Naturvärdesinventering för del av planområde för Björkris etapp 2 inkl. inventering av större vattensalamander, Kungsbacka kommun

Naturvärdesinventering för del av planområde för Björkris etapp 2 inkl. inventering av större vattensalamander, Kungsbacka 2017-10-18

2 inkl. inventering av större vattensalamander, Kungsbacka 2017-10-18 Beställare: Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: KUNGSBACKA KOMMUN 434 81 Kungsbacka Peter Reneby Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Sara Rydbeck Sara Rydbeck, Mattis Arveström, Frida Lager Uppdragsnr: 105 08 43 Filnamn och sökväg: Omslagsfoto: Kvalitetsgranskad av: N:\105\08\1050843\6 Leverans\04 Färdig handling (inkl PM)\PM Naturinventering.doc Allé längs Coyetvägen i områdets sydöstra del. Mattis Arveström Foto på framsidan: Bild på en av områdets bevattningsdammar

3 (22) 1. Uppdraget Uppdraget har inneburit att genomföra en naturvärdesinventering för de tillkommande västra delarna av planområdet för Björkris etapp 2. Dessa omfattar en skogbevuxen sluttning med några bevattningsdammar och en väg som ligger väster om det planområde som tidigare presenterats i planprogrammet för området. Inom delområdet föreslås en utbyggnad av bostäder och en ny väg. Aktuellt område ligger i de norra delarna av Kungsbacka stad, direkt norr om det nya bostadsområdet Björkris (se översiktskarta figur 1). I rapporten ges en beskrivning av områdets naturvärden och en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser föreslagen utbyggnad av bostäder och väg. Denna rapport har tagits fram som underlag för ens fortsatta planarbete. Arbetet har utförts på uppdrag av Kungsbacka genom Peter Reneby. Figur 1. Översiktskarta med tidigare föreslaget planområde och det tillkommande delområdet som har studerats i aktuell naturvärdesinventering.

4 (22) 2. Arbetets bedrivande Naturvärdesinventeringen har utförts av biologerna Mattis Arveström och Sara Rydbeck vid Norconsult AB. Inventeringen har utförts enligt svensk standard på fältnivå (SS199000:2014) med detaljeringsgraden medel, med tilläggen naturvärdesklass 4, värdeelement samt generellt biotopskydd. Vidare har en inventering av förekomst av större och mindre vattensalamander gjorts i området. Inventeringsmetoden gällande inventering av salamandrar har i huvudsak följt Naturvårdsverkets Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda däggdjur, samt grod- och kräldjur (Naturvårdsverket 2010). Fältinventeringen omfattade två fältbesök som utfördes 23-24 maj 2017. Vid det första fältbesöket inventerades området som helhet och vid det andra inventerades förekomst av större respektive mindre vattensalamander i de två bevattningsdammar som finns i området. Inventeringen av salamandrar skedde efter skymning med hjälp av stark ficklampa. Resultaten från både inventeringarna har sammanställts tillsammans med en beskrivning av nuvarande naturförhållanden, tidigare dokumenterade naturvärden och bedömning av områdets naturvärden. Vidare görs en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser föreslagen utbyggnad av bostäder och väg innebär för områdets naturvärden. 3. Allmänt om groddjur I Sverige förekommer tolv arter groddjur (tio arter grodor och paddor, samt två arter salamandrar). Samtliga är fridlysta och flera av arterna är rödlistade. Bland grodorna och paddorna finns tre arter (vanlig padda, vanlig groda och åkergroda) som i våra trakter är allmänt förekommande. Åkergroda är upptagen i Art- och habitatdirektivets bilaga 4. Den har därmed ett starkt skydd i Artskyddsförordningen och kräver således särskild hänsyn. Salamandrarna (större och mindre vattensalamander) är spridda över stora delar av landet. De kan lokalt vara mer eller mindre allmänna, men inom vissa trakter, såsom näringsfattiga barrskogsområden, vara sparsamt förekommande. Den större vattensalamandern är liksom åkergroda upptagen i Art- och habitatdirektivets bilaga 4. Arten kräver fiskfria dammar/gölar med ett djup av minst en halvmeter, medan den mindre vattensalamandern inte uppges vara lika kräsen vad gäller livsmiljö.

