Programmet för statsminister Sipiläs regering:

Relevanta dokument
Programmet för öppen information Offentliga datalager i mera omfattande användning

KaPA-lagen* och Suomi.fi-tjänsterna

Ordnandet av e-tjänster i myndighetsverksamhet

Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Den säkert intelligenta försvarsförvaltningen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

STATSRÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV STATSRÅDETS FÖRORDNING OM BEFOLKNINGSDATASYSTEMET

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

IT-strategi STF godkänt

om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens syfte och tillämpningsområde

Revisionsverkets ställningstaganden

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Regionförvaltningsreformen

Bilaga 4 / Beredningen av propositionen

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Utfästelserna i handlingsplanen för öppen förvaltning

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030

RP 247/2016 rd. Förslaget hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlat i samband med den.

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Regiontillställningen för samservice

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

KS 10 9 APRIL Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Upphandlingsaktuellt från Finansministeriet

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,

11 Strategikartan

Regeringens lagstiftningsplan

SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y MÅLMODELL. Målmodell - Informationsförsörjning för IED version 0.1

Statsrådets principbeslut om statens fastighetsstrategi

Policy för integritet vid hantering av personuppgifter

Statsrådets förordning

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

12359/16 son/gw 1 DGE 2B

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Lag. om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Lagens syfte och tillämpningsområde

om ändring av 98 och 140 i landskapslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i landskapslagen ( / ) 98 2 mom. och mom.

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Arbetsrelaterad invandring

VAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN. Miljöinformationskonferens april 2018

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Dataskyddsmeddelande Tjänst för digital förvaring (digitalt arkiv för ursprungligen digitalt material)

Bilaga 2 till Digitaliseringen av det offentliga Sverige en uppföljning (ESV 2018:31)

Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

FINLANDS SKOGSCENTRAL

inom programmet för genomförande av en nationell servicearkitektur

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Juridiken kring tillgång och användning av medicinsk information: till hjälp eller något som stjälper?

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

Bästa utbildnings-/undervisningsanordnare! Datainsamlingarna hösten 2012

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ

Digitaliseringen av det offentliga Sverige

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

Nationell servicearkitektur i Finland

SMARTARE MILJÖINFORMATION. Ánna Otmalm

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Big Data och digitalisering hot eller möjlighet för kooperativ?

JHS rekommendationen Metadata för registeruppgifter. Nordig2017 Vesa-Matti Ovaska Riksarkivet Finland

Statsrådets förordning

PROJEKT FÖR AU TOM ATISK AN ON YMISERI N G AV DOKU MEN T SOM I N N EHÅLLER PERSON U PPGIFTER OCH BESKRI VNI N G AV IN N EHÅLLET I DOKU M EN TEN

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Behandling av rättskipningsärenden vid förvaltningsdomstolen:

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Yttrande över PSI-utredningens betänkande Ett steg vidare - nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (SOU 2014:10)

Digitaliseringsstrategi 11 KS

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Dataskyddsförordningen 2018

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

Dataskyddsförordningen 2018

Språket inom allmän förvaltning

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Ett nytt PSI-direktiv för ökat och billigare vidareutnyttjande av offentlig information

RP 60/2019 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om produktion och rapportering av ekonomiska uppgifter om kommuner

Transkript:

1 (8) 29.9.2015 ICT-funktionen Finainsministeriet Anne Kauhanen-Simanainen Margit Suurhasko vm.fi/oppendata Finländska regeringens Öppen data policy I Finland har man öppnat datalager i stor omfattning, allt från geografisk data till väder-, klimat-, havs-, transport-, finans-, statistik- och kulturdata. Programmet för öppen data (17.5.2013 30.6.2015) som leddes av finansministeriet undanröjde hinder för återanvändning av offentlig data samtidigt som man skapade förutsättningar för utnyttjandet av öppen data inom den offentliga förvaltningen. Regeringens Öppen data policy för åren 2015-2020 omfattar förslagen som gäller de viktigaste målsättningarna och åtgärderna i fråga om öppen data inom förvaltningen. Målet är, att denna policy skulle verkställas av samtliga ministerier inom sina respektive förvaltningsområden, av ämbetsverken och av lokalförvaltningsmyndigheterna. Finansministeriet är ett av ministerierna som leder verkställandet av åtgärderna. Statsminister Juha Sipiläs regering utnämndes den 29 maj 2015. Digitaliseringen är ett särskilt tema i den nuvarande regeringens strategiska program. Regeringen poängterar också återanvändningen av öppen data inom affärsverksamheten. Programmet för statsminister Sipiläs regering: http://valtioneuvosto.fi/sv/sipila/regeringsprogrammet Målsättningarna och åtgärdsförslagen som gäller öppen data kommer att diskuteras och införas i statsrådets digitaliseringsstrategi och digitaliseringsprocesser 2015-2020. Finansministeriet Tel 0295 16001 (växeln) Snellmansgatan 1 A, Helsingfors Fax 09 160 33123 PB 28, 00023 Statsrådet valtiovarainministerio@vm.fi www.vm.fi FO-nummer 0245439-9

