Kallelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige. Sammanträdesdatum: Tid: 18:00 Plats: Kulturhuset Fregatten

Kallelse Kommunfullmäktige 2018-12-17 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2018-12-17 Tid: 18:00 Plats: Kulturhuset Fregatten Carola Granell (S) Ordförande Marcus Starcke Sekreterare 1

Kallelse Kommunfullmäktige 2018-12-17 Föredragningslista Beslutsärenden 1 Val av justerare 2 Fastställande av föredragningslistan 3 Utdelning av miljöpriset 2018 KS 2018/541 4 Utdelning av kulturstipendium 2018 5 Allmänhetens frågestund KS 2018/404 6 Stenungsunds kommunledning presenterar sig 7 Utredning - Stärka de ungas demokratiska inflytande i kommunen KS 2018/653 8 Val av kommunstyrelsen och dess presidium KS 2018/411 9 Val av Social myndighetsnämnden och dess presidium KS 2018/411 10 Val av Tekniska myndighetsnämnden och dess presidium KS 2018/411 11 Val av Valnämnden och dess presidium KS 2018/411 12 Val av ordförande, ledamot och ersättare i Överförmyndarnämnden KS 2018/411 2

Kallelse Kommunfullmäktige 2018-12-17 13 Val av revisorer och dess presidium KS 2018/411 14 Val av demokratiberedningen och dess presidium KS 2018/411 15 Val av välfärdsberedningen och dess presidium KS 2018/411 16 Val av beredningen miljö- och fysisk planering och dess presidium KS 2018/411 17 Val av ekonomi- och personalberedningen och dess presidium KS 2018/411 18 Val av ordförande, vice ordförande samt ledamöter och suppleanter till Stenungsundshem AB KS 2018/411 19 Val av lekmannarevisorer till Stenungsundshem AB KS 2018/411 20 Val av ordförande, vice ordförande samt ledamöter och suppleanter till Stenungsunds energi och miljö AB KS 2018/411 21 Val av lekmannarevisorer till Stenungsunds energi och miljö AB KS 2018/411 22 Val av ordförande, vice ordförande samt ledamöter och suppleanter till Stenungsunds fjärrvärme KS 2018/411 23 Val av ledamot och ersättare till Styrelsen för Soltak AB KS 2018/411 24 Val av ledamot och ersättare till styrelsen Gårdsjöstiftelsen KS 2018/411 3

Kallelse Kommunfullmäktige 2018-12-17 25 Val av ledamot och ersättare till styrelsen för Bohuskustens vattenvårdsförbund KS 2018/411 26 Val av ordförande, ledamot och ersättare till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) KS 2018/411 27 Val av ledamot och ersättare till samordningsförbundet KS 2018/411 28 Val av lekmannarevisor och ersättande lekmannarevisor för Solgårdsterassen KS 2018/411 29 Val av presidium för kommundelsstämman Hasselbacken, Kopper, Kyrkenorum och Hallerna KS 2018/411 30 Val av presidium för kommundelsstämman Spekeröd, Jörlanda och Stora Höga KS 2018/411 31 Val av presidium för kommundelsstämman Centrum och Stora Askerön KS 2018/411 32 Val av presidium för kommundelsstämman Ucklum och Svenshögen KS 2018/411 33 Val av presidium för kommundelsstämman Ödsmål KS 2018/411 34 Val av gode män vid lantmäteriförrättningar enligt 4 kap 2 fastighetsbildningslagen KS 2018/578 35 Inkallelseordning för ersättare i kommunstyrelsen, nämnderna och i förekommande fall även beredningarna 2019-2022 KS 2018/584 4

Kallelse Kommunfullmäktige 2018-12-17 36 Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan KS 2018/529 37 Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamhet KS 2018/464 38 Hemställan från Stenungsunds energi och miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv KS 2018/340 39 Årsredovisning 2017 och begäran om ansvarsfrihet - Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn KS 2018/569 40 Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar KS 2018/485 41 Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen KS 2018/72 42 Revidering av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar KS 2018/152 43 Flytt av myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna KS 2018/152 44 Svar på motion om näringsriktig mat till äldre som bor hemma - Lena Hedlund (KD) - Beredningsuppdrag vuxna och äldre KS 2018/12 45 Verksamhetsberättelser för beredningarna 2018 för mandatperioden 2014-2018 KS 2018/548 5

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 270 Dnr: KS 2018/539 Inkommen skrivelse Socialdemokraterna Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta uppdra förvaltningen att utreda och ta fram förslag på hur vi kan inkludera unga i demokratiarbetet och göra dem mer involverade samt att göra en genomgång av LUPP-resultatet för att identifiera områden där ungas situation behöver belysas och ta fram på förslag på åtgärder. Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna i Stenungsund inkom 2018-11-07 med en skrivelse om att stärka ungas demokratiska inflytande i Stenungsund. Beslutsunderlag Inkommen skrivelse 2018-11-07 Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att en utredning görs och förslag tas fram på hur vi kan inkludera unga i demokratiarbetet och göra dem mer involverade samt en genomgång av LUPP-resultatet görs för att identifiera områden där ungas situation behöver belysas och ta fram på förslag på åtgärder. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Justerare Rätt utdraget intygar 6

Stärk ungas demokratiska inflytande i Stenungsund! I Stenungsund ska alla kunna leva ett gott liv och känna att man kan vara med och påverka. Att unga ska ha ett bra liv kan innebära många olika saker bland annat handlar det om att ha en bra levnadsstandard, att må bra, att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper har. Målet för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I Stenungsund gör vi regelbundna uppföljningar av ungas levnadsvillkor, upplevelse av trivsel, påverkansmöjlighet och skolresultat. Men vi behöver se över om vi tar till vara ungas kunskap och erfarenheter i våra beslut. Hälften av landets 290 kommuner har använt sig av ungdomsenkäten Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkät för att kommuner ska kunna på en bild över hur ungas situation ser ut. Tex är resultatet av unga i Stenungsund och politik följande: Lite mer än varannan ungdom uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen, Någonstans mellan 15 och 20 procent av ungdomarna tror sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att själv föra fram åsikter till beslutsfattare. Andelen är minst bland tjejerna i åk8 (12 procent), och främst hos dem mindre än GRsnittet. Mindre än varannan åk8-elev och ungefär var tredje gy2- ungdom uttrycker ett ganska eller mycket stort förtroende för politiker. (Lupp 2017) Vi yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att: - ge följande uppdrag till den eller de beredningar som kommunfullmäktige finner lämpligt, - en utredning görs och förslag tas fram på hur vi kan inkludera unga i demokratiarbetet och göra dem mer involverade. - en genomgång av LUPP-resultatet görs för att identlifiera områden där ungas situation behöver belysas och ta fram på förslag på åtgärder. Bo Pettersson (S) Janette Olsson (S) 7

Beslut Diarienummer Sida 2018-10-10 201-35936-2018 1(2) Marina Fagermoen Länsjurist 010-2245478 Samtliga kommuner och kommunala lantmäterimyndigheter i Västra Götalands län samt Lantmäteriet Gode män vid lantmäteriförrättningar Enligt 4 kap. 2 fastighetsbildningslagen (1970:988) ska Länsstyrelsen bestämma antalet gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Enligt samma lagrum utses gode män genom val av kommunfullmäktige. Den som utses till god man ska ha erfarenhet i fråga om tätortsförhållanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor. God man utses för fyra år, dvs. för tiden den 1 januari 2019 den 31 december 2022. Det möter inget hinder att uppdraget som god man innefattar såväl tätortsförhållanden som jordbruks- och skogsbruksfrågor. Antalet gode män som ska utses av respektive kommunfullmäktige framgår av bilaga 1. Uppgifter om de gode män som utses ska skickas till Länsstyrelsen, vastragotaland@lansstyrelsen.se och till Lantmäteriet, lantmateriet@lm.se. Av uppgiften ska framgå vilken sakkunskap den valde företräder. Anna Blomberg Marina Fagermoen Så här hanterar vi dina personuppgifter Information om hur vi hanterar dessa hittar du på www.lansstyrelsen.se/dataskydd. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 8 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

BESLUT Diarienummer Sida 2018-10-10 201-35936-2018 2(2) Bilaga 1 Kommun Tätort Ale 3 3 Alingsås 4 3 Bengtsfors 3 3 Bollebygd 3 3 Borås 5 4 Dals-Ed 3 3 Essunga 3 3 Falköping 4 3 Färgelanda 3 3 Grästorp 3 3 Gullspång 3 3 Göteborg 3 4 Götene 3 3 Herrljunga 3 3 Hjo 3 3 Härryda 3 3 Karlsborg 3 3 Kungälv 4 3 Lerum 4 3 Lidköping 4 4 Lilla Edet 3 3 Lysekil 3 3 Mariestad 4 3 Mark 4 3 Jordbrukoch skogsbruk Mellerud 3 3 Kommun Tätort Munkedal 3 3 Mölndal 6 4 Orust 3 3 Partille 4 3 Skara 3 3 Skövde 4 3 Sotenäs 3 3 Stenungsund 3 3 Strömstad 3 3 Svenljunga 3 3 Tanum 3 3 Tibro 3 3 Tidaholm 3 3 Tjörn 3 3 Tranemo 3 3 Trollhättan 4 3 Töreboda 3 3 Uddevalla 4 3 Ulricehamn 3 3 Vara 3 3 Vårgårda 3 3 Vänersborg 3 3 Åmål 3 3 Öckerö 3 3 Jordbrukoch skogsbruk 9

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 247 Dnr: KS 2018/584 Inkallelseordning för ersättare i kommunstyrelsen, nämnderna och i förekommande fall även beredningarna 2019-2022 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att följande ska gälla vid inkallelse av ersättare i kommunstyrelsen, nämnderna, kommunstyrelsens utskott och beredningarna under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022: I första hand träder ersättare från samma parti in i den ordning de upptagits i valprotokollet. I andra hand träder ersättare in enligt följande: För S inträder ersättare i ordningen: C, ST, V, MP För ST inträder ersättare i ordningen: V, MP, S, C För MP inträder ersättare i ordningen: S, C, ST, V För V inträder ersättare i ordningen: MP, S, C, ST För C inträder ersättare i ordningen: ST, V, MP, S För SD inträder ersättare i ordningen: M, L, KD För M inträder ersättare i ordningen: L, KD För L inträder ersättare i ordningen: KD, M För KD inträder ersättare i ordningen: M, L I tredje hand träder ersättare, oberoende av partitillhörighet, in i den ordning de upptagits i valprotokollet. Justerare Rätt utdraget intygar 10

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige ska besluta i vilken ordning ersättare ska kalla in till tjänstgöring i kommunstyrelsen, nämnderna, utskotten och beredningarna. Om kommunfullmäktige inte fattar beslut om inkallelseordning ska ersättare tjänstgöra i den ordning som ersättarna finns upptagna i valprotokollet. Om ersättare utses enligt lag om proportionellt valsätt gäller inte kommunfullmäktiges beslut om inkallelseordning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-21 Justerare Rätt utdraget intygar 11

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 267 Dnr: KS 2018/529 Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att direktanvisa Stenungs Torg Fastighets AB (Citycon AB) del av Stenung 2:234. Områdets utbredning utreds i pågående planarbete och marken ska säljas till ett marknadsmässigt pris enligt värdering utförd i maj 2018. Andelen hyresrätter ska vara 1/3. Kommunen erbjuder sig att köpa del av Stenung 3:282, Harrys, till byggrättsvärde. Beslut om direktanvisning och markköp gäller i två år efter kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. I aktuellt ärende bedöms valet av metod ha stöd i kommunens antagna riktlinjer. Ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett, Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora ekonomiskt viktiga frågor är utredda. Verksamhetens har följande inriktning gällande ytterligare ekonomiska frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: Justerare Rätt utdraget intygar 12

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-23 Bilaga 1, karta Bilaga 2, ansökan om direktanvisning inom del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan från Citycon AB Bilaga 3, förtydligande om att direktanvisning ska ske till Stenungs Torg Fastighets AB Bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB Bilaga 5, beskrivning av konsekvenser berörande Harrys från Citycon AB Beslut skickas till jonas.dahlstrand@projektutsikter.se Justerare Rätt utdraget intygar 13

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 Veronica Götzinger Till kommunstyrelsen Återremiss - Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att direktanvisa Stenungs Torg Fastighets AB (Citycon AB) del av Stenung 2:234. Områdets utbredning utreds i pågående planarbete och marken ska säljas till ett marknadsmässigt pris enligt värdering utförd i maj 2018. Andelen hyresrätter ska vara 1/3. Kommunen erbjuder sig att köpa del av Stenung 3:282, Harrys, till byggrättsvärde. Beslut om direktanvisning och markköp gäller i två år efter kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. I aktuellt ärende bedöms valet av metod ha stöd i kommunens antagna riktlinjer. Ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett, Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora ekonomiskt viktiga frågor är utredda. Verksamhetens har följande inriktning gällande ytterligare ekonomiska frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. 14

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Beskrivning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, kort innan sammanträdet inkom bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB. Det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Området angränsar till Stenungs Torg Fastighets ABs fastighet Stenung 3:282 där detaljplanearbete pågår med syftet att planera för tillkommande bostäder och lokaler (Detaljplan för Stenung 3:282, Västanvindsgatan), se bilaga 1 karta. Ett beslut om markanvisning innebär att kommunen beslutar om att ge en exploatör eller byggherre rätt att ensam förhandla med kommunen om förutsättningar för köp och genomförande av exploatering. Dessa beslut tidsbegränsas vanligen i två år. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. Enligt kommunens riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal ska metoden tillämpas varsamt men kan vara aktuell då efterfrågan på mark är låg, om en byggherre som vill bebygga sin egen fastighet vill utvidga projektet in på kommunalägd mark eller om en byggherre presenterar ett intressant koncept/uttryck. I aktuellt ärende bedöms avsteg från riktlinjerna kunna motiveras med att Stenungs Torg Fastighets AB vill bebygga sin egen fastighet och utvidga projektetet in på kommunal mark samt att Stenungs Torg Fastighets ABs projekt går i linje med inriktningen i pågående planprogram, att utveckla Stenungsunds centrum till ett centrum av stadsmässig karaktär med bebyggelse av blandade funktioner för att skapa ett levande centrum. Enligt värdering av byggrätterna utförd april 2018 av Forum är byggrätter för lokaler värd 2000 kr/bta, byggrätten för bostäder värd 1750 kr/bta för hyresrätter och 4500 kr/bta för bostadsrätter. Vinnande anbud i nyligen genomförd markanvisning för Cw-Borgs väg i centrala Stenungsund är 4150 kr/kvm BTA för bostadsrätt, 1750 kr/kvm BTA för kooperativ hyresrätt och 1500 kr/kvm BTA för lokaler. I samtliga fall avses ljus bruttoarea. Sedan ansökan behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28 har ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett. Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av 15

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora viktiga frågor som byggrättens volym inom det för markanvisningen aktuella området, infrastruktur, stigande vatten, eventuellt skydd mot risker från farligt gods på järnväg mm är utredda och detaljplanens sammantagna ekonomiska konsekvenser för Citycon AB och kommunen kan beskrivas. Verksamhetens inriktning gällande frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: - Det direktanvisade områdets utbredning (kvartersmark för bostäder och lokaler) utreds i pågående planarbete. - Försäljningen ska ske till ett marknadsmässigt pris. Byggrätterna har i april 2018 värderats till 2000 kr/bta för lokaler, 1750 kr/bta för hyresrätter och 4500 kr/bta för bostadsrätter. Köpeskillingen ska uppräknas med KPI från och med lagakraftvunnen detaljplan till köpet genomförs. Detta värde gäller för såväl marken som säljs av kommun som marken som köps av kommunen. I detta fall kan det bli aktuellt med inköp av del av Stenung 3:282, idag bebyggd med Harrys. Kommunen betalar då byggrättsvärdet och exploatören står rivningskostnaden. - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Andel hyresrätter ska vara 1/3, detta är ett mål i kommunens bostadsförsörjningsprogram. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Ekonomiska konsekvenser Beroende på hur stora volymer som tillåts i detaljplanen får kommunen en intäkt för försäljningen av del av Stenung 2:234 samt utgift för inköp av del av Stenung 3:282. Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, det kan vara möjligt att ta ut ett exploateringsbidrag. Arbetet med denna exploatering är i tidigt skede och de ekonomiska konsekvenserna utreds vidare under planarbetes gång och beskrivs närmare vid antagandet av exploateringsavtalet. 16

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 Barnkonsekvensanalys Konsekvenser för barn kommer att beskrivas i det fortsatta detaljplanarbetet. Målet är att detaljplanen ska utgå ifrån barnens bästa och barnperspektiv. Barnperspektivet kommer att analyseras och beskrivas i planhandlingarna som t.ex. planbeskrivning (eller i en särskild barnkonsekvensanalys/utredning). I detaljplanens samrådsprocess kommer tillfälle ges för barn och vårdnadshavare att yttra sig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-23 Bilaga 1, karta Bilaga 2, ansökan om direktanvisning inom del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan från Citycon AB Bilaga 3, förtydligande om att direktanvisning ska ske till Stenungs Torg Fastighets AB Bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB Bilaga 5, beskrivning av konsekvenser berörande Harrys från Citycon AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Tf Sektorchef Veronica Götzinger Verksamhetschef Beslut skickas till jonas.dahlstrand@projektutsikter.se 17

Bilaga 1, översiktlig och detaljerad karta 18

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 248 Dnr: KS 2018/464 Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamhet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) övertar huvudmannaskapet för kalkningsverksamheten. Sammanfattning av ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är idag huvudman (mottagaren av bidraget) för kalkningsverksamheten i åtta av 13 medlemskommuner. Stenungsunds kommun har inte lämnat över huvudmannaskapet till GR, däremot har det administrativa ansvaret lämnats över. Den förändring det innebär att lämna över huvudmannaskapet är att det avtal som i dagsläget årligen måste tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR inte längre kommer att behövas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-09-28 Bilaga 1: Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR. Beslut skickas till gr@goteborgsregionen.se Justerare Rätt utdraget intygar 32

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/464 2018-09-28 Maria Alm Till kommunfullmäktige Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamheten i Stenungsunds kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet förslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) övertar huvudmannaskapet för kalkningsverksamheten. Sammanfattning av ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är idag huvudman (mottagaren av bidraget) för kalkningsverksamheten i åtta av 13 medlemskommuner. Stenungsunds kommun har inte lämnat över huvudmannaskapet till GR, däremot har det administrativa ansvaret lämnats över. Den förändring det innebär att lämna över huvudmannaskapet är att det avtal som i dagsläget årligen måste tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR inte längre kommer att behövas. Beskrivning av ärendet För att motverka försurningsskador på djur- och växtliv i sjöar och vattendrag kalkas varje år sjöar och våtmarker i flera vattensystem inom Göteborgsregionen. Kalkningen sker om hösten och utförs med båt- och helikopterspridning. Kalken sprids enligt kalkningsplaner som fastställs av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för kalkningsverksamheten i länet. Det innefattar planering och fördelning av statsbidrag, samt planering, upphandling och utvärdering av effektuppföljning. Huvudmannaskap av kalkningsverksamheten innefattar administration, upphandling, genomförande och kontroll av kalkspridning, framtagande och revidering av kalkspridningsplaner, samt genomförande och administration av vattenkemisk provtagning enligt länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram. Huvudmannen sköter även administration för finansiering med statsbidrag av kalkningsverksamheten. Ekonomiska konsekvenser Det blir inte några ekonomiska förändringar för Stenungsunds kommun att lämna över huvudmannaskapet till GR. Kostnaderna för kalkningsverksamheten finansieras fortsatt inom ram. Verksamhetsmässiga konsekvenser Administrationen kommer att minska i och med att huvudmannaskapet lämnas över. I dagsläget måste ett avtal årligen tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR. I och med överlämnandet av huvudmannaskapet kommer detta inte längre behövas. 33

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/464 2018-09-28 Juridiska bedömningar Kommunen har ytterst det juridiska ansvaret och vi följer årligen upp avtalet och kostnaderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-09-28 Bilaga 1: Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Sektorchef Malin Henriksson Verksamhetschef/funktionschef Beslut skickas till gr@goteborgsregionen.se 34

Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2017-00XXX.30 Bilaga 2 Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR Statsbidrag för kalkning finansierar kalkningsverksamheten till 85 respektive 100 procent i olika åtgärdsområden. För de åtgärdsområden som är beviljade statsbidrag om 85 procent, faktureras berörd kommun för resterande 15 procent av kostnaderna. Statsbidrag utgår för samtliga uppkomna kostnader inom kalkspridningen, men för planering, kontroll och administration utgår statsbidrag endast upp till en taknivå. Eventuella kostnader som uppstår inom kalkningsverksamheten i GR och som överskrider taknivån, och som därför ej beviljas statsbidrag, fördelas mellan samtliga av de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Fördelningen av dessa administrativa kostnader mellan kommunerna är differentierad och varierar mellan 5 och 15 procent av uppkomna kostnader. Kostnadsfördelningen är baserad på att ett grundarbete i administrationen krävs för varje kommun som ingår i verksamheten, men är även relaterad till mängden kalk som sprids inom kommunen. Kalkmängderna kan förändras från år till år, på grund av revidering av kalkplaner, men relationen mellan mängderna i de olika kommunerna är till stora delar oförändrad mellan åren. I tabell 1 nedan visas fördelning av kalkmängder och fördelningen av kostnader mellan de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Kommun Kalkmängd Fördelning av kalkmängd Fördelningsnyckel Ale ca 600 ton 19,4 % 15,0 % Alingsås ca 400 ton 11,7 % 12,5 % Bollebyggd ca 50 ton 2,1 % 5,0 % Härryda ca 650 ton 21,4 % 15,0 % Kungsbacka ca 350 ton 11,3 % 12,5 % Kungälv ca 150 ton 4,5 % 5,0 % Lerum ca 400 ton 13,1 % 12,5 % Mölndal ca 100 ton 3,3 % 5,0 % Partille ca 10 ton 0,3 % 5,0 % Stenungsund ca 400 ton 12,9 % 12,5 % Totalt ca 3 100 ton 100 % 100 % Tabell 1. Fördelning av kostnader som ej beviljas statsbidrag mellan de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Fördelningsnyckel baseras på mängden kalk. 35