5 (22) Grodor och paddor artbestäms på utseendet men framförallt på lätet. De inventeras främst under lekperioden, vilken beroende på art är förlagd mellan mars och juli. Det är även möjligt att inventera dem under rommens utvecklingsperiod. Romklumpar går i många fall att bestämma till art, i synnerhet när de är färska. Ju mer de hunnit utvecklas, desto svårare blir det. Salamandrar artbestäms på utseendet och inventeras med fördel under lekperioden under april-juni. 4. Naturförhållanden Aktuellt område utgörs av en del av Skårbybergens östsluttning som är bevuxen med en blandskog med ett stort inslag av ädellövträd av främst klen-grov ask, lönn och ek, men även en del alm, hassel, björk, fågelbär, sälg, gran och tall. Vissa partier utgörs helt av ädellövskog medan det uppe på höjderna finns ett större inslag av tall, björk och enbuskar. Här finns även vissa öppnare partier som utgör resterna av gamla inägor och trädgårdar, vilka är glest bevuxet med medelgrov-grov ask och lönn men även en del lövsly. I sluttningen löper även en grusväg och intill den ligger två anlagda bevattningsdammar. Grusvägen som leder upp i sluttningen med igenväxande inäga till vänster. Inslaget av ädellövskog fortsätter både norr och söder om aktuellt område och vid Björkris prästgård i söder finns betydande förekomster av grov till mycket grov ek och hög tillgång på död ved. Kring själva prästgården finns ett äldre kultur-landskap med lövskog samt en del betes- och hagmarker med grova ädellövträd. Aktuellt område har inte lika stort inslag av grova och mycket grova lövträd som vid prästgården, men det har sannolikt utgjort en del av det äldre kulturlandskap som

6 (22) fortfarande dominerar kring prästgården men här har det tillåtits växa igen. se figur 2. I områdets sydöstra del ligger några bostadshus och en gård (Vargagård) som tillåtits förfalla omgivna av igenvuxna trädgårdar. Här växer ett högvuxet kvävegynnat fältskikt, blommande buskar och främst lövträd. Trädgårdens nordvästra del är relativt fuktig med främst ask men även en del lönn, hassel och en del fruktträd. En stenmur löper i gränsen mot åkermarken i norr. En mindre bäck/dike rinner genom trädgården från de anlagda dammarna belägna strax sydväst om trädgården. Vid foten av sluttningens nordvästra del ligger gården Glässhålan omgiven av en trädgård med fruktträd och igenväxande betesmark samt en brant bergssluttning i väster. I de flackare delarna av sluttningen växer grova-mycket grova ekar, medan det på toppen av sluttningen växer en blandskog av tall, ek, björk och enbuskar. Norr om gården finns också en ekbevuxen sluttning som avslutas i en mindre lövsumpskog av ask, asp, klibbal, sälg och björk vid sluttningens fot. En stenmur avgränsar lövsumpskogen från åkermarken i söder och öster. I väster övergår vegetationen i lövdominerad blandskog av tall, ek, björk och gran med ett visst inslag av ask och lönn. Det finns även mindre partier med planterad granskog samt en våtmark som delvis är bevuxen av videbuskage och ung björk. Fältskiktet utgörs bl.a. av starrarter, veketåg, säv, pors och vitmossa. Öster om inventeringsområdet finns aktivt odlad åkermark samt tidigare åkermark som nu till stor del utnyttjas som upplagsplats för diverse byggnadsmaterial för pågående utbyggnad av bostadsområdet Björkris i sydväst. Björkris prästgård Figur 2: Häradskartan från 1919-1925 över aktuellt område (karta från Lantmäteriet). Röd ring markerar ungefärligt inventeringsområde.

