande år. Huvud/hals 200 Antal registrerade fall 150 100 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Figur 4.1: Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp 24

4.2. Tumörlokalisation 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 <50 Man 8 11 12 29 18 Kvinna 8 5 18 17 19 50+ Man 81 102 113 161 125 Kvinna 80 94 120 137 96 Tabell 4.6: Huvud/hals: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 25

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Övre extremitet Antal registrerade fall 200 150 100 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Figur 4.2: Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.7: Övre extremitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 <50 Man 17 21 22 36 29 Kvinna 25 35 31 58 54 50+ Man 49 56 95 162 158 Kvinna 92 110 145 181 199 26

4.2. Tumörlokalisation Nedre extremitet 300 250 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ Antal registrerade fall 200 150 100 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Figur 4.3: Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.8: Nedre extrimitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 <50 Man 23 35 27 38 34 Kvinna 99 107 122 133 112 50+ Man 59 73 73 103 91 Kvinna 167 225 235 299 223 27

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Bål 600 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 500 Antal registrerade fall 400 300 200 100 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Figur 4.4: Bål: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.9: Bål: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 <50 Man 134 141 138 121 109 Kvinna 123 197 156 158 118 50+ Man 362 472 527 591 499 Kvinna 116 187 249 258 198 28

4.2. Tumörlokalisation Handflata/fotsula/subungualt 25 20 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Antal registrerade fall 15 10 5 0 Figur 4.5: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.10: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 <50 Man 2 2 2 0 1 Kvinna 3 2 0 4 6 50+ Man 12 16 13 6 14 Kvinna 18 9 17 15 5 29

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow Tjockleken på en tumör vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Figur 4.6 illustrerar andel tumörer per Breslow- och åldersklass (tabell 4.11 ger det exakta antalet). För både män och kvinnor ser vi att andelen tunna melanom minskar med ålder men men har generellt tjockare melanom vid upptäckt. Man Kvinna 100% 75% Kummulativ andel 50% 25% 0% 39 40 49 50 59 60 69 70 79 80+ 39 Åldersgrupp (år) 40 49 50 59 60 69 70 79 80+ 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm Figur 4.6: Ålders- och könsspecifik tumörtjockleksfördelning enligt Breslow, diagnosåren 2008-2012, det vill säga de senaste fem åren. 30

4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow Tabell 4.11: Antal registrerade fall uppdelat på tumörtjocklek enligt Breslow (mm) samt ålder och kön för diagnosåren 2008-2012, det vill säga de senaste fem åren. -39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ 0-1 mm Man 78 114 159 241 203 114 Kvinna 159 197 175 201 133 110 1,01-2 mm Man 33 32 56 92 90 54 Kvinna 44 51 59 68 65 50 2,01-4 mm Man 10 19 29 58 57 56 Kvinna 16 14 39 34 48 65 4,01- mm Man 5 8 14 47 43 65 Kvinna 6 9 18 22 26 65 Tabell 4.12: Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2012. Breslowklass 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Total Man 252 75 50 35 424 Kvinna 240 74 45 26 396 Total 492 149 95 61 820 Tabell 4.13: Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön. Tidsperiod 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2012 Total Man 1.05 0.95 1.00 1.00 0.9 1.00 Kvinna 0.85 0.80 0.81 0.85 0.9 0.84 Total 0.95 0.85 0.90 0.95 0.9 0.90 Tabell 4.14: Andel tunna melanom (i procent) per område där tunnt melanom är melanom med tumörtjocklek max 1 mm enligt Breslow. Avser enbart invasiva fall. Område 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Fyrbodal 37 49 63 68 55 57 53 60 69 N:a.Halland 71 39 56 41 47 57 48 49 59 S:a.Alvsb. 55 63 57 45 51 56 45 57 61 Skaraborg 61 58 49 58 54 57 52 54 58 Storgoteborg 55 49 56 58 48 58 57 57 60 Tabell 4.15: Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (2009-2012; registrering påbörjad i samband med INCA). Mitoser 2009 2010 2011 2012 Total Ja 111 116 163 162 593 Nej 114 168 219 293 860 Uppgift saknas 61 24 26 16 145 Total 286 308 408 471 1631 31