Göteborgsregionens kommunalförbund Kostnaderna för kalkningsverksamheten varierar från år till år beroende på upphandlat pris för kalkspridning, kontrollverksamhet och vattenprovtagning. Kostnaderna påverkas också av yttre omständigheter som väder och förhållanden i skog och mark samt på lokala vägar, vilket påverkar verksamheten och kan medföra tillkommande uppgifter inom både kalkning, kontroll och administration. Exempel på kostnader för kalkningsverksamheten inom GR redovisas i tabell 2, med aktuella kostnader för kalkningsverksamheten 2017. Kommun Beviljat statsbidrag Kommunens kostnad 15 % Ej beviljat statsbidrag Slutkostnad kommunen* Ale 935 468 kr 17 600 kr 14 087 kr 31 687 kr Alingsås 441 685 kr 78 554 kr 11 740 kr 90 294 kr Bollebygd 13 700 kr 1 865 kr 4 696 kr 6 561 kr Härryda 979 615 kr 41 026 kr 14 087 kr 55 113 kr Kungsbacka 542 603 kr 6 575 kr 11 740 kr 18 314 kr Kungälv 243 801 kr 17 599 kr 4 696 kr 22 295 kr Lerum 501 196 kr 61 762 kr 11 740 kr 73 502 kr Mölndal 250 365 kr 14 297 kr 4 696 kr 18 993 kr Partille 16 466 kr 2 928 kr 4 696 kr 7 624 kr Stenungsund 659 757 kr 17 149 kr 11 740 kr 28 888 kr GR 4 584 654 kr 259 355 kr 93 916 kr 353 271 kr Tabell 2. Exempel på kostnader för kalkningsverksamheten inom GR år 2017, fördelat per kommun. Asterix (*) anger årlig slutkostnad, faktureringen justeras med hänsyn till överskjutande kvarstående medel från föregående år. 36

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 245 Dnr: KS 2018/340 Hemställan från Stenungsunds enegi och miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna reviderad bolagsordningen och reviderat ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB. Bolagsordning och ägardirektiv gäller från det att bolagsstämman godkänt dem. Kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma ges i uppdrag att vid nästa bolagsstämma godkänna den reviderade bolagsordningen och ägardirektivet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB har inkommit med en skrivelse till kommunen med förslag om att kommunen, i egenskap av ägare av bolaget, ska revidera bolagets bolagsordning och ägardirektiv. Syftet är att möjliggöra för bolaget att tillhandahålla fiberanslutning i form av så kallat svartfiber till kommunala verksamheter. Bolagsordningen behöver revideras vad gäller både verksamhetsföremål och ändamål med bolagets verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-07-10 Skrivelse från Stenungsunds Energi och Miljö AB 2018-07-09 Förslag till bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Förslag till ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB Justerare Rätt utdraget intygar 37

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Hemställan från Stenungsunds Energi och Miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna reviderad bolagsordningen och reviderat ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB. Bolagsordning och ägardirektiv gäller från det att bolagsstämman godkänt dem. Kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma ges i uppdrag att vid nästa bolagsstämma godkänna den reviderade bolagsordningen och ägardirektivet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB har inkommit med en skrivelse till kommunen med förslag om att kommunen, i egenskap av ägare av bolaget, ska revidera bolagets bolagsordning och ägardirektiv. Syftet är att möjliggöra för bolaget att tillhandahålla fiberanslutning i form av så kallat svartfiber till kommunala verksamheter. Bolagsordningen behöver revideras vad gäller både verksamhetsföremål och ändamål med bolagets verksamhet. Beskrivning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB levererar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Idag ställs allt högre krav på mätvärdesinsamling vilket medför att bolaget, vid utbyggnad av fjärrvärmenätet, förnyar och bygger ut nätet för elektronisk kommunikation (fibernät). Samtidigt som bolaget förlägger fibernät finns också en möjlighet för bolaget att förse vissa av kommunens verksamhetslokaler med svartfiber. Svartfiber är en fysisk fiberledning utan elektronisk utrustning, en fiberoptisk punkt-tillpunkt förbindelse. Som hyrestagare av svartfiber får man själv införskaffa och underhålla aktiv utrustning som sköter kommunikationen och hyrestagaren avgör därmed även förbindelsens kapacitet/trafikmängd. Förslaget Stenungsunds Energi och Miljö AB föreslår att bolagsordningen för bolaget, under 3 Verksamhetsföremål, kompletteras med: Att inom Stenungsunds kommun förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. 38

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Bolaget föreslår att ägardirektivet för bolaget, under rubriken Bolagets verksamhet, kompletteras med: Bolaget ska där det är möjligt tillhandahålla fiberanslutning i form av svartfiber till kommunala verksamheter. Program för bredband i Stenungsunds kommun Kommunfullmäktige antog den 18 april 2017 ett program för bredband i Stenungsunds kommun. Av de inledande avsnitten framgår att programmet rör bredbandsutbyggnad till hushåll och företag, även om kommunen som hyresvärd (på exempelvis särskilda boenden) även berörs. Av programmet framgår bland annat följande: Stenungsunds kommun fortsätter på den i IT-infrastrukturplanen från 2012 fastslagna strategin. Stenungsunds kommun främjar bredbandsutbyggnad i Stenungsunds kommun och stöttar de som driver, bygger och äger fiberinfrastruktur. Vår inställning är att detta sköts bäst av marknaden, antingen genom nätägande operatörer eller genom projekt drivna av invånare i Stenungsund själva. [ ] I IT-infrastrukturplanen från 2012-2015 för Stenungsunds kommun står: Stenungsunds kommun strävar efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Stenungsunds kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Detta gäller alltjämt. I programmet anges även att kommunen ska samverka med Stenungsunds Energi och Miljö AB för att undersöka möjligheterna att samförlägga kommunala anläggningar med fiber. Förvaltningens bedömning En ändring av bolagsordningen innebär att kommunens bolag skulle kunna bedriva utbyggnad av generellt IT-infrastruktur. Utifrån förslaget till ändring av ägardirektiv drar förvaltningen dock slutsatsen att bolaget inte skulle få tillhandahålla fiberanslutning till privata aktörer och hushåll, utan endast till vissa kommunala verksamheter. Förvaltningen noterar att programmet för bredband i Stenungsunds kommun tydliggör att det är bredbandsaktörerna på marknaden som ska stå för bredbandsutbyggnaden av ITinfrastruktur och inte kommunen. Programmet behandlar, som tidigare nämnt, dock i huvudsak utbyggnad av bredband till hushåll och företag. Dessutom framkommer det att kommunen ska samverka med Stenungsunds Energi och Miljö AB för att undersöka möjligheter att samförlägga anläggningar med fiber. 39

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 En ändring av bolagsordningen och ägardirektivet torde därmed inte strida mot kommunfullmäktiges tidigare beslut. I övrigt bedömer förvaltningen att ett utökat uppdrag för bolaget kan underlätta för kommunens verksamheter att få åtkomst till fiber. Ekonomiska konsekvenser Stenungsunds energi bedömer att förslaget skulle kunna innebära att bolaget på ett kostnadseffektivt sätt kan förse kommunens verksamhetslokaler med fiberanslutning. Förvaltningen har inte analyserat vilka konsekvenser detta kan få för kommunens verksamheter. Ett antagande är emellertid att kostnaderna för bredbandsanslutning kan komma att minska och att installationstiderna kan bli kortare. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att det är förenligt med gällande lag att ändra bolagsordningen och ägardirektivet enligt bolagets önskemål. Bedömningen är dock att även ändamålsbeskrivningen i bolagsordningen behöver revideras för att omfatta även förläggande av svartfiber. Förvaltningen föreslår därför att ändamålsbeskrivningen kompletteras med följande skrivning: Bolaget ska även i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. Kommuner och kommunala bolag som ansvarar för ledningsburen infrastruktur berörs av reglerna i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. I lagen finns regler om rättigheter för bredbandsutbyggare och skyldigheter för vissa ägare av infrastruktur. Av lagen följer att nätinnehavare på begäran av en bredbandsutbyggare ska medge tillträde till sin fysiska infrastruktur på rättvisa och rimliga villkor. Stenungsunds Energi och Miljö AB, i egenskap av nätinnehavare, är därmed skyldig att upplåta sin befintliga fysiska infrastruktur till den som vill anlägga bredbandsnät. Bolaget har rätt till ersättning för upplåtelsen och rätt att uppställa nödvändiga villkor för att trygga driftssäkerheten i nätinnehavarens verksamhet. Nätinnehavaren får under vissa förutsättningar avslå en begäran om tillträde. En grund för att vägra tillträde är att nätinnehavaren istället erbjuder alternativt tillträde, till exempel att nätinnehavaren erbjuder hyra av svart fiber. Barnkonsekvensanalys Utbyggnad av IT-infrastruktur till kommunens verksamheter kan gynna barn i deras lärande, då deras tillgång till internet kan förbättras. 40

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-07-10 Skrivelse från Stenungsunds Energi och Miljö AB 2018-07-09 Förslag till bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Förslag till ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Stenungsunds Energi och Miljö AB 41

Ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB Typ av dokument Ägardirektiv Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Fylls i efter beslut Diarienummer KS 2018/340 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Kansli Reviderad 43

Ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB för verksamheten i Stenungsunds Energi och Miljö AB, nedan bolaget, antaget av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun 2018-xx-xx, xx, och fastställt av bolagsstämma 201x-xx-xx Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Stenungsunds kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämman. Allmänhetens intresse av insyn i bolag i vilka kommunen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande tillgodoses genom att rätten att ta del av allmänna handlingar som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen gäller enligt 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samarbete ska ske mellan samtliga enheter inom kommunkoncernen. Samordning ska ske utifrån ett koncernperspektiv. Samordning ska vara en ledstjärna vid organiseringen av koncernens verksamheter, och för utvecklingen av orten Stenungsund. Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller i annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. I detta ägardirektiv, vilket är ett komplement till bolagsordningen, tydliggörs ansvar och roller mellan kommunen och bolaget. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 44

Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska tillhandahålla fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter och byggnader och på detta sätt trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna och gynna en god miljöutveckling i Stenungsund. Bolaget ska erbjuda produkter och tjänster som ger kunderna en ökad service, en mer komplett energileverans och en god inomhusmiljö. Bolaget ska där det är möjligt tillhandahålla fiberanslutning i form av svartfiber till kommunala verksamheter. Särskilda uppdrag Ägaren har möjlighet att använda bolaget för att lösa uppdrag som värmeförsörjning för kommunala fastigheter utanför fjärrvärmenätet. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att med ett effektivt resursutnyttjande och miljömässigt hänsynstagande tillhandahålla en miljövänlig värmelösning inom kommunen. Kommunen ska äga bolaget för att trygga en viktig infrastruktur för kommuninvånarna samt gynna en god miljöutveckling i Stenungsund. Bolaget ska producera och distribuera energi med minsta möjliga miljöpåverkan. Vision och mål Kommunen och bolaget ska samverka för att genomföra Stenungsunds kommuns vision, beslutad av kommunfullmäktige. Verksamheten ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbar utveckling med följande mål; Attraktiv och serviceinriktad energileverantör med nöjda kunder Bolaget ska verka för att anslutningsgraden ökar Prisnivån för levererad fjärrvärme ska vara bland de lägsta i Sverige Bolaget ska effektivisera och rationalisera för att minska kostnaderna i bolaget Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med kommunstyrelsen. 45

Kommunstyrelsens ställningstagande Bolaget ska inhämta godkännande av kommunstyrelsen avseende investeringsramen. Bolaget ska samråda med kommunstyrelsen, genom kommunstyrelsens presidium och kommunchef, när det gäller tillsättande av verkställande direktör och dennes löne- och anställningsvillkor. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a 9 kommunallagen. Granskningsrapporten Det åligger bolagets lekmannarevisorer att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket. Finansiella direktiv Ägarens risk Verksamheten ska bedrivas med för branschen normal affärsrisk. Detta innebär en soliditet av minst 25 %. Bolaget ska på sikt nå en soliditet på 25 %. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och iakttagande av god affärssed. Avkastningskrav Kommunens krav på bolaget är att åstadkomma en avkastning på justerat eget kapital med STIBOR 3 mån + 5 %. Utdelning Utdelning ska vara 5 % av årsvinsten. Utdelning understigande 1000 kr utbetalas inte. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillsändas kommunen senast i december månad. Kommunal koncernredovisning och budget Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av koncernbokslut, årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Information och ägardialog Samråd mellan ägaren i form av företrädare för kommunstyrelsen och företagets styrelse ska ske löpande eller när omständigheterna så påkallar, dock minst två gånger årligen. 46

Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 31/3, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma Stenungsunds kommun på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av -protokoll från bolagstämman -protokoll från styrelsesammanträde -bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Samtliga uppföljningar ska även innehålla levererad energimängd och antal anläggningar. Information gällande frågor av större vikt ska lämnas till ägaren med samma intervall som styrelsen erhåller övrig information. Representanter från bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). Arkivreglemente Stenungsunds kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun. Bolagsstämma Bolaget ska årligen inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår hålla årsstämma. 47

Bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Typ av dokument Bolagsordning Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Fylls i efter beslut Diarienummer KS 2018/340 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Kansli Reviderad 48

Bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö Aktiebolag 1 Företagets namn Aktiebolagets firma är Stenungsunds Energi och Miljö AB. 2 Styrelsen säte Styrelsen ska ha sitt säte i Stenungsunds kommun. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till uppgift att: att inom Stenungsunds kommun tillhandahålla fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter och byggnader att erbjuda produkter och tjänster som ger kunderna en ökad service och en mer komplett energileverans och en god inomhusmiljö att sträva efter att leverera energi med minsta möjliga miljöbelastning att inom Stenungsunds kommun förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen i dess innebörd enligt fjärrvärmelagen (2008:263) med god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande främja en god och miljömässigt acceptabel energiförsörjning. Bolaget ska utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till kommunens arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Bolaget ska även i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Stenungsunds kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst 200. 000 kronor och högst 800.000 kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst 200 aktier och högst 800 aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst sju styrelseledamöter och lika antal personliga suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. 49

9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns - och i förekommande fall suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun utse två lekmannarevisorer och lika många ersättare. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma, som ska hållas i Stenungsund ska ske genom brev med posten till aktieägarna senast två veckor före stämman. 12 Ordinarie årsstämma På ordinarie årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringspersoner 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport 7. Beslut om Fastställelse av resultat- och balansräkningen Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter 9. Kommunfullmäktiges val av styrelse (se 8) 10. Val av revisor och revisorssuppleant 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde av 5 miljoner SEK exkl. moms per affärstillfälle Beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 50

14 Bolagets räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 15 Firmateckning Bolagets firma tecknas av de personer som styrelsen utser. Styrelsen får ej bemyndiga annan än ordinarie styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 16 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 17 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun. 51

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 244 Dnr: KS 2018/569 Årsredovisning 2017 och begäran om ansvarsfrihet - Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörns årsredovisning för 2017 och att bevilja förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ansvarsfrihet för år 2017. Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen för samordningsförbundet mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ska samordningsförbundet årligen upprätta årsredovisning och förvaltningsberättelse och handlingarna ska överlämnas till samordningsförbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-29 Brev ansvarsfrihet Styrelseprotokoll, 2018-02-23 Styrelseprotokoll, 2018-03-20 Ekonomisk årsredovisning verksamhetsåret 2017, 2018-02-23 Revisionsberättelse 2017 med de sakkunnigas rapporter Jäv Lena Hedlund (KD) deltog inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Beslut skickas till per.liljeback@forsakringskassan.se Justerare Rätt utdraget intygar 52

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/569 2018-10-29 Richard Brown Till kommunfullmäktige Årsredovisning 2017 och begäran om ansvarsfrihet - Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörns årsredovisning för 2017 och att bevilja förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ansvarsfrihet för år 2017. Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen för samordningsförbundet mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ska samordningsförbundet årligen upprätta årsredovisning och förvaltningsberättelse och handlingarna ska överlämnas till samordningsförbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. Beskrivning av ärendet 2005 bildades ett samordningsförbund mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen i enlighet med Lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 2008 utvidgades Samordningsförbundet då Stenungsunds kommun tillsammans med Tjörn och Ale kommun anslöt sig. Syftet var att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skulle användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn har inkommit med årsredovisning, revisionsberättelse, granskningsrapport för verksamhetsåret 2017. Förbundet har under året bedrivit verksamhet för 10 390 tkr. Årets resultat blev ett underskott på 875 tkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 146 tkr vilket understiger det egna tillåtna kapitalet enligt trestegsmodellen som tagits fram av Nationella rådet. Högsta tillåtna kapital med den medelstilldelning som gäller för år 2017 är 1 632 tkr. Enligt förbundsordningen ska samordningsförbundet årligen upprätta årsredovisning och förvaltningsberättelse och handlingarna ska överlämnas till samordningsförbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 53

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/569 2018-10-29 Revisorerna bedömer sammantaget att styrelsen i samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Man bedömer också att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Dessutom bedömer man sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. De tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-29 Brev ansvarsfrihet Styrelseprotokoll, 2018-02-23 Styrelseprotokoll, 2018-03-20 Ekonomisk årsredovisning verksamhetsåret 2017, 2018-02-23 Revisionsberättelse 2017 med de sakkunnigas rapporter STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården Tf sektorchef Beslut skickas till per.liljeback@forsakringskassan.se 54

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 246 Dnr: KS 2018/485 Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera informationen om återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar och besluta att utredningsuppdraget är fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan 2018 2020 budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 Bilaga sammanställning återrapportering bidragsansökningar Justerare Rätt utdraget intygar 89

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/485 2018-09-27 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera informationen om återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar och besluta att utredningsuppdraget är fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan 2018 2020 budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. Beskrivning av ärendet I strategisk plan 2018 2020, budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. I bilagd sammanställning återfinns information om vilken verksamhet som sökt bidrag, vad man sökt bidrag för, hur stort bidrag man erhållit (alt. sökt om beslut ännu inte är fattat.) och övrig information som kan vara bra att känna till. I sammanställningen redovisas bidragsansökningar som syftar till att minska klimatförändringarna men inte direkta åtgärder för klimatanpassning. Sektor samhällsbyggnad utreder för närvarande möjligheten att söka bidrag även för klimatanpassningar. Man arbetar dessutom med att ta fram en struktur för hur kommunens miljömål, planer och program kan uppfyllas. I verksamhetsplanen för 2019 föreslås därför en kartläggning och framtagande av åtgärdsplan för det strategiska miljöarbetet. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna anges i samband med varje investering och har inte beaktats i denna redovisning. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys görs i anslutning till aktuell klimatinvestering. Detta beslut är dock av administrativ karaktär och medför därför inga särskilda konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser De verksamhetsmässiga konsekvenserna anges i samband med varje investering och har inte beaktats i denna redovisning. 1 90

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/485 2018-09-27 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 Bilaga sammanställning återrapportering bidragsansökningar STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef 2 91

Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Agneta Dejenfelt Bilaga - sammanställning - återrapportering av uppdrag i budget 2018 År och verksamhet 2016 Miljö Hälsoskydd Område Energimyndigheten - Klimatklivet Laddstationer Bidrag i tkr Ansökan avslogs. Övrig info Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd 2016-2018 Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd 2017 Miljö Hälsoskydd Fastighet Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut - Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. EU-projekt via Tillväxverket/ Energimyndigheten Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. Energimyndigheten/Länsstyrelsen Regional och lokal kapacitetsutveckling för energi och klimat Implementeringsnätverk för energi- och klimatsmarta bygglovsprocesser. EU-ansökan Utökad strandstädning och utredning om plastpartiklar i bräddningsvattnet från reningsverken, plastpartiklar i dagvattnet och läckaget av granulat på konstgräsplaner. Ansökan - Havs och vattenmyndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Montering av LED-armaturer i klassrum i grundskolan. Tio armaturer per klassrum. 113 tkr Bidraget - 75 % av budget. 1 500 tkr 1 SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbete över kommungränserna. 500 tkr SOLTAK kommunerna Erhåller bidrag för framförallt arbetstid och resor. Interregionalt projekt, Öresund- Kattegat- Skagerrak. Tjörn, Kungälv och Std kommun deltager. Sotenäs är värdkommun 158 tkr Bidraget - 75 % av budget. 170 tkr Bidrag - 25% av total. 1 Varav 50% EU-medel från regionalfondsprogrammet, 25% från Tillväxtverket och 50% från Energimyndigheten 92

Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Upprustning av skollokaler för minskad miljöpåverkan, förbättrad lärmiljö och förbättrad arbetsmiljö. Fastighet Fastighet Fastighet Fastighet 2017-2019 Miljö Hälsoskydd 2018 Miljö Hälsoskydd Fastighet Fastighet Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Upprustning av aulan i Nösnäsgymnasiet. Ytskikt, belysning, ventilation. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Kristinedals förskola. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Jörlanda skola. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Röda Nyborg EU-projekt via Tillväxverket Energimyndigheten Utökat stöd Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. (Från 50 % bemanning till 75 %) Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Montering av LED-armaturer i klassrum i grundskolan. Tio armaturer per klassrum. Upprustning av skollokaler för minskad miljöpåverkan, förbättrad lärmiljö och förbättrad arbetsmiljö. Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Fler toaletter på Nösnäsgymnasiet. 800 tkr Bidrag - 25% av total. 301 tkr Bidrag 50 % av total. 768 tkr Bidrag 50 % av total. 188 tkr Bidrag 50 % av total. 395 tkr 2 SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbete över kommungränserna. 120 tkr Bidraget - 75 % av budget. 200 tkr Bidrag - 25% av totalkostnaden. 61 tkr Bidrag - 25% av totalkostnaden. Miljö Hälsoskydd Naturvårdsverket Strandstädning. 210 tkr Västkuststiftelsen och deras medlemskommun er. 12 Mkr totalt i bidrag som sedan fördelades. Miljö Länsstyrelsen 30 tkr. Faktisk kostnad. 2 Varav 50% EU-medel från regionalfondsprogrammet, 25% från Tillväxtverket och 50% från Energimyndigheten 93

Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Hälsoskydd Ansökan om bidrag för fiskevård. Miljö Hälsoskydd Fastighet Länsstyrelsen via HAV Statsbidrag för kalkning (Innan 2018 - Årlig ansökan från kommunen.) Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Ekenässkolan. Belopp? Sökt totalt 200 tkr Ännu ej beviljat. 3 Ansökan och huvudmannaskap överlämnat till GR 2018. GRs kommuner erhåller 85 % av kostnaden. Bidrag 50 % av totalkostnaden. Fastighet Fastighet Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Kopperskolan. Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö Trollbackens förskola. Sökt totalt 180 tkr Ännu ej beviljat. 4 Sökt totalt 280 tkr Ännu ej beviljat. 5 Bidrag 50 % av totalkostnaden. Bidrag 50 % av totalkostnaden. Miljö Hälsoskydd 2018-2020 Miljö Hälsoskydd EU-projekt via Tillväxverket Energimyndigheten Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. Utökad energi och klimatrådgivning Energimyndigheten Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Sökt totalt 729 tkr Ännu ej beviljat. Om det beviljas; förlängnin g i 12 mån. Förlängnin g i 6 månader = 50 % av summan. SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbeta över kommungränserna 2 100 tkr Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla-Edet Miljö Hälsoskydd Energimyndigheten Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Sökt totalt 900 tkr Ännu ej beviljat. Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla-Edet 2019-2020 Miljö Hälsoskydd Utökade medel Energimyndigheten/Länsstyrelsen Regional och lokal kapacitetsutveckling för energi och klimat Sökt totalt 600 tkr Ännu ej beviljat. SOLTAK kommunerna 3 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 4 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 5 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 94

Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Fortsättning på implementeringsnätverk för energi- och klimatsmarta bygglovsprocesser. Miljö Hälsoskydd Planerade ansökningar Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Fastighet Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. 83 tkr 2019 och 45 tkr 2020 Ansökan - Naturvårdsverket - Klimatklivet Hållbart resande Beslut - Naturvårdsverket Ev. cykelvänlig arbetsplats. Ev. laddstolpar. Möjligheten att söka bidrag för giftfria miljöer utreds. Möjligheten att söka bidrag för att arbeta med lantbruk och lantbrukstillsyn utreds. Västkuststiftelsen Strandstädning. Energieffektiviseringar i egna byggnader. Solcellsstöd utreds. 128 tkr Bidraget - 75 % av budget. Bidraget varierar beroende på vad ansökan gäller. Bidraget är i genomsnitt 46% av investeringen. Västkuststiftelsen och deras medlemskommuner. 95

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 243 Dnr: KS 2018/72 Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor socialtjänst. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera informationen kring korttidsplatser. Sammanfattning av ärendet I samband med Bildnings- och socialt utskott 2018-06-13 fick förvaltningen i uppdrag att komplettera vägledande dokument vid myndighetsutövning inom Vård Omsorg. Kompletteringen skulle avse konsekvenserna av ett tillägg i biståndsbedömningen för korttidsboende där känsla av oro och otrygghet beaktas. I samband med kommunstyrelsens möte 2018-08-20 beslutades att återremittera ärendet med motiveringen att jämföra antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning samt främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Riktlinjerna ger vägledning men gäller aldrig utan undantag. Utifrån IBIC (individens behov i centrum) väger handläggaren ihop individens behov inom områdena; känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. I beslut om korttidsboende gör förvaltningen en bedömning av individens känsla av ensamhet och trygghet. Förvaltningen ser därför inga ytterligare konsekvenser då oro och otrygghet redan beaktas. Samtliga handläggare inom biståndsenheten arbetar utifrån IBIC. Jämförelse av antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella Justerare Rätt utdraget intygar 96

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har genomförts och lagts till i ärendet. Siffrorna och uppgifterna som redovisas är det som samlats in och sammanställts löpande utefter att respektive kommun svarat. Sammanställningen är inte komplett men samtliga uppgifter som kommit in redovisas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-12 Vägledande dokument - vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg, Senast reviderat 2018-07-05 Justerare Rätt utdraget intygar 97

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Anders Eggertsen Till Kommunfullmäktige Återremiss - Vägledande dokument vid biståndsbedömning samt information och jämförelse av korttidsplatser Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor socialtjänst. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att notera informationen kring korttidsplatser. Sammanfattning av ärendet I samband med Bildnings- och socialt utskott 2018-06-13 fick förvaltningen i uppdrag att komplettera vägledande dokument vid myndighetsutövning inom Vård Omsorg. Kompletteringen skulle avse konsekvenserna av ett tillägg i biståndsbedömningen för korttidsboende där känsla av oro och otrygghet beaktas. I samband med kommunstyrelsens möte 2018-08-20 beslutades att återremittera ärendet med motiveringen att jämföra antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning samt främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Riktlinjerna ger vägledning men gäller aldrig utan undantag. Utifrån IBIC (individens behov i centrum) väger handläggaren ihop individens behov inom områdena; känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. I beslut om korttidsboende gör förvaltningen en bedömning av individens känsla av ensamhet och trygghet. Förvaltningen ser därför inga ytterligare konsekvenser då oro och otrygghet redan beaktas. Samtliga handläggare inom biståndsenheten arbetar utifrån IBIC. Jämförelse av antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har genomförts och lagts till i ärendet. Siffrorna och uppgifterna som redovisas är det 98

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 som samlats in och sammanställts löpande utefter att respektive kommun svarat. Sammanställningen är inte komplett men samtliga uppgifter som kommit in redovisas. Beskrivning av ärendet Socialtjänsten i Stenungsunds kommun skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer behoven samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Mål för insatserna formuleras enligt IBIC (Individens behov i centrum) och därefter överlämnas beställningen till verkställigheten/utföraren. Godkända utförare verkställer de beviljade biståndsbesluten och ansvarar för att genomföra de insatser som biståndshandläggaren har beställt. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om vad som ska utföras och utförare ansvarar för hur utförandet ska ske. I varje ärende ska det ske en individuell behovsprövning och den individuella prövningen kan resultera i att ett beslut avviker mot den vägledande inriktning som anges i dokumentet. Alla beslut ska prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis och förarbeten till lagstiftning. Biståndsenheten följer föreskrifterna i Handläggning och Dokumentation inom Socialtjänsten 2014:5 Nedan följer några av förändringarna som gjorts i dokumentet: IBIC - (Individens behov i centrum) sin bedömning som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt vid kartläggning för de tolv olika livsområden såsom: känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. IBIC är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är en internationell beskrivning av mänskliga funktionstillstånd och dess begränsningar enligt WHO (2015) Syftet är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa samt skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och olika hälsotillstånd. Samtliga ansökningar om insatser till biståndsenheten hanteras enligt arbetssättet IBIC. Stöd till anhöriga Förtydligat i riktlinjerna om vad det innebär att få stöd som nära anhörig och vilket utbud som finns av till exempel andra stödformer, till exempel stödgrupper och frivilligorganisationer. Här ingår nu En bra plats som är en digital plattform där individer kan få hjälp och stöd samt komma i kontakt med andra människor som befinner sig i liknande situationer. Välfärdsteknologi Övergripande beskrivning tillagt för hur den enskilde kan få ökad självständighet, integritet och egenmakt med hjälp av olika typer av välfärdsteknologi och vilka val som finns att välja på. God man Beskrivning och riktlinje tillagt för när förordnande om god man är lämpligt och hur det går till. 99

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Tolk Beskrivning och riktlinje tillagt för när anlitande av tolk är lämpligt och hur det går till. Personligt ombud Beskrivning och riktlinje tillagt för hur personligt ombud kan sökas samt vad ett personligt ombud gör. Hemtjänst/vårdplanering Beskrivning och riktlinje tillagt för hur behovet av hemtjänst respektive behovet av vårdplanering kan se ut och vilka insatser som finns kopplat till individens behov inom dessa områden. Här ingår också hur betalningsansvaret regleras för patienter samt planering inför patientens utskrivning. Korttidsboende Beskrivning och riktlinje tillagt för korttidsboende för hur och när korttidsboende kan beviljas och hur det fungerar. Vid bedömning av behov av korttidsboende ska en helhetsbedömning utifrån den enskildes hemsituation alltid göras med hänvisning till IBIC:s tolv områden där känsla av ensamhet och känsla av trygghet ingår. Då förvaltningen redan i dag tar hänsyn till den enskildes känsla av oro och otrygghet utifrån IBIC:s livsområden behövs inget ytterligare tillägg göras i riktlinjerna. Hospice och VILS (vård i livets slutskede) Beskrivning och riktlinje tillagt för hur och när Hospice samt VILS kan beviljas och hur det fungerar. Information och jämförelse av korttidsplatser: Jämförelse av korttidsplatser som presenteras är resultatet av insamlade uppgifter från GRkommuner. Det saknas svar från flera men här redovisas svar som kommit in. Jämförelsen visar antal korttidsplatser/kommun, invånare 65+/korttidsplats, antal betaldagar/kommun samt antal avslag/kommun tom augusti. Antal platser - Totalt har kommunen 14 korttidsplatser +2 växelplatser inom särskilt boende. Kommunen har i år högt tryck och beläggning på korttidsplatser, vilket åskådliggörs i följande graf: Beläggning/månad i Stenungsund 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti 100

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Antal korttidsplatser/kommun: Kommun Korttidsplatser Stenungsund 16 Kungälv 19 Lilla Edet 11 Tjörn 17 Härryda 27 Lerum 33 Göteborg 354 Nedan redovisas antal invånare/plats. Invånarantalet baseras på SCB:s mätning gjord 2017-12-31 och insamling av antal korttidsplatser 2018 tom aug: 2500 Invånare/plats 2000 1500 1000 500 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Göteborg Invånare 65+/plats 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Göteborg 101

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Antal betaldagar - Även om kommunen har högt tryck och beläggning så har det mellan jan aug endast varit 6 st betaldagar. Med betaldagar menas att kommunen inte har kunnat ta hem patienter från sjukhus inom lagstadgad tid och därmed blivit skyldiga att betala för överskridna dagar. I jämförelse med andra kommuner inom GR ser det ut som följande år 2018 tom aug: Antal betaldagar Lerum Härryda Tjörn Lilla Edet Kungälv Stenungsund 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Antal avslag 10 8 6 4 2 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Ansökningar och avslag för korttid 2018 I Stenungsund har 128 personer fått beslut om bifall och 8 personer beslut om avslag korttidsboende tom 180831. Motivering av avslag inom Stenungsund är bland annat: - Behov av stöd och hjälp kan tillgodoses i ordinärt boende med hemtjänst, nattkamera och larm. - Växelboende där avslag skett på omfattningen. Sammanställning av datum för nya lagen om utskrivning: 2018-09-25 till 2020-11-30 Överenskommelsens giltighetstid (3 dagar exklusive psykiatri) 2019-01-01 till 2019-12-31 15 dagar psykiatri 2020-01-01 till 2021-03-31 7 dagar psykiatri 2020-04-01 till 2020-11-30 3 dagar psykiatri 102

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Ekonomiska konsekvenser Vägledande dokument för biståndsbedömning utgör ett stöd till biståndsbedömningen. Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov och den situation som råder i samhället i övrigt. En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och i möjligast mån självständigt liv. Barnkonsekvensanalys I Vägledande dokument finns barnperspektivet med. Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa. Med barn avses i riktlinjerna barn mellan 0-18 år. All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning, 1 kap 2 SoL som säger när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver. Verksamhetsmässiga konsekvenser Det vägledande dokumentet ger myndighetsutövare och verkställare en vägledning gällande vad olika insatser kan innebära och med vilken frekvens de kan utföras. Juridiska bedömningar Inga juridiska konsekvenser då det vägledande dokumentet baseras på lagar och förordningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-12 Vägledande dokument - vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg, Senast reviderat 2018-07-05 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården Sektorchef socialtjänst 103

Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg Senast reviderat 2018-05-09 Beslutad av kommunstyrelsen 104

Innehållsförteckning 1. Inledning...5 2. Bakgrund...8 2.1 Målgrupp och avgränsningar...8 2.2 Jämställdhet...8 2.3 Myndighetsutövning och verkställighet...8 2.4 Valfrihetssystem inom hemtjänst...9 2.5 Tid för insatser vid hemtjänstbeslut...9 2.6 Delegation...9 3. Lagar och förordningar...10 3.1 Förvaltningslagen...10 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen...10 3.3 Socialtjänstlagen...10 3.4 Äldre personer...11 3.5 Biståndsbegreppet...11 3.6 Skälig levnadsnivå...12 3.7 Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun...12 3.8 Stöd till anhöriga...13 3.9 Anhörigas ansvar Makar/partnerskap/sambos...14 3.9.1 Makar/partnerskap/sambos...14 3.9.2 Gemensamt hushåll...14 3.10 Hälso- och sjukvårdshuvudman...15 3.11 Lex Sarah...15 3.12 God Man...15 3.13 Personligt Ombud...16 3.14 Tolk...16 4. Insatser i ordinärt boende...17 4.1 Hemtjänst/vårdplanering...18 4.2 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC...19 4.2.1 Behovsbedömning...20 4.2.2 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats...20 4.2.3 Kommunicering...20 4.2.4 Beslut...21 4.2.5 Om ett beslut går den enskilde emot...21 105

4.2.6 Beställning...22 4.2.7 Genomförandeplan...22 4.2.8 Uppföljning...22 4.2.9 Uppföljning IBIC...23 4.3 Insatser...23 4.3.1 Att lösa problem...23 4.3.2 Att fatta beslut...24 4.3.3 Att genomföra dagliga rutiner...24 4.3.4 Att använda kommunikationsutrustning...24 4.3.5 Att ändra och bibehålla kroppsställning...25 4.3.6 Att bära hantera och förflytta föremål...26 4.3.7 Att gå och röra sig omkring på olika sätt...26 4.3.8 Promenad...26 4.3.9 Att tvätta sig...27 4.3.10 Att duscha...28 4.3.11 Att sköta kroppsvård...28 4.3.12 Att sköta toalettbehov...29 4.3.13 Att klä sig...29 4.3.14 Att äta och dricka...29 4.3.15 Att få hjälp med egenvård...30 4.3.16 Att sköta sin egen hälsa...31 4.3.17 Att skaffa varor och tjänster...31 4.3.18 Att bereda måltider...32 4.3.19 Att städa köksutrymme och köksredskap...32 4.3.20 Att avlägsna avfall...33 4.3.21 Att tvätta och torka kläder...33 4.3.22 Att hygienstäda...34 4.3.23 Att städa bostaden...35 4.3.24 Att använda hushållsapparater...36 4.3.25 Att ta hand om lättare hushållsgöromål...37 4.3.26 Att få stöd och hjälp med att ta kontakter...37 4.3.27 Att få hjälp med bank och postärenden...38 4.3.28 Dagverksamhet...38 4.3.29 Social samvaro...39 106

4.3.30 Trygghetstelefon...40 4.3.31 Trygghetsskapande insats...40 4.3.32 Avlösning av anhörig i hemmet...41 4.3.33 Avlösning i form av växelvistelse...41 4.3.34 Ledsagning...42 4.3.35 Särskilt boende...43 5. Vägledning...44 5.1.1 Korttidsboende...45 5.1.2 Kontaktperson...48 6. Stöd till anhöriga...50 6.1 Stöd till anhöriga i form av service...50 6.2 Stöd till anhöriga efter behovsprövning...50 6.3 Stöd i form av insatser till brukaren...51 6.4 Barnperspektiv...51 107

1. Inledning Stenungsunds kommun ansvarar för uppgifter enligt socialtjänstlagen som gäller äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning. Stenungsunds kommun värdegrund omfattas av att individen ska ha en känsla av självbestämmande, trygghet samt en meningsfullhet i sin tillvaro, insatserna ska vara individanpassade som är av god kvalitet med ett gott bemötande. Det innebär att biståndshandläggarna tillsammans med individen samordnar och skapar delaktighet utifrån ett helhetsperspektiv med respekt för nuvarande situation och tidigare livserfarenhet. Den enskilde ska så långt som möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Exempelvis ska det vara möjligt för den enskilde att dela upp den beviljade tiden så att underhållningsstädning utförs varje eller varannan vecka istället för var tredje vecka. Den enskilde har rätt till att utifrån dagsform och önskemål, få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskriven i den upprättade genomförandeplanen. All personal inom myndighetsutövning, verksamhetsansvar och omsorgspersonal skall ha ett anhörigperspektiv som betyder att man ser, lyssnar till, samarbetar och bemöter de anhöriga på ett gott sätt. Sociala myndighetsnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en person med någon form av funktionsnedsättning. Det handlar om att fånga upp anhörigas behov av vila eller att få tid över för personliga angelägenheter. 5 kap, 10 SoL. Sociala myndighetsnämndens biståndsenhet regleras av ett flertal lagar, framförallt socialtjänstlagen (SoL 2001:453), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)samt Förvaltningslagen (FL 1986:223). Utöver lagstiftning gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt av kommunen beslutade måldokument och riktlinjer. Vägledningen gäller personer i alla åldrar avseende äldreomsorg och LSS för handläggning. 5 108

Syftet med riktlinjerna är: att vara stöd i handläggning av ärende att säkerställa likartad bedömning utifrån biståndsbehov Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning, främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Beslut ska fattas likartat efter samma bedömningsgrunder och de ska säkerställa att medborgarna ska behandlas lika oavsett handläggare. Riktlinjerna är dock vägledande och gäller aldrig utan undantag. Handläggaren måste väga ihop behov, lagstiftning, etik, vetenskap och beprövad erfarenhet i sitt arbete. IBIC För att göra en rättsäker bedömning använder Stenungsunds kommun IBIC, (Individens behov i centrum) som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt vid kartläggning för de tolv olika livsområden såsom: känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. ICF ICF är en internationell beskrivning av mänskliga funktionstillstånd och dess begränsningar enligt WHO (2015). Den ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. Hälsotillstånd och hälsorelaterade tillstånd kan beskrivas med ICF. Syftet är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa samt skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och olika hälsotillstånd. Resultatet bidrar till att förbättra kommunikation mellan användare, såsom hälsa, sjukvård, socialtjänst, politiker och allmänhet. 6 109

VÄLFÄRDSTEKNOLOGI För att möta brukarens behov inom äldreomsorg eller hos personer med funktionshinder arbetar Stenungsunds kommun med att skapa förutsättningar inom välfärdsteknologi, det innebär stöd med teknik. Exempel på tekniskt stöd kan vara trygghetslarm och webkamera för tillsyn. Det är åtgärder som skapar trygghet. För att skapa ökad aktivitet och delaktighet finns t.ex. internettjänster som vår digitala plattform En bra plats som vi är ansluten till. Detta ger en möjlighet för den enskilde att få ökad självständighet, integritet och egenmakt. För att tillhandahålla välfärdsteknologi inom hemtjänst ska tjänsten vara ett bistånd enligt socialtjänstlagen. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Planering inför patientens utskrivning Ovan benämnd lag kommer att i praktiken betyda från och med september månad 2018 att när den behandlade patienten är utskrivningsklar ska de berörda enheterna inom socialtjänst, vård och omsorg samt sjukvård samverka i sin planering så att brukaren/patienten kan lämna vården på ett tryggt och säkert sätt. Brukaren ska efter sin utskrivning få sina behov tillgodosedda av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidsfristen från 30 dagar för utskrivning kommer minska till 3 dagar i september. Det vägledande dokumentet kommer att revideras till höstterminen och förtydliga hur arbetet framskrider vid denna övergång av ny lag. 7 110

2. Bakgrund 2.1 Målgrupp och avgränsningar Det vägledande dokumentet har till syfte att ge stöd vid bedömning av behov och beslut om insatser enligt socialtjänstlagen när det gäller myndighetsutövning inom Vård Omsorg. I varje ärende ska det ske en individuell behovsprövning och den individuella prövningen kan resultera i att ett beslut avviker mot den vägledande inriktning som anges i dokumentet. Alla beslut ska prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis och förarbeten till lagstiftning. Biståndsenheten följer föreskrifterna i Handläggning och Dokumentation inom Socialtjänsten 2014:5 2.2 Jämställdhet Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Biståndshandläggarnas behovsbedömning ska genomsyras av ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv. Det innebär att dessa perspektiv ska finnas med i mötet med den enskilde samt i utredningen och det underlag som ligger till grund för beslutsfattandet. 2.3 Myndighetsutövning och verkställighet Socialtjänsten i Stenungsunds kommun skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer behoven samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Mål för insatserna formuleras enligt IBIC och därefter överlämnas beställningen till verkställigheten/utföraren. Godkända utförare verkställer de beviljade biståndsbesluten och ansvarar för att 8 111

genomföra de insatser som biståndshandläggaren har beställt. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om vad som ska utföras. Utförare ansvarar för hur utförandet ska ske. 2.4 Valfrihetssystem inom hemtjänst Valfrihetssystem inom hemtjänsten LOV (lagen om valfrihet) innebär att den enskilde, efter att ha fått ett biståndsbeslut om hemtjänst, har rätt att välja vem som ska utföra insatserna. Valet kan göras bland de utförare som kommunstyrelsen tecknat avtal med. Biståndshandläggaren ska uppmuntra den enskilde att göra ett aktivt val av utförare och ge så utförlig information att den enskilde eller dennes företrädare kan göra sitt val av hemtjänstutförare. I de fall den enskilde inte vill eller kan välja utförare, ska insatserna beställas av aktuellt ickevalsalternativ som ingår i valfrihetssystemet. 2.5 Tid för insatser vid hemtjänstbeslut Biståndhandläggaren utreder behovet av hjälp och fattar beslut om insatser. Insatsernas omfattning och mål framgår av beställningen. Till varje insats finns framtagna tidsschabloner avseende beräknad tidsåtgång. 2.6 Delegation I kommunallagen (1991:900) står det att nämnden kan överlämna, delegera till tjänsteman, att fatta beslut i nämndens ställe. Sociala myndighetsnämnden har antagit en delegationsordning där det regleras vilken tjänsteman som har rätt att fatta beslut i olika frågor. Biståndshandläggaren är skyldig att hålla sig informerad om gällande delegationsordning. Fattade beslut anmäls till sociala myndighetsnämnden. 9 112

