HE 22 SM 0401 Taxering och skatter 2002 Individ- och taxeringshushållsuppgifter Tax assessments and taxes paid 2002 I korta drag Beskattningsbar förvärvsinkomst ökade 2,7 procent År 2002 ökade den beskattningsbara förvärvsinkomsten med 2,7 procent, räknat i fasta priser, till 168 100 kronor jämfört med år 2001. Medelinkomsten för män var markant högre än för kvinnor, 203 900 kronor mot 133 500 kronor. Medelinkomsten för kvinnor var därmed 65,5 procent av medelinkomsten för män. Skillnaden kan förklaras av att kvinnor i genomsnitt har en kortare arbetstid och lägre lön. Den slutliga skatten sjönk med 4,6 procent Det slutliga skattebeloppet år 2002 var i genomsnitt 55 700 kronor, vilket var en minskning med 4,6 procent jämfört med år 2001. För kvinnor minskade skattebeloppet med 4 procent till i medeltal 42 200 kronor och för män minskade beloppet med 4,9 procent till i medeltal 69 500 kronor. Ökad fastighetsskatt Fastighetsskatten uppgick i medeltal till 4 500 kronor år 2002, vilket är en ökning med 10,2 procent jämfört med året innan. Medelvärdet av fastighetsskatten för kvinnor uppgick till 4 200 kronor och för män till 4 700 kronor. Det är en ökning med 11,1 respektive 7 procent jämfört med år 2001, räknat i fasta priser. Den taxerad förmögenheten minskade Av de sambeskattade år 2002 hade 5,6 procent (91 300) en taxerad förmögenhet. Av de ensamstående år 2002 hade 1,8 procent en taxerad förmögenhet (34 400 kvinnor och 35 500 män). Totalt betalade 161 200 hushåll (drygt 2,9 procent) förmögenhetsskatt, vilket var 46,4 procent färre än år 2001. Den stora minskningen berodde till stor del på att fribeloppsgränsen höjdes. Susanne Stenbom, SCB, tfn, 019-17 66 14, susanne.stenbom@scb.se Annica Wallerå, SCB, tfn 019-17 62 38, annica.wallera@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1651-0550 Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 19 mars 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 HE 22 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökade 4 Den slutliga skatten sjönk 6 Ökad fastighetsskatt 7 Den taxerade förmögenheten minskade 8 Pensionssparandet minskar 9 Färre gjorde avdrag för övriga kostnader 10 Allt färre gjorde reseavdrag 11 Tabeller 12 Teckenförklaring 12 1a. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser 12 1b. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser. Kvinnor 13 1c. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser. Män 13 2a. Beskattningsbar förvärvsinkomst år 2002. Andelen personer efter inkomst och kön 14 2b. Skiktgränserna 1) från år 1991 2002. Andelen personer 15 3a. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 16 3b. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 16 3c. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för män. Medelvärden i 2002 års priser 17 4a. Slutlig skatt 1) år 2002. Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 18 4b. Slutlig skatt 1) år 2002. Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter inkomst och kön 18 5a. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 19 5b. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 19 5c. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för män. Medelvärden i 2002 års priser 20 6a. Fastighetsskatt år 2002 1). Andel som betalar fastighetsskatt, medelskatten för dessa samt skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 21 6b. Fastighetsskatt år 2002 1). Andel som betalar fastighetsskatt, medelskatten för dessa samt skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 21 7. Förmögenhet år 2002. Andel med taxerad förmögenhet efter taxeringsenhet, ålder och förmögenhetsbelopp 22 8a. Privata pensionssparande 1) år 2002. Antalet inkomsttagare, andel pensionssparande samt medelvärden av pensionssparande efter ålder och kön 23
SCB 3 HE 22 SM 0401 8b. Privata pensionssparande 1) år 2002. Antalet inkomsttagare, andel pensionssparande samt medelvärden av pensionssparande efter inkomst och kön. 23 9. Inkomst av tjänst 2002 1). Antalet inkomsttagare med olika inkomstslag efter kön och ålder 24 Diagram 25 1. Slutlig skatt år 2002. Medelvärden efter ålder och kön 25 2. Slutlig skatt 1992-2002. Årlig utveckling i fasta priser efter kön 25 Kartor 26 1. Beskattningsbar förvärvsinkomst år 2002. Medelvärden i kommunerna för de som har varit folkbokförda under 2002. (Medelvärde i riket = 168 100 kronor) 26 2. Slutlig skatt 2002. Medelvärde i kommunerna för de som har varit folkbokförda under 2002. (Medelvärde i riket = 55 700 kronor) 27 3. Fastighetsskatt 2002. Medelvärden i kommunerna för de som har varit folkbokförda under 2002. (Medelvärde i riket = 4 500 kronor) 28 4. Pensionssparande 2002. Medelvärde i kommunerna för de som har varit folkbokförda under 2002. Ålder 20 64 år (Medelvärde i riket = 6 200 kronor) 29 5. Reseavdrag 2002. Andel av inkomsttagarna som gjorde avdrag för resor till och från arbetet 2002. Ålder 20 64 år (Medelvärde i riket = 19,7 procent) 30 Fakta om statistiken 31 Detta omfattar statistiken 31 Definitioner och förklaringar 31 Så görs statistiken 33 Statistikens tillförlitlighet 33 Bra att veta 33 Annan statistik 35 In English 36 Summary 36 List of tables 36 List of terms 37
SCB 4 HE 22 SM 0401 Statistiken med kommentarer Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökade År 2002 var den beskattningsbara förvärvsinkomsten (taxerad förvärvsinkomst minus allmänna egenavgifter och grundavdrag eller särskilt grundavdrag) 168 100 kronor (medelbelopp för samtliga personer som var folkbokförda i riket någon gång under 2002). Det innebar en ökning med 2,7 procent, räknat i fasta priser, mellan åren 2001 och 2002. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten uppgick totalt till 1 235 969 miljoner kronor år 2002. Jämfört med år 2001 har den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökat med 3,1 procent, räknat i fasta priser. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten har totalt sett ökat mer procentuellt för kvinnor än för män, 4,1 procent mot 2,3 procent, mellan åren 2001 och 2002 (se även tabell 1a-c sida 12-13 ). Medelinkomsten för män var markant högre än för kvinnor, 203 900 kronor mot 133 500 kronor. Medelinkomsten för kvinnor var därmed 65,5 procent av medelinkomsten för män. Skillnaden kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har en kortare arbetstid och lägre lön. Procentuellt sett har kvinnornas medelinkomst ökat mer än männens, 3,9 procent jämfört med 1,9 procent. Däremot har skillnaden mellan könen ökat med 1 100 kronor, räknat i fasta priser (se även tabell 2a sida 14). Det var 2 395 614 personer (32,6 procent) som hade mindre än 100 000 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst; av dessa hade 780 014 personer (10,6 procent) 0 kronor. Jämfört med år 2001 hade denna grupp, med mindre än 100 000 kronor, minskat med 3,5 procent. Det var 351 814 personer (4,8 procent) som hade mer än 400 000 kronor; därav var det 98 813 personer (1,3 procent) som hade mer än 600 000 kronor och 19 811 personer (0,3 procent) som hade mer än 1 000 000 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst (se även tabell 2a. sida 14). År 2002 var de två skiktgränserna för statlig inkomstskatt 273 800 kronor och 414 200 kronor. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. År 2002 hade 15,2 procent mer än 273 800 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst, vilket var en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med motsvarande gräns år 2001. Det var 7,7 procent kvinnor som hade över den lägsta skiktgränsen (273 800 kronor) i beskattningsbar förvärvsinkomst och 23 procent män. Det var en minskning med 0,9 respektive 2,1 procentenheter jämfört med år 2001. År 2002 hade 4,3 procent mer än 414 200 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande gräns året innan. För kvinnor var motsvarande andel 1,5 procent och för män 7,2. Det innebär en minskning med 0,1 respektive 0,4 procentenheter (se även tabell 2a-b. sida 14-15). Efter skiktgränsens införande, i och med den stora skattereformen 1991, var tanken att ca 15 procent av de skattskyldiga skulle betala statlig skatt. År 1999 infördes den övre skiktgränsen, vilket innebar att inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. Inkomstskattereglerna har därefter ändrats i olika avseenden. Siktgränserna justeras varje år vanligen med KPI plus 2 procent. För år 2002 höjdes skiktgränserna med KPI plus 1 procent. År 1991 var andelen som betalade statlig skatt som högst (18,8 procent) därefter har andelen minskat och år 2002 var andelen 15,2 procent. Det är markant fler män mellan 20 64 år som betalar statlig skatt (28,2 procent) än kvinnor (10,4 procent) år 2002 (se tabell 2b. Sida 15).
