Närsjukvården i västra Östergötland - NSV

Årsredovisning 2006 Närsjukvården i västra Östergötland - NSV NSV erbjuder en hälso- och sjukvård som bidrar till bästa möjliga hälsovinst och livskvalitet för befolkningen genom Nära Samverkan i Vården

Årsredovisning 2006 sid. 2 (26) Förvaltningsberättelse Närsjukvårdsdirektörens reflektion De två tidigare åren har präglats av strukturförändringar, omställningsarbete och konsolidering medan 2006 fokuserat på utveckling av effektiva och säkra processer i närsjukvården. NSV kan nu via Sjukvårdsrådgivningen (SVR), Vårdcentralerna, Medicinska specialistkliniken (MSK), Psykiatri- och habiliteringsenheten samt Rehab Väst erbjuda patienterna en sammanhållen vårdkedja i primärvård, öppen- och sluten sjukhusvård, mellanvård samt hemsjukvård. Inom de olika vårdformerna har över tid genomförts utvecklingsarbete för mest effektiva omhändertagande nivå, MEON-principen, förutom med läkarbesök löser man patientens problem på en mängd olika sätt såsom telefonrådgivning, webb tjänster, sjuksköterskebaserade mottagningar, första besök hos sjukgymnast, kurator etc. Medarbetarna bidrar på ett lojalt och mycket professionellt sätt till en framgångsrik utveckling av närsjukvården och till att patienter får ett utmärkt omhändertagande. Inom många områden har man varit ett föredöme för liknande verksamheter i Östergötland och i Sverige. Verksamhetsåret 2006 har inneburit ett hårt tryck på vårdverksamheterna, både på vårdcentraler och på kliniker. Produktionen är något högre 2006 jämfört med 2005, läkarbesök och vårdtillfällen har ökat pga bättre läkarbemanning på vissa vårdcentraler, återkommande överbeläggningar inom slutenvården och ökat antal LAH-anslutningar. Läkarbesöken har ökat med 4 % (7 %). Till en del förklaras detta av bättre läkarbemanning på vårdcentralerna medan MSK har minskat sina besök pga vakanta läkartjänster. Telefonsamtalen till Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har ökat med 12 % (9 %) till 283 000 (249 000). Akutmottagningen har ett ökat antalet besök jämfört med tiden omedelbart efter strukturförändringen. Patientflöden har vänts från NSC till NSV avseende våra närsjukvårdspatienter. Prioritering utifrån patientens behov sker enligt vårdgarantin och fler patienter hänvisas till sjukvårdande behandling, telefonkontakt och egenvård. Nya patientgrupper hänvisas till närsjukvården vilket innebär att sjukare patienter vårdas och mer komplicerade utredningar genomförs. Avsaknad av kirurgisk eftervård i västra länsdelen leder till en ökad efterfrågan av insatser från den avancerade hemsjukvården samt ett tryck på den medicinska slutenvården. NSV tar ett särskilt stort ansvar för länscentrums behov av hemsjukvård. Denna utveckling är önskvärd då patientens behov av nära vård tillgodoses. Överföring av ansvar måste kopplas till en ekonomisk justering för att vi långsiktigt ska kunna tillgodose befolkningens behov och krav på verksamheten. Handläggning av sjukskrivningsfall tar allt mer tid. Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och ställer nya krav på yrkeskunskap och samverkan. Inrättandet av psykosociala team och resursteam i primärvården är ett resultat för att möta behoven hos befolkningen. Gemensamma vårdprogrammet för depression och det pågående arbetet med vårdprogram för ångest bidrar till att förbättra processerna för dessa patienter. Arbetet med ätstörningsprocessen är påbörjad och öppen- och slutenvård planeras utifrån vårdprogram. Varje verksamhet har de senaste åren effektiviserats hårt och samtidigt kan vi räkna med att framtiden medför att vi får en äldre befolkning, större förväntningar hos patienterna och ökade kostnader pga medicinsk och teknisk utveckling. Möjligheten vi har för att möta detta är ökad samverkan. Närsjukvårdsorganisationen har skapat förutsättningar för en ökad samverkan inom den nära vården, genom förbättring av de stora vårdprocesserna inom NSV och med kommunerna i västra länsdelen. Det medför ett bättre omhändertagande av patienter och kostnadseffektivt resursutnyttjande. Resultat kan delvis redan ses, men kommer med all sannolikhet att bli mer

Årsredovisning 2006 sid. 3 (26) påtagliga de närmsta åren. Inom NSV är det prioriterat att förbättra processerna bl a för psykisk ohälsa och för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. NSV som har ett särskilt ansvar för befolkningens trygghet och för att koordinera vården, måste få reella förutsättningar att göra det genom att i framtiden även kunna påverka den nära vård som ska bedrivas av länscentrum. Representanter från NSV har deltagit i arbetet med vårdprocessprogram övervikt och fetma, generell smärta, hjärtsvikt, stroke och höftfrakturer. Under 2006 har en strategi och handlingsplaner för folkhälsoarbetet i NSV tagits fram som ska omsättas i praktiskt arbete. Närsjukvården ska bidra till en god hälsoutveckling, genom att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i vardagen, för att aktivt påverka grundläggande orsaker till sjukdom och ohälsa. NSV är pilot i det stora förändringsarbete som införandet av Patient Journal 08 innebär. Syftet är att skapa ett nytt mer standardiserat arbetssätt och därmed ge en effektivare och säkrare hälso- och sjukvård. Kraven är stora på NSV som pilot avseende kompetens och tid. Samtidigt som ett ökat antal patienter tas omhand så har arbetet med PJ08 pågått och ombyggnation på sjukhuset påbörjats. Detta ställer stora krav på medarbetarna men också på en god arbetsmiljö med ett gott samarbetsklimat för att behålla våra kvalificerade medarbetare och för att långsiktigt säkra rekrytering. Prioriterade framtidsfrågor Landstingsdirektören ska till Landstingsstyrelsen mars 2007 presentera förslag till lösning av flera uppdrag som kommer att ha en stor betydelse för primärvårdens, NSV:s och LiM:s framtida utveckling. Ett av dessa uppdrag som handlar om LiM:s framtid har han delegerats till närsjukvårdsdirektör Martin Strömstedt. Lasarettet i Motala ska ges möjlighet att förbättra det akuta omhändertagandet dygnet runt. Förutom uppgifterna inom akutsjukvården i västra länsdelen ska ortopedisk dag- och slutenvård bedrivas vid lasarettet. Även annan dagkirurgisk verksamhet ska utvecklas. Resultatet av detta arbete kommer att ha en avgörande betydelse för att LiM i framtiden ska kunna rekrytera medarbetare med nödvändig kompetens och för att kunna erbjuda befolkningen en trygg och säker vård. Arbete pågår för att utveckla närsjukvårdens ersättningssystem. Målet är att, ur ett behovs- och befolkningsperspektiv, öka ersättningssystemets anpassning till Närsjukvårdens uppdrag. Det är angeläget att detta skapar förutsättningar för mer likvärdig vård för befolkningen i de tre länsdelarna. Framtida verksamheten kommer i ännu större utsträckning behöva fokusera på kvalitetsarbete, medicinska resultat, öppna jämförelser och patientsäkerhet. Under 2008 fortsätter ombyggnationen av LiM enligt generalplanen och hela NSV kommer att införa PJ08. Detta kommer långsiktigt att innebära stora fördelar men kortsiktigt kommer arbetssituationen vara ansträngd vilket påverkar produktionen och tillgängligheten negativt. En viktig uppgift för NSV:s alla medarbetare 2007 är att sprida vår värdegrund och målsättning så att den genomsyrar hela organisationens arbetssätt och att detta kommer alla patienter till del. Därmed kan NSV på ett framgångsrikt sätt fortsätta att utveckla framtidens närsjukvård. Martin Strömstedt