3. Lagar och förordningar 3.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (1986:223) reglerar hur ärenden som rör enskilda ska handläggas av en myndighet på en förvaltning. Handläggningen ska vara så enkel och snabb som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten ska vid handläggningen beakta möjligheten att själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter vid behov. Ett lättbegripligt språk ska eftersträvas (Förvaltningslagen 1986:223 7 ). 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighetsprincipen är inskriven i våra grundlagar och innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters allmänna handlingar. Inom socialtjänsten hanteras en mängd uppgifter som berör enskildas personliga förhållanden. Dessa uppgifter skyddas av regler om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess gäller för alla anställda vid en myndighet, men också för uppdragstagare, förtroendevalda och andra likställda. Ett centralt begrepp när det gäller offentlighet och sekretess är begreppet allmän handling. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (förvaltningslagen (1986:223). 3.3 Socialtjänstlagen I socialtjänstlagens portalparagraf (2001:453 1 kap. 1 ) anges vilket mål lagstiftarna anser att beslut enligt denna lag ska eftersträva. Där framgår att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i 10 113

levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. 3.4 Äldre personer I socialtjänstlagens (2001:453) 5 kapitel 4-5 finns bestämmelser för särskilda grupper. Kommunen ska verka för att äldre personer ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. De ska även få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 3.5 Biståndsbegreppet Socialtjänstlagens (2001:453) 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt. Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av hjälp och stöd, service, behandling, vård och omsorg. Det förutsätts att var och en utnyttjar de möjligheter som står till buds innan det finns möjligheter att få bistånd från samhället. I biståndsbedömningen ska konsekvent ingå ett övervägande om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Att få sina behov tillgodosedda på annat sätt kan t.ex. vara att make/maka kan göra inköp som tidigare alltid utförts av den som nu har behov av hjälp med det. Behoven ska tillgodoses med lämpliga insatser utifrån den enskildes situation. Lagen öppnar därför ett utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka biståndsinsatser som ges och ett utrymme för diskussion med den enskilde kring vilka insatser som kan vara de lämpliga i varje enskilt fall. Biståndshandläggare ska därför lyssna på den enskilde för att kunna sätta samman de insatser som bäst svarar mot dennes specifika behov och önskemål. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut. Det innebär att den enskilde själv har ett ansvar att själv tillgodose sina behov att till exempel byta bostad när den inte motsvarar behoven, att at del av erbjudanden/aktiviteter som erbjuds av olika föreningar. Den enskilde har rätt till bistånd från kommunen när hen inte själv kan tillgodose sina behov och när de inte kan tillgodoses på annat sätt. 11 114

Samhället/ socialtjänsten har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp när den enskilde uttömt sina egna möjligheter. 3.6 Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov och den situation som råder i samhället i övrigt. En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och i möjligaste mån självständigt liv. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå behovet inte kan tillgodoses på annat sätt 3.7 Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp hen behöver (socialtjänstlagen 2001:453 2 kap. 1 ). Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i socialtjänstlagen (2001:453) 2 a kap 4 om ansvarsfördelning mellan kommuner i fråga om stöd. Om en brukare är skriven och stadigvarande bosatt i en annan kommun än Stenungsunds kommun och önskar tillfällig hemtjänst vid t.ex. semestervistelse är det hemkommunen som ska besluta om och bekosta insatsen. Hemkommunen skickar beställning på insatsen till Stenungsunds kommun som utför insatsen 1. 12 115

En person som är bosatt i en annan kommun har rätt att få sin ansökan prövad i Stenungsunds kommun och ska därmed behandlas som om hen vore bosatt i kommunen. Detta gäller under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Stenungsunds kommun och att det på grund av ålderdom, varaktig funktionsnedsättning och/eller allvarlig sjukdom inte är möjligt att flytta om vårdoch omsorgsinsatser inte kan garanteras. Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att pröva ansökan (socialtjänstlagen 2001:453 2 a kap. 8 ). 3.8 Stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagens (2001:453) 5 kap.10 ska kommunen erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. Med anhörigstöd avses de insatser som fysiskt, psykiskt och socialt underlättar den anhöriges situation. Stödinsatserna ska vara av förebyggande och hälsofrämjande karaktär för att bidra till att bevara och främja den anhöriges hälsa. Anhöriga ska bemötas med respekt och erkännande, deras kunskap samt kompetens ska tas tillvara. Stödet ska också leda till att den anhörige kan känna trygghet och få en bibehållen eller ökad livskvalitet. Stödet ska i så långt mån som möjligt planeras i samråd med den anhörige och dennes närstående. Stenungsunds kommun erbjuder en digital plattform som heter En bra plats anhörigstöd. Här samlas länkar med information om hela 170 diagnoser, samt om missbruk, självskadebeteende mm. Här finns också chattrum där man kan komma i kontakt med andra människor i hela landet som befinner sig i liknande situationer. Det finns information om föreningar. Ensamhet är en vanlig känsla när man vårdar en anhörig som är sjuk på olika vis. Genom En bra plats anhörigstöd finns möjligheter att knyta kontakter med andra som brottas med samma frågor och där anhöriga kan få stöd via andra i det man kämpar med i livet. Kommunalt stöd som service till anhöriga Stöd som kommunal service innebär i detta sammanhang ett erbjudande om 13 116

allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster. Stödet ska vara lättillgängligt för alla utan föregående biståndsbedömning. Stöd som erbjuds som kommunal service ska enligt kommunallagen vara likvärdig i hela kommunen. Då behov finns ska kommunen erbjuda: Stödsamtal Råd och vägledning Information/Föreläsningar Anhöriggrupper/ cirklar En bra plats 3.9 Anhörigas ansvar Makar/partnerskap/sambos 3.9.1 Makar/partnerskap/sambos Enligt äktenskapsbalken (1987:230) ska makar gemensamt vårda sitt hem och fördela sysslor mellan sig. Att leva sambo ska enligt sambolagen (2003:376) likställas med att leva som makar. Par har ett gemensamt ansvar för hushållet vilket innebär att hjälp med hushållssysslor inte beviljas då endast den ene i ett par har nedsatt förmåga. Det innebär också att om ett par bedöms vara i behov av bistånd för sitt hushåll ska båda beviljas insatser efter två separata utredningar. Par har inget ansvar för att hjälpa varandra med personlig omsorg som till exempel toalettbesök. I det fall den ena parten inte kan medverka fullt ut i hushållssysslor, hänvisas parterna att omfördela aktiviteter och omsorg mellan sig. Det kan också medföra att parterna får göra olika saker för att tillgodose hushållssysslorna i det gemensamma hemmet. 3.9.2 Gemensamt hushåll När vuxna personer lever i hushållsgemenskap ska de ge varandra viss praktisk 14 117

hjälp inom familjen. Mer omfattande omsorgsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad familjemedlemmar normalt bistår varandra med. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, registrerade partners eller sambor eller när det finns hemmavarande barn över 18 år. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning förekommer normalt inte 1 Regeringens proposition 2010/11:49, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun 3.10 Hälso- och sjukvårdshuvudman Hälso- och sjukvårdsinsatser kan inte beviljas enligt socialtjänstlagen. 3.11 Lex Sarah Bestämmelserna om lex Sarah omfattar hela socialtjänsten. Varje anställd samt uppdragstagare, praktikant och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program är skyldig att omgående rapportera missförhållanden och/eller risker för missförhållanden till närmast överordnad chef. Det finns en omgående skyldighet för ansvariga inom socialtjänsten att utreda och dokumentera samt avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller risk för missförhållande. Visar utredningen att det var ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), oavsett om det avhjälpts eller ej. 3.12 God Man Sociala myndighetsnämnden ska enligt 15 p 6 LSS och 5 kap Socialtjänstförordningen anmäla till överförmyndaren: om den finner att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon samt att någon inte längre behöver förvaltare. 15 118

En god man ska inte förordnas om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde kan t.ex. om hen förstår innebörden av det, utfärda en fullmakt för någon att sköta hens angelägenheter. Överförmyndarenheten avgör om det föreligger kriterier för att ansöka hos Tingsrätten om god man eller förvaltare och ger i så fall en ansökan till Tingsrätten. För din bedömning behöver överförmyndarenheten information, det vill säga en social utredning och ett personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att god man förordnas. Är dennes tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges ska istället behovet av en god man styrkas genom ett läkarintyg. Anmälan om behov av förvaltare ska styrkas med ett läkarintyg som visar att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Det kan visa sig att den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller att ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för dennes person eller egendom. I sådana situationer ska socialnämnden anmäla att det föreligger ett omedelbart behov av god man eller förvaltare. Sociala myndighetsnämnden ska göra en anmälan till överförmyndaren när det gäller behovet av ett interimistiskt beslut. ( SKL cikr 11:35). 3.13 Personligt Ombud Personligt ombud (PO) stödjer individen med psykisk funktionsnedsättning genom att tillsammans med klienten planera, genomföra och följa uppdrag som definieras av klienten. Personligt ombud ska även verka för att gruppen personer med psykiskt funktionsnedsättning ska få bättre livsvillkor. Personligt ombud kan sökas av den enskilde själv, eller av en annan person i samråd med personen med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen är huvudman för verksamheter med personligt ombud. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp verksamheterna med personligt ombud utifrån sitt ansvar för statsbidrag till verksamheterna. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och administrera statsbidraget. 3.14 Tolk När en myndighet har kontakt med en person som inte behärskar svenska språket eller som har hörsel- eller talnedsättning bör myndigheten vid behov anlita tolk. 16 119

Det är myndigheten som i det enskilda fallet som ska göra en bedömning av om det finns behov av tolk därmed finns det inget stöd för att rutinmässigt anlita tolk. Vägledande bör vara den enskildes uppfattning. Generellt är det olämpligt att använda någon nära anhörig som tolk. I de fall det är nödvändigt att anlita tolk för ett främmande språk så kontakta biståndshandläggare en auktoriserad tolkförmedling såsom t. ex. Tolkförmedlingen Väst. Syn- och/eller hörseltolk bokas via landstinget. Det är viktigt att den enskilde lämnar ett medgivande om att de uppgifter som är sekretessbelagda får tas upp i närvaro av tolken. 4. Insatser i ordinärt boende Enligt socialtjänstlagen (2001:453 3 kap. 6 första stycket) bör kommunen genom hemtjänst, dagverksamhet eller liknande underlätta för den enskilde att bo kvar hemma. Den som har behov av hjälp och stöd för att kunna bo kvar i sin egen bostad kan beviljas insatser som ska möjliggöra kvarboendet. Insatserna ska i så stor utsträckning som möjligt utformas utifrån den enskildes önskemål. För att kunna tillgodose önskemålen ska utföraren tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan som beskriver hur insatserna ska genomföras. Ett rehabiliterande synsätt ska genomsyra arbetet och den enskilde ska uppmuntras att ta egna initiativ. Hemtjänst beviljas utifrån den enskildes behov. Kommunfullmäktige beslutar att brytpunkten för hemtjänstinsatser ska vara 130 timmar per månad och att ansökan som överskrider 130 timmar i månaden kan avslås om behovet kan tillgodoses med andra insatser som är mindre kostnadskrävande för kommunen. Vid brytpunkten 130 timmar ska motiverande samtal genomföras, med förbehåll att varje människa beaktas som en unik person, och en individuell sammanvägning göras av olika omständigheter i ärendet inför ett avslag på utökning av hemtjänsttid. Insatser som är avsedda för personer i ordinärt boende, t.ex. hemtjänst och 17 120

dagverksamhet beviljas inte för den som bor på särskilt boende. 4.1 Hemtjänst/vårdplanering Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser. Hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till att få hjälp vid flera tillfällen under dygnet. Behovet av hemtjänst bedöms vara tillgodosett om den enskilde: själv kan utföra insatsen har annan person i hushållet eller i sin omgivning som utför insatsen får behovet tillgodosett genom alternativa insatser genom hjälpmedel ökar sin funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett. Behov av hemtjänst föreligger om den enskilde på grund av nedsatt fysisk, psykisk och/eller kognitiv förmåga: har svårt att på egen hand klara sin dagliga livsföring upplever otrygghet eller känsla av isolering har en hemsituation som bedöms som osäker på grund av kognitiv svikt. Hemtjänst kan delas upp i omsorg och service. Service syftar till praktisk hjälp med bl.a. städning, tvätt, inköp, ärenden och hushållsgöromål. Omsorg är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov och innefattar t.ex. tillsyn, personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, förflyttningar, måltidshjälp, social samvaro samt promenader. 18 121

Vårdplanering När det finns behov av insatser från kommunens socialtjänst eller landstingets primärvård/öppenvård ska behandlande läkare kalla till vårdplanering enligt lagen om betalningsansvar. (BAL Dir. 2014:27). En sådan kallelse sker via Time Care som är ett gemensamt informationssystem. Den individuella vårdplaneringen ska ske i samråd med den enskilde och närstående. Närstående kan endast vara med om den enskilde önskar. En gemensam vårdplan ska upprättas av båda huvudmännen. För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar ( lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering. Om patienten inte är bedömd som utskrivningsklar under dessa dagar inträder kommunen betalningsansvar dagen efter det att en patient är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad. För en patient inom den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast 30 vardagar (lördag, midsommar, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering. Processen med samordnad vårdplanering ska ske skyndsamt, säkert och effektivt så patienten/brukaren kan känna sig säker och trygg. Det innebär att biståndshandläggare och utförare måste kunna planera och organisera beviljade insatser inom ramen för när betalningsansvaret inträder. 4.2 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC Biståndshandläggning ska ske på ett behovsinriktat, systematiskt och strukturerat sätt med hjälp av Internationell klassifikation av funktionshinder (ICF) som utgångspunkt. ICF är klassifikationer som har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. Detta för att kunna beskriva individens behov såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Individens Behov I Centrum (IBIC), är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. IBIC gör det möjligt för biståndshandläggaren att utgå från individens individuella behov 19 122

och mål snarare än det befintliga utbudet av insatser. IBIC grundar sig på ICF på så sätt att dokumentationen blir mer strukturerad, enhetlig och jämförbar mellan kommuner. IBIC som arbetssätt är framtagen och rekommenderad av Socialstyrelsen. Syftet med IBIC är att människor med funktionsnedsättning ska erhålla en professionell handläggning där utredningsmetodik, bedömning, beslut om insatser och uppföljning är enhetlig i kommunen. Syftet är vidare att individperspektivet och den enskildes delaktighet i utredning och utförandet säkerställs. Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum. 4.2.1 Behovsbedömning Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och sammanhang. För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra utredningarna. En helhetsbedömning ska göras utifrån de sammantagna identifierade behoven. 4.2.2 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats Vid en ansökan om bistånd/insats har den enskilde möjlighet att framföra önskemål om utformning av insatsen, som skall beaktas i utredningen. Kommunen tar hänsyn till individens önskemål dock finns det inte någon ovillkorlig rätt att få behov tillgodosedda i en viss form eller inom en specifik verksamhet. Utredningstidens längd Enligt 7 Förvaltningslagen framgår att en utredning ska genomföras så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Att en utredning ska genomföras skyndsamt får alltså inte medföra att kraven på objektivitet, opartiskhet och allsidighet eftersätts. Vad som menas med så snabbt som möjligt kan inte anges generellt utan måste bli en bedömning i varje enskilt ärende. 4.2.3 Kommunicering Reglerna i 17 FL innebär att utredningsmaterial som någon annan har tillfört ett 20 123

ärende, och som har betydelse för ärendets avgörande, ska kommuniceras innan ett slutligt beslut fattas i ärendet. Ett beslut ska grunda sig på det som har dokumenterats. Det innebär att muntliga uppgifter och iakttagelser har gjorts skall dokumenteras och tillföras ärendet. Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte bedömning eller förslag till beslut. I vissa fall är kommunicering inte nödvändig. Det gäller bl.a. om beslutet inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis vad han eller hon har ansökt om eller begärt, uppgiften saknar betydelse, t.ex. om en annan person har lämnat en uppgift som man redan känner till eller som inte behövs för beslutsfattandet, eller det är uppenbart obehövligt att kommunicera. Se vidare Socialstyrelsens handbok 2015 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Kommunicering kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska ges möjlighet att komma in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden ska delges den enskilde. Den enskilde bör få 2 veckor på sig att inkomma med synpunkter, vilket bör ske skriftligt. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta dokumenteras och tas i beaktande innan beslut fattas. 4.2.4 Beslut Handläggning eller utredning skall utmynna i ett beslut om rätten till bistånd utifrån den enskildes ansökan. Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndshandläggarens utredning och beställning av insatsen. Insatser som beviljas ska utformas så att de kompenserar, stödjer eller tränar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat sätt, kan tillgodose. Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på delegation från nämnden framgår av kommunens delegationsordning. Biståndsbesluten i Stenungssunds kommun skall efter individuell bedömning vara tidsbegränsade om inte annat framgår av riktlinjerna. 21 124

4.2.5 Om ett beslut går den enskilde emot Den enskilde har alltid rätt att överklaga ett beslut som går den enskilde emot. Den enskilde har även möjlighet att överklaga ett beslut som gäller bifall av ansökan om den upplever att beslutet inte överensstämmer med vad som ansöktes om. Om den enskilde önskar hjälp med att överklaga ska nämnden biträda med sådan hjälp. Detta följer av den serviceskyldighet som nämnden har enligt 4 Förvaltningslagen. Överklagan av ett biståndsbeslut skickas till nämnden för en s k rättidsprövning (prövning om skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid) samt en granskning för att se om ärendet är felaktigt handlagt eller beslutet uppenbart felaktigt. Om överklagan inkommit i rätt tid och om nämnden står fast vid beslutet, sänds överklagan vidare till Förvaltningsdomstol. För mer information hänvisas till Förvaltningslagen och 16 kap 3 Socialtjänstlagen. 4.2.6 Beställning När den enskilde fått ett biståndsbeslut kontaktar biståndshandläggaren utföraren och gör en formell beställning av beviljade insatser. Beställningen ska vara så formulerad att det klart och tydligt framgår vilka behov som finns och målet med det individuellt anpassade stödet. Beslut om bistånd av nämnd eller domstol ska i princip verkställas omedelbart. 4.2.7 Genomförandeplan Hur nämndens beslut om en insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. I planen ska det framgå vad målet med stödet är, vad som ska göras, när och hur. Utföraren och den enskilde skriver planen tillsammans. Utgångspunkten ska vara att den enskilde själv ska medverka och vara delaktig i planeringen utifrån sina förutsättningar. Genomförandeplanen ska upprättas senast två veckor efter verkställighet av beslutet. Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när insatsen skall följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år, och dokumenteras i verksamhetssystemet. 4.2.8 Uppföljning 22 125

Systematiska uppföljningar av pågående insats ska göras. Uppföljningar/omprövningar utgår från samtal med den enskilde, biståndshandläggarens- samt utförarens dokumentation i form av utredning, journalanteckningar, genomförandeplan och annan relevant information för bedömning om insatsen ska avslutas, fortsätta eller förändras. 4.2.9 Uppföljning IBIC I uppföljningen ingår att handläggaren samlar in information, detta kan ske på flera sätt för att handläggaren ska få ett tillräckligt underlag. Den viktigaste källan är individens egen beskrivning och upplevelse av sin aktuella situation. I det systematiska arbetet ingår att följa upp hur individens situation har förändrats från första kontakt till att nästa kontakt tas. Det kan innebära att åter beskriva individens behov, resurser, mål, uppfattning om kvalitet eller uppfattning om livskvalitet samt hantera resultat från uppföljningen och vidta åtgärder. Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum. 4.3 Insatser 4.3.1 Att lösa problem Beskrivning ICF Att finna lösningar på problem eller situationer genom att identifiera och analysera frågor, utveckla möjliga lösningar, utvärdera tänkbara effekter av lösningar och genomföra en vald lösning såsom att lösa en konflikt mellan två personer. Innefattar att lösa enkla och sammansatta problem. Vägledning Att lösa problem beviljas oftast för personer som har nedsatt psykisk funktion såsom psykisk ohälsa eller har drabbats av nedsatt minne eller demenssjukdom, som behöver stöd/hjälp att lösa vardagliga problem. Det kan t ex vara att personen har svårt att minnas och behöver stöd/hjälp att fylla i det han eller hon har glömt t ex vilken dag det är och vad som skall hända under dagen, se till att något som gått sönder blir lagat eller att slänga matvaror som blivit dåliga. Insatsen betonar ett arbetssätt/förhållningssätt. Norm: Beviljas maximalt upp till 1 gång per dag. 23 126

4.3.2 Att fatta beslut Beskrivning ICF Att göra ett val mellan alternativ, att förverkliga valet såsom att välja och köpa en specifik sak eller att besluta att göra och även genomföra en uppgift bland flera uppgifter som behöver genomföras. Vägledning Beslut kan beviljas för personer med psykisk ohälsa, minnesproblematik eller demenssjukdom som behöver stöd/hjälp att lösa vardagliga problem. Stödinsats kan vara att skapa struktur i vardagen genom att påminna personen i sina vardagliga rutiner. Norm: Beviljas maximalt upp till 1 gång per dag. 4.3.3 Att genomföra dagliga rutiner Beskrivning ICF Innefattar att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen. Vägledning Att genomföra dagliga rutiner beviljas om person har svårt att få en regelbunden dag såsom att sköta personlig vård med att göra sig iordning inför dagen, äta regelbundet, passa en avtalad tid, följa en medicinsk ordination, behöver hjälp att påbörja aktiviteter, informeras om vad klockan är eller om det är morgon eller kväll och få en mer normal dygnsrytm. Behovet kan uppkomma i samband med psykisk ohälsa alternativt personer med minnessvikt eller demenssjukdom. Norm: Beviljas upp till 1 gång per dag. 24 127