SCB 5 HE 22 SM 0401 Beskattningsbar förvärvsinkomst 2002. Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = 168 100 kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd 316 000 Högsby 130 800 Lidingö 261 600 Sorsele 128 800 Täby 253 700 Dorotea 128 800 Sollentuna 229 200 Pajala 128 000 Nacka 228 400 Bjurholm 127 900 Ekerö 219 300 Berg 127 900 Vaxholm 216 000 Haparanda 127 400 Lomma 212 200 Övertorneå 126 800 Vellinge 211 000 Årjäng 126 600 Tyresö 208 100 Borgholm 125 600 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Kommunerna med de högsta medelvärdena låg på en markant högre nivå än övriga kommuner. Skillnaden räknat i kronor mellan Danderyd (1:a plats) och Vaxholm (7:e plats) var större än mellan Vaxholm och Borgholm (289:e och sista plats). I Danderyd låg medelvärdet lite drygt 20 procent högre än Lidingö, drygt 88 procent högre än i riket totalt och mer än dubbelt så högt som i 189 av Sveriges kommuner. Drygt 80 procent av kommunerna hade ett medelvärde som var lägre än medelvärdet för hela riket (se Karta 1 sida 26). Av länen hade Stockholms län högst medelvärde år 2002 (203 000 kronor), följt av Uppsala län och Västra Götalands län. Lägst medelvärde hade Gotlands län (138 600 kronor), följt av Jämtlands län och Kalmar län. Av länen hade Jämtlands län störst ökning (3,8 procent, räknat i fasta priser) av medelinkomsten mellan åren 2001 och 2002, följt av Jönköpings län och Uppsala län. Stockholms län hade minst ökning (1,2 procent) mellan åren 2001 och 2002, följt av Norrbottens län och Gävleborgs län. För de 5 procent av befolkningen med högst beskattningsbar förvärvsinkomst uppgick medelvärdet till 590 000 kronor år 2002. Det var en ökning på 0,4 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 och en ökning med 37,8 procent jämfört med år 1991. Motsvarande värde för de 1 procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna var 1 017 800 kronor. Det var en minskning med 2,2 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 och en ökning med 49,1 procent jämfört med år 1991. För de 5 procent av kvinnorna med högst beskattningsbar förvärvsinkomst uppgick medelvärdet till 411 500 kronor år 2002. Det var en ökning på 2,9 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001. Motsvarande medelvärde för männen var 717 400 kronor, vilket var en minskning med 0,6 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 (se även tabell 3a-c sida 16-17) Inkomstspridningen minskade marginellt mellan åren 2001 till 2002. Ginikoefficienten (se avsnittet Fakta om statistiken) gick från 0,439 till 0,436, vilket betyder att vi är nere på samma nivå som år 1991 (0,435). Inkomstspridningen har minskat för både kvinnor och män, från 0,436 respektive 0,415 till 0,434 respektive 0,413. (se även tabell 3a-c sida 16-17).
SCB 6 HE 22 SM 0401 Den slutliga skatten sjönk Det slutliga skattebeloppet var i genomsnitt 55 700, vilket var en minskning med 4,6 procent jämfört med år 2001. För kvinnor minskade skattebeloppet med 4 procent till i medeltal 42 200 kronor och för män minskade beloppet med 4,9 procent till i medeltal 69 500 kronor. Medelskatten för män var markant högre än för kvinnor och skillnaden var som störst i åldrarna 55-64 år, 41 600 kronor (se diagram 1. sida 25). Den slutliga skatten uppgick totalt till 465 064 miljoner kronor, jämfört med år 2001 var detta en minskning med 4,2 procent (se tabell 1a sida 12). Den slutliga skatten uppgick i genomsnitt till 31,8 procent av summa förvärvsoch kapitalinkomst. Från år 2001 var det en minskningen på 1,5 procentenheter. Störst var andelen i Danderyd (38,6 procent), följt av Lidingö och Täby. Lägst var andelen i Örkelljunga (27,9 procent), följt av Haparanda och Hörby. De personer som hade summa förvärvs- och kapitalinkomst i intervallet 220 000 260 000 kronor betalade ca 31 procent i skatt, de i intervallet 300 000 350 000 kronor betalade ca 33 procent, de i intervallet 400 000 450 000 kronor betalade ca 36 procent och de som hade över en miljon i summa förvärvs- och kapitalinkomst betalde i medeltal ca 43 procent i skatt (se tabell 4b. sida 18). I den slutliga skatten ingår bland annat statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, fastighetsskatt och statlig inkomstskatt på kapitalinkomster. En av de stora delarna i den slutliga skatten är den kommunala inkomstskatten på förvärvsinkomst och år 2002 uppgick den i medeltal till 45 400 kronor, vilket var 81,4 procent av den totala skatten. Det har skett en ökning med 2,9 procent av den kommunala inkomstskatten sedan år 2001. En annan stor del av den slutliga skatten är den statliga inkomstskatten och den var i genomsnitt 4 000 kronor och de allmänna egenavgifterna 8 200 kronor. Skattereduktionerna var i medeltal 8 800 kronor. De delar av skatten som i genomsnitt förändrades mest mellan åren 2001 och 2002 var förmögenhetsskatten, skatten på kapitalinkomster och skattereduktionerna. Förmögenhetsskatten minskade kraftigt, med 41 procent till ca 500 kronor. Även skatten på kapitalinkomster minskade i genomsnitt med 20 procent från år 2001 och uppgick i medeltal till 2 800 kronor år 2002. Skattereduktionerna ökade med 37 procent till ca 8 800 kronor. Strukturen av den slutliga skatten skiljde sig i vissa avseenden åt mellan kvinnor och män. För kvinnor var ca 86 procent av den slutliga skatten kommunal inkomstskatt. För män var denna andel endast ca 79 procent. För män stod den statliga inkomstskatten däremot för en större andel av den slutliga skatten, ca 10 procent jämfört med ca 3 procent för kvinnor. Det genomsnittliga skattebeloppet skiljde sig åt mellan olika kommuner. Medelbeloppet var högst i Danderyd med 144 500 kronor och lägst i Haparanda med 39 800 kronor. (se karta 2 på sida 27). Precis som för den beskattningsbara förvärvsinkomsten låg kommunerna med de högsta medelvärdena på en markant högre nivå än övriga kommuner. I Danderyd låg medelvärdet 39 procent högre än i Lidingö, mer än dubbelt så högt som i 283 av Sveriges kommuner och drygt 2,6 gånger så högt som i riket totalt. Av de tio kommuner med de högsta medelbeloppen ligger nio i Stockholms län.