2 (8) Öppen data som underlag för digital ekonomi, offentlig service och beslutsfattande Sammanfattning av målen med och åtgärderna inom öppen information Öppnandet och utnyttjandet av myndighetsinformation samt utökandet av informationskompetens som mål Programmet för öppen information fortsätts genom förbättring av förutsättningarna för utnyttjandet av myndighetsinformation med hjälp av följande åtgärder, så att man ska åstadkomma ökad produktivitet inom förvaltningen och effektivisera utnyttjandet av information i samhället: 1) Öppnandet av datalager fortsätts och understöds planmässigt så att samtliga betydande offentliga datalager före utgången av detta årtionde skulle vara tillgänliga avgiftsfritt och till tydliga användningsvillkor för hela samhället i maskinellt läsbar form. 2) Man planerar en allmän modell för produktionen och hanteringen av centrala basdatalager, liksom även för de ankytande tjänsterna. Målet är att ge myndigheterna avgiftsfri och teknisk tillgång till basdatalagren samt att möjliggöra både smidigt informationsflöde mellan kommunerna och staten och täckande samhälleligt utnyttjande av informationen, dock med hänsyn till begränsningarna i lagstiftningen. 3) Informationskompetensen utökas med hjälp av ett förvaltningsgränsöverskridande nationellt program för informationskompetens. Verksamheten i och klarandet av en digital informationsomgivning kräver mångsidig kompetens inom producering, distribuering, öppnande, analysering och utnyttjande av information.

3 (8) Förslaget till de viktigaste målen med och åtgärderna inom öppen information för 2015 2020 Programmet för öppen information löpte ut sommaren 2015. De viktigaste målen som anges nedan gäller tiden efter programmet, så ansvaret för styrningen av öppnandet av informationen inom den offentliga förvaltningen och främjandet av utnyttjandet av den öppnade informationen hör till den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska funktion vid finansministeriet. Öppen information till en del av sammanställande informationspolitik öppen data som underlag för digital ekonomi, offentlig service och beslutsfattande Öppen information är en förutsättning för digital ekonomi, innovativa offentliga tjänster och effektiv förvaltning. Öppen data utgör råmaterial för digitala tjänster och smidiga serviceprocesser. En datadriven ekonomi innebär effektivt utnyttjande av informationen i kommunerna, inom statsförvaltningen, företagen, vetenskapen, utbildningen och all samhällelig verksamhet. Man vill förbättra informationens produktivitet och genomslagning och skapa mervärde. Öppen data kommer i fortsättningen att spela en allt större roll när det gäller ttransparensen i fråga om ledandet av och verksamheten inom staten och kommunerna. Informationens öppenhet förstärker demokratin och skapar förutsättningar för medborgarinflytande. Samhället gagnas på flera sätt av principen om öppen vetenskap och forskning. Fokus för utvecklingen flyttas i fortsättningen från öppnandet av datalager till utnyttjandet av information och förstärkning av informationskompetensen inom hela den offentliga förvaltningen. Öppnandet och utnyttjandet av datalager och förstärkandet av informationskompetens bör tas i beaktande vid sammanställandet av en övergripande nationell informationspolicy och nödvändig lagstiftning. Öppnandet av datalager gäller enbart offentlig information