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.4 Ulceration Ulceration innebär destruktion av vävnad, en egenskap som torde underlätta metastasering. Andelen ulcererade tumörer ökar med tumörtjocklek enligt Breslow. I det följande redovisas fördelning mellan de rapporterade fall där fråga om ulceration besvarats med Ja eller Nej. Notera dock att av 5010 registerade B-blanketter i INCA kan frågan om ulceration enbart besvaras för de 2836 fall där typ av melanom är invasivt. Av dessa 2836 fall saknas fortfarande 16 angivna svar och för dem återstående 2820 har 72 besvarats med Ej bedömbar. Nedan redovisad data fokuserar således på enbart de 478 + 2270 = 2748 svar där frågan besvarats med Ja eller Nej. Kvinna Man 800 Nej Ja 800 Nej Ja 600 600 Antal registrerade fall 400 Antal registrerade fall 400 200 200 0 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 Figur 4.7: Ulcererad primärtumör (ja/nej) i respektive Breslowklass, diagnostiserade 2009-2012 (tiden efter INCA:s införande). Uppdelat på kön. 32

4.4. Ulceration Tabell 4.16: Andel och antal tumörer med ulceration per Breslowklass och kön samt boendeområden. Underlag för denna tabell är samma information som visas grafiskt i figur ovan. 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Kvinna 5 % (37/798) 14 % (39/274) 43 % (72/169) 69 % (79/114) Man 3 % (23/762) 19 % (54/285) 44 % (80/182) 65 % (90/139) Storgoteborg 2 % (11/492) 13 % (20/157) 39 % (46/118) 63 % (58/92) Fyrbodal 4 % (14/397) 19 % (27/141) 43 % (34/79) 71 % (35/49) S:a.Alvsb. 5 % (12/223) 23 % (19/82) 51 % (26/51) 73 % (33/45) Skaraborg 3 % (6/206) 14 % (12/87) 39 % (22/56) 64 % (18/28) N:a.Halland 6 % (9/151) 14 % (10/70) 49 % (17/35) 59 % (16/27) 33

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB) Lymfkörtelmetastaser är en av de viktigaste prognostiska faktorerna när det gäller malignt melanom. Med hjälp av radioaktiva isotoper och/eller färg kan man identifiera den/de lymfkörtlar som dränerar det aktuella tumörområdet, (sentinel node). Sentinel node biopsi är numer en etablerad metod för stadieindelning av malignt melanom enligt AJCC. För att utföra SNB säger riktlinjerna att något av följande skall vara uppfyllt: Tumörtjockleken enligt Breslow är 1 mm eller mer, eller Clarknivå IV eller V, eller Ulcererad tumör Melanom i huvud- och halsregionen var undantagna under den period rapporten avser. Detta undantag gäller emellertid inte längre efter ratificering av nytt vårdprogram från och med 2013 (vilket kommer avspeglas i den registerrapport som planeras inför 2015). Enligt ovanstående kriterier skulle 1208 patienter ha blivit föremål för SNB 2009-2012. Vi vet att mycket gamla patienter, de som är multisjuka eller har spridning vid eller kort tid efter diagnos inte kommer ifråga för SNB. 678 (56 %) SNB har registrerats i kvalitetsregistret. Det är emellertid bara en liten del av dessa som följs upp med registrering av blankett C Histopatologi lymfkörtelkirurgi i INCA; 105 registreringar (15 % av de 678). Detta medför att data presenterade i tabell 4.17 avseende andel positiva SNB kanske inte är en korrekt spegling av verkligheten. För att exemplifiera detta presenteras i tabell 4.18 data från kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som sedan år 2004 har fört ett eget register över sina SNB. Samma uppgifter presenteras också grafiskt i figur 4.8. Tabell 4.17: Antal positiva SNB (minst en körtel med metastas) av antalet utförda SNB per patologenhet och år samt andel positiva totalt för respektive år och patologenhet. Det finns mycket stark anledning att ifrågasätta dessa uppgifter utifrån faktiskt utförd verksamhet. Dock är dessa uppgifter de som rapporterats in till kvalitetsregistret. Patologenhet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andel pos. Borås pat 0/0 0/2 1/2 2/20 3/16 3/18 1/15 1/9 2/17 13 % Halmstad pat 1/1 0/0 0/1 1/8 1/4 2/5 1/11 0/5 1/3 18 % SU/Sahlgrenska pat 1/3 1/2 1/7 2/16 7/35 8/32 4/39 8/57 6/44 16 % Trollhättan pat 0/0 0/0 0/3 1/22 6/42 4/17 3/29 2/46 2/31 9 % Unilab Skövde pat 0/0 0/0 0/3 0/11 3/20 1/4 3/20 5/16 1/9 16 % Andel pos. 50 % 25 % 12 % 8 % 17 % 24 % 11 % 12 % 12 % 14 % 34

