Avfallsplan för tiden 2006-2010

2005-09-29 1 (63) YDRE KOMMUN Renhållningsordning för Ydre kommun Avfallsplan för tiden 2006-2010 Till renhållningsordningen hör också kommunens Föreskrifter för avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige i Ydre kommun, KF 85/2005-12-19 att gälla från och med 2006-05-01.

2005-09-29 2 (63) Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 2 1. AVFALLSPLANERING... 4 2. MÅL OCH STRATEGIER... 4 2.1 Avfallshanteringens miljöpåverkan och avfallet som resurs... 4 2.2 Nationella mål... 5 2.3 Övergripande mål för Ydre kommun... 6 3. LAGSTIFTNING... 7 4. AVFALLSVERKSAMHETEN I YDRE KOMMUN... 7 5. INFORMATION... 8 6. AVFALLSANLÄGGNINGAR... 8 7. HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL... 10 7.1 Inledning... 10 7.2 Mängder... 11 7.3 Insamling... 12 7.4 Behandling... 13 7.5 Problembeskrivning... 14 7.6 Mål... 14 7.7 Åtgärder... 15 8. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 15 8.1 Inledning... 15 8.2 Avfall av elektriska och elektroniska produkter... 15 8.3 Förpackningar... 16 8.4 Returpapper... 17 8.5 Däck... 18 8.6 Problembeskrivning... 18 8.7 Åtgärder... 18 9. PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL... 18 9.1 Inledning... 18 10. BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL SAMT JORD- OCH SCHAKTMASSOR... 19 10.1 Inledning... 19 10.2 Mängder... 19 10.3 Insamling... 19 10.4 Behandling... 19 10.5 Problembeskrivning... 19 10.6 Mål... 20 10.7 Åtgärder... 20 11. AVFALL FRÅN BEHANDLING AV KOMMUNALT AVLOPPSVATTEN... 21 11.1 Inledning... 21 11.2 Mängder... 21 11.3 Insamling... 21 11.4 Behandling... 21 11.5 Problembeskrivning... 21 11.6 Mål och åtgärder... 21 12. BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL... 22 12.1 Inledning... 22 12.2 Mängder... 22

2005-09-29 3 (63) 12.3 Insamling... 23 12.4 Behandling... 23 12.5 Problembeskrivning... 23 12.6 Mål... 23 12.7 Åtgärder... 23 13. EJ BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL... 23 13.1 Inledning... 23 13.2 Mängder... 23 13.3 Insamling... 23 13.4 Behandling... 24 13.5 Problembeskrivning... 24 13.6 Mål... 24 13.7 Åtgärder... 24 14. AVFALL FRÅN BEHANDLING AV INDUSTRIELLT AVLOPPSVATTEN... 24 14.1 Inledning... 24 14.2 Mängder... 24 15. SPECIALAVFALL FARLIGT AVFALL... 24 15.1 Farligt avfall... 24 15.2 Avfall från sjukvården... 26 15.3 Asbest... 26 16. TOTALA AVFALLSMÄNGDER OCH ENERGIUTTAG... 26 16.1 Avfallsmängder... 26 16.2 Energiuttag... 27 17 EKONOMI... 27 17.1 Förr & nu... 27 17.2 Principer och övergripande mål inom avfallsekonomin... 28 17.3 Styrmedel för att nå målen... 28 17.4 Renhållningstaxa... 30 17.5 Renhållningstaxan i Ydre kommun... 31 17.6 Framtidens avfallsekonomi... 32 18. REGIONAL SAMVERKAN... 32 19. HANDLINGSPROGRAM... 32 Bilaga 1 - Sammanfattning av lagstiftning... 34 Bilaga 2. Karta över återvinningsstationer för producentansvarsmaterial... Bilaga 3 Ordlista... Bilaga 4. Karta över gamla nedlagda deponier...

2005-09-29 4 (63) 1. AVFALLSPLANERING Alla Sveriges kommuner är skyldiga att ha en renhållningsordning enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Renhållningsordningen består av en avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering. Innehållet i avfallsplanen specificeras i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsplaner (SNFS 1991:3). Enligt miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall utom det avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen har också ett planeringsansvar som omfattar allt hushållsavfall och avfall från verksamheter i kommunen. Avfallsplanen ska således omfatta även det avfall som kommunen ej har ansvar för. Varje kommun får med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska planeringsarbetet ska genomföras. Ydre kommun antog sin första avfallsplan 1992. Avfallsplanen i Ydre kommun har inte reviderats sedan dess. Sedan 1992 har mycket stora förändringar skett inom avfallsområdet med helt nya regelverk, lagstiftning etc. och därför är behovet av en ny avfallsplan stort. Föreliggande avfallsplan omfattar tiden 2006 2010 och ska ange Ydre kommuns åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet under denna tidsperiod. Efter år 2010 skall avfallsplanen gås igenom och revideras i de delar där behov bedöms föreligga. Handlingsprogrammet och Bilaga 1 Sammanfattning av lagstiftning ska revideras varje år. 2. MÅL OCH STRATEGIER 2.1 Avfallshanteringens miljöpåverkan och avfallet som resurs Vad är det som påverkar möjligheterna att skapa en kretsloppsanpassad, resursbevarande, miljöriktig och väl fungerande avfallshantering? Det är självklart ett stort antal faktorer som påverkar, men här har valts att nämna 2 grundläggande faktorer som har stor betydelse: Allt som produceras och konsumeras blir förr eller senare avfall. Påståendet är förenklat men belyser svårigheten att ta hand om alla kasserade produkter. Det gäller också miljöskadliga föroreningar, t ex tungmetaller och svårnedbrytbara ämnen, som finns i produkterna. Många av dessa ämnen kan ha varit nyttiga vid varans användning men kan bli skadliga när produkten blir avfall och ska behandlas, då farliga ämnen kan frigöras eller blandas. Avfallsbehandling gör inte att föroreningar, metaller och svårnedbrytbara ämnen försvinner, utan bara omfördelas. Vid förbränning återfinns många av de farliga ämnena i rökgasreningsprodukter och askor. Vid kompostering och deponering återfinns de i lakvatten, kompost och annat material. Sett från dessa två utgångspunkter är avfallet uppenbarligen ett miljöproblem. Det främsta skälet är alla de skadliga ämnen som inte kan kontrolleras på ett tillfredsställande sätt sedan