4 (8) Nuläget med, primära målen för och åtgärderna inom öppen information per tema 1. Temat Öppnande av data Nuläget Den offentliga förvaltningen förvaltar, även efter omfattande öppnanden av datalager, fortfarande över stora volymer material som gärna kunde utnyttjas av olika aktörer i större omfattning än i dagsläget. Öppnandet av datalager, iakttagandet av användarbehov och uppföljningen av konsekvenserna från öppnandet hör fortfarande inte till rutinerna hos samtliga myndigheter. Primär målsättning För att de viktigaste basdatalagren (Trafi, PRH, VTJ, KTJ) ska kunna göras avgiftsfria krävs ytterligare varaktig finansiering på åtminstone 25 30 miljoner euro i statsbudgeten. Dessa datalager innehåller personuppgifter, vilket försvårar öppnandet av dem avsevärt. Alla betydande offentliga datalager är allmänt tillgängliga före utgången av årtiondet för hela samhället i maskinellt läsbar form, avgiftsfritt och enligt tydliga användarvillkor. Åtgärder Andra aktörer och samarbetsparter Centrala projekt Utveckling av lagstiftningen Centrala internationella konakter 1. Styrningen, ansvaren och resurseringen av öppnandet av datalager införlivas i ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas samt kommunernas styrnings- och ledningsstrukturer. 2. Öppnandet av datalager och ibruktagandet av enhetliga verksamhetspraxis vid ministerier, ämbetsverk och kommuner understöds. 3. Forskning och uppföljning av genomslagningen hos öppnade datalager främjas. 4. Tekniker för anonymisering av datalagren utreds och genomslagningen hos öppnandet av datalager följs upp aktivt och systematiskt. Ansvarigt ämbvetsverk finansministeriet, ministerierna inom sina förvaltningsormåden, ämbetsverk och inrättningar, kommuner Beslutsfattare, utvecklare, sakkunniga inom den offentliga förvaltningen Utvecklarsamfund Användarna och utnyttjarna av öppna datalager Projektet för öppen förvaltning, Nationella serviceinformationsarkitekturen, metadatatjänsten, 6aikaprojektet, Projektet för öppen vetenskap och forskning Lagstiftningsreformen som gäller förvaltning av information (offentlighetslagen, arkivlagen och informationsförvaltningslagen). Inkludering av återanvändning av information i offentlighetslagen. OECD Open Government Data, EU PSI-share 2.0, Open Government Partnership (via projektet för öppen förvaltning)

5 (8) 2. Temat Utnyttjandet av information Beskrivning av nuläget Primär målsättning Offentliga datalager utnyttjas inte tills vidare fullt ut, med undantag av stora, centrala aktörers datalager som hänför sig till den samhälleliga infrastrukturen. Förutom öpnande av många olika slags datalager behövs omfattande användning och samordnande av informationen ur användnings- och beslutsfattandeperspektiv. Förutsättningar för mångsidigt utnyttjande, kombinering och vidareutveckling av öppen information skapas i aktiv interaktion med utvecklarsamfunden, varvid informationens produktivitet och genomslagning i samhället utökas. Nationella dataportalen Avoindata.fi och JulkICTLab har profilerat sig som en helhet för tjänster som utnyttjar öppen information, interoperabilitet öppen data. Åtgärder Andra aktörer och samarbetspartners 5. Tillgången till, bekantheten hos och användningen av öppnade datalager förbättras 6. Man skapar förutsättningar och praxis för innehållsmässig och teknisk interoperabilitet hos öppnade datalager, liksom även för interoperabla informationsprocesser 7. Man planerar en allmän modell för produktionen och administreringen av samt tjänsterna i fråga om de viktigaste basdatalagren, liksom även avgiftsfri och teknisk tillgång såväl åt myndigheterna som samhället i det stora hela, med beaktande av de lagstiftningsmässiga begränsningarna. Möjligheterna till, kostnaderna med och effekterna av avgiftsfria basdatalager utreds. 8. Avoindata.fi och JulkICTLab utvecklas till en funktionell helhet med vars hjälp de öppnade datalagren och anvisningarna för öppnande och interoperabilitet kan hittas enkelt, och som stödjer användarna vid öppnandet av datalager och främjar utvecklandet av tjänster som utnyttjar öppen data. Ansvarigt ämbetsverk finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, ministerna inom sina egna förvaltningsområden, ämbetsverk och inrättningar, kommuner Beslutsfattarna, utvecklarna och sakkunniga inom den offentliga förvaltningen Utvecklarsamfund Användarna och utnyttjarna av öppna datalager Centrala internationella kontakter Centrala projekt Kommuninformationsprogrammet, Nationella servicearkitekturen, projekt som gäller långvarig arkivering av material Lagstiftningsutvecklingsbehov Lagstiftningsreformen som gäller besittning av information ISA (Interoperability Solutions for European Public Administrations), se. även internationella kontakter