SCB 7 HE 22 SM 0401 Slutlig skatt 2002. Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = 55 700 kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd 144 500 Orsa 42 700 Lidingö 104 100 Högsby 42 500 Täby 86 600 Hörby 42 300 Nacka 79 000 Sorsele 42 100 Sollentuna 75 600 Älvdalen 41 900 Ekerö 72 700 Pajala 41 600 Vaxholm 71 600 Töreboda 41 500 Stockholm 70 100 Örkelljunga 41 300 Lomma 69 900 Övertorneå 39 900 Österåker 69 200 Haparanda 39 800 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida För de 5 procent av befolkningen med högst slutlig skatt uppgick medelvärdet till 283 100 kronor. Motsvarande värde för de 1 procent av befolkningen med de allra högsta skattebeloppen var 592 000 kronor. Det är en minskning med 6,6 respektive 10,5 procent från år 2001, räknat i fasta priser. För de 5 procent av kvinnorna med högst slutlig skatt uppgick medelvärdet till 179 700 kronor år 2002. Det var en minskning på 5,8 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001. Motsvarande medelvärde för männen var 362 200 kronor, vilket var en minskning med 7,1 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 (se tabell 5a-c sida 19-20). Spridningen av den slutliga skatten minskade något mellan åren 2001 och 2002, Gini-koefficienten sjönk från 0,551 till 0,549. Spridningen av den slutliga skatten har minskat för både kvinnor och män, från 0,528 respektive 0,545 till 0,526 respektive 0,542. (se tabell 5a-c sida 19-20). Den slutliga skattens årliga utvecklingen har varit negativ för både män och kvinnor mellan åren 2000-2002. Medianvärdet år 2002 för kvinnor har ökat med 34 procent jämfört med år 1991, räknat i fasta priser. För männen var ökningen 31 procent under motsvarande period. Den årliga utvecklingen för män föll från år 1996 till år 2002 och för kvinnor från år 1998 till år 2002. Denna nedgång av den slutliga skattens utveckling kan förklaras av att fribeloppsgränserna för förmögenhetskatten har höjds tre gånger sedan 1996, att en högre skiktgräns för uttag av statlig skatt infördes 1999 samt att kapitalvinsterna minskat (se diagram 2 sida 25). Ökad fastighetsskatt Fastighetsskatten uppgick i medeltal till 4 500 kronor år 2002 och det är en ökning med 8,4 procent, räknat i fasta priser, jämfört med året innan. Ökningen av fastighetsskatten kan förklaras av att taxeringsvärdena höjdes kraftigt på grund av den prisutveckling som har varit. För att dämpa förmögenhetskatten infördes år 2001 en begränsningsregel med inriktning mot att småhusägare inte ska betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Skattereduktionen gäller för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280 000 kronor och 3 miljoner kronor. Medelvärdet av fastighetsskatten för kvinnor uppgick till 4 200 kronor och för män till 4 700 kronor, det är en ökning med 11,1 respektive 7 procent jämfört med år 2001, räknat i fasta priser (se tabell 6a-b sida 21). Totalt uppgick fastighetsskatten till 13 191 miljoner kronor. En ökning, räknat i fasta priser, med 8,8 procent jämfört med föregående år. År 1991 uppgick den totala fastighetsskatten till 10 297 miljoner kronor. Räknat i fasta priser har den totalt fastighetsskatten ökat med 28,1 procent (se tabell 1 sida 12).
SCB 8 HE 22 SM 0401 Bland kommunerna var medelvärdet högst i Danderyd (18 700 kronor), följt av Lidingö och Nacka. Medelvärdet var lägst i Dorotea (1 200 kronor), följt av Arjeplog och Åsele (se karta 3 sida 27). Bland länen var medelvärdet högst i Stockholms län (8 000 kronor), följt av Hallands län och Uppsala län. Lägst medelvärde bland länen hade Västernorrlands län (2 200 kronor), följt av Jämtlands län och Norrbottens län. Fastighetsskatten uppgick totalt till 1,7 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Det var 0,1 procentenheter högre än år 2001. Störst var andelen i Lidingö (3,1 procent), följt av Vaxholm och Öckerö. Lägst andel hade Malå (0,6 procent), följt av Dorotea och Åsele. För de personer med en beskattningsbar förvärvsinkomst i intervallet 200 000 220 000 kronor var fastighetsskattens andel av inkomsten 1,8 procent, i intervallet 300 000 350 000 kronor var andelen 1,5 procent, i intervallet 400 000 450 000 kronor var motsvarande andel 1,4 procent och för de med en beskattningsbar förvärvsinkomst över en miljon kronor var andelen 0,8 procent år 2002. Det innebär en ökning i samtliga intervall med undantag för det sistnämnda, där andelen var oförändrad (se tabell 6b sida 21). Den andel som betalade fastighetsskatt uppgick till 35,3 procent, vilket är oförändrat jämfört med år 2001. För kvinnor var motsvarande andel 32 procent och det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2001. Motsvarande andel för män var 38,7 procent och det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2001. Den största andelen bland kommuner fanns i Gagnef (51,9 procent), följt av Vansbro och Storuman. Den lägsta andelen fanns bland kommunerna i Sundbyberg (16,7 procent), följt av Solna och Malmö. Fastighetsskatt 2002. Andel personer som betalade fastighetsskatt. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 35,3 procent. Störst andel procent Minst andel procent Gagnef 51,9 Sigtuna 27,2 Vansbro 50,6 Landskrona 25,7 Storuman 50,4 Helsingborg 25,2 Kramfors 50,3 Botkyrka 25,0 Norsjö 50,3 Södertälje 22,6 Mörbylånga 50,2 Göteborg 22,1 Arjeplog 50,1 Stockholm 22,0 Storfors 50,0 Malmö 18,2 Sorsele 50,0 Solna 16,9 Robertsfors 49,9 Sundbyberg 16,7 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Den taxerade förmögenheten minskade Förmögenhetsskatten var 1,5 procent av den del av förmögenheten som överstiger fribeloppet. Fribeloppet har för inkomståret 2002 höjts från 1 000 000 kronor för ensamstående och 1 500 000 kronor för sambeskattade till 1 500 000 kronor för ensamstående och 2 000 000 kronor för sambeskattade. Av de ensamstående år 2002 hade 1,8 procent en taxerad förmögenhet (34 400 kvinnor och 35 500 män). Av de sambeskattade år 2002 hade 5,6 procent (91 300) en taxerad förmögenhet. Totalt betalade 161 200 hushåll (drygt 2,9 procent) förmögenhetsskatt och det var 46,4 procent färre än år 2001. Den stora minskningen berodde till stor del på att fribeloppsgränsen höjdes. Den totala taxerade förmögenheten har minskat med 33 procent jämfört med 2001, räknat i fasta priser. Det var 3 709 ensamstående kvinnor, 3 938 ensamstående män och 19 758 sambeskattade som hade en taxerad förmögenhet på mer än 4 miljoner kronor.