7 (22) Markanvändningen i aktuellt område med omnejd har förändrats en del under de senaste 100 åren. Häradskartan från 1919-1925 visar att aktuell sluttning var delvis bevuxen med lövdominerad blandskog, men här fanns även vissa mindre inägor och trädgårdar kring några mindre hus som idag är delvis skogbevuxna, se figur 3. Vägen upp till de mindre husen i sluttningen har ändrat sträckning något och även trädgårdarna kring gårdarna Vargagård och Glässhålan har också delvis vuxit igen. På kartan syns även kulturlandskapet kring Björkris prästgård samt de öppna åkermarkerna med mindre vägar i Kungsbackaåns dalgång. Den ekonomiska kartan från 1965 visar få förändringar jämfört med häradskartan, men två bostadshus och ett växthus har tillkommit öster om Vargagård. Kartan visar att en stor del av ny bebyggelse och vägar kring aktuellt område har tillkommit de senaste 50 åren. Sedan 1960-talet har Kungsbacka stad vuxit med verksamhetsområden och bostäder från området kring Borgmästaregatan och Signekulle och upp till Björkris direkt söder om aktuellt programområde (Lantmäteriet 2017). 4. Naturvärden Tidigare dokumenterade naturvärden Aktuellt område utgör en del av Skårbybergen som utpekas i ett flertal underlagsmaterial, se figur 3. Skårbybergen är som helhet ett väldokumenterat naturoch friluftsområde som utgör ett oexploaterat bergsområde där tidigare ljunghedslandskap i varierande grad vuxit igen eller skogsplanterats med främst tall. Sluttningarna ned mot Anneberg och Skårby har inslag av eklundar med torrängsfragment och kring Björkris prästgård finns ädellövskog med rik flora och fauna. Områdets stora biologiska värden är främst knutna till ädellövskogen men området hyser även rekreationsvärden som strövområde och har en värdefull landskapsbild. (Kungsbacka 1993, 2003, 2006, 2009, Länsstyrelsen 1990, 1996, 2017, Kuylenstierna 1997) Vidare utpekas ädellövskogen samt betes- och hagmarkerna kring Björkris prästgård, direkt söder om aktuellt område, delvis som nyckelbiotop och skogligt biotopskyddsobjekt, pga. den höga andelen ädellövträd och det betydande inslaget av död ved i en blockrik miljö se figur 3. Här finns en rik kryptogam- och kärlväxtflora och ett stort antal av områdets träd har ingått i Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd (Länsstyrelsen 2010, 2017, Skogsstyrelsen 1997, 2017). Områdets naturvärden har även inventerats i samband med planläggning i anslutande områden (GF Konsult 2001, Norconsult AB 2006).

8 (22) Figur 3. Tidigare dokumenterade naturvärden Aktuellt område med omnejd inventerades även översiktligt inom ramen för den miljöutredning som togs fram till planprogrammet för Björkris etapp 2 (Norconsult AB 2016). I denna bedömdes aktuell sluttning hysa ett påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3 enligt svensk standard för naturvärdesinventering) p.g.a. det stora inslaget av ädellövskog. Vidare bedömdes delar av den igenvuxna trädgården kring Vargagård och lövsumpskogen norr om området hysa ett visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Även ädellövskogen samt betes- och hagmarkerna kring Björkris prästgård bedömdes ha ett påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) i egenskap av en nyckelbiotop och ett skogligt biotopskyddsområde med många äldre lövträd, en intressant flora och mycket död ved. Dessa bedömdes även utgöra ett s.k. landskapsobjekt tillsammans med odlingsmarken och närmiljön kring prästgården,

9 (22) vars naturvärden är knutna till blandningen av skogsmiljöer och öppen hag- och odlingsmark med många stenmurar, vägar och kantzoner, se figur 4. Figur 4. Naturvärdesbedömning från tidigare miljöutredning.

