FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 1

Fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta, FÖP 67 Utställningsversion 2018-10-31 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 1

Fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta, Västerås stad, FÖP 67 Upprättad av Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad, 2018-10-22 Denna gransningshandling fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta har tagits fram på Strategisa avdelningen på Stadsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av Stadsledningsontoret och Kommunstyrelsen. Ansvarig tjänsteman är planaritet Helena Hansson. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverat i projetgrupp samt styrgrupp (Processledningsgrupp samhällsbyggnad). Foton: Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad, där inget annat anges Illutrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Kartor: Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad FÖP 67 på Internet Fördjupningen av översitsplanen och dess handlingar samt utredningar finns tillgängliga på ommunens hemsida www.vasteras.se/hacsta Fördjupningen av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta består av följande handlingar: Fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta (FÖP 67) denna handling Miljöonsevensbesrivning för FÖP Västerås hamn och Hacsta 2 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

FÖRORD I ÖP 2026 finns ambitionen att stära Västerås roll som en attrativ regionstad som ännetecnas av mångfald. Västeråsare och besöare sa erbjudas utbildning, ultur och uppleverlser. Staden sa ocså vara ett centrum för näringsliv, handel och en nutpunt för ommuniationer och logisti. Västerås ingår ocså i den mycet expansiva Stocholm - Mälardalsregionen vilet ställer rav på att lara förväntad öad belastning på infrastruturen till följd av öade person- och godstransporter. Planerad ombyggnation av resecentrum samt utöningen av antal järnvägsspår är ett led i att öa apaciteten på järnvägen och lara framtida resandeströmar. Det finns ocså nationella, regionala och loala mål om att öa sjöfartens andel av godstransporterna för att minsa belastningen på vägar och järnvägar i Sverige och Europa. När godstransporterna i sjöfarten öar an trafisystemet användas smartare och limatutsläppen minsar. Ett led i detta är att förbättra förutsättningarna för Västerås hamn och Köpings hamn att ta emot och sica vidare gods via lastbil, tåg och fartyg till och från regionen. Den planerade utveclingen av Västerås hamn räver att en ny fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta upprättas. Fördjupningen av översitsplanen visar hur ommunen vill att området sa utveclas, var det an byggas, vila områden som bör sparas samt vila hänsyn som bör tas till ulturhistorisa valiteter, naturvärden, riser med mera. Fördjupningen av översitsplanen redovisar ocså hur ommunen tillgodoser olia risintressen, som exempelvis risintresset sjöfart som Västerås hamn ingår i. Tidsperspetivet för planens atualitet och giltighet är omring 15-20 år. Håan Svärd Processägare FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 3