2005-09-29 5 (63) de hamnat i blandat avfall. Ska avfallsproblemens grundorsaker angripas måste det ske innan produkterna blir avfall. Under lång tid inriktades avfallshanteringen nästan helt på slutbehandlingen. Tekniken utvecklades under 70-talet men i flera fall var erfarenheterna negativa. Senare framfördes ofta källsortering som den enda riktiga lösningen eller målet för avfallshanteringen, vilket är en missuppfattning. Källsortering är inte ett mål för avfallshanteringen utan ett av flera medel. Numera står det ganska klart att avfallshanteringen måste omfatta alla led från källa till slutbehandling. 2.2 Nationella mål Som medlemsstat i EU gäller EU:s politik på avfallsområdet. EU:s medlemsstater har enats om en hierarki för hur avfall ska tas om hand på ett ekologiskt sätt. Denna hierarki innebär att avfallets uppkomst i första hand ska förebyggas och att det avfall som trots detta uppkommer ska vara så ofarligt som möjligt. Uppkommet avfall ska återanvändas, materialåtervinnas eller utnyttjas för energiproduktion i så hög grad som möjligt. Materialåtervinning ska i första hand prioriteras framför energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. Deponering är sista valet när varken återvinning av material eller utvinning av energi är möjlig. För att vägleda arbetet mot ett hållbart samhälle har Riksdagen beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål. De visar på hur den svenska miljön ska se ut inom en generation. Målen anger också kursen för miljöarbetet på alla nivåer i Sverige och även för arbetet i internationella sammanhang. Till dessa mål har Riksdagen beslutat om ett antal delmål. Två av miljökvalitetsmålen, God bebyggd miljö och Giftfri miljö, med tillhörande delmål har särskild betydelse för avfallshanteringen. God bebyggd miljö Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Fastställda delmål Det finns idag 4 st delmål som berör avfallshanteringen under miljömålet god bebyggd miljö: Delmål 5: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Delmål 6: Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. Delmål 9: Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Delmål 10: Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier mm återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer

2005-09-29 6 (63) utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Nytt delmål om avfall Regeringen har i maj 2005 lagt fram en proposition till riksdagen avseende förändringar av miljömålen. Regeringens förslag: Delmål 6 skall upphöra. Delmål 5, 9 och 10 skall upphöra att gälla och ersättas av ett nytt delmål. Giftfri miljö Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Fastställda delmål Det finns idag ett delmål som berör avfallshanteringen under miljömålet god bebyggd miljö: Delmål 6: Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på risker för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjas skall dessutom vara åtgärdade. Nya delmål om avfall Regeringen har i maj 2005 lagt fram en proposition till riksdagen avseende förändringar av miljömålen. Regeringens förslag: Nuvarande delmål 6 skall ersättas av två nya delmål. 2.3 Övergripande mål för Ydre kommun Visioner och mål för Ydre kommun: Kommunfullmäktige har i beslut 2003-12-15 antagit visioner och mål för Ydre kommun för år 2004-2007. I inledningen i detta dokument redovisas bland annat att I Ydre står människan och miljön i centrum samt I vår kommun känner våra invånare delaktighet och ansvar. Under rubriken Människa och miljö har följande vision och mål med anknytning till miljö antagits: Vision: Kommunen har ett tydligt miljötänkande och är känd för sin fina miljö och god trivsel i vacker natur. Mål: Kommunen skall ha en bra miljö. Detta förankras i kommunens miljöpolicy. Agenda 21 Agenda 21 är namnet på FN:s globala handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling. Programmet antogs av många länder under konferensen i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. Med Agenda 21 menas en dagordning för det 21:a århundradet. År 1995 antog kommunfullmäktige en handlingsplan med målsättning och delmål för kommunens Agenda 21-arbete. I handlingsplanen redovisas följande delmål med anknytning till kommunens avfallshantering: Delmål 3: Minimera uppkomsten av avfall samt arbeta för att en större andel av hushållsavfallet omhändertas lokalt. Onödiga långväga avfallstransporter skall minska. Lokalt, miljövänligt och billigt omhändertagande av avfall går till stor del att genomföra. Kompostering,

2005-09-29 7 (63) återvinning och återanvändning av avfall skall gynnas. Avfallsplanen bör revideras för att styra denna utveckling. 3. LAGSTIFTNING I och med att avfallsmängderna kontinuerligt har ökat under hela 1900-talet så har också miljöpåverkan blivit allt större. Riksdagen har därför under senare år stiftat ett antal lagar och förordningar inom avfallshanteringsområdet för att styra avfallshanteringen mot en mer ekologiskt hållbar hantering. Flera nya EU-direktiv har också kommit inom avfallsområdet och dessa har implementerats i svensk lagstiftning. Avfallshanteringen styrs av många lagar bl.a. Miljöbalken (SFS 1998:808) och Avfallsförordningen(2001:1063). En förteckning över de lagar som styr avfallshanteringen finns i bilaga 1. 4. AVFALLSVERKSAMHETEN I YDRE KOMMUN Avfallsverksamheten i Ydre skiljer sig i vissa delar från andra kommuner i regionen på grund av att kommunen är stor till ytan och har ett lågt antal kommuninvånare. Kommunen har en yta på 678 km 2 och i kommunen bor ca 3 900 personer. Av dessa bor ungefär hälften inom kommunens 4 tätorter och resterande på landsbygden. Detta innebär att det bor knappt 6 personer per km 2 (gränsen för kommunförbundets definition av glesbygdskommuner går vid 5 personer/km 2 ). Detta medför att det är svårt att skapa en kostnadseffektiv avfallshantering vid t.ex. hämtning av avfall. Inom kommunen finns dessutom ca 700 fritidshus vilket sommartid medför en ökad folkmängd. Kommunen bedömer att folkmängden ökar med ungefär 1000 personer under sommaren. Kommunen svarar genom Tekniska kontoret för: strategisk avfallsplanering rådgivning och information planering och genomförande av hämtning av hushållsavfall. Hämtning utförs av inhyrd entreprenör. slamsugning av små avloppsanläggningar mottagning, sortering och behandling av avfall vid sorteringsstation i Österbymo. Drift och daglig skötsel utförs av en inhyrd entreprenör. Kommunen ansvarar inte för återvinningsstationerna där förpackningar och tidningar kan lämnas. Detta ansvar ligger på producenterna och deras entreprenörer. Producenterna svarar för: insamling och återvinning av förpackningar, tidningar, däck mm Entreprenörer anlitas av kommunen för hämtning av hushållsavfall anlitas av kommunen för slamsugning av små avloppsanläggningar anlitas av företag för att transportera och sortera industriavfall anlitas av producenter för insamling av förpackningar och tidningar mm Hushållen Hushållen ansvarar för att källsortera förpackningar, farligt avfall, komposterbart avfall mm.