Årsredovisning 2006 sid. 4 (26) Närsjukvårdsdirektör NSV

Årsredovisning 2006 sid. 5 (26) Presentation av Närsjukvården i västra Östergötland Upptagningsområdet är västra Östergötland med 85 471 invånare. Verksamhet finns i samtliga kommuner (vården i Boxholm och BUP Motala/Vadstena bedrivs i privat regi). Närsjukvården i Västra Östergötland består 31/12 2006 av 16 basenheter. Primärvård Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Ödeshög Vårdcentralen Vadstena Jourläkarcentral i Motala Läkarmottagning: Medicinska bedömningar, utredningar samt kontroll av kroniska sjukdomar. Sköterskebaserad mottagningsverksamhet: Astma- och diabetesmottagningar på samtliga vårdcentraler. På flera vårdcentraler finns mottagningar för högt blodtryck, inkontinens, demens etc. Distriktsköterskeverksamhet med mottagning och hemsjukvård. Barnhälsovård bedrivs på alla vårdcentraler Vaccinationsmottagningar Fotvårdsterapi: För patienter med diabetes och reumatiska sjukdomar. Mottagning för råd och stöd vid psykisk ohälsa: Finns vid flera vårdcentraler Resursteam: För samverkan med Försäkringskassan vid rehabilitering av långtidssjukskrivna patienter. Jourläkarecentral: Ansvarar för vårdcentralernas verksamhet kvällar och helger (nattetid samverkan med akutmottagningen).

Årsredovisning 2006 sid. 6 (26) Medicinska specialistkliniken (MSK) Kliniken erbjuder vård och behandling inom områdena internmedicin, geriatrik och rehabilitering samt palliativ vård. Vården bedrivs i form av öppenvård, slutenvård, avancerad hemsjukvård samt akutsjukvård. Mottagningsenheten innehåller diabetes-, gastro-, hematolog, hjärt-, KOL- medicin-, minnes-, neurolog- och strokemottagningar samt en forskningsenhet. Slutenvårdsenheten består av avd 5 med mag- tarm- och infektionsprofil, avd 6 endokrin- och KOLprofil, avd 109 stroke- och geriatrisk rehabilitering. Akutenheten utgörs av akutmottagning, hjärtintensivavdelning (HIA), medicinsk intermediärvård (MIMA) samt avd 7 med slutenvård för hjärtpatienter. LAH-enheterna i Motala och Mjölby bedriver palliativ vård inom ramen för avancerad hemsjukvård och slutenvård. Palliativa rådgivningsteamet erbjuder utbildning, rådgivning och konsultation. Akut LAH bedriver avancerad sjukvård i hemmet och Barn-LAH Äldrevårdsprocessen omfattar äldremottagning, äldrevårdsteam och medicinskt ansvar för kommunala sjukhem. Psykiatri- och habiliteringsenhet Vuxenpsykiatriska enheten: Erbjuder den vuxna befolkningen i västra Östergötland specialistpsykiatrisk vård med tidiga insatser, utifrån ett familjeperspektiv. Verksamheten är förlagd till Motala och Mjölby. Öppenvård: Psykiatrisk mottagning för vuxna och äldre, neuropsykiatriska utredningsteam för barn och vuxna, beroende team, genom mobila omvårdnadsteam erbjuds avancerad hemsjukvård. Slutenvård: Allmän psykiatrisk avdelning med 11 vårdplatser. Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) i Mjölby: Mottagning för barn och ungdomar upp till 18 år samt deras familjer. Upptagningsområde är Boxholm, Mjölby och Ödeshögs kommuner. BUP mellanvård: Erbjuder barn- och ungdomar i Mjölby psykiatrisk vård i övergången till vuxen livet. Barn- och ungdomshabilitering (BUH): Erbjuder insatser till barn och ungdomar, i åldrarna 0 18 år, med långvariga eller bestående funktionshinder. Insatserna omfattar även familjerna. Verksamheten är förlagd till Motala och Mjölby. LSS Råd och stöd till vuxna: Utifrån LSS-lagen underlätta och om möjligt förbättra livssituationen för människor med funktionshinder samt deras anhöriga. Verksamheten är förlagd till Motala och Mjölby. Rehab Väst Rehab Väst är Närsjukvårdens enhet för rehabilitering och innefattar såväl öppen som sluten vård. I verksamheten finns arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer och logopeder. Rehabiliteringen innehåller främst åtgärder i form av bedömning, träning, uppföljning individuellt och i grupp utifrån patientens behov.

Årsredovisning 2006 sid. 7 (26) Länsövergripande verksamheter för närsjukvård Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU): Stödjer närsjukvårdens forskning och utvecklingsprojekt genom metodstöd, handledning och utbildning till medarbetarna. Sjukvårdsrådgivningen (SVR): Länsgemensam och nationell telefon- och webb-tjänst till allmänheten för medicinsk rådgivning, professionell bedömning av vårdbehov och lotsning till rätt vårdnivå (t ex vårdcentral eller sjukhus). Samverkan sker under jourtid med Jourcentralerna i Östergötland. Allmänmedicinskt centrum (AMC): Har närsjukvårdens uppdrag att organisera ST-utbildning i allmänmedicin, AT-utbildning i primärvård, fortbildningsstöd till vårdcentralspersonal och distriktsläkares bemanningsstöd genom AMC-resurs. NSV:s verksamhetschefer ansvarar för utveckling och kvalitetssäkring av de egna vårdprocesserna. Primärvårdschefen har övergripande ansvar för vårdcentralernas verksamhet. Centrumövergripande finns en gemensam ledningsgrupp som ansvarar för strategiska frågor såsom NSV-övergripande IT-utveckling, läkemedelshantering, joursamverkan, samverkan kring vårdplatser, ekonomi, omställningsprocessen, arbetsmiljö, personalförsörjning, kvalitet, vårdprocesser och patientsäkerhet. Ledningsstöd utgörs av en stab med kompetens inom HR, ekonomi, IT, patientsäkerhet, kvalitets- och verksamhetsutveckling. NSV fungerar som "hyresvärd" för Lasarettet i Motala och administrerar de sjukhusgemensamma verksamheterna som även berör länsövergripande centra. Ansvar enligt lagar och förordningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Sekretesslagen, Patientjournallagen, Personuppgiftslagen (PUL) Vårdregisterlagen, Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvård, Lagen om yrkesansvar, Kommunallagen, Arbetsmiljölagen och avtal inom det arbetsrättsliga området, Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket, Smittskyddslagen, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Miljöbalken med följdförfattningar, Jämställdhetslagen, Lagen om offentlig upphandling (LOU), Reglemente för Landstinget i Östergötland, Kommunal redovisningslag, Förvaltningslagen, Tryckfrihetsförordningen, Offentlighetsprincipen, Lagen om mångfald.