10 (22) Figur 5: Faktaruta gällande skyddsvärda arter.

11 (22) Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena skall bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc. redovisas i faktaruta, se figur 5. Vid fältbesöken i området påträffades en stor mängd klen-grov ask Fraxinus excelsior i aktuellt område, både i sluttningen, i den igenvuxna trädgården kring Vargagården samt i lövsumpskogen i norr om området. Särskilt i sluttningen finns även en relativt stor mängd klen-grov alm Ulmus glambra i sluttningen och enstaka exemplar i den igenvuxna trädgården. Båda arterna är rödlistade (ask i hotkategori EN starkt hotad, alm i hotkategori CR akut hotad) pga. att arterna har minskat kraftigt till följd av sjukdomar. De flesta almar om påträffades var till synes friska, medan det förekommer både friska och angripna askar i området. I skogsområdet påträffades även signalarterna murgröna Hedera helix, lind Tilia cordata och idegran Taxus baccata. Det är tveksamt om murgröna och idegran har något signalvärde i aktuellt område, då de sannolikt har spridits från närliggande trädgårdar. Vidare påträffades vissa intressantare arter som lundslok Melica uniflora och mossan krusig ulota Ulota crispa. En av bevattningsdammarna som inventerats i området.

12 (22) I samband med inventeringen av bevattningsdammarna påträffades en stor mängd grod- och paddyngel. Det var både yngel från vanlig padda Bufo bufo och sannolikt även från både åkergroda Rana arvaliso och vanlig groda Rana temporaria. Artbestämningen av grodyngel är inte helt säker eftersom vi inte kunna fånga in yngel och inte heller kunnat inventera rommen p.g.a. att det var för sent på säsongen (rommen inventeras under tidig vår). Samtliga groddjur är fridlysta och åkergroda är dessutom upptagen i Art- och habitatdirektivets bilaga 4. Den har därmed ett starkt skydd i Artskyddsförordningen och kräver således särskild hänsyn. Däremot påträffades inga större eller mindre vattensalamandrar i dammarna vid fältbesöket. Det troligaste skälet till detta är att dammarna inte har rätt vattenkemi och solexponering samt att de i princip saknar vattenväxter. Arterna verkar undvika svala och skuggade vatten med låga ph-värden eller höga koncentrationer av kväve (N). Aktuella dammar är väl skuggade men inga uppgifter finns om dess ph-värde och kvävehalter. Vid inventeringstillfället fanns dock en del fintrådiga grönalger på ytan som tyder på att dammarna kan vara relativt näringsrika. I området kring inventeringsområdet har ett antal rödlistade arter noterats, vilka finns rapporterade i databasen Artportalen (2017): Blå kärrhök, fjällvråk, kungsörn, silltrut, sånglärka, grå skärelav, gul dropplav, skuggorangelav och blekticka i kategorin NT nära hotad; pilgrimsfalk, storspov, hämpling, skogsalm och fågelfotsmossa i kategorin VU sårbar; vinterhämpling i kategorin EN hotad. Flertalet av fågelarterna är noterade på fälten öster och nordost om Göteborgsvägen och dessa utnyttjar sannolikt odlingsmarkerna i området för födosök, medan fynd av övriga arter härrör från ädellövskogen och betes- och hagmarkerna runt prästgården, söder om området. I övrigt finns inga dokumenterade fynd av skyddade och skyddsvärda arter i eller i anslutning till aktuellt område (Länsstyrelsen 2017, Artportalen 2017). Bedömning av naturvärden Utifrån fältinventeringen och genomgången av befintligt naturvårdsunderlag har en bedömning av områdets naturvärden gjorts. Bedömningen har gjorts i enlighet med svensk standard för naturvärdesinventering (SS199000:2014). Bedömningsmetoden klassificerar naturområden enligt följande fyra värdeklasser (naturvärdesklass 4 är tillägg till grundutförandet): Naturvärdesklass 1 högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 högt naturvärde Naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 visst naturvärde