INNEHÅLL FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 FLYGBILD ÖVER OMRÅDET 5 SAMMANFATTNING 6 1. INLEDNING 8 1.1 Bagrund 8 1.2 Syfte 9 1.3 Avgränsning av planområdet 9 1.4 Mål för FÖP 67 10 1.5 Utmaningar 10 1.6 Ställningstaganden 10 2. KOPPLING TILL ÖP 2026 OCH ANDRA STYRANDE DOKUMENT 11 2.1 Kommuntäcande Översitsplan ÖP 2026 11 2.2 Program för trafislagsövergripande godsinfrastrutur, PTIG 11 2.3 Utveclingsplan för Västerås hamn 11 2.4 Näringslivsprogram 11 3. RIKSINTRESSEN 12 3.1 Risintresse för industriell prodution, energiprodution, energidistribution, vattenförsörjning, avfallsåtgärder, ommuniationer 12 3.2 Särsilda hushållningsbestämmelser 12 3.3 Övriga allmänna intressen 13 3.4 Avvägning mellan risintressen och andra intressen 14 3.5 Risintresse trafislagen och framtida ansprå på mar- och vattenområden 14 4. PLANFÖRSLAGET 16 4.1 Planeringsinritning 17 4.2 Delområden 17 4.3 Trafi och ommuniationer 20 4.4 Kulturmiljö 25 4.5 Tillgänglighet, orienterbarhet och trygghet 25 4.6 Landsap och aritetur 25 4.7 Grönstrutur och naturvärden 26 4.8 Miljöprofil 26 4.9 Störningar och riser 27 4.10 Tenis försörjning 27 5. KONSEKVENSER VID ETT GENOMFÖRANDE AV FÖRESLAGEN UTVECKLING 29 5.1 Förutsättningar för föreslagen utvecling 29 5.2 Tidshorisont infrastruturprojet 29 5.3 Konsevenser för versamma 29 5.4 Fortsatt arbete vid ett genomförande 30 5.5 Tidplan planprocess 30 6. MILJÖKONSEKVENSER 31 7. FÖRUTSÄTTNINGAR 33 7.1 Gällande planer, program och förordnanden 33 7.2 Området idag 34 UTREDNINGAR 43 Läsanvisningar Fördjupningen av översitsplanen är indelad i 7 huvudavsnitt. 1. Avsnitt ett består av inledande information om projetet 2. Avsnitt två besriver hur projetet förhåller sig till den ommuntäcande översitsplanen samt andra styrande doument 3. Avsnitt tre redovisar risintressen och övriga allmänna intressen som berör området 4. Avsnitt fyra besriver och redogör för själva planförslaget 5. Avsnitt fem besriver översitligt en del onsevenser som uppstår vid ett genomförande av planförslaget 6. Avsnitt sex innehåller en sammanfattning av miljöonsevensbesrivningen (MKB) som är framtagen för fördjupningen av översitsplanen 7. Det avslutande sjunde avsnittet redovisar områdets förutsättningar och utgångspunter i arbetet med fördjupningen av översitsplanen Miljöonsevensbesrivning Till Fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta finns en upprättad miljöonsevensbesrivning benämnd Miljöonsevensbesrivning av Fördjupad översitsplan för Västerås hamn och Hacsta. Miljöonsevensbesrivningen besriver planförslagets onsevenser utifrån miljöaspeter men ocså sociala aspeter 4 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

FLYGBILD ÖVER OMRÅDET Lundby Västerleden Gränsta oloniområde ICA höglager Köpingsvägen Johannisbergs flygfält Johannisbergsvägen KVV Kapellbäcen Djuphamn Västerås Västra VÄSTERÅS HAMN Containerhamn Sjöhagsvägen Oljeaj Djuphamnsvägen Figur 0.1. Flygfoto (2015) över Västerås hamn och Hacsta. Objet som underlätter orientering är marerade i bilden. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 5