SCB 9 HE 22 SM 0401 Totalt var detta en minskning med 17,5 procent jämfört med 2001 (se tabell 7 sida 22). Andelen med taxerad förmögenhet var markant större bland äldre än bland yngre. Bland de ensamstående i åldrarna 18 44 år var andelen år 2002 bara 0,4 procent. I åldrarna 45-64 år var andelen 3,2 procent och i åldrarna 65 år och äldre 4,2 procent. Bland de sambeskattade var motsvarande andelar 0,4, 6,1 respektive 8,8 procent. Nästan hälften (45,5 procent) av de med taxerad förmögenhet år 2002 var ålderspensionärer och nästan var fjärde (23 procent) var 75 år eller äldre (se tabell 7 sida 22). De kommuner där en stor andel av hushållen betalade förmögenhetsskatt hade också höga medelvärden när det gäller beskattningsbar förvärvsinkomst. Den kommun med högst andel taxeringshushåll som betalade förmögenhetsskatt var Danderyd (26,5 procent), följt av Lidingö och Täby. Den kommun med lägst andel var Överkalix (0,6), följt av Strömsund och Bräcke. Förmögenhet 2002. Andel taxeringshushåll som betalade förmögenhetsskatt. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 2,9 procent. Störst andel procent Minst andel procent Danderyd 26,5 Eda 0,7 Lidingö 18,4 Storfors 0,7 Täby 13,5 Forshaga 0,7 Nacka 10,1 Grums 0,7 Sollentuna 9,7 Surahammar 0,7 Vellinge 9,7 Älvdalen 0,7 Vaxholm 9,3 Timrå 0,7 Lomma 8,3 Bräcke 0,7 Ekerö 8,0 Strömsund 0,7 Båstad 6,8 Överkalix 0,6 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Totalt uppgick de taxerade förmögenheterna till 561 567 miljoner kronor, vilket var 33,4 procent lägre än år 2001 (se tabell 1 sida 12). Bland de med taxerad förmögenhet var den genomsnittliga förmögenheten ca 3,5 miljoner kronor, en ökning med 24,1 procent sedan år 2001, räknat i fasta priser. Båda dessa förändringar kan till stor del förklaras av de höjda fribeloppsgränserna. Kvaliteten på förmögenhetsuppgifterna är svår att bedöma eftersom stora delar av individernas tillgångar aldrig deklareras eller underskattas vid deklarationen. Pensionssparandet minskar Allt fler har privat pensionssparande. År 2002 gjorde 2 026 600 personer avdrag i deklarationen för premier till pensionssparande. Jämfört med år 2001 var det en ökning med 67 400 personer. Totalt uppgick pensionssparandet till 13 035 miljoner kronor år 2002. Det är en minskning med 3,1 procent jämfört med föregående år, räknat i fasta priser (se tabell 1 sida 12). Fler kvinnor än män pensionssparar och andelen med pensionssparande är större bland personer med hög inkomst. Skillnaden mellan könen, vad gäller andelen med pensionssparande, var störst bland dem med sammanräknad förvärvsinkomst i inkomstintervallet 160 000 180 000 kronor, 38 procent kvinnor och 14 procent män. Bland dem med sammanräknad förvärvsinkomst i inkomstintervallet 600 000 799 000 kronor pensionssparade 68 procent kvinnor och 57 procent män (se tabell 8b sida 23). Av dem i åldrarna 20 64 år som år 2002 hade sammanräknad förvärvsinkomst pensionssparade 40 procent; 44 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Den största andelen pensionssparare fanns i åldersgruppen 45 54 år där 53 procent av kvinnorna och 39 procent av männen pensionssparar. Andelen
SCB 10 HE 22 SM 0401 med pensionssparande ökar upp till och med åldersgruppen 45 54 år, för att därefter avta (se tabell 8a sida 23). Det avdragsberättigade pensionssparandet bland pensionssparare i åldern 20 64 år var år 2002 i medeltal 6 200 kronor. Jämfört med år 2001 var det en minskning med 6,1 procent, räknat i fasta priser. Motsvarande värde för kvinnor är 5 600 kronor och för män 6 800 kronor. Det var en minskning med 5,9 procent respektive 6,5 procent (se tabell 8a sida 23). Pensionssparandet varierar kraftigt mellan olika kommuner. Högst medelvärde bland pensionssparare i åldern 20 64 år hade inkomsttagarna i Danderyd (12 400 kronor) följt av Lidingö och Täby. Lägst medelvärde hade Högsby (4 100 kronor) följt av Töreboda och Ljusnarsberg (se karta 4 sida 29). Pensionssparande 2002. Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Ålder 20 64 år. Medelvärde i riket = 6 200 kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd 12 400 Uppvidinge 4 500 Lidingö 10 500 Tranås 4 500 Täby 9 800 Boxholm 4 500 Sollentuna 8 700 Vingåker 4 500 Nacka 8 700 Älvdalen 4 500 Lomma 8 500 Hällefors 4 400 Vellinge 8 300 Nordanstig 4 300 Stockholm 8 000 Ljusnarsberg 4 300 Ekerö 8 000 Töreboda 4 300 Lund 8 000 Högsby 4 100 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Pensionssparandet varierar inte lika mycket mellan länen. Högst medelvärde bland pensionssparare i åldern 20 64 år hade inkomsttagarna i Stockholms län (7 700 kronor), följt av Uppsala län och Skåne län. Lägst medelvärde hade Jämtlands län (5 100 kronor), följt av Jönköpings län och Gävleborgs län. Färre gjorde avdrag för övriga kostnader Avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande medges bara för vissa kostnader och med vissa begränsningar. Avdraget kan avse kostnader för bl a representation, facklitteratur, idrottsutövning, arbetsverktyg, skyddskläder och mätnings- och granskningsavgifter för den del av kostnaderna som överstiger 1 000 kr. Antalet inkomsttagare, som har gjort avdrag för övriga kostnader, har halverats från 669 402 personer år 2001 till 328 393 personer år 2002 (se tabell 9 sida 24). Totalt uppgick avdraget för övriga kostnader år 2002 till 2 243 miljoner kronor. Det är en minskning med 22,9 procent. Det var fler män än kvinnor som gjorde avdrag för övriga kostnader, 193 800 män och 134 600 kvinnor. Trots att det var fler män än kvinnor som gjorde avdrag för övriga kostnader hade kvinnor ett högre totalbelopp än män, 1 241 miljoner kronor respektive 1 003 miljoner kronor (se tabell 1a-c sida 12-13). Anledningen till att färre inkomsttagare gör avdrag för övriga kostnader kan vara att dels har kontrollerna blivit bättre, dels är det en ny blankett samt att kostnaden för arbetslöshetskassa inte längre ingår i övriga kostnader.