13 (22) För närmare förklaring av vad de olika naturvärdesklasserna innebär, se bilaga 1. Utöver dessa skall även s.k. landskapsobjekt avgränsas i den mån sådana finns, dvs. större områden som i sin helhet har betydelse för biologisk mångfald på landskapsnivå. Aktuellt inventeringsområde hyser inga landskapsobjekt. Vidare ska särskilda värdeelement, såsom grova träd, bevattningsdammar etc. pekas ut, samt även biotopskyddsobjekt i landskapet (alléer, diken och stenmurar m.m.). Det ska påpekas att många gånger präglas naturvärdesobjekt av värdeelement, varför det inte finns någon anledning att redovisa den exakta positionen för dem. Värdeelement omnämns under respektive naturvärdesobjekt. I aktuellt område finns ett biotopskyddsobjekt i form av en stenmur som löper i gränsen mellan igenvuxen trädgård och öppen jordbruksmark vid gården Vargagård. Figur 6: Naturvärdesbedömning inom inventeringsområdet.

14 (22) Inventeringsområdet bedöms inte ha naturvärden enligt de högsta värdeklasserna 1-2. Däremot bedöms området hysa tre naturvärdesobjekt, ett enligt naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och två enligt naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). Dessa redovisas i figur 6. Denna skiljer sig något från den tidigare, mer översiktliga naturvärdesbedömningen av området som gjorde i samband med miljöutredningen. Efter den mer ingående naturinventering som gjorts inom ramen för detta projekt har därmed klassningen reviderats gällande delar av blandskogen i sluttningen väster om tidigare programområde. Den oklassificerade naturmarken inom aktuellt område kan enligt svensk standards definition av naturtyper bedömas som Park och trädgård, då den utgörs av tomtmark kring gården Glässhålan som utgörs av gräsmatta med en del fruktträd. Nedan följer en kort beskrivning av respektive delområde som bedömts ha förhöjt naturvärde, dvs. är bedömda som naturvärdesobjekt. Angivna naturtyper följer benämningarna enligt svensk standard för naturvärdesinventering. 1. Blandskog med stort inslag av ädellövträd Naturtyp: Skog och träd Naturvärdesklass: 3 Värdeelement: Stor förekomst av medelgrova - grova ädellövträd, en del död ved, bevattningsdammar med riklig förekomst av groddjur Framförallt de södra och centrala delarna av aktuell sluttning, bevuxna med en blandskog med ett stort inslag av ädellövträd av främst klen-grov ask, lönn, ek men även en del alm, hassel, björk, fågelbär, sälg, gran och tall. Vissa partier utgörs helt av ädellövskog och då i synnerhet i sluttningen mellan de förfallna husen och gården och gränsen mot prästgårdens hagmark. Uppe på höjderna finns ett större inslag av tall, björk och enbuskar. I skogsområdet förekommer en hel del död ved, lågor och enstaka hålträd. Väster om grusvägen som löper upp i sluttningen finns även vissa öppnare partier som utgör resterna av gamla inägor och trädgårdar, vilka är glest bevuxna med medelgrov-grov ask och lönn men även en del lövsly. Här finns ett flertal stenmurar som kantas av främst ask. Fältskiktet är generellt lundartat med arter som lundgröe, liljekonvalj, blekbalsamin, skogsbingel, gökärt, bergslok, vårbrodd, smultron och vitsippa. Uppe på höjderna finns ett större inslag av harsyra, blåbär, ljung, skogsstjärna och stensöta.