4.5. Sentinel Node Biopsi (SNB) Tabell 4.18: Antal positiva SNB, totalt antal utförda SNB samt andel positiva SNB vid Sahlgrenska universitetssjukhusets kirurgklinik. Det ser ut som en ökad andel positiva fall mellan 2011 och 2012 men uppgifter för 2013 visar åter en lägre andel på 12,5 %. (Källa: Jan Mattsson) År ant. pos. ant. SNB andel pos 2004 3 30 10 % 2005 8 73 11 % 2006 14 85 16 % 2007 6 44 14 % 2008 8 91 9 % 2009 7 63 11 % 2010 6 69 9 % 2011 13 96 14 % 2012 16 78 21 % Figur 4.8: Andel (i procent) sentinelnode-positiva fall per operationsår. Uppgifterna avser anbart Sahlgrenska universitetet (källa: Jan Mattsson) och hämtas från ett lokalt register (inte det nationella Kvalitetsregistret). Förväntad andel är cirka 20 %. 35

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.6 Histogenetisk typ När man tar hänsyn till tumörtjocklek enligt Breslow har den histogenetiska typen ingen betydelse för prognos. Ur etiologiskt perspektiv är den dock intressant då man allmänt anser att den UV-inducerade ökningen av melanom är av SSM-typ. Antal registrerade fall 0 200 400 600 800 1000 Man Kvinna SSM LMM NM ALM Annan Histogenetisk typ Figur 4.9: Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2012 (invasiva melanom). 36

4.6. Histogenetisk typ Tabell 4.19: Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Man SSM 61 68 62 76 96 98 98 138 100 121 139 123 145 125 100 140 137 123 145 177 220 261 291 LMM 8 16 16 12 13 12 17 16 14 16 11 12 15 14 17 26 13 21 15 25 15 16 29 NM 51 40 36 38 41 32 47 50 41 44 40 52 57 61 39 70 59 59 69 62 63 69 60 ALM 2 4 3 4 2 5 3 1 6 2 5 4 2 2 0 1 2 3 2 1 3 3 4 Annan 17 14 19 13 9 12 10 20 16 10 6 17 17 19 23 28 16 16 16 28 19 29 30 Kvinna SSM 67 56 58 59 113 109 112 143 106 129 142 151 148 156 123 137 142 159 163 216 222 260 297 LMM 13 17 18 11 14 19 16 20 9 17 16 22 15 16 21 20 18 15 18 22 16 32 15 NM 42 33 33 29 21 37 36 41 36 41 31 39 44 51 55 52 54 45 58 47 45 64 41 ALM 4 4 2 3 8 2 2 8 2 1 5 6 3 2 3 5 3 1 2 5 3 6 2 Annan 18 15 22 18 25 21 11 14 14 18 9 14 17 20 21 22 16 8 16 20 25 24 32 37

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 80 Andel tumörer av typ SSM (%) 60 40 Man Kvinna 20 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2012 Figur 4.10: Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM. 38

4.7. Ledtider (väntetider) 4.7 Ledtider (väntetider) Följande ledtider är av intresse att följa för att illustrera patientens väg genom sjukvårdssystemet: 1. Från första läkarbesök till primärkirurgi (figur 4.11) 2. Från primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar (figur 4.12) 3. Från primärkirurgi till utvidgad kirurgi (figur 4.13) 4. Från primärkirurgi till SNB (figur 4.14) 5. Från positiv SNB till lymfkörtelutrymning 1 Ledtiderna illustreras nedan med så kallade Kaplan-Meier-kurvor. X-axeln avser tid i dagar från ledtidens start. Y-axeln avspeglar den andel patienter som vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut. Exempelvis mediantiden (det antal dagar som krävs för att hälften av patienterna ska ha gått från ledtidens början till dess slut) avläses som X-axelns värde då Y-axeln visar 0,5. Vi kan se det som att vi så snabbt som möjligt vill gå från 0 till 1 (0 till 100 %) på Y-axeln och när vi når målet har ledtiden avslutats för samtliga patienter. Samtidigt som vi strävar uppåt har dock även tiden sin gång varför vi samtidigt också tvingas färdas i X-led. Ju kortare X-axel, desto snabbare ledtid. Ledtiderna presenteras per geografiskt område och den översta kurvan i varje graf representerar området med kortast ledtid (en större andel patienter har vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut). Följande grafer baseras på uppgifter från INCA, det vill säga för patienter diagnostiserade 2009-2012. De fall som inkluderas är de fall där datum registrerats för både ledtidens början och slut. 1 Dessa datum finns definierade i kvalitetsregistret men inmatat underlag är i dagsläget för litet för att presentera. 39