SCB 11 HE 22 SM 0401 Allt färre gjorde reseavdrag Allt färre gjorde reseavdrag under 2002, det är en minskning med 3,3 procent jämfört med föregående år. År 2002 gjorde 924 800 personer - 367 400 kvinnor och 557 400 män avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Det var 32 000 färre än år 2001 (se tabell 9 sida 24). Totalt uppgick reseavdragen år 2002 till 11 391 miljoner kronor, det är en minskning på 4,4 procent jämfört med år 2001 (se tabell 1 sida 12). Kommunerna där störst andel av inkomsttagarna gjorde reseavdrag ligger i närheten av storstäderna. De kommuner som hade högst andel inkomsttagare med reseavdrag var Lerum (49,5 procent) följt av Håbo och Kungsbacka. De kommuner som hade lägst andel var Stockholm (6,8 procent) följt av Solna och Sundbyberg. I stora kommuner var andelen med reseavdrag liten. Av de 20 folkrikaste kommunerna låg Uppsala och Sundsvall över medel för riket (se karta 5 sida 30). Reseavdrag 2002. Andel inkomsttagare med reseavdrag. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 19,7 procent Högst medelvärde procent Lägst medelvärde procent Lerum 49,5 Nacka 10,9 Håbo 48,6 Karlskoga 10,2 Kungsbacka 46,8 Malmö 9,9 Ale 45,1 Danderyd 9,3 Bollebygd 45,0 Lidingö 9,0 Kungälv 43,7 Oxelösund 8,9 Orust 43,2 Kiruna 8,8 Tjörn 43,1 Sundbyberg 7,7 Grästorp 41,5 Solna 7,2 Svalöv 41,3 Stockholm 6,8 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Medelbeloppet för reseavdrag i riket var 12 300 kronor. Medelbeloppet för män var 13 600 kronor och för kvinnor 10 400 kronor, detta var 1,4 respektive 0,6 procent minskning än år 2001, räknat i fasta priser. Högst medelvärde bland dem som gjorde reseavdrag hade inkomsttagarna i Trosa (20 200 kronor), följt av Norrtälje och Nynäshamn. Lägst medelvärde hade Gnosjö (7 600 kronor), följt av Staffanstorp och Hammarö.
SCB 12 HE 22 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1a. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser 1a. Sums of income in SEK millions, 2002 prices Variabler 1) ÅR 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Beskattningsbar förvärvsinkomst 922 241 960 273 984 883 1 032 733 1 086 016 1 155 247 1 199 247 1 235 969 Kontant bruttolön 848 745 856 038 882 095 930 965 974 319 1 020 403 1 048 974 1 063 276 Kostnadsersättning 2 899 1 853 1 746 1 671 1 619 1 507 1 432 1 387 Avdrag för resor till och från arbetet 12 743 8 137 8 758 10 249 10 692 10 966 11 918 11 391 Avdrag för övriga kostnader 2 639 3 091 3 201 3 416 3 491 3 292 2 908 2 243 Allmän pension/tjänstepension 212 804 240 897 242 865 249 365 259 529 262 248 264 757 274 013 Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta 7 735 10 292 10 751 11 799 13 276 14 689 16 048 16 822 Övriga ersättningar 2) 3 994 6 187 8 051 9 379 10 548 12 492 12 896 11 890 Inkomst av tjänst 1 040 751 1 102 702 1 132 890 1 188 697 1 243 240 1 295 054 1 327 109 1 351 545 Pensionssparande m.m. 3) 11 140 10 588 11 185 11 873 13 015 13 587 13 455 13 035 Slutlig skatt 333 789 403 617 431 139 459 231 489 192 511 505 485 412 465 064 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster 23 865 27 648 31 131 33 924 31 320 35 051 35 355 33 096 Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster 286 970 302 838 310 461 325 433 341 686 351 981 367 108 378 481 Fastighetsskatt 4) 10 297 15 814 15 545 13 872 13 801 13 713 12 124 13 191 Taxerad förmögenhet 341 152 640 733 716 636 782 074 1 026 444 978 832 842 630 561 567 1) Avser fysiska personer och som någon gång under inkomståret var folkbokförda i riket. 2) Övriga ersättningar = Inkomst som inte är pensionsgrundande av tjänst, periodiskt understöd av tjänst, inkomst som grundar egenavgifter (särskild löneskatt, tjänst) samt inkomster från fåmansföretag (tjänst). 3) Allmänt avdrag avseende premie för pensionförsäkring/pensionssparkonto och allmänt avdrag avseende periodiskt understöd. 4) Innehåller även individer som fått skattereduktion
SCB 13 HE 22 SM 0401 1b. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser. Kvinnor 1b. Sums of income in SEK millions, 2002 prices. Women Variabler 1) ÅR 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Beskattningsbar förvärvsinkomst 351 239 479 926 492 383 408 732 432 699 459 257 479 729 499 575 Kontant bruttolön 339 835 427 995 441 036 381 581 401 855 418 267 431 640 441 093 Kostnadsersättning 1 829 923 867 1 279 1 209 1 119 1 046 1 019 Avdrag för resor till och från arbetet 4 244 4 072 4 384 3 286 3 477 3 590 3 942 3 806 Avdrag för övriga kostnader 861 1 543 1 597 1 830 1 828 1 718 1 531 1 241 Allmän pension/tjänstepension 98 188 120 266 121 235 116 390 120 733 122 460 123 809 128 333 Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta 2 536 5 163 5 384 4 248 4 833 5 431 6 070 6 460 Övriga ersättningar 2) 1 066 3 039 4 094 2 217 2 307 2 682 2 995 2 819 Inkomst av tjänst 427 867 551 099 566 305 500 483 525 135 544 102 559 500 574 039 Pensionssparande m.m.3) 4 543 5 292 5 590 5 836 6 364 6 710 6 626 6 383 Slutlig skatt 124 894 201 671 215 436 174 544 186 212 191 241 185 166 178 287 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster 3 539 13 796 15 576 5 865 5 165 5 839 6 126 5 813 Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster 109 428 151 356 155 217 128 845 136 305 140 073 146 975 153 067 Fastighetsskatt 4) 3 909 7 911 7 774 5 665 5 691 5 725 5 117 5 642 Taxerad förmögenhet 44 860 316 844 357 345 127 823 179 901 