15 (22) Vissa partier av inventeringsområdet domineras av ädellövskog med en lundartad flora. Det finns även ett bestånd med grova-mycket grova ekar i de flackare delarna av sluttningen direkt väster om gården Glässhålan. Vidare växer en klen-grov ekskog i sluttningen vid inventeringsområdets nordvästra gräns. Denna ekskog fortsätter både i sluttningen norr om planområdet och ned mot lövsumpskogen vid foten av sluttningen. Ekskogen exakta gräns i norr har inte inventerats. I den branta sluttningen direkt väster om gården Glässhålan växer en del grovmycket grov ek medan det uppe på höjden finns en blandskog med tall, ek och enbuskar.

16 (22) Öster om vägen ligger två anlagda bevattningsdammar som bitvis har gjutna kanter och en del grenar och trädstammar som fallit ned i vattnet. Dammarna hyser rikligt med paddor och grodor. Kring dammarna växer klibbal, alm, fågelbär, ask och hassel och kärlväxter som svalört, humleblomster, vårbräsma och smörblomma. 2. Blandskog med visst inslag av ädellövskog. Naturtyp: Skog och träd Naturvärdesklass: 3 Värdeelement: Viss förekomst av ek, ask, alm I inventeringsområdets nordvästra delar finns ett höjdområde med en mycket brant östsluttning som ligger direkt väster om gården Glässhålan. Uppe på höjden växer en lövdominerad blandskog av främst tall, ek, björk och enbuskar, men ett visst inslag av ask, lönn, hassel, gran, fågelbär och klibbal. Här finns ett visst inslag av död ved, lågor, högstubbar. Fältskiktet domineras av arter som kruståtel, blåbär, hallon, stensöta, ljung, harsyra, vårbrodd och skogsstjärna. Blandskogen fortsätter även väster om aktuellt område upp i Skårbybergen. En grusväg löper i de södra delarna av delområdet och slutar strax söder om det. Det finns även mindre partier med planterad granskog samt en våtmark som delvis är bevuxen av videbuskage och ung björk. Fältskiktet i våtmarken utgörs bl.a. av starrarter, veketåg, säv, pors och vitmossa. Blandskog med visst inslag av ädellöv finns i områdets nordvästra del.

17 (22) 3. Igenväxande trädgårdar med stort inslag av ask Naturtyp: Park och trädgård Naturvärdesklass: 4 Värdeelement: Stort inslag av ask, inslag av blommande buskar och fruktträd Igenvuxna trädgårdar som omger två bostadshus och en gård (Vargagård) som tillåtits förfalla. I trädgårdarna växer en del fruktträd men även en del ask, björk, sälg, lönn, alm och gran. Det finns även en del blommande buskar såsom snöbär, fläder, syren, hagtorn och rhododendron. Fältskiktet är högvuxet och domineras av arter som kirskål, brännässla, maskros, stinknäva, ängskavle, åkertistel och hallon, Den nordvästra delen är relativt fuktig med ett stort inslag av ask men även en del lönn, hassel och fruktträd. Här finns även en del död ved. En mindre bäck/dike rinner genom trädgården från de anlagda dammarna belägna strax sydväst om trädgården. En stenmur löper i gränsen mot åkermarken i norr, vilken omfattas av biotopskydd. Den nordvästra delen av trädgården kring gården Vargagård med mycket ask och en del död ved. Den förfallna gården skymtar i bakgrunden. 5. Bedömning av konsekvenser Den utbyggnad som föreslås i en illustrationsplan från 2017-04-25 innebär att naturmark med bitvis påtagliga naturvärden ersätts av bostäder och tillfartsvägar. Utbyggnaden bedöms ge upphov till stora negativa konsekvenser för naturmiljön, då den medför att huvuddelen av områdets värdefulla blandskog som domineras av ädellövträd och ekbestånd försvinner. Vidare försvinner den igenvuxna trädgården med stort inslag av ask samt de två bevattningsdammarna. Då dammarna sannolikt hyser åkergroda krävs därmed en dispens från Artskyddsförordningen.