SAMMANFATTNING Den 20 maj 2015 fic stadsledningsontoret i uppdrag att upprätta en ny fördjupning av översitsplanen med tillhörande miljöonsevensbesrivning för området Västerås hamn och Hacsta. Planområdet är loaliserat på västra sidan av staden och sträcer sig från Djuphamnsvägen i öster till Tönsta och Söderleden i väster och från Mälarbanan i norr till Lundby och Johannisberg i söder. Uppdraget motiveras av nya planeringsförutsättningar där Västerås hamn och dess utvecling är en del i ambitionen att föra över mer transporter av gods till sjöfarten samt planerad expansion av versamheter vilet förväntas generera öade trafimängder för samtliga trafislag. Detta ställer rav på en förbättrad infrastrutur i området vad gäller godsspår, vägar och gång- och cyelvägar. Fördjupningen av översitsplanens mål är: Ett attrativt versamhetsområde för främst transportintensiva versamheter med rav på effetiv godshantering och en optimal infrastrutur där särsilt hamnens förutsättningar för utvecling beatas Ett väl gestaltat område med ett effetivt marutnyttjande som bidrar till att långsitigt utvecla en hållbar, tilltalande, tät och nära stad En utvecling i samexistens med ringliggande områden och där möjlighet att röra sig i och genom området på ett tryggt och enelt sätt utan bil ges PLANFÖRSLAGET Planområdet omfattar i huvudsa redan ianspråtagen och planlagd mar. för versamheter. Inritningen är att området även framöver sa innehålla olia typer av versamheter, så väl srymmande som mindre. Nya etableringar bör i första hand vara av typen transportintensiva versamheter med rav på en effetiv godshantering alternativt har behov av att ligga nära hamn. Denna typ av versamheter har påveran på omgivningen och olägenheter från versamheter och transporter an förväntas. Versamheter som loaliseras till området an ocså innebära riser för männisor och miljö. Ett led i att minimera olägenheter är att ny bostadsbebyggelse inte tillåts inom planområdet, att befintlig bostadsbebyggelse inom versamhetsområden på sit avveclas och att svårutrymda versamheter och loaler inte loaliseras inom planområdet. I versamhetsvarter som angränsar till bostadsområden bör endast versamheter med begränsad påveran på omgivningen tillåtas. Ett hänsynsområdet har marerats ut på maranvändningsartan för att förtydliga att planering inom denna zon inte påtagligt får försvåra hamnens möjlighet att bedriva versamhet eller hindra dess utveclingsmöjligheter (risintresset sjöfart). Hamnområdet är begränsat till ytan och Västerås hamn har på sit behov av ytterligare ytor för lagring av gods. Dessa ytor an tillgodoses på västra sidan om Johannisbergsvägen. Fördjupningen av översitsplanen föreslår att en fortsatt utvecling av mar för versamheter väster ut mot Tönsta bör utredas. Versamhetsområdet tillåts inte utveclas söder ut fram till eller förbi Lunby yra. Kyran sa även framöver vara ensligt belägen i det öppna ulturlandsapet, vilet är vitigt för ulturmiljön och landsapsbilden. Övergångszonen mellan versamhetsområdet och ulturlandsapet runt Lundby yra har behov av särsild omtane. Även Johannisbergs herrgård har höga värden. Endast en utvecling av herrgården som är förenlig med ulturmiljön och dess närhet till Västerås hamn är möjlig. Gränsta oloniområde behålls i sin nuvarande form, utan indraget vatten och avlopp och med begränsade byggrätter. Johannisbergs flygfält föreslås på sit att avveclas från platsen, i enlighet med ÖP 2026. Delar av området föreslås ingå i ett attrativt strå för rereation och evenemang. Föreslaget rereationsstrå sa nyta samman utpeade objet och områden med värden samt planerade nya funtioner som dagvattenpar. Fördjupningen av översitsplanen sa säerställa att infrastruturen blir väl fungerande för så väl boende, besöare och versamma. Ett sammanhängande separat gång- och cyelvägnät med god framomlighet sa finnas till och inom området. Det innebär att befintligt gång- och cyelvägnät sa utveclas och ompletteras så att området integreras i staden. För att öa olletivtrafiens attrativitet och minsa bilåandet föreslås att olletivtrafilinjen genom Hacsta förlängs väster ut samt att turtätheten utöas under högtrafi. Planen redovisar ocså en alternativ sträcning för linje 7, om Hacstavägen stängs av för allmän trafi. Befintligt vägnät har behov av förbättringar och ompletteringar till följd av pågående och planerad utvecling inom planområdet men ocså i angränsande delar. Förändringar som föreslås är bland annat plansild orsning Kraftvärmegatan - Johannisbergsvägen, ny apacitetsstar väg som förbinder Söderleden med Johannisbergsvägen, trafisäerhetshöjande åtgärder på Sjöhagsvägen samt ny väg som förbinder Tidövägen med Söderleden. Spårstruturen behöver på sit utveclas med ny överlämningsbangård, nya godsspår samt triangelspår för att bättre nyta samman Mälarbanan med Västerås hamn och på så vis uppnå ett effetivt godsflöde. Även förbättringar inom hamnanläggningen är nödvändiga för att lara förväntad utvecling. Identifierade och planerade åtgärder framgår i utveclingsplan för Västerås hamn. 6 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