2005-09-29 8 (63) 5. INFORMATION För att minska mängden avfall måste vi ändra vårt beteende. Det kan göras med hjälp av information. Information är nödvändig för att ge kommuninvånarna kunskap om avfall, hur det ska sorteras och tas om hand. Nedan följer några exempel på hur kommunen skulle kunna arbeta med informationsinsatser: Genom bra och relevant information till skolor för att öka miljö- och avfallsmedvetandet hos barn och ungdomar. Informera allmänheten i olika sammanhang. Bland annat kan man vid speciella tillfällen informera om kompostering, farligt avfall och elektronikavfall utanför affärer, vid olika evenemang mm. Ta emot studiebesök vid kommunens sorteringsstation och vid deponin. Upprätta informationsbroschyrer för hushåll och industri om hur avfall ska tas om hand och sorteras. Tillhandahålla information på kommunens hemsida. Skicka med information med VA-räkning Pressvisning/mediakontakter Information om avfall finns också b l a hos Förpackningsinsamlingen och materialbolagens entreprenörer på www.fti.se samt på www.sopor.se. Specifika informationsinsatser återfinns i de kapitel som berörs av detta. 6. AVFALLSANLÄGGNINGAR 6.1 Sorteringsstationen i Österbymo Tillstånd till anläggning för mottagning, mellanlagring och omlastning av farligt avfall från hushåll och mindre företag gavs av miljöprövningsdelegationen 2000-04-28. Anläggningen är lokaliserad inom ett område detaljplanelagt för industri och handel. Avstånd till närmaste bostäder är ca 150 m. Verksamheten omfattar mottagning, mellanlagring och omlastning av farligt avfall från hushåll och mindre företag. Högst 30 ton farligt avfall får mottas per år. Det farliga avfallet utgörs till största delen av bilbatterier, spillolja och färgrester. Mellanlagret för farligt avfall består av en förrådscontainer, en oljetank för spillolja och en container för bilbatterier. Förrådscontainern saknar avlopp och är utformad så att eventuellt spill kan samlas upp. Avfallet förvaras i separata plastbackar i containern. Oljetanken som rymmer 3 m³ är placerad under tak och försedd med invallning som rymmer hela tankens volym. Förvaring av bilbatterier sker i en syrafast container. I förrådscontainern finns brandsläckningsutrustning och medel för sanering av spill. Vid anläggningen bedrivs också sorteringsverksamhet av restprodukter. Allt grovavfall från hushållen samt bygg- och industriavfall inom Ydre kommun mottas och sorteras vid anläggningen. Allt brännbart och återvinningsbart avfall sorteras ut och transporteras vidare till olika anläggningar för återvinning. Den utsorterade deponiresten transporteras till Berghagsdeponin för deponering. Vid sorteringsanläggningen okulärbesiktas allt avfall, handlingar som rör avfallet kontrolleras och avfallets överrensstämmelse med handlingarna granskas. Mottagningsbevis lämnas till den som levererat avfall. Om det upptäcks att avfall deklarerats fel vid sorteringsstationen spåras leveransen och åtgärder vidtas. Sorteringsanläggningen samt alla transporter till deponin sköts av en inhyrd entreprenör på uppdrag av Ydre kommun.

2005-09-29 9 (63) För borttransport av avfallet anlitas alltid godkända entreprenörer. Anläggningen är inhägnad med stängsel och låsningsbara grindar. Avfall tas endast emot under de öppettider som gäller för sorteringsanläggningen då den även är bemannad. 6.2 Berghagsdeponin Allt hushållsavfall (utom ej brännbart grovavfall) från Ydre kommun transporteras idag till Tekniska Verken i Linköping för förbränning. Allt insamlat hushållsavfall omlastas till containrar vid kommunens avloppsreningsverk där en omlastningsstation finns (se avsnitt 6.3). Allt grovavfall från hushållen samt bygg- och industriavfall mottas och sorteras vid en sorteringsanläggning i Österbymo samhälle. Där sorteras allt brännbart och återvinningsbart avfall ut och endast den utsorterade deponiresten transporteras vidare till Berghagsdeponin för deponering. Vid Berghagsdeponin deponeras i huvudsak ej brännbart grovavfall från hushållen samt ej brännbart bygg- och rivningsavfall samt industriavfall. Lakvatten uppsamlas i dräneringsrör under upplaget och i avskärande diken runt upplaget. Det uppsamlade vattnet leds sedan i ett öppet dike till en infiltrationsanläggning belägen ca 200 m norr om upplaget. Sedan mitten av 2001 sker flödesmätning och beräkning av lakvattenmängderna som går till anläggningen. 6.3 Omlastningsstation för hushållsavfall Vid kommunens avloppsreningsverk har även en omlastningsstation för hushållsavfall lokaliserats. Lokaliseringen är lämplig ur transport- och störningssynpunkt. Vid insamling kör sopbilarna och tömmer avfallet i stora containrar. Containrarna transporteras ca 2 ggr per vecka till Linköping. Vid omlastningsstationen omlastas ca 1500 ton avfall per år. För närvarande transporteras sedan allt brännbart avfall till Tekniska Verken i Linköping för förbränning. Av dessa 1500 ton är ca 15 % industriavfall och resten hushållsavfall. 6.4 Nedlagda deponier Föreskrifter avseende avslutade deponiupplag I samband med avfallsplanering ska, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, även uppgifter för de avfallsupplag som inte längre används tas fram. Gamla upplag för hushålls- och industriavfall Äldre deponier utgör som regel en miljöfara i och med att förvaring av avfall förekommer och denna fortfarande lämnar ifrån sig föroreningar till omgivningen. Förvaringen innebär då, rent juridiskt, att miljöfarlig verksamhet fortfarande bedrivs även om deponeringen är avslutad. Enligt miljöbalken är i första hand den som bedriver eller har bedrivit deponiverksamhet och som gett upphov till föroreningen (verksamhetsutövaren) ansvarig. När det gäller deponier för hushållsavfall har kommunen oftast varit verksamhetsutövare. När det gäller andra deponier kan verksamhetsutövaren vara någon annan. Enligt delmål 6 till det nationella miljömålet Giftfri miljö ska: Förorenade områden vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på risker för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbör-