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Första läkarbesök till primärkirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.11: Tid i antal dagar från första läkarbesök, då patienten sökte för sin hudförändring, till primärkirurgi för patienter diagnostiserade 2009-2012. Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.12: Tid i antal dagar från primärkirurgi, till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar efter första diagnostiska ingrepp för patienter diagnostiserade 2009-2012. 40

4.7. Ledtider (väntetider) Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till utvidgad kirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.13: 2009-2012. Tid i antal dagar från primärkirurgi till utvidgad kirurgi för patienter diagnostiserade Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till SNB Ledtid i antal dagar 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.14: Tid i antal dagar från primärkirurgi till SNB för patienter diagnostiserade 2009-2012. De flesta SNB görs vid utvidgad kirurgi. Denna och föregående graf borde därmed vara ganska lika. En möjlig förklaring till skillnaden är att SNB underrapporteras. 41

Relativ överlevnad Kapitel 5 42

Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per kön 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Män Kvinnor Figur 5.1: Relativ överlevnad uppdelad per kön för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2012 i Västra Sjukvårdsregionen. Relativ överlevnad korrigerar för annan dödlighet än sådan som förorsakats av malignt melanom. De heldragna linjerna omsluts av streckade konfidensintervall med punktvis konfidensgrad på 95 procent. Då intervallen inte överlappar (viket här är fallet) innebär det att vi har en statistiskt signifikant skillnad i överlevnad mellan könen. 43

Kapitel 5. Relativ överlevnad Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per tumörtjocklek enligt Breslow 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Figur 5.2: Relativ överlevnad uppdelad per tumörtjocklek enligt Breslow för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2012 i Västra Sjukvårdsregionen. För tunna melanom ser vi att den relativa överlevnaden ligger runt 100 procent. Det betyder att patienter med tunna melanom inte dör i högre utsträckning än normalbefolkningen efter diagnos. Med andra ord, tidig diagnostistik är mycket viktigt! För patienter med fler än en invasiv malignitet avser tumörtjockleken den först registrerade tumören. 44

Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat på ulcererad respektive inte ulcererad tumör 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Ulcererad Inte ulcererad Figur 5.3: Relativ överlevnad uppdelad på patienter med ulcererad respektive inte ulcererad tumör för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2012 i Västra Sjukvårdsregionen. För patienter med fler än en invasiv malignitet avser ulcerationen den först registrerade tumören. 45

Begreppsförklaring Kapitel A Histogenetisk typ för invasiva melanom SSM Superficiellt Spridande Melanom LMM Lentigo Maligna Melanom NM Nodulärt Melanom ALM Acralt Lentiginöst Melanom INCA INCA är ett informationsnätverk för cancervården en nationell IT-plattform för hantering av register kring cancerpatienter avseende vård och forskning. Besök: www.incanet.se Relativ överlevnad Relativ överlevnad ger ett mått på hur den undersökta populationen överlever en viss tid efter diagnos relativt normalbefolkningen till skillnad från observerad överlevnad som är ett mått på hur stor andel av den undersökta populationen som överlevt en viss tid efter diagnos. SNB Sentinel Node Biopsi Ulceration Med ulceration menas en epiteldefekt som omfattar hela epidermis tjocklek. Åldersstandardiserad incidens För att möjliggöra jämförelse med uppgifter för hela riket, eller över tiden, har incidensen åldersstandardiserats med Sveriges befolkning 2000 som standard. 46

Rapporten är utgiven av Regionalt cancercentrum väst. 2014-05-06.