532 Västerledsmotet Håantorpsgatan Järnbrusgatan Välljärnsgatan Lisjögatan Hammarby Stohagen Lögarängen Västerleden Sälby Smältversgatan Köpingsvägen Gilltuna Bäcby Långängarna Köpingsvägen 8 8 8 8 Lövudden 533 Lundby fö Tecenförlaring Versamheter Tidövägen Versamhetsområde med blandad aratär Huvudsaligen versamheter med småsalig strutur oc "icestörande" Hänsynsområde Västerås hamn Område av särsilt värde 538 Koloniområde Grönstrutur Värdefull vattenlän Cyelstrå Vägar Johannisbergsvägen Väg som eventuellt stängs Ebacen C» Rereativa och eologisa landsapssamband Figur 0.2. Planförslagets mar- och vattenanvändningsarta Hamnversamhet Hamnannuten versamhet Rangering tåg Utredningsområde Rereationsområde Värdefull natur Övergångszoner Plangräns 8 Järnvägsspår Särsild lämning Befintliga bostäder som behålls FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 7

1. INLEDNING Det finns nationella, regionala och loala mål om att öa sjöfartens andel av godstransporterna för att minsa belastningen på vägar och järnvägar i Sverige och Europa. När godstransporterna i sjöfarten öar an trafisystemet användas smartare och limatutsläppen minsar. Ett led i detta är att förbättra förutsättningarna för Mälarhamnarna, Västerås hamn och Köpings hamn, att ta emot och sica vidare gods via lastbil, tåg och fartyg till och från regionen. Den planerade utveclingen av Västerås hamn räver att en ny fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta upprättas. I fördjupningen av översitsplanen redovisar ommunen hur man vill att området sa utveclas, var det an byggas, vila områden som bör sparas samt vila hänsyn som bör tas till ulturhistorisa valiteter, naturvärden, riser och dylit. Fördjupningen av översitsplanen sa ocså redovisa hur ommunen tillgodoser olia risintressen, exempelvis risintresset sjöfart (Västerås hamn). Fördjupningen av översitsplanen är vägledande för detaljplanering och beslut i ensilda ärenden om byggande och annan användning av mar- och vattenområden. 1.1 Bagrund Prognoser för godsmängder som ommer att använda infrastrutursystemet pear raftigt uppåt till följd av öad onsumtion och befolningstillväxt. Prognoser visar på en raftigare öning i östra Mellansverige än i riet vilet ommer leda till apacitetsbrister på befintliga vägoch järnvägsnätet. Gods behöver därför flyttas från väg och järnväg till sjöfart. En överföring av gods till sjöfart bidrar ocså till att minsa vägtrafiens miljöbelastning och att de nationella limat och miljömål som finns uppnås. Västerås har fördelen att här finns tillgång till alla fyra trafislagen väg, järnväg, sjö och flyg. Västerås stad har ambitionen att stära den trafislagsövergripande godsinfrastruturen och ta ett samlat grepp som syftar till att stära stadens attrativitet och onurrensraft som logistiort men ocså ge goda förutsättningar för olia företag att etablera sig i staden. Kommunstyrelsen beslutade den 20 maj 2015 207 att ge Stadsledningsontoret, tillsammans med berörda atörer, i uppdrag att påbörja arbetet med en fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta. En miljöbedömning med tillhörande miljöonsevensbesrivning sa upprättas. Framtida sjöfart Sjöfart i förändring MÄLARPROJEKTET Mälarregionen räver en god infrastrutur för näringslivets transportbehov och goda ommuniationer för medborgarna. Godstransporterna i regionen ser på väg, järnväg, flyg och med fartyg. Både vägnätet och järnvägen är hårt belastade. Därför har regeringen avsatt medel för att förbättra infrastruturen för sjöfarten på Mälaren som därmed sa unna avlasta väg och järnväg. Sjöfartsveret, tillsammans med olia myndigheter, ommuner och bolag, arbetar nu med farledsprojetet benämnt Mälarprojetet. Syftet med projetet är att förbättra sjösäerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje anal till hamnarna i Västerås och Köping. Projetet resulterar bland annat i att Södertälje anal och sluss byggs om och breddas, att farleden samt hamnbassängerna i Västerås och Köping muddras samt att ajerna förstärs och får nya spåranslutningar. Det innebär att hamnarna ommer att unna ta emot fler och större fartyg och med det större mängder gods. VÄSTERÅS HAMN OCH MÄLARSJÖFARTEN Mälarsjöfarten står för en vitig del av transportförsörjningen av råvaror och färdigproduter till och från företagen i Mälardalen och Bergslagen. Det är olia typer av gods som seppas in/ut från Mälarhamnar. Framöver förväntas främst en öning av bulproduter och containertrafi men även petroleumproduter och tunggods ha en positiv utvecling. Mälarsjöfarten behöver utveclas för att svara upp mot den öande efterfrågan på godstransporter och vara en vitig och limatsmart del i det totala infrastrutursystemet där såväl gods som persontransporter sa unna samsas och utveclas. För att möta upp utveclingen behöver inte bara farleden inlusive slussen i Södertälje utveclas. Det är lia vitigt att Mälarhamnarna i Västerås och Köping utveclas så att fartygen an anlöpa, lägga till vid aj, lassa och lossa på ett effetivt sätt. Detta innebär att investeringar inte bara behöver göras i hamnbassäng och ajer utan även att hamnytorna och landtransporterna via väg och järnväg till/från hamnen behöver uppgraderas, effetiviseras och få en långsitig plan för hållbar utvecling över tid Figur 1.1. Illustration Mälarsjöfart (Mälarhamnar) 8 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