2005-09-29 10 (63) jats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjas skall dessutom vara åtgärdade. En inventering av äldre kommunala avfallsupplag har utförts inom kommunen. Vid inventeringen dokumenterades 9 avslutade avfallsupplag, varav 8 klassades i lägsta riskgrupp och 1 klassades i näst lägsta grupp. Det är den s.k. Mosshultsdeponin och den har ytterligare undersökts av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Under år 2000 utfördes en sammanställning av provtagningar och undersökningar som är utförda vid deponin. I denna sammanställning konstateras inte några alarmerande höga halter av de undersökta ämnena. I utredningen förs dock ett resonemang att orsakerna till de låga halterna skulle kunna vara att deponin vid provtagningarna befunnit sig i början av den anaeroba fasen då en ökning av ph sker och därmed en minskad löslighet för tungmetaller. På grund av ovan redovisade förhållanden avser kommunen att under en snar framtid följa upp undersökningarna vid Mosshultsdeponin med förnyade provtagningar. I sammanställningen har varje deponi värderats, i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 3164, enligt följande: Grupp 1: Mätningar, undersökningar samt åtgärder behövs. Grupp 2: Mätningar och undersökningar bör utföras för senare ställningstagande Grupp 3: Begränsade åtgärder behövs Grupp 4: Inga åtgärder behövs Med kommunalt ansvar avses att kommunen har efterbehandlingsansvar för deponin. Sedan utförd inventering av de gamla nedlagda deponierna har inga kända förändringar skett. Inventeringen biläggs avfallsplanen som bilaga A. 7. HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL 7.1 Inledning Definition av hushållsavfall Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. (15 kap. 2 miljöbalken). Hit räknas bl.a.: Komposterbart avfall Restavfall Trädgårdsavfall Grovavfall Latrin Slam från enskilda brunnar Hushållens farliga avfall Platser där avfall jämförligt med hushållsavfall uppkommer kan vara: Industrier, affärsrörelser, personalmatsalar och restauranger Skolor, samlingslokaler och fritidsanläggningar Vårdinrättningar, kontor och förvaltningar

2005-09-29 11 (63) 7.2 Mängder Under 2004 insamlades i Ydre kommun totalt ca 2088 ton hushållsavfall, varav ca 693 ton utgörs av insamlade förpackningar och returpapper (vissa förpackningar från företag ingår). Med returpapper avses, tidningar, tidskrifter reklam mm. Avfallsslag Mängd (ton) år 2004 Hushållsavfall utom producentmaterial: 1395 -Hushållsavfall till förbränning -1300 -Hushållsavfall till deponi -42 -Farligt avfall -30* -El- och elektronik -23* Förpackningar och returpapper: 693,3 - Plast (hårda plastförpackningar) -10,2 ton - Glas -110 ton* - Metall -22,8 ton* -Kartong -9,8 ton* -Wellpapp -414,5 ton* - Returpapper -126 ton Hushållsavfall totalt 2088 Tabell 1. Avfallsmängder i Ydre 2004. * Inkluderar även material från företag Det finns i Sverige ett antal gröna nyckeltal framtagna. Nyckeltal som gäller för avfallshantering är bl.a. total mängd insamlat hushållsavfall (kg/inv), insamlat producentansvarsavfall (kg/inv) och deponerad mängd hushållsavfall (kg/inv). År 2004 Ydre Sverige Insamlat hushållsavfall kg/inv (exkl producentansvarsavfall) 358 309 Insamlat producentansvarsavfall* inkl. Wellpapp kg/inv 178 154 Deponerad mängd hushållsavfall kg/invånare 10 42 Farligt avfall kg/invånare 7,7 2,9 Tabell 2. Mängd insamlat avfall i Ydre 2004 jämfört med mängder för Sverige. * Förpackningar och returpapper. Förpackningar från företag ingår. Insamlat producentansvarsavfall* exkl. Wellpapp kg/inv 71 82 (65 kommuner) Producentansvarsmaterial kg/invånare ansvarsmaterial kg/invånare Hushållsavfall exkl. producent- År 2004 (65 kommuner) Median 82,4 (Ydre 71) 293,6 (Ydre 358) Max 173,6 504,3 Min 32,0 145,0 Tabell 3. Avfallsmängder från hushållen i Sverige under 2004. Gröna nyckeltal från 65 kommuner.

2005-09-29 12 (63) Som framgår av tabell 1-3 ovan så insamlades i Ydre under 2004 något mer avfall per person och år än snittet i Sverige. Insamlade totalmängder inkluderar avfall även från ca 1000 personer i fritidshus sommartid. Vid beräkningar av insamlad mängd hushållsavfall per invånare räknar man normalt med antal fast boende kommuninvånare. Eftersom andelen fritidsboende sommartid är relativt hög i Ydre kommun blir mängden per invånare något högre än vad den egentligen är när man jämför med andra kommuner. Insamlad mängd producentansvarsmaterial per person var ungefär lika med snittet i Sverige och deponerad mängd avfall var mindre än snittet i Sverige. Statistiken visar att kommuninvånarna i Ydre producerar något mer avfall än snittet i Sverige. Denna mängd skulle kunna minskas om fler började kompostera avfall hemma. Statistiken visar också att man är ganska bra på att sortera ut förpackningar som omfattas av producentansvaret samt att man i Ydre är duktiga på att sortera ut farligt avfall. Av insamlad mängd farligt avfall kan dock nämnas att hälften utgörs av bilbatterier och att mängderna inkluderar farligt avfall från företag. Deponerad mängd avfall är klart mindre än snittet i Sverige vilket tyder på att sorteringen vid sorteringsstationen fungerar bra. Trädgårdsavfall Under 2004 mottogs ca 350 ton komposterbart trädgårdsavfall. 7.3 Insamling I Ydre kommun sker insamling av hushållsavfall helt och hållet av en av kommunen anlitad entreprenör. Hushållsavfall insamlas i dag i 190 eller 140 liters kärl 1 gång per vecka i flerbostadshus och en gång var 14:e i övriga fastigheter utefter särskilt markerade turer. Utefter dessa turer hämtas också avfall hos fritidsboende, 10 gånger under tiden maj september. För övriga områden har fastighetsägarna hitintills hänvisats till att själva behandla sitt avfall eller transportera det till sorteringsanläggningen i Österbymo. Det insamlade avfallet har komprimerats i Österbymo för att därefter transporterats till Tekniska Verken i Linköping AB:s anläggning för förbränning. I framtiden planerar kommunen att öka servicen för boende inom glesbygd. Även de som bor i dessa övriga områden kommer att få sitt avfall hämtat istället för att som idag transportera avfallet själva eller ta om hand det på egna fastigheten. Kommunen kommer att erbjuda hämtning utefter särskilt markerade turer eller platser enligt bestämmelser i föreskrifter för avfallshantering. Ordinarie hämtning utförs vid hämtningsväg eller uppställningsplats för kärl och viss egen transport förutsätts. Fastigheter inom dessa områden kan erbjudas hämtning vid fastighet mot förhöjd avgift enligt renhållningstaxa för Ydre kommun. Organiskt avfall komposteras idag på den egna fastigheten i viss utsträckning. Kompostering av hushållsavfall på den egna fastigheten skall i enlighet med miljöbalken anmälas till myndighetsnämnden byggnation och miljö. Grovavfall kan lämnas vid sorteringsstationen i Österbymo. Förpackningsinsamlingen har insamlingsplatser för papper, färgat och ofärgat glas, plåt, hård och mjuk plast samt kartong på olika platser i kommunen.