18 (22) En utbyggnad i aktuell sluttning medför dessutom stora fysiska ingrepp eftersom den kräver omfattande sprängnings- och schaktningsarbeten till följd av områdets stora höjdskillnader. Genom att exploatera i ett område med stora höjdskillnader blir ingreppen i naturmiljön ofta stora eftersom inte bara ytorna där hus och vägar placeras exploateras utan även de anslutande ytor som krävs för slänter, bergskärningar etc. Utbyggnaden medför att områdets karaktär förändras på ett markant sätt då dagens lummiga ädellövskog ersätts med ett modernt bostadsområde som blir väl synligt från långt håll. Vidare kan utbyggnaden medföra att de värdefulla skogsmiljöerna och betes- och hagmarkerna kring Björkris prästgård påverkas negativt, både genom störningar från bebyggelsen, men även genom att dessa miljöer delvis förlorar sin koppling mot de värdefulla skogsmiljöer norr om planområde i Skårbybergen. Utbyggnaden ger därmed upphov till en viss barriäreffekt som är negativ från naturmiljösynpunkt. En utbyggnad i aktuell sluttning bedöms i sin helhet som stor och mycket negativ från naturvårdssynpunkt till följd av de stora ingrepp som görs i värdefulla skogsmiljöer. I viss mån kan de negativa effekterna minskas om skadeförebyggande åtgärder görs, men föreslagen utbyggnad bedöms som direkt olämplig från ett naturvårdsperspektiv.

19 (22) Referenser Artportalen 2017: www.artportalen.se. Artrapporteringssystem. Data hämtad 2017-06-21. GF Konsult AB, 2001: Miljökonsekvensbeskrivning till program inför detaljplanering av Borgås, Kungsbacka. 2001-08-31. GF Konsult AB, 2005: Björkris. Tekniska utredningar som underlag för planarbete och markanvisningstävling. Gatu- och trafikutredning Kungsbacka. 1993: Naturskyddsprogram för Kungsbacka. Kungsbacka. 2003: Naturvårdsplan för Kungsbacka. Kungsbacka. 2006: Kungsbacka översiktsplan 2006. Antagen av fullmäktige 2006-04-27. Kungsbacka. 2009: Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. Koncept. Antagen av fullmäktige 2009-06-26. Kuylenstierna. 1997: En botanisk resa i norra Halland. I Georgsson, K. et al. 1997. Hallands flora sid. 182-203. Lantmäteriet. 2017: Historiska kartor:< http://www.lantmateriet.se/sv/kartor-ochgeografisk-information/historiska-kartor>. Data kontrollerad i juni 2017. Länsstyrelsen. 1990: Ängs- och hagmarker i Kungsbacka. Meddelande nr 1990:2. Miljövårdsenheten. Kristina Lindfeldt. Länsstyrelsen. 1996: Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2. Kungsbacka. Remissutgåva. Länsstyrelsen. 2010: Skyddsvärda träd i Hallands län sammanställning av tre inventeringar gjorda under åren 2000-2009. Meddelande 2010:27. Länsstyrelsen. 2017: Planeringsunderlag, Halland: http://ext-webbgis. lansstyrelsen.se / halland/ planeringsunderlag/. Data kontrollerad i juni 2017. Norconsult AB. 2006: Detaljplan för del av Skårby 3:4. Förslag till Miljökonsekvensbeskrivning. Utställningshandling 2006-06-08. Norconsult AB. 2016: Miljöutredning till planprogram för Björkris etapp II. Kungsbacka. 2016-04-26 Skogsstyrelsen. 1997: Ärende N 14-1997: http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/nyckelbiotop/?objektid=2910286. Inventeringsdatum 1997-01-07.

20 (22) Skogsstyrelsen. 2017: Biotopskyddsområde på fastigheten Kungsbacka Björkris 1:20. Beslutsdatum 2012-06-19. Kungsbacka. Naturvårdsverket 2010: Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda däggdjur, samt grod- och kräldjur

21 (22)

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se