HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-668/2006 Sida 1 (5) FILMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Film Studies Programme, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 12 oktober 2004 av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplanen är senast fastställd den 8 december 2006. Avsnitt 6 Examen är ändrat genom ett ordförandebeslut den 9 maj 2007 (dnr CF 52-293/2007). Avsnitt 8.1 är ändrat genom fakultetsnämndens beslut den 16 oktober 2007 (dnr CF 52-554/2007). Programmets namn är ändrat genom fakultetsnämndens beslut den 11 december 2007 (dnr CF 52-671/2007). 1 ALLMÄNT Programmet är ett fritt program som erbjuder studenten en plattform för individuellt anpassade studier baserade på universitetets totala kursutbud. Inom ramen för programmet läser studenten 90 högskolepoäng i medie- och kommunikationsvetenskap. Därutöver kan studenten fritt välja kurser ur universitetets kursutbud om minst 90 högskolepoäng. Målet med programmet är att studenten skall tillägna sig kunskaper om den västerländska filmens historia, om filmteoretiska och filmestetiska tankegångar - från de tidiga filmpionjärernas teorier till dagens mångfacetterade utbud av teorier. Studenten skall efter genomgången utbildning ha vetskap om filmens ekonomiska och industriella villkor i både ett nationellt och globalt perspektiv. Dessa kunskaper skall kunna tillämpas i kritiska och vetenskapliga analyser av den rörliga bilden 2 UTBILDNINGENS MÅL 2.1 Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 Högskolelagen/HL) 2.2 Mål för Filmprogrammet Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap 8 HL) Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (bilaga 2, högskoleförordningen [HF]) Utöver detta har Örebro universitet som mål att studenten efter avslutad utbildning skall: - visa kunskap om och förståelse för mediernas och medieteknologins roll för samhällsoch kulturutveckling, - visa kunskap och förståelse för filmmediets och den rörliga bildens utveckling både i ett nationellt och internationellt perspektiv, och i relation till andra medier, - visa kunskap om och förståelse för hur medier, och främst den rörliga bilden, idag är integrerade i, och påverkar, människors vardagsliv, - visa kunskap om och förståelse för grundläggande berättartekniker inom spelfilmen och lika estetiska perspektiv på den rörliga bilden, 2
- visa kunskap om och förståelse för de ekonomiska och samhälleliga förhållande som präglat filmens utveckling, - visa förmåga att urskilja och formulera filmvetenskapliga problem, självständigt samla in och med ett vetenskapligt förhållningssätt behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna, - visa förmåga att på ett systematiskt och självständigt vis genomföra opposition på ett vetenskapligt arbete, samt - visa förmåga att genomföra kritiska analyser av film och filmens villkor och redovisa sådana analyser i självständiga arbeten. 3 UTBILDNINGEN 3.1 Utbildningens huvudsakliga uppläggning och innehåll Inom ramen för utbildningen läser studenten 90 högskolepoäng inom huvudområdet medieoch kommunikationsvetenskap. Utöver detta ingår valfria kurser om 90 högskolepoäng som väljs fritt ur universitetets kursutbud. 3.2 Rekommenderad studiegång Termin 1 Medie- och kommunikationsvetenskap A, inriktning film, Termin 2 Medie- och kommunikationsvetenskap B, inriktning film, Termin 3 Valfri kurs, Termin 4 Valfri kurs, Termin 5 Medie- och kommunikationsvetenskap C, inriktning film, Termin 6 Valfri kurs, Programmet inleds med en obligatorisk kurs i medie- och kommunikationsvetenskap inriktning film om. Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig grundläggande färdigheter i hur man på en vetenskaplig grund analyserar film, medier och kommunikation. Den rörliga bilden diskuteras i ett historiskt perspektiv och knyts till andra mediers utveckling. Kunskaper om olika kommunikationsteoretiska och estetiska perspektiv på medier och film är också ett viktigt inslag. På B-nivån inriktas studierna på filmens historiska utveckling, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Förmågan att självständigt och kritiskt identifiera och analysera filmteoretiska frågor övas. På C-kursen tillägnar sig sedan studenten fördjupade kunskaper inom ämnet och skaffar sig en ökad förmåga till självständigt vetenskapligt arbete med inriktning mot den rörliga bildens villkor och estetik. 3.3 Studieformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, handledning, praktiska övningar. För att kunna fördjupa och utveckla de kunskaper som berörs vid föreläsningar krävs uppföljande seminarier i mindre grupper och då med krav på att 3
studenterna aktivt bidrar till diskussionerna. Praktiska övningar är nödvändiga i moment som är färdighetsbaserade och i moment där analyser ska presenteras muntligt och skriftligt. 4 INTERNATIONELLT STUDENTUTBYTE Möjlighet finns att läsa vid något av universitetet avtalsuniversitet. För detta krävs minst 60 högskolepoäng innan utbytesstudierna påbörjas. 5 BETYG OCH EXAMINATION Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall (enligt 6 kap 18 högskoleförordningen HF) betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg skall enligt 6 kap 19 HF användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. I de fall rektor medgivit avsteg från den tregradiga betygskalan framgår detta av respektive kursplan. Obligatorisk närvaro vid undervisningen förekommer i moment av tillämpad karaktär, t.ex. seminarier och examinationer. Detta anges i respektive kursplan. För ytterligare information, se lokala riktlinjer för examination. 6 EXAMEN Kandidatexamen (Degree of Bachelor [with a major in...]) En kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng, varav - minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning (ABC) inom ett huvudområde, - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng på C-nivå inom ramen för huvudområdet. Mål, se punkt 2.2. Beroende på studentens val av kurser inom programmet kan som alternativ en filosofie kandidatexamen uppnås. För ytterligare information, se lokala riktlinjer för examina. 7 BEHÖRIGHET FÖR TILLTRÄDE TILL PROGRAMMET 7.1 Behörighetsvillkor vid antagning till programmet För att vara behörig till programmet krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom uppfyller kraven för den särskilda behörigheten enligt standardbehörighet C1, det vill säga Svenska kurs B/Svenska kurs 2B och Engelska kurs B. 4
7.2 Behörighetsvillkor vid antagning till kurser inom programmet För att bli antagen till kurs inom programmet krävs att den studerande har den särskilda behörighet som föreskrivs. För att få påbörja studier inom programmets huvudområde på B- och C-nivå, krävs att den underliggande och behörighetsgivande nivån är godkänd. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. 8 URVAL OCH PLATSGARANTI 8.1 Urval till programmet Vid urvalet till programmet används urvalsgrunderna betyg (60 procent av platserna) och resultat från högskoleprovet 40 procent av platserna). 8.2 Platsgaranti Den som antagits till programmet har platsgaranti, för högst per termin, till universitetets kursutbud där den studerande uppfyller kraven för den särskilda behörigheten upp till 180 högskolepoäng. Kurser kan undantas från platsgarantin, se Antagningsordningen. 9 TILLGODORÄKNANDE AV TIDIGARE UTBILDNING Beslut om tillgodoräknande för erhållande av betyg på kurs fattas av examinator för den aktuella kursen (6 kap. 18 HF). Beslut om tillgodoräknande av kurs i generell examen, om bedömningen sker i samband med begäran om examensbevis och kan betraktas som rutinmässig, fattas av chefen för Utbildnings- och forskningsavdelningen (se Rektors delegationer i utbildningsfrågor). Beslut om tillgodoräknande i övriga fall fattas av respektive institutionsstyrelse (se Rektors delegationer i utbildningsfrågor). För ytterligare information, se lokala riktlinjer för tillgodoräknanden. ---- IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (6 KAP. 17 HF) Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2007. De som påbörjade utbildningen höstterminen 2005 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes 12 oktober 2004 till och med vårterminen 2009. De som påbörjade utbildningen höstterminen 2006 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes 12 oktober 2004 till och med vårterminen 2010. 5