2005-09-29 13 (63) Småbatterier kan lämnas i särskilda insamlingsbehållare vid försäljningsställena. Uppsamlingsbehållarna töms av kommunens personal och hämtas för närvarande av Tekniska Verken i Linköping AB som ombesörjer sortering. Apparater med inbyggda uppladdningsbara batterier kan lämnas till affärer som säljer sådana varor eller vid sorteringsstation i Österbymo. Slam från enskilda avloppsanläggningar körs av kommunens entreprenör till avloppsreningsverket i Österbymo, där det förs in i vattenfasen och går genom hela verket för att slutligt behandlas i slamanläggningen tillsammans med övrigt avloppsslam. Fastighetsägare med egen tömningsutrustning kan själva, efter tillstånd från myndighetsnämnden byggnation och miljö, få tömma egen slamavskiljare på egen mark. Slam från reningsverket har tidigare betraktats som ett hygieniserat jordförbättringsmedel och har kunnat avyttras till jordbruket. Idag finns dock ingen avsättning inom jordbruket och deponeringsförbud råder. Kommunen letar idag efter alternativt omhändertagande av slam, antingen att transportera slam till en extern behandlingsanläggning eller att bygga en egen behandlingsanläggning. Extern behandlingsanläggning innebär långa transporter och höga behandlingskostnader och egen anläggning investeringskostnader, lämplig plats samt kostnader för skötsel och drift av en anläggning. Hitintills har kommunen inte hittat något ekonomiskt och miljömässigt rimligt alternativ. Trädgårdsavfall kan lämnas vid kommunens sorteringsstation i Österbymo. Farligt avfall från hushållen lämnas vid sorteringsstationen i Österbymo. El- och elektronikavfall kan lämnas vid sorteringsstation i Österbymo. Farligt avfall från näringslivet hämtas efter särskild beställning, för närvarande av Tekniska Verken i Linköping AB, eller någon av deras entreprenörer. Specialavfall från apotek hämtas vid apoteket av kommunens personal. Hantering av allt farligt avfall ingår i kommunens monopol enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige 1994-12-19. 7.4 Behandling Hushållsavfallet (restavfall och osorterat avfall) körs för närvarande till Tekniska Verken i Linköping där det okulärbesiktas och innan det bränns i avfallsförbränningsanläggningen vid Gärstad. Eventuellt el-avfall samt annat avfall som ej är hushållsavfall, t ex skrot, plockas bort. Trädgårdsavfallet komposteras vid sorteringsstationen. Grövre trädgårdsavfall samt allt träavfall transporteras för närvarande till Tekniska Verken AB för förbränning. Restfraktionen av grovavfallet deponeras på Berghagsdeponin. Återvinningsfraktionen omhändertas på olika sätt. Skrot skickas till skrotåtervinning. Kylar och frysar mellanlagras vid sorteringsstationen för vidare leverans till godkänd behandlingsanläggning. Latrin samlas in i tunnor och har tidigare deponerats vid Berghagsdeponin. Idag transporteras latrin till Tekniska Verken i Linköping AB för förbränning. Slam från enskilda avloppsanläggningar transporteras till kommunens avloppsreningsverk. Se vidare under kapitlet om avfall från behandling av kommunalt avlopp.

2005-09-29 14 (63) Farligt avfall sorteras och mellanlagras vid sorteringsstationen och skickas idag till Tekniska Verken i Linköping AB som sedan lämnar det vidare för destruktion eller återvinning, t ex till SAKAB. Bilbatterier skickas till Kisa återvinning och vidare till Landskrona för återvinning eller destruktion. 7.5 Problembeskrivning Slam Som tidigare nämnts är det idag problem att hitta avsättning för slam från avloppsreningsverket. Se under avsnitt 11 Avfall från behandling av kommunalt spillvatten. Problematiska hämtställen Vid vissa hämtställen inom kommunen kan det vara problem för fordon att ta sig fram och vända. Det är viktigt att det finns godtagbar väg och vändplan vid alla hämtningsställen. 7.6 Mål Målet för hushållsavfall 2010 är att den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska. Andelen som sorteras och behandlas genom t ex återvinning, kompostering ska öka och andelen avfall till förbränning och deponi ska minska. Förbudet mot att deponera brännbart avfall som gäller från 1/1 2002 samt förbudet mot att deponera organiskt avfall som gäller från 1/1 2005 medför att endast en mycket liten del avfall kommer att deponeras. Den totala mängden hushållsavfall till förbränning ska inte uppgå till mer än 275 kg/invånare år 2010 i Ydre kommun Åtgärder för att nå detta mål: Kontinuerliga informationsinsatser om avfallssortering och kompostering till kommuninvånarna. I och med att kommunen nu ändrar sina hämtningsrutiner så att samtliga hushåll får tillgång till hämtning av avfall så kan det innebära att avfall som tidigare togs om hand på egna fastigheten genom t.ex. förbränning etc. nu kommer att hämtas för vidaretransport till förbränningsanläggning. Detta är positivt ur miljösynpunkt, men kan innebära att avfallsmängderna till förbränning kommer att öka. Om avfallsmängderna minskar i kommunen genom ökad komposteringen och sortering av producentansvarsmaterial så kan ändå effekten av den utökade hämtningen slå så att mängderna som transporteras till förbränning inte minskar. Uppföljning: Mätning av mängd brännbart avfall som transporteras till förbränning. Kunskapen om det farliga avfallet ska öka hos kommuninvånarna. Åtgärder för att nå detta mål: Kontinuerliga informationsinsatser om farligt avfall till kommuninvånarna. Uppföljning: Genom kundenkäter År 2010 ska 20% av villahushållen sortera ut sitt komposterbara avfall. Åtgärder för att nå detta mål: Kontinuerliga informationsinsatser till kommuninvånarna. Kontinuerligt se över taxan och vid behov revidera denna. Uppföljning: Mätning av andel villahushåll med hemkompostering.