170 921 158 498 97 410 1c. Totalsummor i mkr 1991, 1996 2002, 2002 års priser. Män 1c. Sums of income in SEK millions, 2002 prices. Men Variabler 1) ÅR 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Beskattningsbar förvärvsinkomst 571 002 480 346 492 500 624 001 653 317 695 991 719 518 736 394 Kontant bruttolön 508 910 428 043 441 060 549 384 572 465 602 136 617 334 622 183 Kostnadsersättning 1 070 931 879 391 410 387 387 368 Avdrag för resor till och från arbetet 8 498 4 064 4 374 6 963 7 214 7 376 7 977 7 585 Avdrag för övriga kostnader 1 778 1 547 1 605 1 586 1 663 1 574 1 377 1 003 Allmän pension/tjänstepension 114 616 120 631 121 630 132 975 138 796 139 789 140 948 145 681 Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta 5 199 5 129 5 366 7 551 8 444 9 258 9 977 10 361 Övriga ersättningar 2) 2 928 3 148 3 958 7 162 8 241 9 810 9 900 9 071 Inkomst av tjänst 612 883 551 603 566 585 688 213 718 106 750 952 767 609 777 507 Pensionssparande m.m.3) 6 597 5 296 5 595 6 037 6 651 6 877 6 829 6 652 Slutlig skatt 208 896 201 947 215 704 284 687 302 980 320 264 300 246 286 778 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster 20 326 13 853 15 555 28 058 26 155 29 213 29 230 27 283 Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster 177 542 151 482 155 245 196 589 205 381 211 908 220 134 225 414 Fastighetsskatt 4) 6 388 7 903 7 770 8 207 8 111 7 989 7 006 7 549 Taxerad förmögenhet 296 292 323 889 359 291 654 251 846 543 807 911 684 132 464 157 1) Avser fysiska personer och som någon gång under inkomståret var folkbokförda i riket. 2) Inkomst som inte är pensionsgrundande av tjänst, periodiskt understöd av tjänst, inkomst som grundar egenavgifter (särskild löneskatt, tjänst) samt inkomster från fåmansföretag (tjänst). 3) Allmänt avdrag avseende premie för pensionförsäkring/pensionssparkonto och allmänt avdrag avseende periodiskt understöd. 4) Innehåller även individer som fått skattereduktion
SCB 14 HE 22 SM 0401 2a. Beskattningsbar förvärvsinkomst år 2002. Andelen personer efter inkomst och kön 2a. Taxable earned income 2002. Share of individuals by income and sex Beskattningsbar Kvinnor och män Kvinnor Män Förvärvsinkomst 1) Samtliga 20-64 år Samtliga 20-64 år Samtliga 20-64 år Antal 2) 7 354 170 5 321 596 3 743 015 2 616 560 3 611 155 2 705 036 därav i procent 0 kr 10,6 6,5 12,0 6,5 9,1 6,5 1 kr 19 tkr 5,0 2,8 6,2 3,1 3,8 2,4 20-39 4,8 4,0 6,0 4,6 3,6 3,4 40-59 3,5 2,6 4,5 3,1 2,4 2,2 60-79 4,1 3,6 5,3 4,5 2,8 2,8 80-99 4,6 3,9 6,0 5,2 3,2 2,6 100-119 5,6 4,3 6,8 5,9 4,4 2,7 120-139 6,4 5,5 7,3 7,6 5,5 3,5 140-159 6,6 6,6 7,5 8,8 5,7 4,4 160-179 6,7 7,4 7,6 9,5 5,8 5,4 180-199 6,8 8,1 7,2 9,4 6,5 6,8 200-219 6,8 8,4 6,2 8,3 7,3 8,5 220-239 5,7 7,3 4,5 6,0 7,0 8,5 240-259 4,7 6,0 3,3 4,5 6,1 7,5 260-279 3,8 4,9 2,6 3,5 5,2 6,4 280-299 2,8 3,6 1,8 2,4 3,9 4,8 300-349 4,2 5,4 2,4 3,2 6,1 7,5 350-399 2,3 3,0 1,2 1,6 3,6 4,4 400-449 1,4 1,8 0,6 0,8 2,3 2,8 450-499 0,9 1,2 0,4 0,5 1,5 1,9 500-599 1,1 1,4 0,4 0,5 1,8 2,2 600-799 0,8 1,0 0,2 0,3 1,4 1,7 800-999 0,3 0,3 0,1 0,1 0,5 0,6 1000-0,3 0,3 0,0 0,1 0,5 0,6 273 800-414 199 3) 10,9 14,0 6,2 8,4 15,8 19,4 414 200 - kr 4,3 5,5 1,5 2,0 7,2 8,8 Medelinkomst 1, tkr 4) 168,1 196,6 133,5 162,1 203,9 230,1 Medelinkomst 2, tkr 5) 188,0 210,3 151,8 173,2 224,4 246,1 Summa inkomster, mkr 1 235 969 1 046 364 499 575 424 030 736 394 622 334 1) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 2) De som någon gång under 2002 var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen. 3) De två skiktgränserna för statlig inkomstskatt går vid 273 800 kronor och 414 200 kronor. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. 4) Medelvärden beräknade för samtliga. 5) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst.
SCB 15 HE 22 SM 0401 2b. Skiktgränserna 1) från år 1991 2002. Andelen personer 2b. The breakpoints from 1991 2002. Share of people År Beskattningsbar Kvinnor och män Kvinnor Män förvärvsinkomst 2) Samtliga 20-64 år Samtliga 20-64 år Samtliga 20-64 år År 2002 Antal 3) 7 354 170 5 321 596 3 743 015 2 616 560 3 611 155 2 705 036 273 801-414 200 10,9 14,0 6,2 8,4 15,8 19,4 414 201-4,3 5,5 1,5 2,0 7,2 8,8 År 2001 Antal 3) 7 329 741 5 294 251 3 732 694 2 603 739 3 597 047 2 690 512 252 001-390 400 12,2 15,6 7,0 9,4 17,5 21,6 390 401-4,5 5,7 1,6 2,1 7,6 9,3 År 2000 Antal 3) 7 298 977 5 268 572 3 719 226 2 591 389 3 579 751 2 677 183 232 601-374 000 13,4 17,1 7,5 10,0 19,6 23,9 374 001-4,3 5,4 1,4 1,8 7,3 8,9 År 1999 Antal 3) 7 268 832 5 239 444 3 706 256 2 576 798 3 562 576 2 662 646 219 301-360 000 13,6 17,2 7,5 10,0 20,0 24,1 360 001-3,9 4,8 1,2 1,6 6,7 8,0 År 1998 Antal 3) 7 242 616 5 217 302 3 693 126 2 565 590 3 549 490 2 651 712 213 101-16,8 21,2 7,9 10,4 26,0 31,6 År 1997 Antal 3) 7 215 362 5 200 982 3 607 536 2 600 795 3 607 826 2 600 187 209 101-16,2 20,4 7,6 1,0 24,8 31,2 År 1996 Antal 3) 7 197 206 5 184 700 3 598 942 2 592 819 3 598 264 2 591 881 209 101-14,9 18,7 6,6 8,3 23,2 29,0 År 1991 Antal 3) 7 128 881 5 023 708 3 632 038 2 471 509 3 496 843 2 552 199 170 001-18,8 24,5 7,9 10,8 30,2 37,9 1) Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs i regel med KPI + 2 procent varje år. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. 2) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 3) De som någon gång under det aktuella året var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen.