Årsredovisning 2006 sid. 8 (26) Fakta Närsjukvården i västra Östergötland Basfakta 2006 Basfakta 2006 Antal anställda omräknat i heltider 1 061 Antal vårdtillfällen 4 245 Omsättning mkr (exkl. interna poster) 929,6 Antal vårddagar 25 765 Resultat mkr -0,8 Antal läkarbesök 117 253 Eget kapital, mkr 44,0 Antal sjukvårdande behandlingar 267 765 Antal vårdplatser 74 Basfakta 2006 Kostnadsutveckling 2005/2006 Total sjukfrånvaro 6,6 % Läkemedel öppenvård kostnadsutveckling 4,6 % Lång sjukfrånvaro 3,3 % Läkemedel rekvisition kostnadsutveckl 7,5 % Långtidsfriska 19,7 % Alla läkemedel kostnadsutveckling 4,8 % Produktivitet -1,1% Lönekostnadsutveckling 6,5 % Uppdrag och vision Närsjukvården i västra Östergötland är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 11 500 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2006 var ca 10 miljarder kronor.

Årsredovisning 2006 sid. 9 (26) Närsjukvården i västra Östergötland Verksamhetsidé NSV erbjuder hälso- och sjukvård samt habilitering, i samverkan med vårdgrannar, främst till befolkningen i västra Östergötland. Vården bygger på vetenskaplig grund, är kostnadseffektiv och kunden erbjuds trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. Studerande erbjuds verksamhetsförlagd utbildning av god kvalitet. I ett länsperspektiv erbjuds sjukvårdsrådgivning, forskning och utveckling inom närsjukvård samt utbildning och rekrytering inom allmänmedicin. Vision Närsjukvården i västra Östergötland NSV erbjuder en hälso- och sjukvård som bidrar till bästa möjliga hälsovinst och livskvalitet för befolkningen genom Nära Samverkan i Vården. Nära samverkan i vården innebär att utifrån grundläggande värderingar med kunden i centrum: Nära Samverkan Vården Erbjuda god tillgänglighet Med patient och närstående Processorientera verksamheten Hälsofrämjande insatser Varandra inom närsjukvården Utveckla arbetssätt Utredning, diagnostik och behandling Omvårdnad och rehabilitering Habilitering Utbildning Länscentra och vårdgrannar HU och andra utbildningsorganisationer Bedriva och omsätta forskning i klinisk praktik Tillämpa ny medicinsk teknik Utveckla närsjukvårdens vårdformer Omvärldsanalys och framtidsbedömning Närsjukvården har det övergripande ansvaret för samverkan mellan enheterna inom närsjukvården, den specialiserade hälso- och sjukvården samt den kommunala hälso- och sjukvården. NSV ska möta behov som är vanligt förekommande hos befolkningen och hos individen. I stort sett förekommer samtliga sjukdomsgrupper och flertalet har närsjukvården som huvudaktör. Uppdraget att medverka till en god hälsoutveckling sker genom att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för att aktivt påverka grundläggande orsaker till sjukdom och ohälsa. NSV ska på bästa möjliga sätt tillgodose behoven: - hos de grupper som har särskilda krav på god tillgänglighet och/eller geografisk närhet till vård. - för människor med livslånga sjukdomstillstånd. - av komplexa och individuellt anpassade insatser, utifrån en helhetssyn, genom samordning mellan olika samhällsaktörer och vårdgivare. NSV ska tillsammans med länssjukvården delta i:

Årsredovisning 2006 sid. 10 (26) - utveckling av gemensamma områden för att ur ett patientperspektiv säkerställa en jämlik vård och finna gemensamma överenskommelser. NSV ska: - utveckla effektiva och väl samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser där övergångarna mellan olika aktörer är säkerställda för att uppnå ett gott behandlingsresultat. - utifrån nationella riktlinjer medverka till att utveckla länsgemensamma vårdprogram/riktlinjer. - delta i relevanta kvalitetsregister inom vårdområdet och redovisa resultat vid uppföljningar. - fortsätta arbetet med vårdprocessprogram tillsammans med berörda centrum inom stroke, höftfrakturer, generell smärta, övervikt och fetma samt hjärtsvikt. NSV ska i samverkan med berörda verksamheter utveckla nya arbetssätt och etablera verksamheter för att bättre tillgodose behov inom följande områden: utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa. multiprofessionella och rehabiliterande insatser vid långvarig sjukdom. förbättra tillgänglighet för barn, ungdomar samt vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär. säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet. fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin. minimerad spridning av multiresistenta bakterier. influensavaccinering av riskgrupper. influensavaccinering av riskgrupper. riktade insatser till äldre med komplexa vård och omsorgsbehov. En avgörande faktor inför framtiden är ersättningssystemet för närsjukvård. Arbetet med att utveckla och anpassa systemet som infördes 2006 har inte fullföljts under året. Förändring av ersättningsmodellen måste ske för att få till stånd en jämlik vård över länet och komma tillrätta med gråzoner etc. Konsumtionsstudier har visat att vården inte är jämlik i de olika länsdelarna. Under våren 2007 ska ersättningsmodellen till närsjukvård kompletteras och förbättras. Arbetsgrupper kommer att arbeta vidare med analys av vårdkonsumtionen inom landstinget. Samtidigt pågår ett arbete med översyn och förlag till framtida verksamhetsinnehåll vid Lasarettet i Motala. Närsjukvårdens unika roll, som kittet i samverkan, mellan olika verksamheter och myndigheter symboliseras med rött i nedanstående figur.