2005-09-29 15 (63) 7.7 Åtgärder Planering av bostadsområden För att framtida problem med avfallshanteringen ska undvikas ska det av nya detaljplaner framgå att erforderligt område finns för återvinningsstationer, hämtningsvägar m.m. Ansvaret hos planprocessen och planhandläggarna ska förtydligas. Behandlingsanläggning för slam Kommunen kommer undersöka möjligheter att anlägga en behandlingsanläggning för slam. Riktad information Kommunen planerar att genom olika informationsinsatser öka hemkomposteringen och utsortering av förpackningar, farligt avfall mm. 8. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR 8.1 Inledning Lagstiftat producentansvar för vissa produkter innebär att ansvaret för insamling av dessa ligger hos producenterna och inte hos kommunen. Producentansvar finns idag för förpackningar, returpapper, däck, bilar och elektronik. Detta innebär att avfallslämnare ska lämna olika avfall i olika insamlingssystem. När det gäller elektronikavfallet har producenterna och kommunerna träffat avtal om samarbete, vilket redovisas nedan. 8.2 Avfall av elektriska och elektroniska produkter Definition Till avfall av elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar räknas produkter som är avsedda att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström och som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller är utformade för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält t.ex. hushållsapparater och datorer. En förteckning finns i bilaga 1 till Förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. När en elektrisk eller elektronisk produkt blir avfall skall komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som då finns i produkten anses utgöra en del av produkten. Hantering Elektronikavfall ska inte lämnas bland annat avfall. Elektronikavfall ska lagras, transporteras och behandlas med den teknik och det system som är bäst ur miljösynpunkt. Insamling Enligt avtal mellan elektronikproducenternas materialbolag El-Kretsen AB och Ydre kommun tillhandahåller kommunen insamlingssystem för detta avfall från hushåll. El-Kretsen AB organiserar och bekostar borttransport av det el-avfall som kommunen mottagit enligt avtalet.

2005-09-29 16 (63) Avfall från verksamheter som består av elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar ska hanteras enligt anvisningar från producenterna. Behandling Elektronik demonteras av företag som anlitats av Elkretsen AB. Problem Elektronikavfall lämnas med övrigt avfall. Framtida metoder och mängder Elektronikavfall är det avfallsslag som ökar mest, och mängderna förväntas fortsätta öka. 8.3 Förpackningar Definition Förpackningar. Mängder - Plast (hårda plastförpackningar) (ton) 10,2 - Glas (ton) * 110 - Metall (ton) * 22,8 -Kartong (ton) * 9,8 -Wellpapp (ton) * 414,5 Totalt förpackningar (ton) 567,3 Tabell 4. Mängder insamlade förpackningar under 2004. * Inkluderar även material från företag. Förutom detta kommer dryckesförpackningar i aluminium och PET-plast samt returglas som lämnas i pantsystem. Insamling Förpackningsavfall ska lämnas i de system som producenterna tillhandahåller. Förpackningar av papper, glas, metall och plast samlas in genom olika entreprenörer på uppdrag av Förpackningsinsamlingen. Detta sker via ett system med återvinningsstationer för privatpersoner. Det finns 4 allmänna återvinningsstationer i kommunen (Asby, Hestra, Österbymo, Rydsnäs) av vilka alla är kompletta med samtliga förpackningsslag. Någon fastighetsnära insamling finns idag inte i kommunen. Returglas, petflaskor och aluminiumburkar samlas in via handeln i ett pantsystem. Behandling Metallförpackningar körs till sorteringsanläggningar där metallen sorteras för att sedan gå vidare till stålverk eller aluminiumverk. Glasförpackningar körs till Svensk Glasåtervinning i Hammar där det blir råvara till bland annat nya glasförpackningar eller isoleringsmaterial. Pappersförpackningarna körs till Stena Returpapper för återvinning. Hårda plastförpackningar körs till sorteringsanläggningar. Där sorteras de manuellt. Därefter återvinns plasten till t.ex. dunkar, rör, stängsel och säckar.

2005-09-29 17 (63) Mjuka plastförpackningar körs till omlastning för transport vidare till kraftvärmeverk och blir el eller värme. Wellpappförpackningar körs till Stena Returpapper på Brynäs och därifrån vidare till pappersfabrik där de blir ny wellpapp. Problem Nedskräpning vid återvinningsstationer. Ansvar Förpackningsproducenterna, genom sina materialbolag Svensk Glasåtervinning AB, Metallkretsen AB, Svensk Kartongåtervinning AB, Plastkretsen AB och RWA Returwell AB. Förpackningsproducenternas entreprenörer ansvarar för insamling. Insamling och behandling av förpackningar finansieras genom att producenterna lägger en avgift på de förpackningar som säljs. När det gäller returglas, petflaskor och aluminiumburkar tillämpas ett pantsystem. 8.4 Returpapper Definition I förordningen om producentansvar för returpapper definieras returpapper som tidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper. Mängder Under 2004 insamlades 126 ton returpapper inom Ydre kommun. Insamling Returpapper ska lämnas i de system som producenterna tillhandahåller. Syftet med producentansvaret är att producenterna ska se till att 75 viktprocent av de tidningar som konsumeras i Sverige samlas in som returpapper för att materialåtervinnas eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt. Insamling från hushåll sker via återvinningsstationer. Insamling från företag sker antingen genom eget avlämnande vid återvinningscentral eller genom hämtning på företaget mot avgift. Tillverkare av tidningspapper och journalpapper har bildat materialbolaget Pressretur AB, som samordnar producenternas återvinningsansvar. Behandling Returpappret sorteras hos Stena Returpapper och går vidare till olika pappersbruk. Problem Nedskräpning vid återvinningsstationer. Ansvar för insamling och behandling Pressretur AB. Insamlingen av returpapper finansieras av marknadspriser på returpapper. För kontorspapper finns ett frivilligt åtagande från branschen.