SCB 16 HE 22 SM 0401 3a. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 3a. Taxable earned income in decils in 1991, 1996 2002 for all individuals. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 34 0 0 0 0 0 0 0 2 11 879 9 562 9 457 11 393 13 404 15 799 16 320 17 130 3 48 440 46 800 47 360 51 918 55 897 60 517 62 643 64 699 4 82 466 85 243 86 997 92 878 98 004 102 991 105 443 108 454 5 108 311 113 283 115 692 121 850 127 628 133 202 136 603 141 042 6 132 618 137 493 140 258 146 123 153 079 160 539 165 665 171 166 7 156 018 161 674 165 428 171 356 178 919 187 909 194 160 200 468 8 183 392 188 739 192 853 199 111 206 837 217 208 224 556 231 940 9 220 885 223 881 228 331 235 383 244 667 258 165 268 175 277 199 10 349 626 367 552 378 604 395 899 415 637 446 422 462 571 468 539 Medelvärde topp 5%3) 428 124 458 920 474 819 499 056 525 788 568 383 587 491 590 019 Medelvärde topp 1%4) 682 640 761 190 801 933 855 785 911 222 1 013 197 1 040 292 1 017 827 Medelvärde 15) 129 366 133 423 136 499 142 592 149 407 158 275 163 614 168 064 Medelvärde 2 6) 142 522 151 653 155 255 161 380 168 115 177 063 183 086 188 004 Median 120 791 125 637 127 971 133 852 140 152 146 812 151 158 156 200 Gini-koefficient 7) 0,435 0,441 0,443 0,438 0,436 0,437 0,439 0,436 3b. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 3b. Taxable earned income in decils in 1991, 1996 2002 for women. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2 4 560 3 279 3 452 4 573 6 000 7 761 8 503 9 878 3 28 275 27 922 28 570 32 317 35 825 39 526 41 492 43 886 4 59 775 62 448 63 865 69 019 73 227 77 471 79 748 82 907 5 83 408 88 905 91 252 97 489 102 788 107 709 110 680 114 669 6 103 221 111 150 114 208 120 568 126 707 132 766 136 999 142 370 7 123 875 132 518 136 048 142 053 149 211 156 824 162 491 168 938 8 145 102 154 669 159 057 164 719 172 665 181 641 188 866 196 178 9 172 341 182 762 187 887 194 148 203 357 213 965 222 883 231 362 10 246 497 262 525 270 346 281 850 297 701 317 153 333 546 344 498 Medelvärde topp 5%3) 285 745 308 345 318 500 334 195 354 441 379 841 400 036 411 489 Medelvärde topp 1%4) 406 629 459 045 477 955 507 166 542 551 587 657 618 968 627 485 Medelvärde 15) 96 706 102 618 105 469 110 674 116 748 123 482 128 520 133 469 Medelvärde 2 6) 108 241 120 169 123 290 128 457 134 378 141 079 146 601 151 751 Median 93 055 100 382 103 161 109 651 115 419 120 756 124 297 129 000 Gini-koefficient 7) 0,440 0,444 0,444 0,438 0,435 0,434 0,436 0,434
SCB 17 HE 22 SM 0401 3c. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för män. Medelvärden i 2002 års priser 3c. Taxable earned income in decils in 1991, 1996 2002 for men. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 650 69 22 69 154 326 252 161 2 30 285 24 209 23 358 26 340 29 054 32 842 33 368 33 040 3 81 746 78 834 79 523 85 082 90 160 95 600 97 390 98 702 4 117 550 117 628 118 933 124 732 130 064 135 026 137 365 140 522 5 144 620 144 809 146 763 152 705 159 368 166 752 171 092 175 312 6 167 885 170 093 173 244 179 457 186 298 195 229 200 367 205 793 7 191 838 193 900 197 303 203 465 210 225 220 535 226 936 233 630 8 219 014 219 551 223 290 229 838 237 583 250 235 258 475 266 646 9 260 172 261 008 266 026 274 611 284 975 301 747 312 522 320 981 10 419 143 444 821 459 382 481 703 505 952 545 948 562 536 564 432 Medelvärde topp 5%3) 515 341 557 909 579 448 610 951 644 308 701 856 721 622 717 405 Medelvärde topp 1%4) 831 518 942 246 1 005 142 1 079 202 1 152 861 1 305 271 929 836 1 280 656 Medelvärde 15) 163 291 165 492 168 785 175 800 183 384 194 425 200 031 203 922 Medelvärde 2 6) 177 008 182 520 186 734 193 937 201 645 212 895 219 512 224 367 Median 156 572 157 819 160 627 166 546 173 446 181 867 186 803 191 600 Gini-koefficient 7) 0,394 0,408 0,412 0,410 0,410 0,413 0,415 0,413 1) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 2) Tio olika stora grupper sorterade efter beskattningsbar förvärvsinkomst. 3) Medelvärden beräknade för de 5 % med högst inkomst. 4) Medelvärden beräknade för de 1 % med högst inkomst. 5) Medelvärden beräknade för samtliga. 6) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. 7) Koefficienten kan anta värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.
SCB 18 HE 22 SM 0401 4a. Slutlig skatt 1) år 2002. Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 4a. Final tax 2002. Average tax and relative tax share of income by age and sex Ålder Kvinnor och män Kvinnor Män Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Skattens andel av inkomsten 4) Skattens andel av inkomsten 4) Samtliga 8 345 109 55,7 31,8 4 220 980 42,2 29,1 4 124 129 69,5 33,7 därav 20-64 5 321 596 73,6 32,7 2 616 560 57,2 30,4 2 705 036 89,6 34,2-19 1 404 819 1,5 20,7 680 823 1,5 20,6 723 996 1,4 20,8 20-24 523 193 29,1 28,1 256 892 24,9 27,2 266 301 33,2 28,8 25-34 1 197 854 60,1 30,7 587 434 48,1 29,1 610 420 71,6 31,9 35-44 1 264 873 80,2 32,9 616 690 61,1 30,6 648 183 98,5 34,5 45-54 1 204 703 88,7 33,8 594 681 69,4 31,4 610 022 107,5 35,5 55-64 1 130 973 85,3 33,5 560 863 64,3 30,9 570 110 105,9 35,4 65-74 756 130 54,2 30,0 398 464 37,7 26,5 357 666 72,5 32,5 75-862 564 34,9 25,7 525 133 24,1 21,7 337 431 51,9 29,6 4b. Slutlig skatt 1) år 2002. Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter inkomst och kön 4b. Final tax 2002. Average tax and relative tax share of income by income and sex Summa förvärvsoch kapitalinkomst Antal 2) Kvinnor och män Kvinnor Män Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Samtliga 8 345 109 55,7 31,8 4 220 980 42,2 29,1 4 124 129 69,5 33,7 0 kr 218 253 0,4. 102 157 0,3. 116 096 0,4. 1 kr 19 tkr 1 444 036 0,4 14,3 707 683 0,4 14,4 736 353 0,4 14,2 20-39 233 966 5,1 17,2 132 293 4,9 16,5 101 673 5,3 18,1 40-59 314 155 6,2 12,0 221 977 4,9 9,2 92 178 9,5 18,9 60-79 365 939 10,7 15,1 255 156 9,5 13,4 110 783 13,6 19,0 80-99 317 698 19,3 21,4 224 150 18,4 20,4 93 548 21,4 23,8 100-119 346 079 27,4 24,9 235 939 26,7 24,2 110 140 29,1 26,3 120-139 422 169 34,9 26,8 260 937 34,1 26,2 161 232 36,3 27,8 140-159 486 801 42,0 28,0 282 016 41,2 27,4 204 785 43,2 28,8 160-179 510 791 49,1 28,9 297 454 48,3 28,4 213 337 50,2 29,5 180-199 524 204 56,5 29,7 302 206 55,7 29,3 221 998 57,7 30,4 200-219 526 411 63,5 30,3 279 371 62,7 29,9 247 040 64,4 30,7 220-239 476 424 70,3 30,6 221 326 69,4 30,2 255 098 71,0 30,9 240-259 406 977 76,8 30,8 163 822 75,9 30,4 243 155 77,5 31,0 260-279 333 237 83,3 30,9 123 122 82,3 30,5 210 115 83,9 31,1 280-299 274 032 90,6 31,3 96 023 89,4 30,9 178 009 91,3 31,5 300-349 432 021 105,1 32,6 141 247 103,2 32,1 290 774 106,0 32,9 350-399 230 272 129,3 34,7 66 208 126,9 34,1 164 064 130,3 34,9 400-449 139 257 153,5 36,3 36 040 150,8 35,7 103 217 154,5 36,5 450-499 90 614 178,6 37,7 21 496 174,6 36,9 69 118 179,9 38,0 500-599 105 119 215,4 39,6 22 914 210,4 38,7 82 205 216,8 39,8 600-799 83 599 284,7 41,8 16 503 273,1 40,2 67 096 287,5 42,2 800-999 28 658 385,4 43,5 5 224 358,5 40,5 23 434 391,4 44,2 1000-34 397 896,1 42,6 5 716 752,5 39,4 28 681 924,8 43,2 1) I slutlig skatt ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt (mot dessa fyra skatter kan skattereduktion ha erhållits för fastighetsskatt, byggnadsarbete på bostadshus, och underskott av kapital), förmögenhetsskatt, allmänna egenavgifter samt egenavgifter och skatter för näringsverksamma. Eventuell mervärdesskatt som debiteras vid skatteberäkning ingår ej. 2) De som någon gång under 2002 var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar summa förvärvs- och kapitalinkomst samt slutlig skatt ingår ej i populationen. 3) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs inklusive dem som ej betalar skatt. 4) Med inkomst avses summa förvärvs- och kapitalinkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomster består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott).