Årsredovisning 2006 sid. 11 (26) Redovisning av genomförd verksamhet Balanserat styrkort för NSV 2006 Strategier Kund Process Utveckling Medarbetare Ekonomi Utgå från kundernas behov Optimal medicinsk-, omvårdnads- och bemötande kvalitet God tillgänglighet Samverkan Delaktighet Tydliga utfästelser Utbildning, introduktion och handledning av god kvalitet Utveckla effektiva processer Kvalitetssäkra processerna Redovisade processresultat Fungerande avvikelsehantering Arbeta med systematisk kundorienterad verksamhetsutveckling Omvärldsbevakningen är systematisk Utveckla en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Positivt utvecklingsoch förändringsklimat Skapandet av förutsättningar för FoU-arbete som är stöd för verksamhetsutveckling Uppmuntran, synliggörande och belöning av ständiga förbättringar Metodstöd Jämförelse av NSV:s processer med ledande verksamheter Ökad kunskap kring folkhälsoproblem Skapa en attraktiv arbetsplats Personalförsörjnings arbetet är aktivt och långsiktigt Utveckling av ledarskapet Utveckling av medarbetarskapet Hälsofrämjande arbetsplats Strategiskt lönearbete Avtalet är i balans med ekonomin Arbeta med ekonomisk långsiktighet Kända förutsättningar och tydligt avtal Införandet av förändringar sker kontrollerat Kritiska framgångsfaktorer Kostnadsmedvetna medarbetare Enheterna får bära med sig del av eget resultat

Årsredovisning 2006 sid. 12 (26) Resultatsammanställning kundperspektiv Kund Mål% Utfall% Andel nöjda patienter, helhetsintryck av besöket/sjukhusvistelsen 85 % 89 % Andel nöjda patienter, acceptabel/rimlig väntetid för besök/inläggning 85 % 77 % Andel nöjda patienter med framkomlighet per telefon till primärvård, hemsjukvård och sjukhusmottagningar Andel patienter som upplever delaktighet i beslut om behandling (exkl. primärvården) Andel patienter som anger att de fått hjälp med sjukdom och problem i relation till förväntan 85 % 87 % 85 % 77 % 85 % 87 % Nöjda studerande index (Mål 6 eller mer på 7-gradig skala) 85 % 84 % Kund 2006 Patientnöjdhet helhetsintryck 100% Nöjd studerandeindex 80% 60% 40% 20% 0% Acceptabel/rimlig väntetid besök/inläggning Mål Måluppfyllelse Hjälp med sjukdom och problem Framkomlighet per telefon Delaktighet i beslut om behandling Analys och reflektion NSV:s enheter har genomfört lokala patientenkäter vilka redovisats i resultatdialogerna. Under 2007 genomförs LiÖ-gemensam undersökning av patienttillfredsställelsen med öppen vård, slutenvård samt primärvård. Inom NSV arbetar vi med resultaten från 2005 års mätning av kundtillfredsställelsen och lokala mätningarna. I LiÖ-enkäten för öppen- och sluten sjukhusvård, når NSV målet att andelen nöjda patienter är 85 % eller mer inom flera frågeområden. I jämförelser mellan likartade specialiteter i länet, är patienterna i västra länsdelen något mer nöjda med vården än i övriga länsdelar.

Årsredovisning 2006 sid. 13 (26) I primärvårdsenkäten 2005 når NSV målen inom frågeområdena rimlig väntetid på mottagningen, rimlig väntetid till besök, förväntad hjälp vid besök samt helhetsupplevelse av besöket. Telefontillgängligheten i primärvården är patienterna inte fullt nöjda med, även om resultatet är bättre än i andra länsdelar. SVR har förbättrat tillgängligheten och ökat volymen med 12 %. Efter tre års utveckling av tjänsten Medicinsk rådgivning per telefon anslöt SVR till den nationella tjänsten Sjukvårdsrådgivningen 1177. Enkät som mäter patienttillfredsställelsen i hemsjukvården, vilket är en stor del av NSV:s vård, visar för 2005/2006 goda resultat. Resultatet från studerandeenkäten för 2006 ger ett medelvärde för NSV på 6,0 på en 7 gradig skala, vilket innebär att vi når målet > 6. Identifierade förbättringsområden från patientenkäten tas tillvara i den strategiska planeringen. Prioriterade förbättringsområden efter resultaten från LiÖ gemensamma patientenkäter: Väntetid vid akutbesök, från kontakt med mottagning till besök samt vid planerad inläggning Tid för samtal med läkare/behandlare, i sluten sjukhusvård Information om sjukdom/problem, olika behandlingsmetoder och föreslagen behandlingsmetod Information före undersökning/provtagning samt fortsatt behandling/kontroller Att få veta hur man själv bidrar till ett bra behandlingsresultat Lyhördhet för synpunkter på vård/behandling Delaktighet i beslut om vård och behandling Tillräcklig hjälp med oro/ångest Förväntad hjälp med sjukdom/problem Bedömning av måluppfyllelse NSV finns till främst för befolkningen i västra länsdelen. Våra viktigaste kunder är patienter, remittenter och studerande. Strategin är att utgå från kundernas behov. Identifierade starka områden från patientenkäten tas tillvara och vidareutvecklas i den strategiska planeringen. Styrkor är: Förtroende för och bemötande av alla yrkeskategorier Förtroende för vård och behandling Trygghet i behandling/undersökning Läkare/behandlare tog problem på allvar Tid för samtal, alla yrkeskategorier Informerar på ett begripligt sätt, alla yrkeskategorier Nöjd med vård och behandling vid besöket Tillräcklig smärtlindring under sjukhusvistelsen

Årsredovisning 2006 sid. 14 (26) Information, omhändertagande, smärtlindring och uppföljning/kontroll vid operation Viktiga handlingsplaner under 2006: Regelbundet använda, analysera och återkoppla kundenkäter. Informera om IT-stödet LEO. Ökad tillgänglighet till Sjukvårdsrådgivningen Mellanvård för barn och ungdomar i Mjölby Arbete med neuropsykiatriska team Ledarnätverk för barn med särskilda behov Workshop psykisk ohälsa Kravspecifikation Kirurgicentrum Läkemedelsuppföljning astma/kol och diabetesstickor Tillgodose att alla studerande har en introduktionsplan och utbildad handledare Studerandeenkäter information, analys och åtgärder Utvärdering av funktionen kliniska adjunkter

Årsredovisning 2006 sid. 15 (26) Resultatsammanställning processperspektiv Process Mål% Utfall% Andel diabetespatienter, debut < 30 år, med HbA1c under 6,5% 35 % 40 % Andel diabetespatienter, debut > 30 år, med HbA1c under 6,5% 65 % 72% Andel hjärtinfarktpatienter behandlade med betablockad under sjukhusvistelsen 90 % 90 % Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet 75 % 71,4 % Telefontillgänglighet till primärvård erhållen ersättning av max belopp HSN 70 % 82 % Andel hypertoniker som ligger under de av Läkemedelsverket rek gränserna för distolisk och systolisk hypertoni vid senaste besöket 30 % 48,6 % Dokumenterad brytpunktsbedömning, palliativa patienter 90 % 83 % Andel patienter med demenssjukdom som blivit föremål för vårdplanering, i samverkan i ett familjemedicinskt perspektiv Andel enheter med handlingsprogram för att identifiera riskpatienter (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, långsiktigt mål 100 %) 80 % 100 % 80 % 75 % Andel NSV-enheter som klarar nationella vårdgarantin 100 % 100 % Andel patientrelaterade avvikelser i förhållande till samordnad vårdplanering (mål < 10 %) Andel patienter med gemensam individuell vårdplanering, i hemsjukvården och särskilda boende (målet ska vara uppnått 2006, pilottest pågår) 90 % 84 % 100 % Pågår pilot test 1 st VC i varje länsdel Process 2006 HbA1c <6,5% diabet es debut <30 år 100% Gemensam individuell vårdplanering HbA1c <6,5% diabet es debut >30 år 80% Samordnade vårdplaneringar ut an avvikelser 60% 40% Bet ablockadsbehandlade hjärt inf arkt spat ient er Enhet er som lever upp t ill vårdgarant in 20% 0% St rokepat ient er på st rokeenhet Mål Måluppfyllelse Handlingsprogram/ rådgivning ident if iering riskpat ient er t obak, alkohol, f ys akt ivit et Telef ont illgänglighet erhållen ersät t ning av maxbelopp Vårdplanering i samverkan, demenspat ient er Välreglerat blodtryck, hypertoniker Dokument erad bryt punkt sbedömning, pallat iva pat ient er Arbetet med processorientering inom NSV och i samarbete med vårdgrannar fortgår utifrån vår modell och arbetsmetodik för processarbete. I modellen tydliggörs ansvarsfördelning och roller för processägare, processledare, arbetsgrupper samt processamordnare.