6 (8) under tema 1. 3. Temat Utökning av informationskompetensen Nuläget Primär målsättning För att man ska kunna agera och klara sig i en digital informationsmiljö behövs mångsidiga färdigheter i producering, distribuering, öppnande, analysering och utnyttjande av information. Det behövs källkritik och kännedom om dataskydd, informationssäkerhet, datahantering, metadata och massdata (big data). Hantering och behandling av egna uppgifter blir en väsentlig medborgarfärdighet. Alla, såväl medborgare som tjänstemän behöver informationskompetens. Kompetens och livslångt lärande behövs såväl i arbetet som på fritiden. Informationskompetensen erbjuder nya möjligheter såväl för medborgarverksamheten som för affärslivet och förvaltningen. Informationskompetensen genomsyrar hela samhället och täcker medborgarnas informationsläsförmåga och myndigheternas nya slags knowhow. Åtgärder 9. Kartläggning av den offentliga förvaltningens informationskompetensbehov och fastställande av mätbara målsättningar. 10. Ministeriernas, ämbetsverkens och kommunernas informationsanalyserings- och förädlingskompetens främjas 11. Ett nationellt program för kompetens i fråga om öppen information inleds på basis av kartläggningen ovan Ansvarigt ämbetsverk Andra aktörer och samarbetspartners Undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet, ministerierna inom sina förvaltningsområden, ämbetsverk och inrättningar, kommuner Beslutsfattare, utvecklare och sakkunniga inom den offentliga förvaltningen Utvecklarsamfund Användarna och utnyttjarna av öppna datalager Centrala projekt Lagstiftningsutvecklingsbehov Centrala internationella kontakter Projektet för öppen vetenskap och forskning EU:s vidrörande projekt

7 (8) BEGREPP I ANSLUTNING TILL ÖPPEN INFORMATION öppen data öppen information innovativa tjänster maskinell läsbarhet big data datamaterial återanvändning av data Data som kan återanvändas av vem som helst avgiftsfritt, lovligen och i maskinelt läsbar form Öppen data kan utvidgas, återanvändas och vidarekopplas fritt i olika applikationer. Statistikcentralens befolkningsdata, Meteorologiska institutets väder- och radarobservationer samt Lantmäteriverkets terrängdata är exempel på öppen data. Information som vem som helst kan återanvända på olika sätt, avgiftsfritt och lovligen Tjänster som utnyttjar information och kompetens på ett nytt sätt ur kommersiellt eller samhälleligt perspektiv En egenskap som stöder maskinell precisering, identifiering och plockning av data Med big data (massdata, massmaterial) avses dataa som finns i stora kvantiteter, som ökar hastigt och som varierar stort till sin form Det är svårt att behandla massdata med traditionella informationsbehandlingsapplikationer. Anordningarna och tillämpningarna bör ha väldig lagringskapacitet och prestanda för att de ska kunna behandla massdata. Massdata insamlas, lagras och analyseras i syfte att hitta betydelsefull information. Massdata kan utnyttjas bl.a. vid vetenskaplig forskning, produktutveckling, marknadsföring och beslutsfattande. Webbförsäljare kan med hjälp av massdata t.ex. analysera stora användarvolymers beteende och rekommendera lämpliga produkter för enskilda serviceanvändare. En identifierbar samling information Med återanvändning avses att fysiska personer eller juridiska personer utnyttjar handlingar som den offentliga frövaltningen har i sin besittning för kommersiella eller andra än kommersiella syften, som avviker från det ursprungliga syfte för vilket handlingarna producerats (EU-direktiivi 2003/98/EY). Återanvändningen av data kan i praktiken betyda t.ex. kombinering av existerande data med andra data- eller informationsinnehåll, eller skapandet av helt nya tjänster på basis av den tillgängliga informationen.

8 (8) datalager öppnande av datalager basdatalager myndighetsdata Logisk samling av informationsmaterial Med öppnandet av datalager avses tillhandahållande av offentlig information i maskinellt läsbar form för fri återanvändning. Öppnandet av datalager gäller emellertid inte sekretessbelagd information eller information vars användning begränsats med stöd av lagstiftningen. Datalager kan också öppnas i begränsad omfattning för vissa särskilda gruppers, såsom forskares eller andra myndigheters användning. Det är i detta fall inte fråga om öppen data i ordets verkliga bemärkelse. Basdatalager är både de lagstadgade basregistren och andra centrala datalager på rikstäckande nivå. Med basdatalager avses centraliserade informationssystem dit man i så täckande och ofelbar mån som möjligt insamlat väsentlig information om samhälleliga grundenheter, såsom personer eller fastigheter. Förandet av dessa slags register regleras i lag. Finländska basdatalager är befolkningsdatasystemet (VTJ), fastighetsdatasystemet (KTJ) samt företags- och samfundsdatasystemet (FODS). Begreppet basdatalager är alltså mera omfattande än begreppet basregister. Information som myndigheter inom den offentliga förvaltningen insamlat för skötseln av sina uppgifter.