4.3.4 Att använda kommunikationsutrustning Beskrivning ICF Innefattar allmänna och specifika drag i kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att föra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder. Handlar om att kunna göra sig förstådd eller ta emot information. Det kan t ex vara att kunna höra och förstå tal, se och förstå text, kunna göra sig förstådd svenska och använda telefon, larm eller dator. Personen kanske förstår men kan inte uttrycka sig i ord och måste få ha hjälp av bilder eller annan lösning. Vägledning Beviljas till person som själv inte kan ringa enklare samtal för t ex att beställa tid hos läkare, tandläkare, boka färdtjänst t. ex använda taltavla, hörapparat och hjälp med dator. Norm: Beviljas upp till 1 gång per dag. 4.3.5 Att ändra och bibehålla kroppsställning Beskrivning ICF Innefattar att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan såsom att resa sig ur en stol för att lägga sig på en säng, att lägga sig på knä eller sätta sig på huk och åter kunna resa sig upp från sittande eller liggande. Att lägga sig ner och resa sig från liggande ställning eller att ändra kroppsställning från liggande till någon annan ställning såsom att stå. Att sätta sig ner och resa sig upp från sittande ställning och att ändra kroppsställning från sittande till någon annan ställning såsom att stå eller ligga. Att inta och lämna stående ställning eller ändra kroppsställning från stående till någon annan ställning såsom att ligga eller sitta. Vägledning Insatsen handlar främst om att ändra kroppens ställning och avser hjälp med att kunna ändra kroppsställning. Det kan t ex vara att resa sig upp från säng, stol eller toalettstol och kunna hålla kvar kroppsställning och beviljas utifrån personen vanor och behov. 25 128

Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.6 Att bära hantera och förflytta föremål Beskrivning ICF Innefattar att lyfta upp ett föremål eller ta något från en plats till en annan såsom att lyfta en kopp eller bära ett något från ett rum till ett annat. Att lyfta ett föremål för att flytta det från en lägre till en högre nivå såsom att lyfta ett glas från bordet med hjälp av händerna ta eller flytta ett föremål från en plats till en annan såsom att bära ett vattenglas. Vägledning Insatsen handlar främst om personen funktion att bära och förflytta föremål till olika ställen i bostaden eller om det finns behov av att få stöd/hjälp med att t ex duka fram, hälla upp ett glas vatten och ta det med sig. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.7 Att gå och röra sig omkring på olika sätt Beskrivning ICF Innefattar att förflytta hela kroppen från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd som helst med hjälp av specifika hjälpmedel som utformats för att underlätta förflyttningen eller som ger andra sätt att förflytta sig såsom att förflytta sig inomhus i bostaden eller längs gatan i en rullstol eller med rollator. Vägledning Insatsen handlar främst om förflyttning i bostaden som att t ex komma till och från säng, toalett och mellan rum i bostaden. Norm: Beviljas per tillfälle. 26 129

4.3.8 Promenad Beskrivning ICF, att gå och röra sig omkring Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled. Att gå på det sätt som krävs för att undvika rörliga och fasta föremål, människor, djur och fordon såsom att gå runt på en marknad eller i en affär, gå runt på gatan eller genom trafik eller i folkträngsel. Vägledning Insatsen innefattar att behöva att någon finns som hjälp eller tillsyn i samband med förflyttning utomhus såsom en promenad. I insatsen ingår att ta på och av sig ytterkläder. Innefattar inte egenvård i form av förflyttningsträning. Norm: Beviljas upp till 2 gånger per vecka. 4.3.9 Att tvätta sig Beskrivning ICF Att använda vatten, tvål och andra substanser för att rengöra delar av kroppen såsom händer, ansikte, fötter, hår, naglar. Vägledning Insatsen innefattar om den enskilde behöver hjälp med sin dagliga hygien på morgon och/eller kväll. Innehåller och avser daglig kroppsrengöring såsom ansikte, händer, nedre hygien utifrån personens vanor och behov. Norm: Beviljas per tillfälle. 27 130

4.3.10 Att duscha Beskrivning ICF, Att tvätta sig Att tvätta och torka hela eller delar av kroppen genom att använda vatten och lämpliga material och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk. Vägledning Insatsen används om den enskilde behöver stöd/hjälp med tvätt av hela kroppen. Särskilda behov som t ex medicinska skäl, vid kraftiga svettningar eller andra orsaker kan förekomma där dusch behöver beviljas flera gånger i veckan. I insatsen ingår upptorkning och iordningställande av badrum/hygienutrymmen. Norm: Dusch/bad beviljas upp till 2 gånger per vecka. 4.3.11 Att sköta kroppsvård Beskrivning ICF Att vårda de delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan. Vägledning Insatsen smörjning av delar eller hela kroppen, munvård såsom att borsta tänderna, rakning, hårborstning/uppsättning av hår och nagelvård. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 2 gånger per dag? 28 131

4.3.12 Att sköta toalettbehov Beskrivning ICF Att planera och genomföra uttömning av mänskliga restprodukter (menstruation, urinering och avföring) och att göra sig ren efteråt. Vägledning Insatsen avser själva toalettbesök på toaletten eller mobil toalettstol samt rengöring efteråt. Innefattar inte hur person kommer till och från toalett. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.13 Att klä sig Beskrivning ICF Insatsen innebär att genomföra samordnade handlingar och uppgifter som att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor. Vägledning Om person har behov av hjälp med allt eller delar kring av- och på-klädning. Avser både morgon, kväll samt ytterkläder och skor. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.14 Att äta och dricka Beskrivning, ICF Innefattar att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. Att fatta tag i en dryck som serveras, föra den till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt 29 132

såsom att blanda, röra och hälla upp dryck för att dricka, öppna flaskor och burkar, dricka genom sugrör eller rinnande vatten från en kran. Vägledning Hjälpen avser stöd före, under och efter aktuella måltider. Exempel på stöd vid matsituation är matning, sällskap under hela eller del av måltiden för att stimulera lusten att äta. Särskild hänsyn ska tas om den enskilde har tendens till undernäring eller felaktigt näringsintag. Norm: Beviljas per tillfälle 4.3.15 Att få hjälp med egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är aldrig hälso- och sjukvård enligt lagen. Avgränsning En ansökan om bistånd för egenvård ska åtföljas av ett intyg från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är alltid den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt kompetensområde bedömer egenvård. En sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast med förskrivningsrätt kan bedöma egenvård men endast om de produkter/preparat som de har rätt att förskriva. Vägledning Hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Så länge den enskilde själv klarar att ta ansvar för sin medicinering och sin egen vård i övrigt kan hemtjänstpersonalen 30 133

inom ramen för biståndsbeslutet lämna hjälp/handräckning. Detta innebär att hemtjänstpersonalen kan bistå med till exempel träning, ögondroppar eller på- och avtagning av stödstrumpor på samma sätt som man bistår med andra sysslor som den enskilde inte klarar att utföra. Den enskildes behov och uppgifter i intyget är avgörande för hur ofta insatsen ges. Norm: Beviljas utifrån egenvårdsintyg. Vid mer omfattande ansökan vad gäller egenvård bör det göras en individuell prövning utifrån skälig levnadsnivå. 4.3.16 Att sköta sin egen hälsa Beskrivning ICF Att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall, undvika hälsorisker, bli vaccinerad och genomgå regelbundna hälsokontroller. Vägledandning Denna insats innebär att t ex få stöd/hjälp med att planera en balanserad kost. Norm: Beviljas upp till 1 gång dagligen. 4.3.17 Att skaffa varor och tjänster Beskrivning ICF Innefattar att välja, anskaffa och transportera alla varor och tjänster som krävs för det dagliga livet såsom att välja, anskaffa, transportera och förvara mat, dryck, kläder, rengöringsmaterial, bränsle, hushållsartiklar, husgeråd, kokkärl, hushållsredskap, och verktyg; att anskaffa nyttoföremål och andra hushållstjänster. 31 134

Vägledning Till inköp räknas inköp av dagligvaror och hushållsartiklar från livsmedelsbutik samt apoteksvaror i den för utföraren närmaste affär/apotek. Finns hemsändningsservice i området hänvisas personen i första hand till det. Vid behov kan man få stöd att beställa maten via internet. Vid behov också packa in mat och kylvaror. Övriga inköp av t ex kläder, skor eller andra inköp beviljas tillfälligtvis i samband med insatsen ledsagning om behov finns och person får då ansöka om detta. Beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen. Bistånd för inköp utanför kommunen beviljas inte. Norm: Insatsen beviljas per hushåll 1 gång i veckan på vardagar och inkluderar inköp på apotek. 4.3.18 Att bereda måltider Beskrivning ICF Att planera, organisera, laga och servera enkla och sammansatta måltider till sig själv och andra såsom att göra upp en matsedel, välja ut ätlig mat och dryck och samla ihop ingredienser för att bereda måltider, laga varm mat och förbereda kall mat och dryck samt servera maten. Vägledning Behov av insatser för att bereda måltider kan finnas i samband med frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål. Det är den enskilde i samråd med hemtjänstutföraren som avgör hur insatsen ska utföras. Beställningen beskriver beviljad insats, behovet av insatsen och vad den enskilde klarar av att utföra på egen hand. Insatsen iordningställande av måltid kan innebära dukning, uppläggning av mat, servering av måltiden, hjälp att värma mat, enklare matlagning eller uppvärmning av färdig kyld/fryst mat. Norm: Beviljas per tillfälle. 32 135

4.3.19 Att städa köksutrymme och köksredskap Beskrivning ICF Att städa upp efter matlagning såsom att diska, rengöra pannor, kastruller och matlagningsredskap samt städa bord och golv i matlagnings- och måltidsutrymmen. Vägledning Insatsen innefattar att städa av matplats och arbetsbänk samt de redskap som har används i samband med matlagning. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 1 gång dagligen. 4.3.20 Att avlägsna avfall Beskrivning ICF Att göra sig av med hushållsavfall såsom att samla ihop skräp och sopor i hemmet, hantera avfall för att kasta det, använda anordningar för avfallshantering, bränna avfall. Vägledning Insatsen beviljas utifrån behov och innefattar att slänga sopor från kök och toalett. Även återvinning av sopsortering ingår. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 1 gång dagligen. 33 136

4.3.21 Att tvätta och torka kläder Beskrivning ICF Innefattar att tvätta, torka kläder, vika och stoppa in i skåp. och omfattar maskintvätt av kläder, sänglinne och handdukar. För- och efterarbete, till exempel klädvård, byte av sängkläder samt lägga in tvätten i skåp, ingår. Även strykning av enstaka plagg och enklare syarbeten med nål och tråd ingår. Vägledning I insatsen ingår inte att tvätta mattor eller större gardinuppsättningar, mangla eller stryka sängkläder och handdukar eller tvätt av anhörigas kläder. Beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra insatsen. Förhållanden där det finns behov av tätare insatser är till exempel att den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorikeller synproblem som medför spill, fläckar eller liknande. Den enskilde tillhandahåller tvätt- och sköljmedel. I insatsen ingår även byte av sängkläder med samma intervall. Norm: Beviljas per hushåll 1 gång var 14:e dag. 4.3.22 Att hygienstäda Avgränsning/Beskrivning ICF att städa bostad Att städa hemmet såsom att damma, sopa, skura, torka av golv, rengöra badrum, toaletter samt rengöra hemmets möbler. Vägledning Om det framkommer ett större behov av städning kan hygienstädning beviljas 34 137

vilket innebär rengöring av arbetsytor och golv i kök, översyn av hall och rengöring av toalett. Norm: Beviljas 1 gång i veckan. 4.3.23 Att städa bostaden Beskrivning ICF Att städa hemmet såsom att städa upp och damma, sopa, skura, torka av golv, tvätta fönster och väggar, rengöra badrum och toaletter och att rengöra hemmets möbler. Vägledning Städning av bostad, 2 rum, kök, toalett och hall beviljas för att upprätthålla en rimlig boendemiljö. I städning kan ingå damning, dammsugning av golv och mattor, skakning av mindre mattor, våttorkning av golv och rengöring av handfat och toalett. Vid behov av fönsterputsning och gardinuppsättning kan det ges 1 gång/år och ska inrymmas inom ramen för insatsen städning. För fönsterputsning gäller fönster till bostaden, ut- och invändigt samt mellan fönsterglas av 2 rum och kök. Avfrostning och rengöring av kyl/frys, skåp och lådor, spis och fläkt kan ingå om den enskilde vill men får då välja bort städning av bostad vid aktuellt tillfället. Förhållanden som kan medföra särskilda behov är t.ex. allergier eller att den enskilde har motorikeller synproblem som medför spill eller liknande. Allergier ska vara medicinskt utredda och styrkas av läkarintyg. Städning beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra städningen. Om den enskilde lever i hushållsgemenskap 35 138

med en vuxen som utför omfattande omsorgsinsatser, kan i särskilda fall städning beviljas. Storstädning, städning av förråd, vindstädning, rengöring av avlopp beviljas inte som bistånd. Fler tillfällen för städning på grund av husdjur kan inte anses ingå i skälig levnadsnivå. Städmaterial tillhandahålls av hushållet. Norm: Beviljas 1 gång var 3:e vecka av 2 rum, kök, toalett och hall per hushåll. 4.3.24 Att använda hushållsapparater Beskrivning ICF Att använda olika slags hushållsapparater såsom tvättmaskin, torkapparat, strykjärn, dammsugare och diskmaskin. Vägledning Insatsen används när det finns behov av att få hjälp med att t ex sätta på tvättmaskin eller diskmaskin men personen själv klarar av att utföra hantering av tvätt eller disk. Kan även användas när person har behov av få hjälp med att sätta på och stänga av tv. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.25 Att ta hand om lättare hushållsgöromål 36 139

Beskrivning ICF Att underhålla och laga hushållsföremål och andra personliga föremål innefattande bostaden och dess inventarier, kläder, fordon och hjälpmedel samt att ta hand om växter och djur, vattna blommor, sköta och ge mat till sällskapsdjur och skötsel av husdjur. Vägledning Hushållsgöromål innefattar att få stöd/hjälp med att bädda säng, hämta post, vattna blommor, översyn av hjälpmedel såsom rollator eller rullstol. Hushållsgöromål beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra insatsen. Insatsen kan även innehålla skötsel av husdjur. Att ha husdjur anses normalt inte vara nödvändigt för att den enskilde ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlagen. Ägaren har det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Bistånd för behov av hjälp med skötsel av husdjur i bostad beviljas i normalfallet inte. Undantag kan göras en kortare period när en akut situation uppstår, avser enstaka dagar i väntan på en annan lösning. Här inräknas t ex matning av katt eller rastning av hund, ej motion av husdjur. Sådan insats är ett särskilt beslut och skall kunna motiveras väl i dokumentation. Norm: Insatsen beviljas per hushåll och tillfälle. Husdjursskötsel kan beviljas upp till några dagar vid att lösa en akut situation. 4.3.26 Att få stöd och hjälp med att ta kontakter Beskrivning ICF Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor, att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden. Vägledning 37 140

Insatsen beviljas när det finns behov av att ringa enklare samtal, ta annan nödvändig kontakt via telefon samt stöd i att hantera kontakt via internet. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.27 Att få hjälp med bank och postärenden Avgränsning/ICF beskrivning Innefattar att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner. Vägledning Beviljas om personen behöver stöd att fylla i sina räkningar och/eller posta dem och främst målgruppen med psykisk ohälsa som är i behov av boendestöd. Är personen inte själv medveten om sin ekonomi eller inte själv kan beskriva vad som skall fyllas i eller har förmåga att skriva under skall behov av god man eller förvaltare anmälas av handläggare. Post- och bankärenden ska i första hand skötas genom privatgiro, autogiro hjälp från anhörig, god man eller förvaltare. Norm: Beviljas 1 gång per månad. 4.3.28 Dagverksamhet Avgränsning/ Beskrivning ICF mellanmänskliga interaktioner och relationer Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt. Vägledning 38 141

Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är en verksamhet för personer som till följd av en demenssjukdom är i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen samtidigt som insatsen kan samtidigt ge en anhörig avlastning. Insatsen kan inte enbart beviljas som en insats för avlastning för anhöriga. Den enskilde ska ha behov av att delta i dagverksamheten. När det gäller demens ska den enskilde ha en utredd demenssjukdom eller vara under utredning för demenssjukdom. Väsentligt att dagverksamhet beviljas i ett relativt tidigt skede för att kunna tillgodogöra sig aktivering, sysselsättning och social gemenskap. Dagverksamhet för personer med behov av social samvaro är en insats för personer som är i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen. Norm: Beviljas som insats utan frekvens. Den enskildes behov avgör omfattningen och ansvarig för dagverksamheten bedömer frekvens av insatsen. 4.3.29 Social samvaro Beskrivning ICF Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt. Vägledning Om personen är i behov av social kontakt för att upprätthålla eller förebygga att andra funktioner minskar i funktion kan bevilja denna insats. Den kan innehålla t ex läsning av tidning, samtal eller aktivitet i eller utanför bostaden. Norm: Beviljas upp till 2 gånger per vecka. 39 142

Ökad känsla av trygghet Beskrivning ICF Kroppsfunktion känsla av trygghet beskrivs som andra specifika emotionella funktioner som avser psykiska funktioner som utifrån situation leder till känsla/upplevelse av trygghet. Innefattar t ex sorgsenhet, lycka, rädsla, ilska, spänning, ångest, sorg och glädje. 4.3.30 Trygghetstelefon Vägledning Syftet med trygghetstelefon är att snabbt komma i kontakt med larmcentral och hemtjänstpersonal om den enskilde hamnar i nödsituation och är i behov av mer akut hjälp. Larmet är en passiv form av tillsyn. Insatsen kan endast beviljas om personen själv kan använda trygghetstelefonen själv eller om det finns anhöriga i hushållet som kan hjälpa den enskilde att använda det. Norm: Beviljas per person. 4.3.31 Trygghetsskapande insats Vägledning Avser tillsyn dag och/eller natt i trygghetshöjande syfte. Den enskilde kan inte använda en trygghetstelefon och är i behov av besök alternativt telefonsamtal av personal för att tillförsäkra den enskilde tryggheten och att allt är i sin ordning. Om den enskilde av särskilda skäl är i behov av fysiska tillsynsbesök skall detta lyftas på verksamhetsmöte i biståndsgruppen. Nattetid skall nattkamera i första hand användas. Av utredning skall framgå hur ofta tillsynen skall ske. Verkställighet av trygghetsskapande insats bestämmer tillsammans med den enskilde hur och när insatsen skall utföras. Norm: Insatsen kan beviljas 4 gånger dag/kväll och 2 gånger nattetid. 40 143

4.3.32 Avlösning av anhörig i hemmet Vägledning Insatsen ska bidra till den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinarie bostad. Den enskilde är i behov av kontinuerlig tillsyn och/eller omsorg som utförs av anhörig. Anhörig är i behov av avlösning för att till exempel kunna uträtta ärenden eller delta i aktiviteter utanför bostaden. Insatsen kan innebära en aktivitet tillsammans med den enskilde. Insatsen kan enbart beviljas då den enskilde sammanbor med den som vårdar. Syftet är att ersätta den anhörige vid de tillfällen den anhörige har behov av att bli avlöst. Ansökan om daglig regelbunden avlösning beviljas endast i undantagsfall, eftersom insatsen då inte är att betrakta som avlösning. Dagliga regelbundna hemtjänstinsatser som är direkt riktade till den enskilde ska istället tillgodose behovet i dessa fall, till exempel tillsyn eller hjälp med personlig hygien. Den enskilde kan ej spara beviljade timmar för att användas vid ett senare tillfälle. Avlösning via hemtjänsten, som avser i första hand vardagar, prövas utifrån den enskildes behov. Norm: Beviljas upp till 5 timmar per vecka och antal timmar skall framgå i beslut. Kommunen tar inte ut någon avgift för upp till 5 timmar per vecka. 4.3.33 Avlösning i form av växelvistelse Vägledning Växelboende innebär att den enskilde växelvis bor i ordinärt boende respektive på korttidsboende. Syftet med att bevilja växelboende är tvåfaldigt. Dels syftar biståndet till att avlasta anhöriga och dels syftar det till att den enskilde ska få sina behov av vård, omsorg och tillsyn tillgodosedda. Uppföljning av behov av hemtjänstinsatser ska göras vid beslut om växelvistelse. Växelboende beviljas inte när behoven skäligen kan tillgodoses genom hemtjänst. Vid ansökan om växelboende som överstiger gällande norm ska ansökan avslås med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom särskilt boende. Behov av 41 144

växelboende föreligger om den enskilde har ett omfattande behov av vård och omsorg där anhöriga är i behov av regelbunden avlastning. Norm: Växelboende kan beviljas 1 vecka per 4 veckor och vid ett omfattande behov maximalt 2 veckor per 4 veckor. 4.3.34 Ledsagning Avgränsning I första hand ska brukaren hänvisas till att ta färdtjänst till aktiviteter och samhällsinrättningar. Om personen redan beviljats hemtjänstinsats bör det i första hand utredas om behovet kan tillgodoses genom insatsen Social samvaro och utevistelse (se ovan). Insatsen beviljas inte om det finns någon i den enskildes nätverk, till exempel anhörig, som kan vara behjälplig vid ledsagning. Insatsen beviljas inte om behovet är tillgodosett genom att chaufför för färdtjänst eller sjukresa kan ledsaga till och från ytterdörr i markplan. Vid ledsagning till vårdcentral eller mindre vårdinrättning kan chauffören hämta och lämna vid dörren, dock inte vidare in till avdelningen. Vägledning Hjälp att förflytta sig till en specifik plats, till exempel besök på samhällsinrättningar eller aktiviteter i närområdet där färdtjänst inte är befogat utifrån det korta avståndet. Ledsagning kan beviljas vid kommunikativa eller fysiska begränsningar. Norm: Vid behov av regelbunden ledsagning till och från förutbestämd plats till exempel öppen verksamhet/träffpunkt/aktivitet. Insatsen kan beviljas: en gång i veckan till social aktivitet i närområdet en gång i månaden för ärenden i närområdet såsom frisör, fotvård en gång i kvartalet för att handla kläder. 42 145

Tillfällig ledsagning Kan beviljas vid behov av ledsagning till och från samhällsinrättningar t.ex. följe till vårdcentral, sjukhus och olika myndigheter. Den enskilde har en tillfälligt nedsatt funktion och inte har någon i sitt nätverk som kan ledsaga. Innan tillfällig ledsagning kan beviljas bör det prövas om den enskilde kan få sitt behov av ledsagning tillgodosett via beställd sjukresa där det kan ingå hjälp att komma från dörr till dörr. 4.3.35 Särskilt boende Enligt socialtjänstlagen ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för service och omsorg för äldre människor som behöver särskilt stöd (socialtjänstlagen 2001:453 5 kap. 5 ). Särskilt boende beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1. Kommunen har äldreboendeplatser med inriktning omvårdnad samt äldreboendeplaster med specialinriktning demens och psykogeriatrik. Behovet av särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter sammanvägts med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. I utredningen om behov av boende ska det framgå vilken typ av enhet som bedöms kunna tillgodose behovet, demens eller omvårdnad. För att personer med funktionsnedsättningen demens ska beviljas särskilt boende, krävs att personen erhållit demensdiagnos av läkare. 43 146