SCB 19 HE 22 SM 0401 5a. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 5a. Final tax in decils in 1991, 1996 2002 for all individuals. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 60 20 10 5 5 5 4 6 2 728 489 498 416 456 419 264 248 3 6 298 6 906 7 673 788 8 434 8 086 7 037 6 264 4 19 022 22 295 24 088 25 497 26 759 26 311 25 036 23 699 5 29 785 36 019 38 143 40 446 41 975 41 797 40 429 39 012 6 37 997 46 689 49 456 52 394 54 455 54 487 52 835 51 164 7 45 664 56 794 60 484 63 902 66 642 66 857 64 867 62 687 8 54 619 67 712 72 230 76 280 79 657 79 967 77 364 74 647 9 70 307 84 382 90 551 95 472 100 547 101 475 97 319 93 301 10 148 645 179 026 193 789 204 143 222 830 240 177 218 826 206 261 Medelvärde topp 5% 3) 200 366 242 244 263 346 277 564 307 808 339 922 303 005 283 141 Medelvärde topp 1% 4) 406 567 489 279 546 828 579 318 676 194 806 990 661 578 592 020 Medelvärde 15) 41 313 50 033 53 692 56 646 60 176 61 958 58 398 55 729 Medelvärde 2 6) 43 524 53 373 58 217 61 927 65 833 67 742 64 006 60 753 Median 34 100 41 562 43 951 46 642 48 395 48 270 46 733 45 291 Gini-koefficient 7) 0,535 0,536 0,538 0,538 0,546 0,559 0,551 0,549 5b. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 5a. Final tax in decils in 1991, 1996 2002 for women. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 60 19 8 4 4 4 3 5 2 646 394 354 304 329 324 209 216 3 4 243 4 554 5 038 5 252 5 629 5 591 4 827 4 415 4 13 086 14 982 16 287 17 469 18 675 18 648 17 861 16 994 5 23 218 27 931 29 798 31 838 32 986 32 855 31 726 30 524 6 30 447 37 621 40 070 42 987 44 545 44 551 43 184 41 789 7 37 162 46 745 49 894 53 183 55 314 55 497 53 941 52 239 8 44 292 55 983 59 856 63 415 66 201 66 506 64 781 62 716 9 53 853 67 433 72 161 76 304 80 256 80 753 78 492 75 903 10 98 001 116 793 126 587 133 793 147 796 152 571 145 090 137 581 Medelvärde topp 5% 3) 127 581 150 483 163 650 172 773 194 076 202 294 190 825 179 695 Medelvärde topp 1% 4) 246 068 280 831 308 304 321 795 383 177 408 411 373 773 337 797 Medelvärde 15) 30 500 37 246 40 005 42 452 45 174 45 730 44 012 42 238 Medelvärde 2 6) 32 149 39 797 43 503 46 511 49 592 50 133 48 460 46 189 Median 27 136 32 965 35 049 37 572 38 918 38 868 37 646 36 356 Gini-koefficient 7) 0,514 0,516 0,517 0,516 0,524 0,529 0,528 0,526
SCB 20 HE 22 SM 0401 5c. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, 1996 2002 för män. Medelvärden i 2002 års priser 5c. Final tax in decils in 1991, 1996 2002 for men. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1 61 21 12 6 7 7 6 8 2 885 709 840 678 732 602 352 294 3 11 072 12 393 13 793 14 030 14 849 13 714 11 953 10 432 4 28 603 33 529 35 417 36 872 38 430 37 859 36 291 34 594 5 39 310 46 946 49 243 51 674 53 677 53 471 51 678 50 020 6 47 260 58 013 61 544 64 830 67 499 67 585 65 259 62 918 7 55 476 68 309 72 704 76 724 79 714 79 879 76 993 74 143 8 66 927 80 316 85 853 90 390 94 361 94 866 90 757 87 070 9 88 121 104 715 112 253 117 745 123 168 124 732 119 109 113 890 10 186 508 227 096 246 240 259 563 283 648 313 460 279 038 261 996 Medelvärde topp 5% 3) 251 390 307 622 336 242 355 277 395 947 451 363 389 968 362 244 Medelvärde topp 1% 4) 517 606 634 585 721 477 772 113 903 667 1 135 524 882 202 781 949 Medelvärde 15) 52 423 63 204 67 790 71 251 75 608 78 617 73 144 69 537 Medelvärde 2 6) 55 202 67 309 73 283 77 719 82 424 85 721 79 794 75 567 Median 43 465 52 645 55 559 58 385 60 844 60 854 58 805 56 799 Gini-koefficient 7) 0,52 0,524 0,527 0,529 0,537 0,557 0,545 0,542 1) I slutlig skatt ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt (mot dessa fyra skatter kan skattereduktion ha erhållits för fastighetsskatt, byggnadsarbete på bostadshus, och underskott av kapital), förmögenhetsskatt, allmänna egenavgifter och skatter för näringsverksamma. Eventuell mervärdesskatt som debiteras vid skatteberäkning ingår ej. 2) Tio olika stora grupper sorterade efter beskattningsbar förvärvsinkomst. 3) Medelvärden beräknade för de 5 % med högst inkomst. 4) Medelvärden beräknade för de 1 % med högst inkomst. 5) Medelvärden beräknade för samtliga. 6) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. 7) Koefficienten kan anta värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde