Förord. Alla sagor börjar med Det var en gång... För oss alla gäller att vi är en del av historien. De som påverkat våra liv är naturligtvis våra föräldrar och förfäder. Vid släktforskning kommer det upp många, många olika detaljer och öden. Här tar jag upp speciellt en person som har blivit mycket omtalad både här I Sverige och i USA. Min farfars farfar Nils Nilsson-Hellboms liv. Nils Nilsson föddes 1803-03-01 i Vansäter i Söderala, en by söder om Söderhamn. Fadern var Båtsman Nils Jansson-Wansberg född 1775 och soldat No.104 vid 1:a Norrlands i 1.adels Båtskompani. Han deltog i finsk-ryska kriget 1808-1809. (Det var i det kriget som Johan Ludvig Runeberg avhandlar Sven Duva m.fl.). Nils Jansson-Wansberg avled endast 34 år gammal år 1809 vid Arméns Sjukhus i Norrtälje. Förmodligen av skador orsakade vid kriget. Modern hette Greta Olsdotter född 1770 och var ifrån Svartnäsbruk i Hälsingland. Nils hade tre syskon Jan född 1709, Olof född 1805 och Margareta född 1808. Modern Greta Olsdotter kunde som änka inte klara försörjningen av de tre barnen. Efter faderns död år 1809 flyttade (utackorderades) Nils Nilson år 1810, endast 7 år gammal, till den kände nämndemannen Per Jonsson i Lynäs 5. Han bodde där till 1821 då han återflyttade till Vansäter. Han var dräng på olika platser i Vansäter och Lynäs tiden 1821-1827. Nils erhöll år 1827 anställning som Kronobåtsman No. 103. vid Västernorrlands 1:a Båtkompani. Han fick då övertaga båtsmanstället vid Färjebacken i Lynäs samt även efternamnet Hellbom efter den tidigare nu pensionerade båtsmannen Jonas Hällbom (Hällbom med Ä). Det var vanligt på den tiden att man som soldat fick sig tilldelat ett soldatnamn = båtsmansnamn. Nils Nilsson-Hellbom fick därefter heta Nils Hellbom. Ett namn som han sedan behöll och som nu är vårt familjenamn. Nils Hellbom gifte sig år 1830 med Lisa Olofsdotter född 1801 från Ljusne Masugn, Söderala. De fick fyra barn, Margta, Nils, Christina och Olof.
Religionsfrihet rådde inte på 1840-talet i Sverige. Kyrkan var allenarådande. Men det fanns andra religiösa tankar bland befolkningen än den officiella. En förkunnare vid namn Erik Jansson från Biskops Kulla i Uppland reste i Uppland, Dalarna och Hälsingland och förkunnade en något avvikande religion än kyrkan. Erik Jansson framfart sågs naturligtvis icke med blida ögon av prästerna och länsmännen. Det började bildas grupper av s.k. Erskjansare på olika platser i Hälsingland, bl.a. i Söderala. Och man t o m brände de religiösa böcker som man tidigare använt i s.k. bokbål. Kyrkan försökte på alla sätt förhindra spridningen av den nya läran Utopian. Nils Hellbom var en lång, stor och stark person. Han sades väga ca 110 kg samt vara snabb och smidig vilket kommer att framgå av vad som följer. Vad man förstår var Nils Hellbom djupt religiös och drogs till gruppen Erskjansare tillsammans med systern Margareta. Det visade sig att Nils Hellbom och Erik Jansson blev mycket förbundna och snart var Nils livvakt åt Erik Jansson. Många dokument visar att Erik Jansson verkligen hade behov av en livvakt av Nils format. Erik Jansson blev ofta förföljd, åtalad och ställd inför rätta för sin tro. Bl.a. inträffade en händelse hos Olof Jonsson på Vallen, Söderala där Erik Jansson skulle få övernatta på sin färd till Delsbo Häradsrätt. Då det blev känt att Erik Jansson skulle finnas på Vallen såg prosten Shedin till att samla ihop folk från olika byar för att kunna gripa Erik Jansson. De gick in i huset för att ta fast honom men någon släkte ljuset och det blev handgemäng i mörkret. Nils Hellbom såg då till att få tag på Erik Jansson och få honom ur huset. De gick rakt fram genom folksamlingen på gårdsplanen och vidare ut på vägen. När det upptäcktes att Erik Jansson och Nils Hellbom hade undkommit sände man folk längs vägen för att få dem fast. Det blev handgemäng igen och Nils Hellbom uppehöll där angriparna så att Erik Jansson kunde fly undan. Efter att angriparna ordentligt fått på nöten och gett upp, sökte Nils Hellbom upp Erik Jansson. Tillsammans gick de sedan till fots upp till Holsänge i Enångers socken. Vid ett annat tillfälle hade Erik Jansson andaktsövning hos Anders Jansson i Lynäs. Det samlades folk på gården utanför och man kastade sten på fönstren.
Nils Hellbom och Olof Olsson från Kinsta kom ut på gården och sprang efter de som kastat stenarna. De hann ifatt dem och grep dem, samt tog dem in i huset där de kvarhölls över natten. Blodvite lär ha uppstått under slagsmålet. För detta instämdes Erik Jansson, Olof Olsson, Anders Jansson, Nils Hellbom och några andra till Norrala häradsrätt. Dokumenten från Norrala Häradsrätt utgör en intressant läsning. Man frikändes. Dokumenten finns bevarade. Nils Hellbom var också närvarande vid den rättegång som genomfördes i Delsbo mot Erik Jansson. Han måste där skydda Erik Jansson mot angrepp under pausen i rättegången, likaså efter dess slut. Rättegången har beskrivits av Nils Hellbom på hans ålders höst och utgör även denna en mycket intressant läsning. Erik Jansson dömdes dock vid rättegången till fängelse och skulle per hästvagn transporteras till Gävle för att där avtjäna sitt straff. När vagnen med fångtransporten passerade Lynäs i Bergvik blev den dock överfallen av tre maskerade män varvid Erik Jansson fritogs. Man kan väl med skäl förmoda att Nils Hellbom var en av de maskerade männen! Men detta är inte belagt och kommer aldrig att så kunna ske. Erik Jansson gömdes på olika platser i Hälsingland innan han fick tillfälle till att per båt ta sig till Amerika. Där grundade han Bishop Hill efter namnet Biskops Kulla i Uppland där han var född. Han skulle här tillsammans med ca 1200 utvandrare från Sverige bygga sitt Utopia. Denna religiösa väckelse som hade bedrivits, medförde att många bönder sålde sina hemman och samlade alla pengar i en gemensam pott. Den användes för att föra över utvandrarna från Sverige. Man måste komma ihåg att denna utvandring skedde ca 15 år före det Amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Det finns f.ö. ett museum i Biskops Kulla utanför Öresundsbro väster om Uppsala där viss källforskning kan ske. En mängd litteratur finns om utvandringen. Det finns även andra platser I Sverige, bl. a i Östervåla och i Alfta intresserade kan ta del av denna utvandring. Besök rekommenderas!
Det sägs att Wilhelm Moberg bl.a. använde den här gruppen i sin forskning om utvandringen och som underlag för sina böcker. Utvandrarna utkom 1949 och den skulle följas av Invandrarna 1952, Nybyggarna 1956 och Sista brevet till Sverige 1959. Nils Hellbom, som önskade följa med till Bishop Hill, var ju dessvärre anställd som soldat. 1846 sökte han hos Söderala Sockennämnd stöd för att hos Chefsämbetet ansöka om avsked ur Kronans tjänst. Sockennämnden ville inte bevilja detta då man erfarit att Nils Hellboms hustru och fyra barn icke skulle vilja flytta med till Amerika. Man ansåg att han skulle stanna kvar i tjänsten för att försörja hustru och barn. Men tydligen var hans religiösa tro på Utopian så stark att han trots detta försvann från Söderala. Eftersom han därvid rymde (= deserterade) från sin soldattjänst efterlystes Nils Hellbom i Norrlandsposten av Landshövdinge-Ämbetet i Gävleborgs län sedan han den 15 juli 1846 lämnat Söderala. För att enligt egen utsago per fot ta sig till Gävle och söka arbete och senare icke hörts av. Till saken hör att fartyg till Amerika då utgick bl. a från Gävle och Söderhamn. Det var vanligt på den tiden att många personer erhöll plats på fartygen under falskt namn, bl. a för att icke kunna spåras. Det är troligt att Nils på detta sätt kom till Amerika då det icke finns någon information om vilket fartyg eller vilket sällskap han medföljde. Men till Amerika och Bishop Hill kom han och var därmed åter i tjänst hos Erik Jansson. Till Bishop Hill reste också han syster Margareta Wannsberg-Hebbe med sina fyra barn. Hon bodde på Ina1S i Söderala med sin man Carl Gustav Hebbe. Denne stannade dock kvar i Söderala, flyttade senare till Färentuna i Stockholm och dog i smittkoppor 1858-02-27. Margareta reste med skeppet Agder från Stockholm 1846 och detta finns dokumenterat i Swedish Passenger Arrivals in New York 1820-1850. Hon och barnen överlevde hela resan till Bishop Hill, vilket många inte gjorde. Av de ca 1200 som avreste från Sverige kom bara ca 900 levande fram till Bishop Hill! Bl.a. försvann ett fartyg från Söderhamn med ca 80 personer med man och allt.