Avgränsning Behov av särskilt boende föreligger inte om den enskildes behov kan tillgodoses med insatser i ordinärt boende till exempel hemtjänst eller om behovet avsevärt minskar med hjälpmedel, bostadsanpassning eller alternativa insatser. Rätten till bistånd i form av särskilt boende grundar sig på den enskildes totala funktionstillståndsbedömning. Om den enskilde av andra skäl behöver en annan bostad, till exempel avsaknad av hiss i fastigheten eller otillgänglig närmiljö, ska i första hand möjlighet till bostadsanpassning eller byte till mer lämplig bostad prövas. Biståndshandläggaren ska informera den enskilde om andra möjligheter, till exempel byte av bostad. Den enskildes kan ha önskemål om till vilket boende hen vill flytta och bör beaktas. Önskar den enskilde ett annat boende än det som erbjuds finns möjlighet att ställa sig byteskö till önskat boende när ledig plats finns. Tackar den enskilde nej till erbjudandet om plats i särskilt boende bedöms det som att den enskilde inte för närvarande har behov av erbjuden insats. När behovet uppstår igen finns möjlighet att göra ny ansökan. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats på särskilt boende om det finns fler sökande än lediga platser. 5. Vägledning Den enskilde beviljas denna insats vid omfattande behov av personlig omsorg när det gäller till exempel hygien, klädsel, förflyttning, måltider, kommunikation och tät tillsyn över dygnet. Den enskildes behov ska inte skäligen gå att tillgodose med hemtjänst eller annat bistånd. Exempel på situationer där hemtjänsten inte räcker till är de behov som uppstår med korta eller oförutsägbara intervaller. Medicinskt utlåtande om den enskildes eventuella medicinska behov tas med i helhetsbedömningen men det är det individuella behovet som styr, inte diagnos eller orsaken till att behoven uppstått. 44 147

Behoven ska bedömas utifrån skälig levnadsnivå och i förhållande till om den enskilde: har omsorgsbehov som är varaktiga och stora över hela dygnet uttrycker stark/ständig oro som påverkar livsföringen och insatser i ordinärt boende inte är tillräckliga har behov av närhet till personal och/eller inte har förmåga att påkalla hjälp har uppnått hög ålder i kombination med känslor av oro och/eller otrygghet. Parboende Enligt 4 kap 1 c framgår att den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. Lag (2013:421). Det är den person som ansöker om särskilt boende eller som tidigare beviljats särskilt boende som ansöker om att få bo tillsammans med sin make/maka eller sambo. Biståndshandläggare skall utreda följande: Har paret stadigvarande bott tillsammans Är det bådas önskan att få fortsätta att bo tillsammans. Om behov av hjälp uppstår för en medboende i ett särskilt boende kan hen beviljas hemtjänst som då utförs av boendets personal. Den som är part i ärendet kan överklaga ett beslut om rätten att få bo tillsammans. Part i ärendet är den som beviljats särskilt boende. Med samma boende har Socialstyrelsen definierat boende i samma rum, samma lägenhet eller inom samma särskilda boende. I Stenungssunds kommun används benämningen makar men i likhet med den parboendegaranti som regleras i socialtjänstlagen avses här makar, registrerade partners eller sambos. Boendet anses som kategoriboende och detta kan sägas upp av kommunen. Den medflyttande rekommenderas alltid att provbo och att behålla sitt tidigare boende en tid. 45 148

5.1.1 Korttidsboende En vistelse på korttidsboende ska som regel vara kort och tidsbegränsas till maximalt tre veckor. Beslut om korttidsvistelse följs upp kontinuerligt och efter behov dock senast inom 3 veckor. Beslut om korttidsboende i väntan på särskilt boende och hospice behöver inte tidsbegränsas. Avgränsning Är orsaken till behov av korttidsboende ett väsentligt förändrat hälsotillstånd eller om den enskilde har fallit i hemmet, krävs en kontakt med läkare på vårdcentral eller sjukhus för bedömning innan korttidsvård kan beviljas. Korttidsboende beviljas inte om behovet handlar om rekreation och/eller stimulans. Då hänvisas den enskilde till dagverksamhet eller annan form av insats som kan tillgodoses behovet. Korttidsboende beviljas inte på grund av bostadsproblematik, till exempel stambyte, renovering eller bristande tillgänglighet. Korttidsboende beviljas inte om behovet kan tillgodoses av rehabiliterande/utredande åtgärder i ordinärt boende. Korttidsboende beviljas inte när behoven kan tillgodoses av hemtjänst i ordinärt boende. Korttidsboende beviljas inte förlängt om den enskilde inte antar erbjuden plats i särskilt boende. I dessa situationer får den enskilde vänta på platsen i det egna hemmet med stöd av hemtjänst. Vägledning Korttidsboende kan beviljas när alla möjligheter till att kunna vistas i den ordinarie bostaden är uttömda. Det kan finnas flera olika behov och syften med korttidsboende, nedan redovisas de vanligaste: 46 149

Korttidsboende med målet att återgå till ordinärt boende. Syftet med att bevilja korttidsboende kan vara att kartlägga hur den enskildes hjälpbehov bäst ska kunna tillgodoses. Insatsen kan beviljas när bedömning av behov inte är möjlig att genomföra i den ordinarie bostaden eller då hemsituationen bedöms som mycket osäker på grund av kognitiv svikt. Insatsen kan också beviljas då förutsättningar för att bo hemma tillfälligt saknas. Till exempel när bostaden behöver anpassas innan hemgång är möjlig eller då den Enskildes behov tillfälligt är så omfattandet att behov av hemtjänstinsatser är orimligt stora. Korttidsboende i väntan på särskilt boende kan beviljas när alla andra insatser är beprövat och behovet är mycket omfattande. Syftet med att bevilja korttidsboende i väntan på särskilt boende är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå tills en permanent plats kan erbjudas. Korttidsboende i tillfälligt avlastande syfte. Denna insats syftar dels till att avlasta anhöriga, dels till att den enskilde ska få sina behov av vård, omsorg och tillsyn tillgodosedda. Till skillnad från växelboende (se nedan) är ett korttidsboende i tillfälligt avlastande syfte något som beviljas för ett enstaka tillfälle. Behov av tillfälligt korttidsboende kan uppstå i akuta situationer då den som vårdar har behov av vård för egen del och då den enskilde inte kan vara hemma med stöd av hemtjänstinsatser. Vård i livet slut VILS Vård i livets slut som också benämns som VILS innebär att ge trygghet, hjälp och lindring till den enskilde i hemmet när läkare bedömt att person inte har lång tid kvar att leva. Förutom rent medicinska insatser, som till exempel smärtlindring, ska både den som är sjuk och den anhörige känna stöd och trygghet. Vården ges av undersköterskor och sjuksköterskor i kommunen och läkare i primärvård. Gruppen består av undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och ansvariga enhetschefer. Tillgång till läkare finns. AVH-teamet kan konsulteras vid behov. AVH står för 47 150

Avancerad Vård i Hemmet. I teamet ingår sjuksköterska, läkare och kurator. De kan göra hembesök vid behov. Om det av någon anledning skulle uppstå problem med vården i det egna hemmet, finns det en lägenhet på Tallåsens äldreboende. VILS-teamet följer med och vårdar den som är sjuk. Finns också möjlighet till plats på korttidsboende. Hospice Hospicevård riktar sig till personer som befinner sig i livets slutskede. För att bli beviljad hospicevård ska särskilda skäl föreligga, exempelvis att det krävs en medicinsk insats som inte kan tillgodoses på korttidsboende i Stenungssunds kommun. Vid ansökan om hospicevård ska det finnas läkarintyg från behandlande läkare som ska styrka att det är vård i livets absoluta slutskede. 5.1.2 Kontaktperson Beskrivning ICF, Mellanmänskliga interaktioner och relationer Handlingar och uppgifter som behövs för samspel med människor på ett i sammanhanget lämpligt sätt. Vägledning Kontaktperson är en insats som kan beviljas för att bryta social isolering och som i första hand riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med en kontaktperson är att denna ska vara en medmänniska som kan ge stöd i vardagssituationer och hjälpa till att bryta social isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. I bedömningen ska eventuella sociala kontakter med redan beviljade insatser såsom dagverksamhet, hemtjänst/boendestöd, kontakt med anhöriga, grannar eller frivilligorganisationer vägas in. Individuell bedömning av uppdragets omfattning skall göras. Kontaktpersonsuppdraget är ett uppdrag där arvode och omkostnader utbetalas enligt avtal. Ersättningens omfattning bedöms utifrån uppdragets art och vilka omkostnader som kan komma i uppdraget. Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter. Beslutet skall vara tidsbegränsat upp till 1 år. 48 151

152 49

6. Stöd till anhöriga Sedan 2009 är kommunen skyldig att erbjuda stöd för att underlätta för anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning (5 kap. 10 Socialtjänstlagen). Stöd till anhöriga ges av flera personalgrupper inom socialtjänsten exempelvis handläggare, personal inom hemtjänst och personal på särskilda boende. Stödet ska, så långt som möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda. Utöver information om de biståndsbedömda insatser som finns att tillgå ska biståndshandläggaren informera om vilket utbud som finns av andra stödformer, till exempel stödgrupper och frivilligorganisationer. 6.1 Stöd till anhöriga i form av service Service är antingen allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster. Exempel på sådana serviceinsatser är rådgivning, information om olika typer av hjälpmedel eller erbjudande om stödjande samtal. Den enskilde bedömer själv om hen vill använda den service som kommunen erbjuder. 6.2 Stöd till anhöriga efter behovsprövning Anhöriga har rätt att ansöka om stöd för egen del. En sådan ansökan ska handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Det finns inga begränsningar i lagstiftningen avseende vilken form av stöd som den anhöriga kan ansöka om. Anhöriga kan alltid ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 för sin livsföring. Exempel på behovsprövade stödinsatser kan vara praktisk hjälp i hemmet eller stödsamtal. Insatser till anhöriga som inte är generellt inriktade utan är individuellt utformade ska ges som bistånd. Biståndshandläggaren är skyldig att informera anhöriga om rätten att ansöka om insatser för egen del. 50 153

6.3 Stöd i form av insatser till brukaren I socialtjänstlagen (2001:453) finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga kan behöva. Det kan handla om ledsagning, avlösning i hemmet, hemtjänst och korttidsvistelse. Dessa insatser är individuellt utformade och måste föregås av en utredning och ett beslut. Vid all form av avlösning är det minst två personer inblandade och båda måste ge sitt samtycke till arrangemanget. Dels måste den anhöriga önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande, dels måste brukaren vilja göra en ansökan om insatsen. Det får inte råda några tvivel om att den enskilde som får insatsen samtycker till att ta emot den. Synpunkter måste inhämtas från båda parter. Om parterna inte är överens är det viktigt att handläggaren fortsätter sträva efter att hitta en lösning, så att bådas behov kan tillgodoses. 6.4 Barnperspektiv Med barn avses i riktlinjerna barn mellan 0-18 år. All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning, 1 kap 2 SoL som säger när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver. Barnkonventionens grundläggande principer, se särskilt artikel 2,3, 6 och 12 Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra grupper av barn, och ska skyddas mot diskriminering. Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa. Alla barn har rätt till livet och att få utvecklas till en trygg individ. 51 154

Respekt för barnets åsikter. Barn har rätt at komma till tals, bli tagna på allvar och bli lyssnade på. Barn ska ges möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem. Barn har ingen skyldighet att ha eller bilda sig en åsikt och ingen kan tvinga barn att avslöja sina tankar eller åsikter, men det får inte finnas hinder för barnet att få uttrycka dem. Vårdnadshavares gemensamma ansvar. Barnets vårdnadshavare har det grundläggande ansvaret för barnets utveckling. Konventionen understryker att båda vårdnadshavaren har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att även vårdnadshavarana ska följa principen om barnets bästa i sin föräldraroll. 52 155

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 242 Dnr: KS 2018/152 Revidering av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och säkerställa att det som framkommer i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar. Kommunstyrelsen ska även modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har antagit en uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen. I den framgår vad de respektive instanserna ska göra och i vissa fall även hur vissa saker ska skötas. Vid sidan om uppdragsbeskrivningen finns mer formella styrdokument som reglementen och arbetsordningar. Demokratiberedningen har vid en genomgång noterat att det som står i uppdragsbeskrivningen inte alltid står i andra styrdokument. Beslutsunderlag Förslag 2018-11-05 Beslut skickas till Kansliet Justerare Rätt utdraget intygar 156

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Revidering av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och säkerställa att det som framkommer i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar. Kommunstyrelsen ska även modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har antagit en uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen. I den framgår vad de respektive instanserna ska göra och i vissa fall även hur vissa saker ska skötas. Vid sidan om uppdragsbeskrivningen finns mer formella styrdokument som reglementen och arbetsordningar. Demokratiberedningen har vid en genomgång noterat att det som står i uppdragsbeskrivningen inte alltid står i andra styrdokument. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att se över innehållet i uppdragsbeskrivningen i förhållande till arbetsordning och reglementen och i de fall informationen i uppdragsbeskrivningen redan finns i arbetsordning eller reglemente - ta bort den från uppdragsbeskrivningen. Demokratiberedningen har sett över uppdragsbeskrivningen, reglementena och arbetsbeskrivningarna. Beredningen har inte kunnat konstatera några inkonsekvenser mellan dokumenten, men noterar att det finns innehåll i uppdragsbeskrivningen som inte finns i reglementen och arbetsformer. Bland annat finns det beskrivningar i uppdragsbeskrivningen om utskotten som saknas i kommunstyrelsens reglemente. Vidare finns skrivningar om kommunfullmäktiges presidium som saknas i kommunfullmäktiges arbetsordning. Slutsatsen av beredningens översyn är att reglementena behöver kompletteras snarare än att uppdragsbeskrivningen behöver bantas ned. Dessutom, bedömer beredningen, finns ett värde i att ha en uppdragsbeskrivning som innehåller samma text som reglementen och arbetsformer. Anledningen är att uppdragsbeskrivningen ger en helhetsbeskrivning av den politiska organisationen samtidigt som den är mer tillgänglig för förtroendevalda och medborgare än andra mer formella styrdokument. 157

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Under översynen har beredningen noterat att reglementena och arbetsformerna till viss del innehåller ålderdomliga skrivningar och benämningar. Demokratiberedningen anser att reglementen och arbetsformer behöver kompletteras med det som finns i arbetsbeskrivningen och att styrdokumenten kan göras mer enklare genom att språket moderniseras. Beredningen föreslår därför att kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera dessa styrdokument med underlag från uppdragsbeskrivningen samt modernisera språket i styrdokumenten. I de fall Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit med nya rekommendationer kan dessa med fördel tas i beaktande av kommunstyrelsen i revideringsarbetet. Beslutsunderlag Förslag 2018-11-05 STENUNGSUNDS KOMMUN Demokratiberedningen Helena Järpsten (oberoende) Beredningsledare Lars-Ebbe Pettersson (S) Vice beredningsledare Beslut skickas till Kansliet 158

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag om renodling av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har föreslagit att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att säkerställa att det som återfinns i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen också finns i mer formella styrdokument som reglemente och arbetsordningar. Dessutom föreslår beredningen att kommunstyrelsen ska modernisera språket och i förekommande fall anpassa till rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Förvaltningen har sett över förslaget ur ekonomisk och juridisk aspekt. Förvaltningen ser inga hinder för förslaget. Beskrivning av ärendet Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ärendet inte får några ekonomiska konsekvenser. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer inte att det finns några juridiska hinder för beredningens förslag. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 159

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 241 Dnr: KS 2018/152 Flytt av myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att den myndighetsutövning mot enskild som idag utförs av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt ska flyttas till myndighetsnämnderna. Ansvaret fördelas om enligt följande: - Bostadsanpassningsbidrag flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen, inklusive serveringstillstånd, flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden rörande färdtjänst flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade flyttas till social myndighetsnämnd Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att revidera relevanta styrdokument för att möjliggöra överföringen av ansvar. Sammanfattning av ärendet För att renodla den politiska organisationen föreslår demokratiberedningen att den myndighetsutövning som utövas av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt flyttas till någon av myndighetsnämnderna. Beslutsunderlag Förslag 2018-10-12 Beslut skickas till Kansliet Justerare Rätt utdraget intygar 160

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-02 Demokratiberedningen Till kommunfullmäktige Flytt av myndighetsutövning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att den myndighetsutövning mot enskild som idag utförs av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt ska flyttas till myndighetsnämnderna. Ansvaret fördelas om enligt följande: - Bostadsanpassningsbidrag flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen, inklusive serveringstillstånd, flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden rörande färdtjänst flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade flyttas till social myndighetsnämnd Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att revidera relevanta styrdokument för att möjliggöra överföringen av ansvar. Sammanfattning av ärendet För att renodla den politiska organisationen föreslår demokratiberedningen att den myndighetsutövning som utövas av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt flyttas till någon av myndighetsnämnderna. Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har så kallad alternativ politisk organisation utan facknämnder. Allt verksamhetsansvar ligger på kommunstyrelsen och myndighetsutövningen ligger på myndighetsnämnderna. Demokratiberedningen har vid en granskning av nämndernas respektive ansvarsområden noterat att viss myndighetsutövning fortsatt ligger under kommunstyrelsens ansvar. För att bland annat renodla den politiska organisationen föreslår demokratiberedningen att den myndighetsutövning som idag utförs av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt flyttas över till någon av myndighetsnämnderna. Kommunstyrelsens myndighetsutövning Med myndighetsutövning avses utövning av befogenhet att för enskild bestämma om exempelvis förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Beslut som följer av myndighetsutövning överklagas genom förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol eller specialdomstol. 161

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-02 För närvarande hanterar kommunstyrelsen flera uppgifter som uppfyller ovanstående kriterier för myndighetsutövning. Viss myndighetsutövning är gentemot enskild, viss är mot juridiska personer. Följande myndighetsutövning hanteras rent ansvarsmässigt av kommunstyrelsen: Bostadsanpassningsbidrag Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen (inklusive serveringstillstånd) Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Färdtjänst Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Kommunstyrelsen har även hand om myndighetsutövning inom ramen för driften av skolverksamheten. Denna typ av myndighetsutövning omfattas inte av demokratiberedningens översyn. Anledningen är att denna myndighetsutövning är en naturlig del av kommunstyrelsens ansvar för skolan. Myndighetsutövningen är delegerad till tjänstepersoner. Omvärldsbevakning I Sverige finns flera kommuner som har alternativa politiska organisationer. I jämförande syfte har demokratiberedningen tittat närmare på hur Kungälv, Lerum, Härryda och Finspång har organiserat den myndighetsutövning som i dagsläget hanteras av kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun. Kungälvs kommun Kommunen har cirka 43 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en teknisk myndighetsnämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Färdtjänst Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Parkeringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Lerums kommun Kommunen har cirka 41 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en miljö- 162

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-02 och byggnadsnämnd, en individnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Färdtjänst Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Parkeringstillstånd Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Härryda kommun Kommunen har cirka 37 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en miljö och byggnadsnämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Serveringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt alkohollagen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Färdtjänst Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Parkeringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Finspång kommun Finspångs kommun har cirka 21 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en byggoch miljönämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Färdtjänst Sociala myndighetsnämnden Kommunstyrelsen 163

Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-02 Parkeringstillstånd - - Ärenden enligt lagen om Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen automatspel och lotterilagen Beredningen noterar att det finns skillnader mellan de tre kommunerna, men att myndighetsutövning i lägre utsträckning än i Stenungsund hanteras av kommunstyrelsen i de tre jämförelsekommunerna. Förslag till ny hemvist för myndighetsutövningen Demokratiberedningen bedömer att det finns ett behov av att renodla den politiska organisationen på ett sådant sätt att kommunstyrelsen inte ansvarar för myndighetsutövning. Beredningen föreslår att den myndighetsutövning som kommunstyrelsen hanterar som i huvudsak rör en enskild människa flyttas till social myndighetsnämnd. Det som rör myndighetsutövning mot företag eller juridiska personer flyttas till teknisk myndighetsnämnd. Beredningen anser att delegationen fortsatt ska ligga på tjänstepersoner. Beslutsunderlag Förslag 2018-10-12 STENUNGSUNDS KOMMUN Demokratiberedningen Helena Järpsten (oberoende) Beredningsledare Lars-Ebbe Pettersson (S) Vice beredningsledare Beslut skickas till Kansliet 164

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag om att flytta myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har föreslagit att den myndighetsutövning som för närvarande rent ansvarsmässigt ligger under kommunstyrelsen ska flyttas till myndighetsnämnderna. Den huvudsakliga anledningen är en ambition om att renodla den politiska organisationen. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ärendet inte får några ekonomiska konsekvenser. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer inte att det finns några hinder i lag för att flytta myndighetsutövningen enligt demokratiberedningens förslag. För att möjliggöra ett fortsatt smidigt arbete måste delegationsordningarna revideras. Förslagsvis flyttas skrivelserna i kommunstyrelsens nuvarande delegationsordning till de respektive nämndernas delegationsordningar. Detta måste hanteras av nämnderna senast i januari. Beslutsunderlag Demokratiberedningens förslag STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 165

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 249 Dnr: KS 2018/12 Motion om näringsriktig mat till äldre som bor hemma - Lena Hedlund (KD) - Beredningsuppdrag vuxna och äldre Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda matdistribution i form av kylda matlådor. Sammanfattning av ärendet Den 18 april 2017 inkom Lena Hedlund (KD) med en motion angående näringsriktig mat till äldre som bor hemma. Motionären föreslår att matsituationen för denna grupp ska utredas och att Stenungsunds kommun ska erbjuda sina äldre den goda och näringsriktiga mat de behöver. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2017 162 att remittera motionen till beredningen vuxna och äldre för besvarande. Vidare gav fullmäktige uppdraget att Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-20 Slutrapport från beredningen vuxna och äldre 2018-05-25 Kommunfullmäktige 2017-09-18 162 Motion 2017-04-18 Beslut skickas till Vård och omsorg Justerare Rätt utdraget intygar 166