2005-09-29 18 (63) 8.5 Däck Definition Däck för personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. Insamling Däck ska lämnas i de system som producenterna tillhandahåller. Däck samlas bland annat in via återförsäljare av däck. Däckfirmor tar emot däck om det rör sig om ett mindre antal och de är demonterade från fälg. Däck kan lämnas vid sorteringsstationen i Österbymo. Behandling Däcken återanvänds, materialåtervinns eller förbränns. Framtida metoder för omhändertagande När det gäller gummidäck måste dessa hanteras så att brandrisk minimeras. Finansiering Insamlingen av däck finansieras genom att producenterna tar ut en avgift på de däck som säljs. Ansvar för insamling och behandling Svensk Däckåtervinning AB. 8.6 Problembeskrivning Det finns problem med nedskräpning vid återvinningsstationerna samt att ovidkommande avfall lämnas där. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem är att se till att återvinningsstationerna utformas på ett snyggt och lättillgängligt sätt. Att de placeras på hårdgjorda ytor och att man ordnar området just intill containrarna så att det ser snyggt ut. 8.7 Åtgärder För att undvika nedskräpning vid återvinningsstationer kan följande åtgärder vidtagas: Telefonnummer till entreprenören kan sättas på alla behållare. Trycka på att samtliga behållare byts ut till den nya typen behållare som förpackningsinsamlingen tagit fram. Ordna platser där återvinningsstationerna finns på ett snyggt och enhetligt sätt. 9. PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL 9.1 Inledning Definition: I huvudsak vegetabiliskt avfall från normal skötsel av park- och trädgårdsanläggningar etc. Här behandlas inte trädgårdsavfall från hushållens trädgårdar. Det räknas som en del av hushållsavfallet och finns redovisat i kapitel 7. Inom kommunen finns inte några kommunala park- eller trädgårdsanläggningar, därför uppstår endast marginella mängder park- och trädgårdsavfall.

2005-09-29 19 (63) 10. BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL SAMT JORD- OCH SCHAKTMASSOR 10.1 Inledning Definition: Avfall från nyproduktion, d v s husbyggnads- och anläggningsverksamhet, avfall från rivnings- och ROT-verksamhet (rivnings- och tillbyggnadsverksamhet) samt jord- och schaktmassor. Byggbranschens Kretsloppsråds miljöprogram 1994 bildades Byggsektorns kretsloppsråd, som är ett samarbetsorgan inom byggsektorn. Hösten 1995 lade Byggsektorns Kretsloppsråd fram sin handlingsplan för ett frivilligt miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande. Kretsloppsrådet har därefter tagit fram ett miljöprogram samt åtgärdsprogram för materialhushållning som antogs av Byggbranschens Kretsloppsråd den 3 oktober 2003. Programmen kan ses på: www.kretsloppsradet.com. Åtgärdsprogrammet innehåller bland annat följande: Byggsektorn ska senast år 2005 ha tagit fram gemensamma riktlinjer för kretsloppsanpassad hantering av rivnings- och ombyggnadsavfall samt för kretsloppsanpassad avfallshantering vid nybyggnad. Syftet är att erhålla en hög och jämn nivå på avfallssorteringen vid rivning och nybyggnad, så att ökad återvinning och energiutvinning möjliggörs samt farliga ämnen kan tas om hand. Kommunen bör verka för att byggsektorns riktlinjer följs vid byggnationer och rivningar inom kommunen. 10.2 Mängder Eftersom det byggs lite och rivs lite inom kommunen blir inte avfallsmängderna från dessa aktiviteter idag speciellt stora. Det mesta bygg- och rivningsavfallet bedöms idag transporteras till sorteringsstationen. Där sorteras avfallet i rent träavfall samt övrigt brännbart avfall, metallskrot, farligt avfall. De olika fraktionerna transporteras till olika återvinnings- eller energianläggningar. Deponiresten som blir kvar var under 2004 endast 15 ton för både industriavfall samt bygg- och rivningsavfall. Eventuella insamlade schaktmassor används som täckmaterial på deponin. 10.3 Insamling Bygg- och rivningsavfall lämnas oftast till sorteringsstationen i Österbymo. 10.4 Behandling Se ovan under avsnitt 10.2. 10.5 Problembeskrivning Rivningsanmälan/rivningslov Enligt plan- och bygglagen krävs att en rivningsanmälan görs till byggnadsnämnden när en byggnad ska rivas (vissa undantag finns) även om inget rivningslov erfordras. I dag krävs rivningslov för att riva byggnader som ligger inom detaljplanerat område. Till rivningsanmälan ska fogas en rivningsplan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras. Det ska även

