Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge Universitetssjukhus Gästartist: Ellen, bebis Dagens meny Epidemin. Vad händer? Orsaker till fetma hos barn. Varför? Fet eller rultig? Definitioner. Vem? Risker. Varför? När ska vi ingripa? Hur kan vi förebygga? Hur kan vi behandla? Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid. 1
Epidemin i Sverige Övervikt hos var femte 10-åring Fetma hos 3-4 % av 10-åringarna Umeå skolbarn 6-11 år 1986 2001: Övervikt och fetma hos 11,5 % Varav fetma hos 1,2 % Övervikt och fetma hos 22,2 % Varav fetma hos 6 % Solverig Petersen m fl, 2003 2
Östergötland 2003 Andelen feta och överviktiga 5-åringar har ökat från 14,5 % till 16 % på fem år. Expressen, 15/10 2003 Dagens meny Epidemin. Vad händer? Orsaker till fetma hos barn. Varför? Fet eller rultig? Definitioner. Vem? Risker. Varför? När ska vi ingripa? Hur kan vi förebygga? Hur kan vi behandla? Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid. 3
4
Genetiken påverkar behov av behandling genetisk belastning: Uttalad Måttlig Liten Litet antal Utvecklar alltid viss fetma Kräver livslång behandling Relativt stort antal Blir lätt fet i fel omgivning Stor andel avbefolkningen Bör kunna förebyggas! 5
Ärftligheten är likadan Miljö! Bollarna? Bullarna? B? Dagens meny Epidemin. Vad händer? Orsaker till fetma hos barn. Varför? Fet eller rultig? Definitioner. Vem? Risker. Varför? När ska vi ingripa? Hur kan vi förebygga? Hur kan vi behandla? Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid. 6
Vilka barn är överviktiga? Första testen: Tillväxtkurvan! Två kanaler i vikt över längd 6 år 34 kg 124 cm 7
Fet eller bara överviktig? BMI är kg/m 2 34/1,24/1,24 = 22 8
9
10
Cole-referensen i tabellform 200.000 barn i 6 länder Exempel, barnet är 5år isobmi 25 Pojkar Flickor 17,42 17,15 isobmi 30 Pojkar Flickor 19.30 19.17 Dagens meny Epidemin. Vad händer? Orsaker till fetma hos barn. Varför? Fet eller rultig? Definitioner. Vem? Risker. Varför? När ska vi ingripa? Hur kan vi förebygga? Hur kan vi behandla? Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid. 11
Fetma ger dokumenterat högre risk för Hjärt-kärlsjukdom Diabetes mellitus typ 2 Cancer Infertilitet hos kvinnor Störda hormonnivåer hos pojkar Ryggbesvär och ledbesvär 12
Livskvalitet (Kalifornien) Barn 5-18 med fetma angav lika låg livskvalitet som barn med cancer och pågående cytostatikabehandling (Schwimmer, mfl) 13
Småbarn med fetma Liten risk att förbli fet Från vilken ålder är fetma farligt? Fetma från fyra år Övervikt från sex år Prevention av fetma Primärprevention (till hela befolkningen) Sekundärprevention (till riskgrupper) 14
SBU granskade 2600 artiklar Hur många av dem var inriktade på att förebygga fetma före skolåldern? BVC: Bra råd till alla barn Strukturerat hälsosamtal 15
Grundarbetet Här börjar alla Feta barn från fyra års ålder Överviktiga barn från sex års ålder Skaffa en bundsförvant Målsättning: Stå still i vikt 16
Grundarbetet Föräldrar och bundsförvant Om övervikt: Läkarkontakt är inte nödvändig Om fetma: Läkarkontakt Innebär också att barn yngre än sex år bör ha Läkarkontakt Vägning och mätning varje termin hos skolsyster eller bvc-syster Grundarbetet Skilj mellan vardagsmat och guldkanter 17
18
Grundarbetet Ta aldrig om av maten Grundarbetet Tallriksmodellen 19
20
Grundarbetet Tänk på drycken Grundarbetet Fria morötter 21
Grundarbetet Kloka mellanmål Grundarbetet Vardagstraskandet 22
Grundarbetet Mer rörelse Tilläggsbehandlingen De som efter 6-12 månader inte får tillräcklig effekt av grundarbetet t Överviktiga barn från 10 år Feta barn från sex år Läkarkontakt för samtliga Oftast på barnläkarmottagningen Vägning och mätning var tredje månad hos skolsyster eller barnläkarmottagning 23
Tilläggsbehandlingen Tre mål mat om dagen Inget efter middagen Tänk på mängderna Mackgränsen Kostkunskap Apparatkontraktet Behandlingskontrakt Personligt Görs tillsammans med barnet Konkret, praktiskt Innehåller en målsättning 24
Mer rörelse Sluta skjutsa, gå till skolan Vardagstraskandet Utomhuslek två timmar varje ledig dag Fysisk aktivitet 1 timme varje dag Begränsa skärmtiden Lämna inte walk-over på maten 100 g choklad = 555 kcal 200 g Pringles chips = 1094 kcal En Daimstrut = 337 kcal 33 cl Coca-Cola = 137 kcal 1 hg lösgodis = 400 kcal 25
Pojke, 11 år, 40 kg, springer 8 km/h. 270 kcal/h. 100 g choklad =två timmar 200 g Pringles chips = fyra timmar En Daimstrut =1,5 timmar 33 cl Coca-Cola = 30 min 1 hg lösgodis = 13/4 timmar Specialistbehandlingen VLCD Kirurgi Läkemedel 26
Boktips Överviktiga barn, en handbok för föräldrar och proffs, Annika Janson och Pernilla Danielsson, Forum 2003 Nam-nam, Margit Eliasson, Mehari Gebre-Mehdin, Bonniers, 2003 Handlingsprogram övervikt/fetma. Stockholms läns landsting.e-post kontorsservice@hsn.sll.se, tel 08-737 49 57 Fetma - problem och åtgärder. SBU rapport 160. www.sbu.se E-post info@sbu.se, tel 08-412 32 00 27