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/12 2018-07-02 Mia Skytt Till Kommunfullmäktige Ekonomisk och juridisk granskning angående näringsriktig mat till äldre som bor hemma från beredningen vuxna och äldre Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda matdistribution i form av kylda matlådor. Sammanfattning av ärendet Den 18 april 2017 inkom Lena Hedlund (KD) med motion angående näringsriktig mat till äldre som bor hemma. I motionen föreslås att matsituationen för denna grupp ska utredas och att Stenungsunds kommun ska erbjuda sina äldre den goda och näringsriktiga mat de behöver. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2017 162 att remittera motionen till beredningen vuxna och äldre för besvarande. Beredningen inkom den 25 juni 2018 med en slutrapport innehållande fyra förslag till förbättringar som gäller förlängd introduktion för nyanställda, utveckla träffpunkter i närområdet, ge valmöjligheter angående matdistribution samt att öka personalens tid hos brukaren i samband med måltid. Beskrivning av ärendet Den 18 april 2017 inkom Lena Hedlund (KD) med en motion angående näringsriktig mat till äldre som bor hemma. Motionären föreslår att matsituationen för denna grupp ska utredas och att Stenungsunds kommun ska erbjuda sina äldre den goda och näringsriktiga mat de behöver. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2017 162 att remittera motionen till beredningen vuxna och äldre för besvarande. Vidare gav fullmäktige uppdraget att utreda matsituationen för gruppen äldre som bor hemma och möjligheten att erbjuda denna grupp god och näringsriktig mat. Beredningen ska utföra en nuläges- samt historiebeskrivning och omvärldsbevakning genom Stenungsunds kommuns jämförelsekommuner, STOkommuner och Soltak-kommuner. Beredningen bör ta i beaktning och redovisa de ekonomiska konsekvenserna för kommunen om motionen föreslås bifallas. Beredningen vuxna och äldre har i sin rapport lämnat följande förslag: All ny personal skall genomgå en utbildning i livsmedelskunskap, nutrition och kost för äldre samt lättare matlagning för att öka kunskapen kring bra kost för våra äldre och genom detta öka kvalitén för de äldre. I samband med nyrekrytering skall introduktionsdagarna utökas till 3 dagar där kunskap ges i städning och lättare matlagning. 167

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/12 2018-07-02 Utveckla träffpunkter i närområdet i samverkan med pensionärsföreningarna och andra föreningar med så kallade soppluncher och liknande (måndagscafét). Detta för att bryta isolering samt vara en plats där man kan skapa nya sociala kontakter. Ge valmöjlighet att beställa matdistribution med leverans av kylda matportioner ex Tjörnlådan. Maten levereras kyld och mottagaren värmer maten när man önskar äta. Personalens tid hos kund skall utökas med 100 % det vill säga till 30 min i samband med måltid. Det är viktigt att personalen ges tid att laga den mat som kunden önskar samt sitta med vid måltiden om så önskas. Detta medför en bättre arbetsmiljö för personalen samt bidrar till att minska personalomsättningen. Ekonomiska konsekvenser Livsmedelskunskap Verksamheten avser att göra en översyn av introduktionsdagarna så att personalen får med sig rätt kompetens för att kunna utföra uppdraget på ett bra och säkert sätt. Förvaltningen ser samma behov som beredningen att stärka praktiska kunskaper kring livsmedelskunskap och kommer ha med detta i kompetensplan framåt. Kompetensutvecklingen kommer ske inom ram. Träffpunkter Träffpunkter kommer att starta till hösten 1 dag/vecka i befintliga lokaler och målgruppen är äldre i samhället som vill träffa andra och umgås. Syftet med träffpunkterna är att skapa förutsättningar för gemensamma forum som ska bidra till trygghet och delaktighet. Träffpunkter finansieras inom befintlig ram. Matdistribution Förvaltningen behöver ytterligare utreda möjligheten att erbjuda matdistribution i form av kylda matlådor som exempelvis Tjörnlådan för att kunna ge ett mer uttömmande svar kring organisation och ekonomiska konsekvenser. Personalens tid i samband med måltid För att möjliggöra mer tid för personalen hos varje brukare måste vägledande bestämmelser samt insatsträdet ses över och göras om. Det är osäkert om detta kommer leda till minskad personalomsättning och bättre arbetsmiljö som beredningen konstaterar. Den ekonomiska konsekvensen av att utöka personalens tid hos kund med 100 %, från 15 till 30 minuter per tillfälle, kommer att leda till fördubblade personalkostnader för den aktuella insatsen jämfört med idag. Nuvarande schablontid för att bereda måltid på 15 minuter per tillfälle resulterar i en kostnad på 83,70 kronor utifrån att en hemtjänsttimma kostar 355 kronor. 168

Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/12 2018-07-02 Uppskattningsvis är det 140 kunder i Stenungsunds kommun som har hjälp med att bereda måltid och utifrån att dessa får hjälp tre gånger om dagen handlar det om 420 tillfällen per dag som ska utökas. Detta ökar kostnaden med cirka 12, 5 miljoner kronor per år. Barnkonsekvensanalys Beslutet anses inte resultera i några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Beslutet anses inte innebära några juridiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-20 Slutrapport från beredningen vuxna och äldre 2018-05-25 Kommunfullmäktige 2017-09-18 162 Motion 2017-04-18 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Vård och omsorg 169

2018-05-25, Näringsriktig mat till äldre som bor hemma 170

Innehållsförteckning Vuxen- och Äldreberedningens förslag...4 Behov, vanor och önskemål...5 Maten...5 Måltidsmiljön...5 Matlagning i hemmet...6 God mat...6 Social samvaro...7 Trivsam...7 Näringsriktig...7 Säker...7 Måltidernas spridning...8 Kostrelaterade hälsoproblem...9 Undernäring, fetma, diabetes och kroniska sjukdomar...9 Nulägesrapport...10 Kompetensutbildning för personal...11 Socialt stöd...11 Personal...12 Utvecklingsområde...12 Serviceinsatser LOV...12 Statistik LOV...12 Avgifter för hemtjänsten...12 Biståndsbedömning...13 Historisk beskrivning...15 Bakgrund...15 Förstudie Stenungsund...15 Intervju med äldre som bor hemma...16 Omvärldsanalys...17 Uddevalla...17 Orust...17 Tjörn...17 Lilla Edet...17 Ale...17 Kungälv...17 Att läsa...18 Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 2(18) 171

Tabeller Table 1:Andel av dagens energi och näringsämnen från olika måltider...8 Table 2: Antal brukare efter insats per hemtjänstdistrikt 201802...10 Table 3: Omsorgsavgift för hemtjänstinsatser...12 Table 4: Budget Hemtjänst 2018...13 Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 3(18) 172

Vuxen- och Äldreberedningens förslag All ny personal skall genomgå en utbildning i livsmedelskunskap, nutrition och kost för äldre samt lättare matlagning för att öka kunskapen kring bra kost för våra äldre och genom detta öka kvalitén för de äldre. I samband med nyrekrytering skall introduktionsdagarna utökas till 3 dagar där kunskap ges i städning och lättare matlagning. Utveckla träfpunkter i närområdet i samverkan med pensionärsföreningarna och andra föreningar med s k soppluncher och liknande (måndagscafét). Detta för att bryta isolering samt vara en plats där man kan skapa nya sociala kontakter. Ge valmöjlighet att beställa matdistribution med leverans av kylda matportioner ex Tjörnlådan. Maten levereras kyld och mottagaren värmer maten när man önskar äta. Personalens tid hos kund skall utökas med 100 % dvs till 30 min i samband med måltid. Det är viktigt att personalen ges tid att laga den mat som kunden önskar samt sitta med vid måltiden om så önskas. Detta medför en bättre arbetsmiljö för personalen samt bidrar till att minska personalomsättningen. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 4(18) 173

Behov, vanor och önskemål När man blir äldre förändras kroppens behov av energi och näringsämnen. Många äldre får dålig aptit och svårt att äta tillräckligt. Hemtjänstpersonalen kan göra stor skillnad genom att på ett bra sätt arbeta med mat och måltider hos den äldre. Till exempel kan det vara viktigt för den äldre att i lugn och ro få hjälp att planera veckans måltider, att följa med till afären för att själv se vilken mat det fnns att välja på och att få maten fnt upplagd på tallriken när det är dags att äta. Insatsen från hemtjänsten bygger på biståndsbeslut. Det är av största vikt att kunden har kontakt med biståndshandläggaren och informerar om vilka behov som fnns. Goda vanor kan ha en positiv inverkan på de äldres hälsa. Många äldre behöver förutom att de har liten aptit, äta ofta för att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. För att främja ökad aptit bör den äldre ha infytande över sin måltidssituation genom vad, när, hur och med vem de äter. Förutom att aptiten ofta blir sämre innebär åldrandet också att upplevelsen av smaker och dofter försämras. Till exempel försämras luktsinnet, vilket gör det svårare att urskilja aromer. Maten bör därför planeras och tillagas med fokus på smaker och dofter efter den äldres önskemål. Åldrandet innebär förändringar av bland annat näringsbehov, immunförsvar, smak, aptit och ätande, vilket gör att det krävs kunskap för att skapa goda, näringsriktiga och säkra måltider. Maten Många äldre har lagat mat till sig själva och närstående i många år och att få fortsätta vara en del i planering och matlagning kan vara viktigt för livskvalitén. Viktigt att personalen tar hänsyn till detta. Den äldre vet bäst själv vilken typ av mat hon eller han tycker bäst om. Maten och måltiderna är en betydelsefull del av livet för många och man bör respektera de vanor som olika personer har. Många behöver uppmuntran och goda förslag på vad som kan inhandlas. Många har även svårt att tugga och svälja och man bör ta hänsyn till detta vid planering. Leverantörer av matlådor erbjuder ofta fera olika rätter. När man värmer färdiglagad mat bör man tänka på att maten både skall se aptitlig ut och smaka gott så att lägga upp på tallrik istället för att servera i plastlådan är att föredra. Man bör även tala om vad som serveras. Matlådor behöver i många fall kompletteras med färsk frukt, grönsaker och efterrätt. En fördel med att ta matlåda från storkök är att det ger möjlighet att erbjuda vissa rätter som annars skulle ta för lång tid för hemtjänstpersonalen att tillaga. Många storkök erbjuder även olika rätter att välja mellan, vilket ger en mångfald av variationer. Men det absolut viktigast är att den äldre tycker om maten och vill äta den. Måltidsmiljön När man blir äldre tar det ofta längre tid att äta. Därför bör den äldre ha möjlighet att äta sin mat i lugn och ro. För många kan det kännas bättre med sällskap under måltiden vilket gör att det blir lättare att äta. Då är det viktigt att personalen ges tid att sitta ned med den äldre under måltiden. Andra föredrar att äta i fred. Det viktigaste är att ta reda på vad den äldre själv vill och anpassa måltiden efter det. Som personal inom Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 5(18) 174

hemtjänsten arbetar man ofta under tidspress och har många sysslor att hinna med under besöket. Det är ändå viktigt att försöka skapa en atmosfär av lugn och ro under måltiden. En stimulerande måltidsmiljö där den äldre har infytande och känner sig delaktig. Då den enskilde får vara med när maten planeras, köps in och tillagas ökar den enskildes infytandet och delaktighet, vilket i sin tur kan bidra till en känsla av självständighet, meningsfullhet och ökad livskvalitet. Äldre har rätt till infytande över maten och måltiderna. Aptiten påverkas av måltidsmiljön. Att sitta och äta vid ett fnt dukat bord med maten upplagd på tallriken kan göra att måltiden känns mer aptitlig och den äldre kan fokusera sig på att äta. Ett varmt bemötande från personalen gör också att måltiden blir en bra upplevelse. Eftersom många äldre personer har liten aptit behöver de äta ofta om de skall få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Detta innebär att det oftast behövs en ordentlig frukost på morgonen, lagad mat två gånger om dagen samt flera mellanmål utspridda över den vakna delen av dygnet. Matlagning i hemmet Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Därför är det viktigt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller högkvalitet. En måltid av hög kvalitet kan skapa förutsättning för ett bra näringsintag, bli en paus med fokus på något trevligt, skapa delaktighet och gemenskap. Det kan vara bra att alltid tänka på att personalen är gäster i de äldres hem. Att en måltid upplevs som bra och gästen känner matglädje beror inte bara på vad som fnns på tallriken. Begreppet måltidskvalitet är bredare, det bör ses ur olika vinklar och delas upp i fera delar. Alla delar behövs och det är därför viktigt att inte någon del helt tappas bort. Som stöd för kvalitetsarbetet fnns en modell i form av ett pussel med fem olika områden. Dessa områden är God mat, Social samvaro, Trivsam, Näringsriktig och Säker. När man bedömer en persons behov av stöd kring mat och måltider behöver man ta hänsyn till alla delar av måltiden och hela dygnets matintag. Beroende på den äldres hälsotillstånd kan hon eller han behöva hjälp med allt från planering av veckans måltider till praktisk hjälp med att få i sig maten. Fysisk aktivitet, till exempel promenader, påverkar också aptiten och ätandet. Även om man har stora behov av hjälp bidrar det till att livskvaliteten ökar hos många äldre om de får vara delaktiga i att planera, köpa och laga maten. En fördel med att maten lagas i hemmet är att dofter och synintryck under matlagningen kan öka aptiten. För många äldre är leveranser av matlådor också ett bra alternativ, om de kompletteras med exempelvis bröd, färska grönsaker och frukt. En viktig förutsättning för att maten och måltiderna ska hålla god kvalitet är att den tid som beviljas står i proportion till den arbetsinsats som krävs. God mat Att laga god mat till många kräver både kunskap och fngertoppskänsla. Vad som är gott är naturligtvis mycket individuellt, men det märks om en måltid är lagad med engagemang och noga avsmakad. Att servera maten vackert och bjuda på dofter som tilltalar och lockar är viktigt för att väcka aptit och intresse. Sannolikt kan möjligheten att välja mat utifrån önskemål och vanor påverka smakupplevelsen. Erfarenhet visar att Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 6(18) 175

även det sätt som måltiden presenteras och serveras, påverkar om maten uppfattas som god eller inte. Social samvaro Måltiden bör vara en del av omsorgen. Matgäster och personal som tillsammans kan dela bra måltider i en trevlig miljö kan vara en viktig stämningshöjare i verksamheten. De kan bidra till en sam-hörighetskänsla, ge tid för social samvaro och stimulans. Att på olika sätt delta i arbetet kring måltiderna genom att påverka recept, hjälpa till vid förberedelse och tillagning av mat är något som uppskattas av många äldre. Det kan bidra till stärkt självkänsla och ge möjlighet att längre kunna ha kvar sina färdigheter. Trivsam Gott bemötande och trevliga lokaler där maten ska ätas bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas som helhet. Rena, fräscha och trevliga lokaler bidrar till matlust och trivsel. Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Bra att också tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera spring i lokalen, att vänta med disk till efter måltiden. Det är en stor fördel om man, inte minst i hemtjänsten, kan ha ett lyhört samtal med den äldre om önskemål kring måltiden. Ska rummet vädras, belysningen ändras, maten läggas upp på något visst sätt eller fnns andra önskemål, som att få sällskap eller att äta ensam? Näringsriktig Ett bra näringsintag är viktigt för alla. När vi blir äldre ger bra mat förutsättning för att orka leva ett aktivt liv och bidrar till att behålla ett eget oberoende. Åldrande innebär ofta att aptit och ätande påverkas. Ofta äter de äldre för lite mat. För att täcka energibehovet behövs därför mat som är extra energität samt att huvudmålen kompletteras med efterrätter och ett individuellt antal mellanmål. Maten kan behöva konsistens anpassas för att svara mot de äldres behov. Menyerna bör så långt det är möjligt anpassas efter de äldres behov, vanor och önskemål för att locka till aptit. Säker All mat som serveras ska vara säker att äta och matgästerna ska kunna känna sig trygga med och inte bli sjuka av maten. Äldre personer är extra känsliga för vissa livsmedel. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska fnnas rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas, även då matgäster hjälper till i köket. Det behövs särskilda rutiner för att säkerställa att matgäster med allergi och överkänslighet inte ska bli sjuka av maten. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 7(18) 176

Måltidernas spridning Viktigt att sprida ut måltiderna Eftersom många äldre har liten aptit behöver de äta ofta om de ska få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Det innebär att det oftast behövs ordentlig frukost på morgonen, lagad mat två gånger om dagen och fera mellanmål utspridda över den vakna delen av dygnet. Äldre bör därför erbjudas minst sex måltider varje dag, uppdelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål. Att sprida ut måltiderna över dygnet innebär också att se till att nattfastan, alltså perioden mellan dagens sista måltid och följande dags frukost, inte blir för lång. En tumregel är att nattfastan helst inte ska överskrida elva timmar. Mellanmålen är särskilt viktiga för äldre. Tillsammans ger mellanmålen ungefär en tredjedel av dagens behov av energi och näringsämnen. Därför är det viktigt att se till att erbjuda minst tre mellanmål varje dag. Tillsynsbesök påförmiddagen, eftermiddagen eller kvällen är bra tillfällen att passa på att servera en smörgås eller liknande. Det går också bra att förbereda mellanmål i förväg. Det kan vara en fördel att nämna detta i biståndsbeslutet. För att göra det möjligt att sprida ut måltiderna över dygnet kan biståndshandläggaren till exempel se till att besöken beviljas, så att det är möjligt att servera tre huvudmål och tre mellanmål varje dag, utspridda över dagen den äldre som behöver det får hjälp med att planera, laga och servera mellanmål den äldre som riskerar för lång nattfasta får hjälp med ett sent kvällsbesök eller ett tidigt morgonbesök, då ett mellanmål serveras. Måltid Andel av dagens energi Frukost 15 20 % Mellanmål 10 15 % Lunch 20 25 % Mellanmål 10 15 % Middag 20 25 % Mellanmål 10 15 % Table 1:Andel av dagens energi och näringsämnen från olika måltider. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 8(18) 177

Kostrelaterade hälsoproblem Undernäring, fetma, diabetes och kroniska sjukdomar Bra matvanor och god näring är förutsättningar för att annan behandling ska ha så bra efekt som möjligt vid sjukdom. Bra matvanor är särskilt betydelsefulla för de äldre. En fullvärdig kost är en förutsättning för att upprätthålla hälsan när man blir äldre. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 9(18) 178

Nulägesrapport När det gäller den äldres behov av stöd gällande måltider är de insatser man kan få beviljat - inköp (inkl att skriva inköpslista), stöd i att bereda måltider, stöd att diska och städa upp efter måltid samt måltidsstöd (personal sitter med vid måltid, matning). Matsituationen för personer med demens skiljer sig inte från övriga med måltidsstöd. I feb 2018 hade ca 280 äldre stöd av hemtjänsten med omvårdnad eller serviceinsatser, se tabell nedan hur fördelningen ser ut per distrikt. 7 st av dessa 280 äldre har stöd endast vid lunch och 74 st har stöd vid måltider fera ggr/dygn vilket göra att totalt är det 81 st som har behov av stöd vid lunch eller fer måltider. Vi har få äldre med specialkost just nu inom hemtjänsten och har man behov av detta får hemtjänsten hjälp med matlåder från tillredningsköket på Tallåsen. Hemtjänst Centrum-Syd Enbart lunch 2 Alla måltider inkl enbart lunch 11 Måltidstöd (att sitta med vid måltid) 8 Totalt antal brukare Centrum-Syd 42 Hemtjänst Centrum-Väst Enbart lunch 0 Alla måltider inkl enbart lunch 22 Måltidstöd (att sitta med vid måltid) 11 Totalt antal brukare Centrum-Väst 55 Hemtjänst Centrum-Öst Enbart lunch 0 Alla måltider inkl enbart lunch 23 Måltidstöd (att sitta med vid måltid) 5 Totalt antal brukare Centrum- Öst 75 Hemtjänst Norr Enbart lunch 4 Alla måltider inkl enbart lunch 13 Måltidstöd (att sitta med vid måltid) 5 Totalt antal brukare Hemtjänst Norr 47 Hemtjänst Söder Lunch 1 Alla måltider inkl enbart lunch 12 Måltidstöd (att sitta med vid måltid) 5 Totalt antal brukare hemtjänst Söder 46 Table 2: Antal brukare efter insats per hemtjänstdistrikt 201802 Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 10(18) 179

De äldre med hemtjänstinsatser bor i egna bostäder i hela Stenungsund med omnejd. De äldre bestämmer själv vilken mat de vill skall köpas in och tillagas t ex ekologiskt, vilken kvalitet mm och personalen fnns med som ett stöd till den äldre. Friheten är stor att själv bestämma över sina matinköp och vilka måltider de vill äta utifrån sitt eget tycke, smak och ekonomi. Den äldre avgör om de vill köpa in färdiga rätter från butiken eller om de vill att hemtjänsten lagar lättare måltid såsom t ex koka potatis och steka en kotlett, korv m.m. Cheferna beräknar att åtminstone hälften av lunchstödet är att personalen lagar en lättare måltid. När behov fnns av måltidsstöd sitter personalen med som stöd under måltiden. Personalen är lyhörda för den äldres önskemål men kan även vid behov försöka motivera den äldre att äta mer näringsriktig kost eller få i sig mera mat och signalerar också till sjuksköterskorna om man ser föreligger en risk för undernäring. Fördelen med att personalen tillagar måltiderna i hemmet är att den äldre kan var med under tillredningen, känner dofter och kan också påverka måltiden. Detta göra också att den äldre får en social samvaro under tiden vilket det kanske inte blir om en matlåda leveraras vid dörren. Handläggarna på biståndsenheten som gör uppföljningar regelbundet, minst en gång per år, hos våra äldre inom hemtjänsten har uppfattningen att måltidsstödet fungerar bra och att vi har en god kvalitet. Kompetensutbildning för personal Under 2018 planeras att erbjuda bas-personalen i hemtjänsten utbildning i livsmedelskunskap, lättare matlagning mm för att öka kunskapen kring kost för våra äldre. Vi har få äldre med specialkost just nu inom hemtjänsten, en får hjälp med matlåder från tillredningsköket på Tallåsen (Funktion Måltid). Implementera livsmedelsverkets nya kostråd för äldre som kommer under våren 2018 Införa kostombud i varje hemtjänstgrupp som får utbildning av dietist kring äldres behov av näringsrik kost, matglädje, lättare maträtter m m som de sedan i sin tur lär ut till personalgruppen. Förslag ligger att kunna visa en matsedel med bilder med tillhörande inköpslista för att lättare förstå vad som erbjuds. Socialt stöd Förutom att den äldre kan få sällskap och stöd vid måltid kan man även ansöka hos biståndsenheten om socialt stöd i form av dagverksamhet. Dagverksamheten fnns på Tallåsens äldreboende och är indelad i två grupper Slupen och Kringlan. Dagverksamheten Kringlan (demens) har möjlighet att ta emot 30-35 gäster med möjlighet att vara där 1-5 tillfälle i veckan beroende på behovet. Varje tillfälle är mellan 3-5 timmar per gång det fnns även möjlighet att välja dag eller kväll. Dagverksamheten Slupen är på tisdagar i 3 timmar är till för personer som behöver av olika orsaker behöver byta miljö, och där möjligheten fnns att ta emot 10 personer. Innehållet i grupperna ser ut som följande: Äta mat tillsammans, bingo, arbeta med trädgård, plantera fröer, skörda, sylta, safta, musik quizz, bakning, boule, gymnastik, korsord, pussel, planering av olika aktiviteter inför högtider, promenader, och i verksamheten fnns även våra två vårdhundar. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 11(18) 180

Personal Inom hemtjänsten arbetar idag ca 190 st medarbetare och medelåldern är 42 år. Det är undersköterskor eller vårdbiträden. Inför sommaren får våra sommarvikarier en 2-dagars introduktionsutbildning kring bemötande, värdegrund, omvårdnad, mat till äldre mm, delegationsutbildning kring medicinhantering samt bredvidgång med personal minst 3 heldagar. Utvecklingsområde Under 2018 planeras att erbjuda personalen i hemtjänsten utbildning i livsmedelskunskap, Nutrition och kost för äldre, lättare matlagning m m för att öka kunskapen kring bra kost för våra äldre hos vår baspersonal och genom detta öka kvalitén för de äldre. Serviceinsatser LOV Lag Om Valfrihetssystem (LOV) innebär att brukaren, efter det att biståndsbeslut är fattat, väljer en utförare, utifrån ett antal godkända leverantörer som kommunen tecknat avtal med, för att få hjälp med insatserna som gäller service det vill säga städ, tvätt och inköp. Den kommunala hemtjänsten är också ett valbart alternativ för serviceinsatser. Trygghetslarm, ledsagarservice, hjälp med omsorgsinsatser och dylikt utförs av kommunens hemtjänst. Under 2018 har vi 3 leverantörer av serviceinsatserna - Stora höga Hemservice som har det största antalet brukare, Seniorbolaget samt Riksstädarna (Stenungsunds hemservice). Statistik LOV 233 äldre har beslut om serviceinsatser av dessa har 138 äldre under feb 2018 valt lovleverantör att utföra serviceinsatserna. 2015 utfördes sammanlagt på 17518,54 antal timmar av 6 leverantörer. 2016 utfördes sammanlagt 14355,25 antal timmar av 4 leverantörer. 2017 utfördes sammanlagt 12800,46 antal timmar av 4 leverantörer. Avgifter för hemtjänsten Stenungsunds kommun debiterar en omsorgsavgift för hemtjänsten som är indelad i 4 nivåer. Den sammanlagda avgiften för service/omsorgsinsatser (hemtjänst), hemsjukvård, trygghetstelefon och korttidsvistelse får inte överstiga 2 044 kronor per månad (maxtaxa). Nivå Typ av insats 1 Insats upp till tre timmar per månad timavgift f.n. 315 kr/timma 2 Enbart serviceinsatser 1011 kr/månad 3 Service och omsorg på vardagar (ej nätter) 1517 kr/månad 4 Service och omsorg inklusive kvällar, helger och nätter. Maxtaxa, för närvarande 2 044 kr/månad Table 3: Omsorgsavgift för hemtjänstinsatser Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 12(18) 181

Externa utförare LoV Intern hemtjänst omsorg och service Summa Table 4: Budget Hemtjänst 2018 4 800 tkr 47 449 tkr 52 249 tkr Budget avgifter 2018 2018 har vi budgeterat för 2 880 tkr i hemtjänstintäkter 2017 var utfallet 2 927 tkr i hemtjänstintäkter Biståndsbedömning Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser. Hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till att få hjälp vid fera tillfällen under dygnet. Den äldre som har svårt att klara sig själv i sitt hem kan ansöka om hemtjänst. Stödet från hemtjänsten ska hjälpa den äldre till ett så självständigt liv som möjligt, så att den äldre kan bo kvar hemma så länge denne önskar. Behov av hemtjänst föreligger om den äldre på grund av nedsatt fysisk, psykisk och/eller kognitiv förmåga har svårt att på egen hand klara sin dagliga livsföring upplever otrygghet eller känsla av isolering har en hemsituation som bedöms som osäker på grund av kognitiv svikt. Behovet av hemtjänst bedöms vara tillgodosett om den enskilde själv kan utföra insatsen har annan person i hushållet eller i sin omgivning som utför insatsen får behovet tillgodosett genom alternativa insatser genom hjälpmedel ökar sin funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett. Hemtjänst kan delas upp i omsorg och service. Service syftar till praktisk hjälp med bl.a. städning, tvätt, inköp, ärenden och hushållsgöromål. Omsorg är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov och innefattar t.ex. tillsyn, personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, förfyttningar, måltidshjälp, social samvaro samt promenader. Det är handläggarna på biståndsenheten som efter ansökan från den äldre bedömer och beviljar behov av stöd utifrån Socialtjänstlagen SOL utifrån skälig levnadsnivå samt kommunens vägledande dokument som är beslutade av politiken. Handläggningstiden varierar utifrån sökt insats och hur akut insatsen är. Biståndshandläggaren utreder behovet av hjälp och fattar beslut om insatser. Insatsernas omfattning och mål framgår av beställningen som skickas till aktuell chef och hemtjänstgrupp. Till varje insats fnns framtagna tidsschabloner avseende beräknad tidsåtgång. Biståndshandläggaren har en viktig roll för att tillgodose behovet av mat och måltidsstöd för äldre genom att bevilja tillräckligt med tid för att: den äldre ska kunna vara delaktig i planering, inköp och tillagning av maten den äldre ska få det stöd hon eller han behöver under måltiden för att äta den äldre ska ha möjlighet att komma ut och röra på sig den äldre ska ha möjlighet att få hemlagad mat vid behov matlådor ska kunna värmas på ett sätt som bevarar smak och näringsämnen Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 13(18) 182

Biståndshandläggaren bör bevilja rätt insats och tillräckligt med tid för att den äldre ska kunna få vällagade och aptitligt serverade måltider i en miljö som stimulerar aptit och ätande. maten ska kunna kompletteras med färska grönsaker och frukt maten ska kunna serveras på ett aptitligt och tilltalande sätt. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 14(18) 183

Historisk beskrivning Bakgrund Vård- och äldreomsorgschefen skriver i en tjänsteskrivelse från den 29 april 2008 att leverera färdiglagad mat kan idag utifrån individuella behov tillgodoses på annat sätt. Finns behovet att få hjälp med hemleverans kan bistånd ges för inköp av färdiglagade maträtter. Kommunfullmäktiges beslut 2008-06-09, då det beslöts att serviceinsatser som städ, tvätt och inköp skall utföras av extern utförare efter utredning och beslut enligt Socialtjänstlagen och att en utredning enligt lagen om valfrihet initieras under hösten 2008 efter att Stenungsund ansökt om stimulansmedel för att förbereda sig för ett valbarhetssystem: -Matdistribution upphör att vara en insats som ges bistånd enligt socialtjänstlagen, då behov kan tillgodoses på annat sätt. Stenungsunds kommun införde LOV (Lagen om valfrihet) från och med 1 jan 2009 och är ett alternativ till lagen om ofentlig upphandling. Insatserna gäller endast service som städ, tvätt och inköp av div varor. Stenungsunds kommun ansökte då om stimulansmedel på 1,8 Mkr som beviljades till bl a projektledning, information och utbildningar för att genomföra valbarhetssystemet. Det är handläggarna på biståndsenheten som efter ansökan från den äldre bedömer och beviljar behov av stöd gällande mat och alla som har behov av stödet får det. De insatser man kan få beviljat är inköp (inkl att skriva inköpslista), stöd i att bereda måltider, stöd att diska och städa upp efter måltid samt måltidsstöd (personal sitter med vid måltid, matning) utifrån riktlinjer i våra vägledande dokument som är beslutade av politiken. Den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) gäller från och med 1 januari 2009. Den nya lagen skapar förutsättningar för privata alternativ. Valfriheten innebär att efter ett biståndsbeslut ska han eller hon välja leverantör utifrån ett antal godkända leverantörer som kommunen tecknar kontrakt med. Privata företag som ideella organisationer kommer att kunna ansöka om att bli godkända som leverantörer. Tjänster som föreslås ingå i utformning av förfrågningsunderlag från Lagen om valfrihetssystem (LOV) är servicetjänster inom hemtjänstens verksamhet i ordinärt boende. Med servicetjänster avses tvätt, städ och inköp i ordinärt boende. Förslag på utförare är externa leverantörer som godkänts utifrån kommunens förfrågningsunderlag dvs. kommunen skall inte bara vara ett valbart alternativ utifrån servicetjänster. Förstudie Stenungsund Kylda hemtjänstportioner har tidigare tillhandahållits av funktion Måltid under ett fertal år. Tillreddes då i köket på Getskärs förskola. Dåvarande måltidschef beställde en förstudie. Förstudien var första fasen av ett projekt. Syftet med förstudien var att utifrån målet titta på förutsättningarna för att införa ny teknik för färdiglagad kyld mat att distribuera till kunder. Förstudien var starkt riktat mot målet vilket gör det enklare att prioritera så att: enheten fck en godkänd hantering av kyld mat där stor hänsyn togs till smaken och måltids upplevelsen utifrån kundperspektiv I dagens måltidsverksamhet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar vad avser kunskap och utveckling av färdiglagad kyld mat. Det är också nödvändigt att ha goda Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 15(18) 184

argument för att få underlag till investering för införandet av ny teknik anpassad för kyld mat. En säker livsmedelshantering är en viktig framtidsfaktor då kraven från omvärlden ökar. Måltidsenheten tillsammans med miljö och hälsoskyddsförvaltningen har ett gemensamt intresse av att skapa dessa förutsättningar. Vi måste därför få kunskap om olika kylsystem för kyld mat och den teknik de kräver. Omvärldsanalysen visar att kyld mat är en kraftigt växande sektor inom storhushåll. En bakomliggande orsak är enligt Sik (svenska institutet för konserveringsforskning) ett ökat antal äldre som bor hemma, höga transportkostnader, miljöskäl, fexibilitet och temperaturkrav. Den metod vi ser som ett alternativ för måltidsenheten är ett system som anpassas efter maträtten, i rapporten går den under benämningen kyld mat under kontrollerade former. Metoden påminner om sous-vide metoden. Enligt livsmedelsverkets rapport Sous vide matlagningsmetod på frammarsch beskriver man inte bara risker utan också att metoden innebär fördelar som att lokaler och personal kan utnyttjas bättre. Detta ökar produktiviteten och minskar energikostnaderna. Det blir mindre stress och möjlighet att hålla en bufert. Genomgående för de kylsystem man presenterar i rapporten är en obruten kylkedja till matgäst. Det som krävs är ett nedkylningsaggregat med hög kapacitet för kylrum, skåp med kyla för transport och förvaring, förpackningsmaskin, engångsformar, förslutningsflm, etikettskrivare, datalogg för temperaturkontroll och tillgång till avskilt utrymme för verksamheten. Likaså behövs utbildning för personal, egenkontrollprogram, recept och råvaror anpassade för valet av kylsystem. I intressentanalysen genomfördes en intervju med äldre matgäster som bor hemma i Stenungsund. Resultatet visar att man är nöjd med en-portionsformarna men alla var genomgående negativa till fryst mat. Nyttoanalysen pekar på att kyld mat under kontrollerade former bidrar till en hög livsmedelssäkerhet för kylda färdiglagade maträtter. Metoden ökar också möjligheterna att tillaga mat före och efter arbetstoppar vilket skulle minska tidspressen för personalen. Intervju med äldre som bor hemma Intervjuaren följde med i en av bilarna som kör ut mat till de äldre som bor hemma. Kommentarer: Alla tyckte genomgående att det var negativt med fryst mat Hälften tyckte att maten var för dåligt saltad, både damer och herrar Önskerätter: Stekt fäskkotlett med lök, Ryggbif med lök, Kåldolmar, Köttfärslimpa, Kycklingrätter, Lax, Ängamat, Lever Viktigt att all mat är välkokt både kött och grönsaker Maten värms både i ugn, mikro och i kastrull Överbliven mat sparas Det framgick att maten inte alltid åts enligt kökets rekommendation, den mat som är tänkt att serveras på måndag åts ibland inte förrän på onsdag Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 16(18) 185

Omvärldsanalys Uddevalla Kommunens centralkök lagar mat till kommunens äldre boenden och till de ca 350 personer som vill ha mat hemsänt (54 kr/portion). All mat- och varudistribution sköts av kommunen. Matdistributionen avser leverans av kylda maträtter. Matlagning i hemmet som extra stöd testades under 2016 då personalen också fck stöd av dietist, sjuksköterska och kommunens kostenhet. Orust Distribution av varm mat till hemtjänstens brukare upphörde pga svårigheteterna att upprätthålla kvaliteten på den varma maten samt medförande höga kostnader. Kommunen har idag tecknat avtal med Tjörns Måltids AB som levererar kyld mat till de brukare som enligt socialtjänstlagen har biståndsbedömd insats avseende matdistribution(45kr/portion). Brukare som bedöms ha behov av enklare matlagning i hemmet(tillagning ca 15 min) kan enligt socialtjänstlagen erbjudas detta. Tjörn Matdistribution i form av kylda matlådor via Tjörns Måltids AB. Matleverans till hemmet kostar 50kr/portion och det fnns 10 maträtter att välja på. Lilla Edet Matdistribution till de som bor hemma. Kostnaden ligger mellan 55-65 kr/portion beroende på vad man väljer. Ale Hemtjänsten erbjuder brukare med minst tre insatser per dag och beslut om matdistribution möjlighet till matlagning i hemmet utifrån biståndsbeslut. Kungälv Matdistribution med biståndsbeslut (40 kr/portion). Kostavgift utan biståndsbeslut är 68kr/portion. Avgift tillkommer vid hemkörning. Kommunen erbjuder kyld färdiglagad mat hem till brukare som så önskar. Det fnns fera maträtter att välja bland. Beställningen görs från en matsedel med hemtjänsten som sedan levererar en bestämd dag/v. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 17(18) 186

Att läsa Nordiska Näringsrekommendationer (NNR 2012) Rekommendationerna omfattar både sjukhus och äldreomsorg som också bör ses som en vägledning i arbetet med att utarbeta lokala riktlinjer, upphandlingsunderlag och rutiner utifrån de behov som identiferats i verksamheten. Beredningen Vuxna och Äldre 2018-05-25 18(18) 187

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2017-09-18 162 Diarienummer 0359/17 Beredningsdirektiv - Motion om näringsriktig mat till äldre som bor hemma - Lena Hedlund (KD) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motion om näringsriktig mat till äldre som bor hemma till beredningen vuxna och äldre för besvarande med följande beredningsdirektiv: Beredningen vuxna och äldre får i uppdrag att utreda matsituationen för gruppen äldre som bor hemma och möjligheten att erbjuda denna grupp god och näringsriktig mat. Beredningen ska utföra en nuläges- samt historiebeskrivning och omvärldsbevakning genom Stenungsunds kommuns jämförelsekommuner, STO-kommuner och Soltak-kommuner. Beredningen bör ta i beaktning och redovisa de ekonomiska konsekvenserna för kommunen om motionen föreslås bifallas. Beredningsuppdraget ska delredovisas på kommunfullmäktiges sammanträde i december 2017 och slutredovisas i april 2018. Sammanfattning av ärendet Lena Hedlund (KD) inkom den 25 april 2017 med en motion angående näringsriktig mat till äldre som bor hemma. Motionären föreslår att matsituationen för denna grupp ska utredas och att Stenungsunds kommun ska erbjuda sina äldre den goda och näringsriktiga mat de behöver. Äldre som bor hemma bedöms vara de personer som omfattas av hemtjänsten genom biståndsbeslut vilket är den grupp kommunen kan erbjuden mat. Kommunfullmäktige remitterade den 22 maj 2017 113 till presidet att förbereda ett beredningsdirektiv för antagande av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges presidium har behandlat ärendet och föreslår att motionen ska remitteras till beredningen vuxna och äldre. Beredningen ska svara på motionen och utföra en nuläges- samt historiebeskrivning och omvärldsbevakning genom Stenungsunds kommuns jämförelsekommuner, STO-kommuner och Soltak-kommuner. Beredningen bör ta i beaktning och redovisa konsekvenserna om motionen föreslås bifallas. Kommunfullmäktiges presidium bedömer att beredningen bör kunna svara på motionen utan ytterligare ekonomiska medel då stor del av underlaget bör ligga i kommunikation med andra kommuner samt uppgifter från sektor socialtjänst. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-06-09 Motion 2017-04-25 188

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2017-09-18 Protokollsutdrag skickas till Beredningen vuxna äldre Vid protokollet Mia Skytt Justeringsdatum 2017-09-22 Ordförande Jan Glimstedt (L) Justerare Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Eva Öhlin (M) 189

Protokoll Kommunstyrelsen 2018-11-26 269 Dnr: KS 2018/548 Verksamhetsberättelser för beredningarna 2018 för mandatperioden 2014-2018 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen samt överlämna ärendet till kommunfullmäktige för kännedom. Justerare Rätt utdraget intygar 191

Verksamhetsberättelse Demokratiberedningen 2014-2018 Genomfört Utredning av motion Barnombudsman. Utvärdering av Kommundelsstämmorna genom en enkätundersökning till samtliga hushåll. Utvärderat Kommundelsstämmorna genom att vi besök samtliga stämmor under mandatperioden. Utrett förslag om arvode för vigselförrättare Lämnat förslag i sammanfattningen till KF om att ha riktade teman för att öka deltagandet från medborgarna. Utvärderat hur man som politiker upplever sig ha rätt förutsättningar att klara sitt uppdrag genom en enkät och redovisat resultatet I KF. Utifrån resultat planerat och genomfört tre rådslag 2015 - Hans Abrahamsson 2016 - Edvard Andersson 2017 - Gustaf Höjer Genomfört utvärdering av den politiska organisationen i kommunen och lämnat förlag till KF om översyn med förslag till utökat KS samt utökat KF. Uppdaterat arvodesreglementet för den politiska organisationen för att möta den nya politika organisationen som träder i kraft november 2018. Uppdaterat samtliga reglementen för den politiska organisationen för att möta den nya politiska organisationen. Uppdaterat och justerat arbetsordningen för den politiska organisationen, kvarstår att säkerställa att det inte utifrån juridiska perspektiv står på två ställen uppdragsbeskrivningen och arbetsordningen Demokratiberedningens förslag är att låta förvaltningen säkerställa detta genom att läsa igenom och flytta över text från uppdragsbeskrivningen till arbetsordningen och vice versa. Se bifogat uppdrag till förvaltningen. Utvärderat myndighetsnämndernas uppdrag och lämnat förslag till KF att flytta ansvaret enligt förslag från kommunstyrelsen till Myndighetsnämnderna. Kvarstår att jobba klart Säkerställa arbetsordningen och uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen, utifrån ett juridiskt perspektiv, risk finns att text finns i båda dokumenten uppdragsbeskrivningen och arbetsordningen. Demokratiberedningens förslag är att låta förvaltningen säkerställa detta genom att läsa igenom och flytta över text från uppdragsbeskrivningen till arbetsordningen och vice versa. Se bifogat uppdrag till förvaltningen. 192

Verksamhetsberättelse för beredningen Barn och ungdom år 2017, samt för mandatperioden 2014-2018. Beredningen har under året haft sex möten och ett slutfört uppdrag ang. Utbildningsplan. Året började med fortsatt arbete kring beredningsuppdraget Utbildningsplan samt att beredningen sökte anstånd om 170921, och som var tänkt att vara klart december 2017. Uppdraget kring utbildningsplanen drog över tiden då beredningens uppdrag från början var att utvärdera och revidera Gymnasieplanen inför varje mandatperiod. Då det visade sig att Gymnasieplanen inte användes av skolledningen, ansåg beredningen att varken utvärdering eller revidering skulle göras. Beredningen bedömde istället att en hanterbar Utbildningsplan istället skulle skrivas. Beredningen har under mandatperioden haft uppdragen att utarbeta en Kost- och hållbarhetspolicy (dnr 0431/14), utreda hur man kan får in Utökad daglig aktivitet i grundskolan (dnr 0815/14), Lokalt barnombud (dnr 0335/15),Fältarbetare (dnr 0764/16), samt Utbildningsplan (dnr 2018/120). Tankar kring fortsatt arbete kring beredningen är att det är av stor vikt att ledamöterna är närvarande på mötena för att engagemanget kring uppdraget inte skall halta. Fabian Gustafsson Arbetarepartiet Socialdemokraterna, Emma Ramhult Vänsterpartiet, Anneli Holmén Miljöpartiet, Ingela Ström Centerpartiet, Kenny Bergander Liberalerna, Gunnar Pettersson Kristdemokraterna men numera Oberoende, Peter Öberg Moderaterna, samt vice beredningsledare, John Hansson Sverigedemokraterna, Liz Noréen Arbetarepartiet Socialdemokraterna, samt beredningsledare har under mandatperioden suttit med som beredningsledamöter. 193