2005-09-29 20 (63) finnas en kvalitetsansvarig som ska se till att rivningsplanen följs. Rivningsarbeten som enbart kräver bygganmälan ska kompletteras med en rivningsplan om miljöfarligt material ingår i utrivningsarbetet. Rivningar får inte påbörjas förrän de godkänts av byggnadsnämnden. Ägaren till avfallet ansvarar för hur det omhändertas. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att det farliga avfallet kommer till rätt behandling. Hur det går till kan variera, men dokument ska kunna visas för tillsynsmyndigheten på vem som har transporterat och var avfallet slutligen har omhändertagits. Dokumenten ska sparas i fem år. Kunskapen om att det krävs rivningsanmälan eller rivningslov är bristfällig hos företagen. Att använda avfall till anläggningsändamål är anmälningspliktigt, men det är okänt för många företag. I Ydre kommun kommer det in ytterst få anmälningar om användning av avfall för anläggningsändamål. Detta kan delvis bero på att det för närvarande byggs och rivs väldigt lite inom kommunen, men information om vad som gäller skulle ändå behövas. Farligt avfall Det finns risk för att det farliga avfallet ej sorteras bort. Det görs inte alltid rivningsplaner vid utrivningar (ombyggnad) när det misstänks att det finns farligt avfall i det som skall rivas ut. PCB är inte inventerat och sanerat överallt. I samband med rivning måste PCB-innehållande byggnadsmaterial omhändertas som farligt avfall. Det bör finnas en bevakning att PCB och annat farligt avfall sorteras ut och tas om hand. Sortering Enligt naturvårdsverkets föreskrifter NFS 200:4 skall brännbart avfall sorteras ut från avfall som inte är brännbart. Sortering skall ske vid källan. I föreskrifterna finns dock ett generellt undantag för sortering av brännbart bygg- och rivningsavfall vid källan. Det gäller om tillgängligt utrymme är otillräckligt eller om förhållandena i övrigt är sådana att sortering på plats inte är möjlig. Avfall som inte sorteras på plats får istället sorteras på sorteringsanläggningar. Nackdelen med att sortera vid sorteringsanläggningar är att det blir svårare att sortera småbitar som då kan hamna på deponi. Ett annat problem med att sortera avfallet vid en sorteringsanläggning är att det blir svårt att nå max 10 volymprocent brännbart avfall i deponirest. 10.6 Mål Bygg- och rivningsavfallet ska sorteras så nära källan som möjligt. Farligt avfall ska tas om hand. Andelen som återvinns ska öka. Brännbart avfall ska sorteras så att den mängd som går till deponi minskar. 10.7 Åtgärder Information om vad som gäller för avfallshanteringen ska tas fram för att lämnas ut till alla i samband med bygglov och rivningslov. Information på kommunens hemsida om att anmälningsplikt gäller för användning av avfall som anläggningsändamål. Kommunen ska verka för att avfallet sorteras vid källan genom att kontinuerligt informera om avfallshantering.

2005-09-29 21 (63) 11. AVFALL FRÅN BEHANDLING AV KOMMUNALT AVLOPPSVATTEN 11.1 Inledning Definition: Slam, rens och sand från kommunala avloppsreningsverk samt slam från enskilda avloppsanläggningar. Huvuduppgiften för kommunala avloppsverk är att rena avloppsvatten och skydda recipienten. Vid reningsprocessen avskiljs näringsämnen och föroreningar i form av slam. Det slam som uppkommer är rikt på näringsämnen och organiskt material, men innehåller också låga halter av föroreningar i form av tungmetaller och organiska föroreningar. Slammet från avloppsreningsverket i Österbymo är av god kvalitet och innehåller mycket låga halter av föroreningar. Slammet har tidigare avyttrats till jordbruksmark, men för närvarande finns ingen avsättning för slammet inom jordbruket. 11.2 Mängder Slammängden från avloppsreningsverket i Österbymo är per år ca 660 m 3. I denna mängd inkluderas även slam från enskilda avloppsanläggningar och kommunens andra avloppsreningsanläggningar. 11.3 Insamling Slam från avloppsreningsanläggningarna i Asby, Hestra, Rydsnäs, Kammarp, Ramfall, Tullerum, Forsnäs, samt Svinhult transporteras till avloppsreningsverket i Österbymo där slammet går in i reningsverket för behandling. Även slam från enskilda 3-kammarbrunnar transporteras till reningsverket i Österbymo där det behandlas. 11.4 Behandling Idag kalkstabiliseras slammet innan det lagras i avvaktan på bortforsling. Tidigare har slammet använts inom jordbruket. Beroende på vilken behandlingsmetod för slammet som väljs i framtiden kan kalkstabiliseringen komma att tas bort. 11.5 Problembeskrivning Slammet är av god kvalitet och skulle mycket väl kunna nyttjas inom jordbruket. Eftersom ingen avsättning finns idag håller kommunen på att undersöka alternativa behandlingsmetoder. Målet är att på sikt kunna återföra slammet till kretsloppet inom kommunen. Om inte slammet kan tas om hand inom jordbruket, vilket ur kretsloppssynpunkt vore det bästa, måste slammet tas om hand genom alternativ behandlingsmetod. Kommunen håller för närvarande på att utreda om lokal behandlingsanläggning är möjlig eller om slammet måste transporteras till extern behandlingsanläggning. 11.6 Mål och åtgärder Att bibehålla dagens goda slamkvalitet vid Avloppsverket. Åtgärder för att nå detta mål: Återkommande informationskampanjer till hushåll och företag att läkemedelsrester, hushållskemikalier, farligt avfall etc. ej ska hällas i avloppet

2005-09-29 22 (63) År 2010 ska näringsämnen i avloppsvattnet lokalt återföras till kretsloppet i så hög utsträckning som möjligt. Det är för närvarande mycket svårt att sätta mål med en siffra på hur stor andel av näringsämnena som ska återföras. Det är till stor del beroende av hur jordbruksbranschen ställer sig till att använda slam eller andra produkter från avloppsreningen i framtiden. Åtgärder för att nå detta mål: Genom information och samarbete med lantbrukare inom kommunen försöka skapa förutsättningar så att slammet kan användas inom jordbruket. Anlägga en lokal behandlingsanläggning för slammet där en jordprodukt kan tillverkas för användning till olika ändamål inom kommunen. Uppföljning: Mätning av mängd slam per år som används inom jordbruket. Mätning av mängd slam per år som behandlats och används inom kommunen. 12. BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL 12.1 Inledning Definition: Fast och flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten, d v s processavfall, spill och kassationer, dock ej specialavfall. Till gruppen räknas förutom avfall från industrier även avfall från följande verksamheter: Jord- och skogsbruk Partihandel, varuhandel och varuförmedling Offentlig förvaltning och andra tjänster 12.2 Mängder Kommunens insyn och statistik över mängder, sammansättning och hantering av ovanstående avfall är till viss del begränsad, dock bedöms att den största delen av industriavfall tas emot vid sorteringsstation i Österbymo. Följande mängder togs emot under 2004 (inkluderar även ej branchspecifikt industriavfall samt bygg- och rivningsavfall): Industriavfall till förbränning: Till deponi: Farligt avfall: Rent träavfall till förbränning (från rivningar, industri etc.): Metallskrot: 225 ton ca 15 ton. ca 5 ton 1500 ton 1500 ton Totalt: 3245 ton Tabell 5. Mängder industriavfall inklusive bygg- och rivningsavfall som mottagits vid sorteringsstationen under 2004.