Projektrapport Kartläggning av möjligheter för solel och solvärme på Kungälv kommuns fastigheter. Av Sofia Gink Handledare: Johannes Pelz Kungälvs kommun 2015
INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1.1 Inledning 1.1.1. Motionen 1.1.2. Uppdraget 2. KARTLÄGGNINGEN 2.1. Inventeringen 2.1.1. Metod 2.1.2. Resultat 2.2. Exempelberäkningar 2.2.1. Solvärme 2.2.2. Solel 2.3. Sammanställning av stödformer och kostnader och avgifter 3. SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 1
1. BAKGRUND 1.1. Inledning 1.1.1. Motionen Det finns ett politiskt uppdrag (Dnr KS2014/846) om att utreda möjligheterna för solvärme på taken till kommunens fastigheter. Kommunens fastigheter har i stor utsträckning fjärrvärme vilket gör att solvärme inte aktuellt för dessa. Därför behandlar utredningen också solceller då detta är lämpligt för fler fastigheter. 1.1.2. Uppdraget 2. KARTLÄGGNINGEN 2.1. Inventeringen 2.1.1. Metod 1. Inventera kommunens takytor 2. Exempelberäkningar 3. Sammanställning av ekonomiska förutsättningar Fastigheterna i objektslistan har sorterats bort efter hand då de inte uppfyller de kriterier som ska ligga till grund för en förstudie. Kriterierna är: Finns ritningar på fastigheten Takytor i sydost-sydväst Taklutning Takarea Takmaterial Höjd till taknock Objekt som skuggar Uppvärmningsform Verksamhet i fastighet sommartid Byggår Fastigheters symbolvärde Bygglov Tak som är lättillgängliga för barn att ta sig upp på, och skada sig. Framtida planer på ombyggnationer Om kommunen äger eller hyr fastigheten Hur stor del av elförbrukningen som betalas av kommunen Omgivningen, fastigheternas tillgänglighet 2
2.1.2. Resultat Efter detta urval återstod de fastigheter som har möjlighet för solel/solvärme. Det är 22st. Varav en, Ekhaga, är den enda fastighet som anses vara lämplig för både solel och solvärme. Nedre Fontin Övre Fontinskolan Ranrikegården Båtmansgärde Oasen Blåhuset Kastellegårdsskolan Kastellegårdshallen Ytterbyskolan Hålta skola Kaprifolen Ytterbyhemmet Ny förskola Ekebacken Ekebacken förskola Kullens skola Munkegärdeskolan Kode skola Kareby skola Bräcke Solhaga Ekhaga Mimers Hus + Mimershallen 2.2. Exempelberäkningar 2.2.1. Solvärme Förutsättningarna för att bygga solfångare är att det finns ett värmesystem som kan tillgodogöra sig energin från solen med lönsamhet. Då solvärme inte kan konkurrera med fjärrvärme, som de flesta fastigheterna i kommunen är anslutna till, så passade Ekhaga bra för ändamålet med både värmepump och en mycket stor takyta. Verksamheten pågår året om men för att ta tillvara solvärmen som produceras på sommaren värms vattnet upp för att täcka behovet av tappvarmvatten. Vilket leder till att värmepumpen kan stängas av sommartid då värmesystemet inte används i samma utsträckning och solpanelerna värmer vattnet. Att göra värme av solpaneler lönar sig inte eftersom värmen behövs som mest på vintern då solen inte producerar tillräckligt energi. 3
Parametrar som använts i kalkylen: Vattenförbrukning Varmvattenförbrukning (per år, per dygn och per timma) Täckningsgrad Solinstrålning Solvärmelager (möjlighet till ackumulering av varmt vatten) Omräkningsfaktor lutning, riktning på solvärmepaneler Verkningsgrad i paneler Energi för att värma 1 m3 VV VVC förluster Jämförelse med Schablonberäkning baserad på Antal boende Beräkningen är gjord för att täcka tappvarmvattenförbrukningen för Ekhaga under sommaren. Den totala förbrukningen varmvatten är 1282 m3/år. Med en antagen jämn fördelning av varmvatten under året och kostnaden för solfångare per m2 yta blir resultatet att det krävs ca 100m2 takyta för att täcka behovet. Kostnaden för solfångare på marknaden idag är ca 3500kr/m2. Inklusive ett drivpaket blir den totala kostnaden 355 000 kr. Resultat Ekhaga Producerad volym för att möta behovet: 1282 m3/år Investeringskostnad: 355 000 kr 2.2.2. Solel Uträkningarna för förväntad produktion solel är gjorda i beräkningsverktyget PVGIS. Parametrar: Takyta Taklutning Takmaterial kwp Väderstreck Azimut Indata till investeringskostnaderna är hämtade från Solkompaniet, i ett mail från konsultchef Jon Malmsten, daterat 5:e augusti 2015. Deras priser baseras på levererad maxeffekt, och vinkel och beskaffenheter på taket (för montagets skull), och inte på årsförbrukning energi. Därför kan priserna skilja mellan olika anläggningar med likvärdiga årsförbrukningar. 4
Resultat Nedre Fontin Förväntad produktion: 16 200 kwh/år Investeringskostnad: 273 000 kr Övre Fontinskolan Förväntad produktion: 37 200 kwh/år Investeringskostnad: 624 000 kr Ranrikegården Förväntad produktion: 38 400 kwh/år Investeringskostnad: 676 000 kr Båtmansgärde Förväntad produktion: 12 600 kwh/år Investeringskostnad: 312 000 kr Oasen Förväntad produktion: 213 000 kwh/år Investeringskostnad: 3 732 000 kr Blåhuset Förväntad produktion: 68 900 kwh/år Investeringskostnad: 122 200 kr Kastellegårdsskolan Förväntad produktion: 80 400 kwh/år Investeringskostnad: 1 404 000 kr Kastellegårdshallen Förväntad produktion: 22 500 kwh/år Investeringskostnad: 360 000 kr Ytterbyskolan Förväntad produktion: 38 600 kwh/år Investeringskostnad: 612 000 kr Hålta skola Förväntad produktion: 30 600 kwh/år Investeringskostnad: 520 000 kr Kaprifolen Förväntad produktion: 99 500 kwh/år Investeringskostnad: 1 703 000 kr 5
Ytterbyhemmet Förväntad produktion: 393 000 kwh/år Investeringskostnad: 6 604 000 kr Ny förskola Ekebacken Förväntad produktion: 20 900 kwh/år Investeringskostnad: 336 000 kr Ekebacken förskola Förväntad produktion: 27 200 kwh/år Investeringskostnad: 432 000 kr Kullens skola Förväntad produktion: 98 100 kwh/år Investeringskostnad: 1 608 000 kr Munkegärdeskolan Förväntad produktion: 138 000 kwh/år Investeringskostnad: 1 519 100 kr Kode skola Förväntad produktion: 58 300 kwh/år Investeringskostnad: 924 000 kr Kareby skola Förväntad produktion: 10 800 kwh/år Investeringskostnad: 195 000 kr Bräcke Förväntad produktion: 15 400 kwh/år Investeringskostnad: 252 000 kr Solhaga Förväntad produktion: 97 000 kwh/år Investeringskostnad: 1 625 000 kr Ekhaga Förväntad produktion: 35 500 kwh/år Investeringskostnad: 598 000 kr Mimers Hus Förväntad produktion: 377 000 kwh/år Investeringskostnad: 6 552 000 kr Mimershallen Förväntad produktion: 339 000 kwh/år Investeringskostnad: 4 972 500 kr 6
2.3. Sammanställning av stödformer och kostnader och avgifter. Det ekonomiska värdet av den solel man producerar. Solel som ersätter köpt el Den största lönsamheten som mikroproducent består idag av solel som används direkt av producenten och minskar behovet av köpt el. Investeringsstödet Regeringen har avsatt medel för installation av elnätanslutna solcellsanläggningar. För att främja omställningen av energisystemet ges solcellstöd med 30 % till företag och 20 % till övriga. Stödnivån beräknas utifrån de stödberättigade installationskostnaderna och för maximalt 1,2 miljoner kronor per solcellssystem och högst 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Arbetet ska vara slutfört senast den 31 december 2016. 1 Skattereduktion För överskottsel som matas ut på nätet ges en skattereduktion under följande förutsättningar. Din mikroproduktionsanläggning ska ha samma anslutningspunkt som ditt uttagsabonnemang. Enkelt uttryckt inmatning och uttag från elnätet ska ske genom samma anslutningspunkt, samma huvudsäkring och samma elmätare. För att räknas som mikroproducent och ha möjlighet att få skattereduktion får säkringen i anslutningspunkten inte överstiga 100 ampere. Du måste alltid anmäla till ditt elnätsföretag att du framställer förnybar el och matar in till elnätet. Elnätsföretaget säkerställer att din inmatning mäts på ett korrekt sätt och har därefter en skyldighet att varje år lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på hur mycket el du under kalenderåret matat in till elnätet och hur mycket du har tagit ut Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion. Skattereduktionen är 60 öre per kilowattimme upp till 30 000 kilowattimmar och som mest 18 000 kronor per år. 2 7
Försäljning av överskottsel Den el som produceras men inte används i den egna fastigheten matas ut på nätet och säljs vidare till andra. Överskottselen köps av elhandelsbolag och de betalar olika mycket beroende på typ av avtal och hur reglerna för denna typ av handel tolkas. Det ställs många och mycket varierande krav från de olika elhandelsbolagen. Här nedan följer en lista på köpare av solel. 3 Ersättningen på köpt el och kravet på säkringens storlek. Listan är från april 2015. 8
Elcertifikat För varje producerad megawattimme förnybar el får producenterna ett elcertifikat av staten. Även här för att främja produktionen av förnybar el. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad. Elcertifikaten säljs i volymer om 1000 kwh och i juni 2015 låg snittet på 152,07 SEK per elcertifikat för överskottsproduktionen. Elhandelsbolag kan köpa dina elcertifikat och betalar ungefär marknadspris reducerat med tio kronor per certifikat. Detta pris skiljer sig åt mellan bolagen beroende på typ av avtal. Det finns möjlighet att få elcertifikat på all producerad el, d.v.s. även den el som inte skickas vidare ut på nätet utan används för den egna konsumtionen. Då krävs en extra mätare som rapporterar all produktion i den egna fastigheten. Mätaren kostar ca 3000kr. Elcertifikatet gäller i 15 år. 4 Nätnytta Nätnytta innebär att elnätsbolagen får minskade kostnader för överföring av el i nätet tack vare inmatning av el från elproducenten. Detta är en ersättning man har rätt till och den regleras i Ellagen 5 och Kungälv Energi ger 3 öre per kwh som levereras ut på nätet. Ersättning för ursprungsgarantier Ursprungsgarantier är elektroniska handlingar som garanterar ursprunget, typ av energikälla, på el. En ursprungsgaranti för varje producerad megawattimme (MWh) el och de handlas med på en öppen marknad. 6 Då ansökan om ursprungsgarantier är frivillig finns ingen statistik över ersättningar men värdet kan vara mindre än 1 öre vilket gör det svårt att hitta köpare. Bilden nedan visar en sammanställning av ersättningen från de stödsystem som ges per kwh i utmatad överskottsel. 7 9
3. SAMMANFATTNING OCH RESULTAT I den här utredningen görs en kartläggning av solenergipotentialen i Kungälvs kommun 2015. Förutsättningarna kartläggs genom inventering av takytorna på de kommunägda byggnaderna. Det finns 130 fastigheter i Kungälvs kommun och när kartläggningen var färdig återstod 22 fastigheter med en takyta som uppfyllde kraven för produktion av solel. En fastighet ansågs lämplig för installation av både solel och solvärme. Utredningen fortsatte med beräkningar av förväntad produktion av el och investeringskostnad för de 22 fastigheterna. För att främja användandet av förnyelsebara energikällor finns det stödformer att ta del av och på så sätt öka lönsamheten. Dessa stödformer finns sammanställda. Resultaten visar att det totalt finns 22 027 m2 takyta med förutsättningar att producera el med solceller. Maxpotentialen för solel i Kungälvs kommun bedöms vara 2 245 700 kwh producerad el per år. Investeringskostnaden för detta uppskattas i dagsläget till runt 37 miljoner kronor. Resultatet för beräknad produktion av solvärme är 1282 m3/år på en takyta av 109 m2. Denna rapport är en presentation av projektet och förstudien för de 22 fastigheterna finns sammanställd i ett excelark. 10
Källa: 1. Sveriges riksdag, Svensk författningssamling, förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. 2. Skatteverket. 3. Johan Lindahl, Uppsala Universitet. 4. Energimyndigheten, Cesar. 5. Ellagen (1997:857) 3:e kapitlet. 6. Energimyndigheten, Cesar. 7. OX2. 11