Årsredovisning 2006 sid. 16 (26) Strategin är att utveckla effektiva processer och att arbeta systematiskt med kvalitet och patientsäkerhet. Vår gemensamma processmodell utgår från befolkningens, patienternas och de studerandes behov. Detta förutsätter att vi samverkar med vårdgrannar internt och externt för en effektiv och säker vård. Vi följer resultatmått utifrån fyra dimensioner, kliniska/medicinska resultat, kundtillfredsställelse, funktionellt hälsostatus och ekonomiska resultat. För att stärka patientsäkerhetsarbetet har ett nätverk bildats för NSV:s avvikelsesamordnare. Alla sjukvårdande enheter inom NSV har avvikelsesamordnare samt handlingsprogram för avvikelsehantering och använder IT-stödet Synergi. Antalet registrerade avvikelser 2006 är 2088 vilket är en ökning jämfört med 2005 då det registrerades 1296. Detta ser vi som ett positivt tecken och ett mått på att rapporteringsviljan är bra samt att säkerhetskulturen utvecklas och ser avvikelser som ett mått på processernas duglighet. Utvecklingsarbetet fortsätter i samarbete med vårdgrannar och modell för avvikelsehantering kring äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är framtagen och testas i samarbete med alla kommunerna. Prioriterade processer under 2006 har varit: Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Psykisk ohälsa Livsstilsintervention Akutprocessen Långtidssjukskrivna Demenssjukdom. Inom ramen för avtalet med HSN har NSV ansvarat för framtagandet av vårdprocessprogram för Stroke och deltar i programmen för Generell smärta, Höftfraktur, Fetma/övervikt samt Hjärtsvikt. Under 2006 har utifrån uppdraget, NSV i samverkan, utvecklat nya arbetssätt inom följande områden: Ungdomsmottagning/ungdomshälsa Barn/ungdom/vuxna med psykisk ohälsa, tillgänglighet Habilitering övergång till vuxenlivet Neuropsykiatrisk fortsatt uppbyggnad Multiresistenta bakterier, förebygga spridning Influensavaccinera riskgrupper. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov: Startat äldremottagning, äldrevårdsteam, vårdresurskoordinator samt samverkan mellan mobila team (primärvård, LAH, psykiatri och kommunen). Mycket av detta drivs inom projektet Hemsjukvård i samverkan där också förbättringsarbete avseende rehabilitering och hjälpmedel, palliativ vård och resurssjuksköterskor innefattas. Psykisk ohälsa: Under året har vårdprogram depression förankrats internt och externt. Vårdprogram ångest startat. Processägare utsedda. Verksamhetschef för Psykiatri är tillsammans med primärvårdschef ansvariga. Länsdelssamråd för psykiatri pågår. Psykiatrin driver också ett antal samverkansprojekt tillsammans med kommunerna. I arbetet med fysisk aktivitet på recept är NSV den enda psykiatriska kliniken i landet som deltar. Både psykiatri och primärvård deltog med team i genombrottsprojekt Psykisk ohälsa Östergötland. Livsstilsintervention: Uppbyggnad av en länsgemensam organisations- och process struktur har påbörjats. Detta för att kunna erbjuda en kunskapsbaserad och ändamålsenlig livsstils intervention. Inledningsvis är fokus på områdena FaR, tobak och alkohol. Akutprocessen: Utvecklingen av akutprocessen har fullföljts enligt generalplanen. Långtidssjukskrivna i Primärvården: Resursteam finns på varje vårdcentral. Resursteamen består av distriktsläkare, beteendevetare, tjänsteman från försäkringskassan och paramedicinare. Teamen bedömer alla patienter som varit sjukskrivna mer än 28 dagar. Sjuktalen i västra länsdelen sjunker. Lokal samverkansgrupp med FK. Demenssjukdom: För processgruppen demens finns processägare och processledare utsedda. Projektgrupp tillskapats och inventering genomförd.

Årsredovisning 2006 sid. 17 (26) Andra viktiga handlingsplaner under 2006: Medicinska specialistkliniken (MSK): 2006 samordnades LAH- och Medicin-kliniken till en gemensam klinik. MSK erbjuder akutsjukvård, öppen- och sluten sjukhusvård samt hemsjukvård. Patientjournal 08: NSV är pilotenhet för patientjournal 08 och införande av vårdadministration, vårddokumentation och läkemedel. Projektet engagerar många verksamhetsföreträdare och har haft hög prioritet under 2006 och fortsatt 2007. Patientsäkerhet: Systematisk rapportering och analys av avvikelsestatistik i ledningsgruppen. Erfarenhetsutbyte ca 2 ggr/termin i NSV nätverk för avvikelsesamordnare. Kundråd för närsjukvård: Arbetet med att förbättra samverkan och öka patientsäkerheten pågår och har under året fördjupats med bildandet av ett antal arbetsgrupper. Framtagande av handlingsplaner och tydliggörande av ansvarsområden är en del av resultaten. Plan för samordning av NSV:s gemensamma resurser: avseende mobila team och hemsjukvård. Utveckling av samverkan med vårdgrannar bl a kommunerna. Äldremottagning, äldrevårdsteam och vårdresurskoordinator startat 2006. Rehabilitering och hjälpmedel likaså samt resurssjuksköterskor över huvudmannagränser. Utredning avancerad hemsjukvård: Verksamhetschef på LAH-kliniken ansvarig för utredning av avancerad hemsjukvård i länet. Implementering av IT-infrastruktur: Fortsatt utbildning av medarbetare i IT-baskunskap. Övergång till Windows XP. Inventering av hårdvara. Utbildning i Excel och kuber. Förberedelser inför PJ08. Analys och reflektion I förhållande till målvärden i styrkortet, ligger NSV avseende de medicinska resultaten relativt bra till. NSV redovisar medicinska resultat och använder de av Socialstyrelsen rekommenderade kvalitetsindikatorerna för våra stora sjukdomsgrupper. En långsiktig målsättning är att fler medicinska resultat för priorioterade processer ska redovisas. Respektive processgrupp har uppdraget att framarbeta förslag på andra medicinska- och omvårdnadsmässiga mål och mått, framför allt för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och psykisk ohälsa. Utveckling av mål och mått för olika patientgrupper sker också i det LiÖ-gemensamma vårdprocessprogramarbetet samt i avtalsdialogen. Bedömning av måluppfyllelse Strategier inom processperspektivet är att utveckla effektiva processer och att kvalitetssäkra desamma. Detta görs genom det systematiska arbetet i processgrupperna och genom nyttjande av gemensam modell och metodik. Det finns dock förbättringar att göra inom området identifiering av mål och resultatmått och i nyttjandet av kvalitetsindikatorer kopplat till prioriterade processer och avtal. Alla NSV:s enheter lever upp till den nationella vårdgarantin. Avseende antal avvikelser i förhållande till samordnad vårdplanering är vi medvetna om att det finns en felmarginal i rapporterade avvikelser. I och med införandet av IT-stödet MEDDIX underlättas statistikuttag kring samordnade vårdplaneringar. Arbetet fortsätter arbete med att förbättra avvikelserapporteringen mellan LiÖ och kommunerna i västra länsdelen. Ny manual är framtagen samt planering av stöd till avvikelsesamordnare.

Årsredovisning 2006 sid. 18 (26) Resultatsammanställning förnyelse/utvecklingsperspektiv Förnyelse/Utveckling Mål% Utfall% Andel medarbetare som upplever ett positivt utvecklings- förändringsklimat 80 % 45 % Antal rapporterade utvecklingsarbeten i Idébanken (mål > jämfört m 2005) 100 % 100 % Andel enheter aktiva i nätverk/nationella/internationella fora 100 % 75 % Andel enheter som redovisar resultat från, för dem relevanta, nationella kvalitetsregister 100 % 100 % Andel enheter som har strategi för verksamhetsutveckling 100 % 75 % Andel enheter som deltar i utvecklingsprojekt med andra enheter 100 % 50 % Antal FoU-rapporter (mål minst 1 rapport/enhet) 100 % 50 % Antal registrerade artiklar, av NSV medarbetare, i HU/LiU publiceringsdatabas. (mål > jämfört med 2005) 100 % 100 % Indikatorer för Hälsofrämjande sjukhus (mål > rikssnitt) 100 % 100 % Skapa ett BSC för folkhälsoarbetet (mål 2005) 100 % 100 % Förnyelse/Utveckling 2006 BSC för folkhälsoarbetet Indikatorer för Hälsofrämjade sjukhus Positivt utvecklings- och förändringsklimat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Rapporter i Idébanken Enheter aktiva i nätverk och fora Registrerade artiklar Enheter med resultatredovisning nationella kvalitetsregister FoU-rapporter Enheter med strategi för verksamhetsutveckling Mål Måluppfyllelse Deltagande i utvecklingsprogjekt Analys och reflektion Alla enheter inom NSV arbetar aktivt med utveckling och förnyelse. Dels handlar det om utbildning av medarbetare i nya metoder för t ex omhändertagande av patienter med psykosocial problematik dels om mer traditionella FoU projekt.

Årsredovisning 2006 sid. 19 (26) Aktiviteterna under 2006 har till stor del präglats av förberedelser inför PJ08, där NSV är pilotenhet. Vid den årliga NSV dagen presenterades ett 10-tal utvecklingsprojekt, goda exempel på övrigt utvecklingsarbete inom NSV. NSV:s övergripande FoU strategi har spridits i hela organisationen och på några enheter har man tagit ytterligare ett steg och formulerat egna mål för utvecklingsarbetet. Sammantaget har NSV följt målen och intentionerna i den övergripande strategin. Ett övervägande inför framtiden är dock om alla enheter skall formulera egna specifika mål för förnyelse och utvecklingsarbete. NSV har i likhet med tidigare år aktivt deltagit i Hälsofrämjande sjukhus nätverk (HFS) och under året börjat involvera primärvården i målsättningen med medlemskapet i nätverket. Primärvårdens nätverk för hälsosamordnare och motsvarande nätverk för sjukhuset har inlett ett samarbete med gemensamma möten. De förebyggande insatserna inom områdena tobak och fysisk aktivitet har blivit alltmer samstämda inom NSV. Lokala nätverk för västra länsdelen har bildats, för dessa områden, under året. Ett föredömligt handlingsprogram för tobak har utarbetats under 2006 och spridits i hela organisationen. NSV hade 2006 för första gången möjlighet att söka ALF-medel för forskning. Totalt beviljades åtta projekt medel, i form av ALF-medel eller medel avsatta av NSV för FoU arbete s k LfoUmedel. Storleken på ALF-medlen och LfoU-medlen står i paritet till varandra vilket också har varit målsättningen inom NSV då de sistnämnda kan sökas av alla medarbetare medan ALFmedlen endast kan sökas av disputerade läkare. Detta skapar således en förutsättning för ett större engagemang i konkreta FoU-projekt från alla medarbetare inom NSV. FoU-enheten för Närsjukvård fortsätter att bygga en infrastruktur för FoU-stöd till närsjukvårdens medarbetare i länet. Integrationen med Äldrecentrum i Östergötland har varit i fokus under året och börjar hitta formerna. Under hösten genomfördes en 5 p kurs i forskningsmetodik med deltagare från NiF och kommun. Ett pilotprojekt som ett led i ett fortsatt arbete att generera projekt över gränserna. Bedömning av måluppfyllelse Under år 2006 har ett antal övergripande FoU aktiviteter genomförts såsom FoU luncher, uppsatsseminarier, föreläsningar och den årliga NSV dagen. Pågående FoU projekt har också börjat rapporteras på vår hemsida och NSV:s idébank har således kommit igång igen efter några års uppehåll. Antalet vetenskapliga artiklar var något mindre än under 2005 som dock var ett år med ett osedvanligt stort antal artiklar. Antalet forskare och doktorander ökade med en ny doktorand och dessutom adjungerades en disputerad forskare från NSV till HU. Tre vårdcentraler har deltagit i ett länsövergripande utvecklingsarbete med datoriserade livsstilstest. Ytterligare en vårdcentral har deltagit i ett länsövergripande projekt utbildning i Mindfulness. Flera Genombrottsprojekt har genomförts under året. Eftersom vi inte har nya mått på andelen medarbetare som upplever ett positivt utvecklingsklimat kan detta inte redovisas men några enheter har gjort egna mätningar av vilka några ligger över målen på 85 % medan andra ligger något under. Alla enheter inom NSV har ett systematiskt förbättringsarbete vilket har bidragit till utveckling av vårdprogram, PM och riktlinjer, deltagande i relevanta nationella register, befattningsutvecklings planer samt en förbättrad patientsäkerhets och avvikelserapportering.

Årsredovisning 2006 sid. 20 (26) Resultatsammanställning medarbetarperspektiv Medarbetare Mål% Utfall% Förtroende för chefens sätt att leda verksamheten 85 % 62 % Medarbetarenkät - > LiÖ medel 100 % 100 % Andel NSV-enheter som följer styrkort för arbetsmiljö i närsjukvården 100 % pågår Andel enheter som inte har osakliga löneskillnader 100 % 100 % Följa Hälsofrämjande sjukhus indikatorer, frågeområde 3 (mål > medel HFS) 100% 100% Andel medarbetare med befattningsutveckling enl. Olivia 85 % 85 % Sjukfrånvaro korttid < 3% 4% Sjukfrånvaro långtid < 3% 3% Långtidsfriska 30 % 22 % Medarbetare 2006 Långtidsfriska Sjukfrånvaro långtid Sjukfrånvaro korttid Förtroende för chefen 100% 80% 60% 40% 20% 0% Resultat medarbetarenkät Följsamhet till styrkort för arbetsmiljön Osakliga löneskillnader Mål Måluppfyllelse Befattningsutveckling enligt Olivia Följsamhet Hälsofrämjande sjukhus indikatorer Det har varit ett tufft år för medarbetarna inom NSV bl a på grund av; Pilot för införandet av PJ08 Generalplan, som inneburit ett antal omflyttningar av verksamheterna på sjukhuset Införande av Palett V5, med mycket problem Arbete med anpassning till nya regler i ATL Sammanslagning av LAH och Medicinkliniken (=MSK, Medicinska SpecialistKliniken), vilket lett till mycket arbete med att hitta gemensamma rutiner, bl a har man tagit fram gemensamma dokument kring befattningsutveckling och individuella kriterier för lönesättning.

Årsredovisning 2006 sid. 21 (26) Detta har medfört att det inte funnits utrymme för så mycket andra aktiviteter under året, vissa utbildningsinsatser, bl a inom arbetsmiljö, har skjutits upp till hösten 2007 för att trycket på våra chefer och övriga medarbetare inte ska bli för stort. Några saker som ändå gjorts under året; Utbildning i löneprocessen för chefer o fackliga företrädare. NSV-dag för alla medarbetare, med flera intressanta föredrag. Analys och reflektion Flera av målen är uppfyllda men inte alla. Flera nyckeltal tas fram i samband med LiÖ:s medarbetarenkät, vilket innebär att siffrorna inte ändrats under 2006. Däremot har flera enheter gjort egna enkäter utifrån samma modell under 2006 och sedan arbetat utifrån de resultat som kommit fram. Som ett exempel kan nämnas avd 48 inom psykiatri- och habiliteringsenheten som genomfört omfattande insatser inom hälsofrämjandeområdet som medförde att de vann priset för Hälsofrämjande arbetsplats 2006. Sjukfrånvaron har minskat i jämförelse med föregående år är men vi har fortfarande inte nått vårt mål. Vår strategi är fortsatt satsning på förebyggande hälsoarbete, att göra NSV till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats, en handlingsplan för friskvård NSV har tagits fram under hösten. Vi kommer under 2007 att arbeta med att implementera NSV:s styrkort för arbetsmiljö, bl a i samband med en lokal arbetsmiljöutbildning. Antalet tillsvidareanställda medarbetare inom NSV har ökat under 2006. En stor del av ökningen är kopplad till SVR som från 1 april 2006 blev EN gemensam organisation. Rekrytering till SVR har pågått under hela året. Ett kvarstående problem är att hitta tillräckligt antal kombinationstjänster för att kunna utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Detta leder till att man tvingats överanställa något för att kunna ha en acceptabel bemanning helger och nätter. På läkarsidan råder fortfarande brist inom flera områden. Avseende läkare inom internmedicin och kardiologi har bristen blivit än mer påtaglig i och med de nya reglerna i ATL. Brist på läkare kvarstår också inom primärvård och psykiatri. En bidragande faktor till ett sämre rekryteringsläge i väster är osäkerheten om LiM:s framtid. Det krävs fortsatt tydlighet från beslutsfattarna om att LiM ska vara kvar som akutsjukhus om vi t.ex. ska kunna återbesätta vakanta kardiologtjänster. Det har även en avgörande betydelse för AT- och STrekrytering. Glädjande är dock att antalet kvalificerade sökande till våra AT-tjänster ökat. Allmänmedicinskt utbildningscentrum (AMC) har genomfört ett utredningsarbete för en landstingsövergripande studierektororganisation för all ST- och AT-verksamhet. På ST-området pågår en expansion av utbildningen och ett utvecklingsarbete för en mer sammanhållen utbildning med bas på vårdcentral och ökad integration sjukhus/vårdcentraltjänstgöring. På AT-området pågår utvecklingsarbete med tre månaders förlängd vårdcentralstjänstgöring för AMC-AT. Sammanslagning av AT-kansli för NSV och US har skett fr o m hösten 2006, vilket förhoppningsvis gör att det är lättare att rekrytera även framgent. Bedömning av måluppfyllelse Strategierna i medarbetarperspektivet är att skapa en attraktiv arbetsplats och att personalförsörjningsarbetet är aktivt och långsiktigt. För att vi ska kunna då dit är frågan om LiM:s framtid oerhört central. Försvinner ytterligare verksamhet från sjukhuset, utan att ersättas med annan likvärdig verksamhet, så finns risk att det blir ännu svårare att rekrytera ny personal. Oron för framtiden skapar inte heller någon bra arbetsmiljö får våra medarbetare.

Årsredovisning 2006 sid. 22 (26) Vi måste dessutom fortsätta arbetet med hälsofrämjandefrågor, utveckling av ledarskap och medarbetarskap. En policy för NSV kommer att tas fram under 2007 för att skapa en attraktiv arbetsplats både för nuvarande och kommande medarbetare.

Årsredovisning 2006 sid. 23 (26) Ekonomiperspektiv resultat Ekonomi Mål% Utfall% Andel enheter med positivt resultat 75 % 50 % Andel enheter med positivt eget kapital 100 % 88 % Positivt läkemedelsresultat (allmänläkemedel) 2006 102 % 105 % Ekonomirapporter redovisade på enheter 100 % 100 % Ekonomi 2006 Positivt resultat 10 0 % 80% 60% 40% Ekonomiredovisning för medarbetarna 20% 0% Positivt eget kapital Mål Måluppfyllelse Positivt läkemedelsresultat Resultat 2006-0,8 mkr, eget kapital 44 mkr, budget 5 mkr. Plusposter: Tillskott för klinikläkemedel och psykisk ohälsa 6 mkr, ej budgeterat (klart under våren) Stimulansbidrag erhölls 2006 för läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden 0,8 mkr, används först 2007 Återbetalning av halva kostnaden för Samordningsförbundet, 1 mkr Minusposter: Underskott köpta lab-analyser, 2,2 mkr högre kostnader 2006 jämfört med 2005, krediteringar under året har ej motsvarat kostnadsökningen Underskott hjälpmedel 0,8 mkr, trots prissänkning bas- och standardprodukter Kostnader nettoflöden till NSC och NSÖ 0,3 mkr Kostnader klinikläkemedel Reuma och Hudkliniken, extra debitering 1 mkr Trots att resultatet blev bättre än budgeterat, visar flera verksamheter inom NSV ekonomisk obalans. Enheten med störst underskott, Medicinska specialistkliniken, MSK 4,9 mkr, beror till största delen

Årsredovisning 2006 sid. 24 (26) på att planerade kostnadsreduceringar pga strukturförändringen 2004 ännu inte fullföljts. Förberedelser och intensivt arbete med samlokalisering av akutenheten påbörjades 2006 och invigdes i början av 2007 samtidigt med Jourcentralen som flyttade till akuten närliggande lokaler. Antalet läkarbesök på akuten ökade 2006. Generalplan/akutprocessen tar tid och för att tillgodogöra sig de rationaliseringsvinster som beräknas uppnås 2008, måste kostnad för ombyggnation följa uppgjorda planer. Läkarbemanningen, framför allt inom medicin inom MSK, är bekymmersam. Jourbördan är tung för den läkargrupp som delar ansvaret. Flera rekryteringsförsök har skett under året men utan framgång. Annonserings- och rekryteringsarbete fortgår. Läkarbemanningen på flera vårdcentraler förstärktes något 2006, vilket också medförde att antalet läkarbesök ökade med 5 % jämfört med 2005. Fortfarande finns dock vakanser och en vårdcentral är fortfarande till viss del beroende av hyrläkare. Bättre bemanning medför också ökade kostnader för medicinsk service. Under året ökade kostnader för röntgen och lab markant, vilket medfört återbetalning från dessa enheter. Överskott på allmänläkemedel 2006 8,7 mkr (2005 9,4 mkr) bidrog till ett överskott inom Primärvård på 1,7 mkr (2,7 mkr 2005), Kostnadsökningen på klinikläkemedel inom Psykiatrin har varit markant. De nya effektiva neuroleptikamedicinerna är dyra, men ger mindre biverkningar och en bättre livskvalitet. Under 2006 har närsjukvården erhållit ersättning från HSN för dyrare läkemedel motsvarande 3,2 mkr. Allmänmedicinskt centrum (AMC) uppvisar ett överskott även 2006, 1,1 mkr (2005 3,3 mkr). Föräldraledigheter och sjukskrivningar har medfört att tillsättningar av ST-läkartjänster inte nyttjats fullt ut. Den översyn av prissättningen som påbörjades 2005 innebar 2006 att priser på bas- och standardprodukter minskade med 7 %. Underskott på hjälpmedel var 2005 1,5 mkr och 2006 0,8 mkr. Analys och reflektion Bättre bemanning kostar mer och medför även högre kostnader för medicinsk service. Analyser av utvecklingen avseende röntgenkostnader 2005-2006 har inte tydliggjort varför kostnader inom NSV är högre jämfört med NSC och NSÖ. Volymer för både röntgen och lab ökade 2006, vilket innebar att dessa enheter uppvisade stora överskott pga överpris efter att fasta kostnader täckts. Röntgenkostnader uppvisar efter BMC:s kreditering samma kostnadsnivå som 2005, medan lab-kostnader ökat med 2,2 mkr. En teori är att de neddragningar som genomförts på sjukhuset inneburit en övervältring på både primärvård och MSK, framför allt vad beträffande neddragningen av kirurgiverksamhet. Habiliteringen har inte i samma utsträckning kunnat ta del av den prisreduktion för hjälpmedel som skett på bas- och standardprodukter, då dessa hjälpmedel i större utsträckning är specialanpassade. Andra insatser måste till MSK:s underskott är en följd av strukturförändringen 2004, balans i verksamheten beräknas uppnås först 2008 då de förändringar som utgör generalplanen slutförts. En konsekvens av strukturförändringen var öppnandet av MIMA (medicinsk intermediär vårdavdelning) 2004. 4 vårdplatser öppnades på Medicinkliniken, efter att ett akut behov av denna verksamhet uppstått då AnOp flyttade all IVA från LiM till US. För att upprätthålla patientsäkerheten i akutprocessen har verksamheten bedömts som nödvändig. MiMa-kostnaden har till hälften lagts utanför kapiteringen i ersättningen till närsjukvård och kompenserar på endast delvis NSV.

Årsredovisning 2006 sid. 25 (26) Bedömning av måluppfyllelse Budgeterat resultat 2007 är 5 mkr. Förutsättningar för att uppnå långsiktig ekonomisk balans är att de handlingsplaner som finns uppsatta för NSV fullföljs. Inom NSV finns interna spelregler om hur resultat hanteras. Vi tror att detta är en viktig framgångsfaktor! 50 % av ett överskott behålls av verksamheten under förutsättning att man tydliggör handlingsplaner som stämmer med NSVs övergripande mål. Det innebär möjlighet till långsiktig planering för verksamheterna. Alla verksamheter redovisar inte ett överskott samtidigt, men målsättningen är dock att alla verksamheter skall ha ett eget kapital. Två av 16 verksamhetsenheter uppnår inte detta. Genomförandet av generalplan/akutprocessen för MSK (Medicin- och LAH-klinikerna), som är en förutsättning för balans i ekonomin, beräknas vara genomförd till 2008. Sammanslagning av en vårdavdelning har skett 2006, akutprocessen sätts i sjön i början av 2007 och planering av ombyggnation pågår för övriga vårdavdelningar och mottagningar. För att tillgodgöra sig de rationaliseringsvinster som beräknats, måste kostnad för ombyggnation följa uppgjorda planer. MSK har fastställda handlingsplaner för att komma till rätta med underskottet och regelbundna möten med NSV-ledning för resultatuppföljning är planerade att fortsätta 2007. Beräknad kostnad till Samordningförbundet är 4 750 tkr 2007, denna kostnad erhålls inga extra resurser för. Innan effekterna av insatserna blir märkbara via mindre patienttryck måste resurser tas från annan verksamhet eller gå med underskott. Arbete med att vända patientflöden från NSC till NSV i den utsträckning som är medicinskt möjligt har pågått under 2006 och fortsätter. Genomgång och förändring av ersättningsmodellen till närsjukvård för en jämlik vård över länet, komma till rätta med gråzoner etc har inte fullföljt 2006. Konsumtionsstudier visar att vården inte är jämlik över länet för befolkningen i de olika närsjukvårdsområdena! Under våren 2007 kommer en satsning att göras för att komplettera/förbättra ersättningsmodellen till närsjukård, arbetsgrupper kommer att tillsättas för att kartlägga vårdkonsumtionen etc. Handlingsplan: NSV:s handlingsplan för att komma till rätta med obalansen i ekonomin: Genomförandet av generalplan/akutprocessen genomförs succesivt fram till 2008. Fortsatt arbete inom MSK med samverkan/sammanslagningar avdelningar/mottagningar Fortsatt samverkan mellan Psykiatri- och habiliteringsenheten, Primärvård, Bup och kommuner kring psykisk ohälsa. Regelbunden uppföljning av patientflöden till NSC kommer att ske för att följa/påverka utvecklingen. Vändning av patientflöden i den utsträckning som är möjlig medicinskt sett. Fortsatt information till vårdgivare på kliniker i NSC och inom NSV om vikten av att patienten hamnar rätt. Följsamhet mot Rek-listan för läkemedelsförskrivning. Regelbunden uppföljning av läkemedelskostnader och analys av allmän- och klinikläkemedel.