Margareta var lärare i Bishop Hill den första tiden. Hon lärde därvid de äldre att läsa och skriva. Hon synes ha varit en stor tillgång för Bishop Hills utveckling. Men efter ett tag lämnade hon kolonien. Hon bosatte sig i Galesburg 1850 för att därefter återkomma till Bishop Hill, då gift med en Jöns Klintberg. Jöns Klintberg stannade sedan hela livet i Bishop Hill och fick sin andel när kolonien delades. Man må ju säga att det var två duktiga syskon som tog sig till Amerika! Bland många andra utvandrare... Mycket finns dokumenterat om Bishop Hill som ligger sydväst om Chicago. Detta kommer icke att behandlas här då det finns mycket dokumentation att hämta bl. a på Internet. Där bor numera bara ca 200 personer och det finns ett flertal byggnader och ett museum från Erskjansarnas historia. Men Bishop Hills besöks av ca 500.000 turister per år! Se hemsidan http://www.bishophill.com/ Det fanns en målare från den perioden som hette Olof Krans, härstammande från Uppland. Denne har målat ett stort antal porträtt och händelser från kolonien. Bl. a finns på museet i Bishop Hill ett flertal porträtt av många Söderalabor, bl. a också av Nils Hellbom. Dessutom finns där en tavla av Legenden om Nils Hellbom och Indianen. En översättning av händelse som ett utdrag av en artikel från 1917 i USA finns med på denna hemsida. Nils Hellbom synes ha varit en allt i allo på Bishop Hill. Han var ordningsman, murare, vagnsmakare och ibland ställföreträdande pastor. Nils deltog som murare vid uppbyggandet av flertal hus på Bishop Hill. Detta finns dokumenterat från flera olika källor, bl. a från sparade brev från personer som var hantlangare åt Nils. Det sägs att koleran skördade många liv, bl. a skall man på enbart en enda dag ha begravt 16 personer. Stor och stark som Nils Hellbom var fick han också vara gravgrävare. Han bodde i källarvåningen i det som då var Bishop Hills köttmagasin. Huset finns fortfarande kvar liksom ravinen bakom huset som än i dag kallas för Hellboms Helveta = Hellboms Helvete. Varför är icke konstaterat.
1863-12-02, 60 år gammal, gifte Nils om sig med Martha Persdotter-Ström född 1818-06-07 från Heden, Bollnäs. Hon i sin tur hade rest med sina två söner Eric och Pehr till Bishop Hill och lämnat maken Erik Ström kvar i Sverige. Nils hustru Greta Olsdotter i Sverige lär ha levat som fattig piga under hela livet. Hon dog vid 87 års ålder år 1888 av Ålderdomstyning. Nils var politiskt aktiv som republikan. 1867-01-17 döptes han som #73 i Adventist- Kyrkan i Bishop Hill. Nils Hellbom dog 1890-06-19, också 87 år gammal, och är begravd på Bishop Hills kyrkogård på plats nr #118. Makan Marta Persdotter-Ström-Hellbom dog 1901-12-15 och är begravd på samma plats som Nils. På kyrkogården i Bishop Hill ligger många släktingar till Hälsingar. Detta är en plats dit många, som är intresserad av sina släktingar och släktforskning, borde besöka. Epilog följer... Epilog skriven av Lars-Ove Johansson: Hur var det möjligt att Erskjansarna, som förföljdes i sitt hemland och utvandrade till Bishop Hill, kunde åstadkomma det som finns och har funnits i Bishop Hill med omnejd? Ett av svaren måste vara att det var ett mycket duktigt och kunnigt folk som utvandrade till Bishop Hill. Man hade tron och ett gemensamt mål att bygga sig ett Utopia på den amerikanska prärien. Med detta som dragkraft byggde man så Bishop Hill. Idag en mycket viktig historisk plats och ett minnesmärke i den Svensk-Amerikanska historien. ------------ Och min farfars farfar Nils Hellbom var en av dessa personer! Och därmed är naturligtvis jag själv, och de mina, också en del av historien... Folke Hellbom