REGION I TILLVÄXT, STOCKHOLM MÄLARREGIONEN Stocholm-Mälarregionen har en star befolningstillväxt och utgör en vitig tillväxtmotor i Sverige. Befolningsutveclingen i 4 Mälarstäder (Västerås, Esilstuna, Enöping och Strängnäs) har varit stigande under de senaste 15 åren och invånarantalet förväntas fortsätta öa. Idag innehar 4 Mälarstäder cira 320 000 invånare. Till år 2020 förväntas 4 Mälarstäder tillsammans ha cira 350 000 invånare och Stocholm beränas vara en miljonstad. I prognoser gjorda av 4 Mälarstäder beränas de fyra städerna tillsammans ha cira 450 000 invånare till år 2050. 1.3 Avgränsning av planområdet Planområdet för fördjupningen av översitsplanen är loaliserat på västra sidan av staden och innefattar Västerås hamn, befintliga versamhetsområden samt område som är under utvecling för versamheter. Området är cira 840 ha stort och omfattar följande stadsdelar; Sjöhagen, Saltängen, Munboängen, Hacsta, delar av Johannisbergsområdet samt del av landsbygden ring Lundby yra och delar av Johannisbergs flygfält. Den vidsträcta avgränsningen av området beror på att utveclingen av versamhetsområden och Västerås hamn bör ses i ett sammanhang då de har stor inveran på varandra. Stocholm och 4 Mälarstäder har ett ömsesidigt behov av varandra när det gäller bostadsförsörjning, arbetsmarnad, turism, friluftsliv, transporter och infrastrutur. Ett samarbete mellan 4 Mälarstäder har inletts för att bland annat bli en star part i arbetet med att utvecla arbetsmarnaden, sapa ett hållbart transportsystem, attrativa boendemiljöer samt ett start näringsliv. Västerleden Sälby Järnbrusgatan Bäcby Köpingsvägen Lisjögatan Saltängen Surahammarsvägen Sjöhagen Gustavsvi Hamnen Sjöhagsvägen 1.2 Syfte Syftet med fördjupningen av översitsplanen är att vägleda i beslut om användningen av mar- och vattenområden och hur den existerande miljön sa utveclas. Planen anger en långsitig inritning för utveclingen av hamnen och övriga versamheter med behov av närhet till flera olia trafislag. Planen redovisar ocså en framtida strutur av vägar samt gång- och cyelvägar som bidrar till att gröna miljöer, friluftsområden, bostads- och arbetsplatsområden även fortsättningsvis är lätta att nå och binds samman med staden. 532 Lundby 533 Hacsta Gränsta Tidövägen Munboängen Johannisberg Johannisbergs herrgård Johannisbergsvägen Lövudden Figur 1.2. Karta som visar planområdets fysisa avgränsning samt stadsdelsnamn FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 9

1.4 Mål för FÖP 67 Ett attrativt versamhetsområde för främst transportintensiva versamheter med rav på effetiv godshantering och en optimal infrastrutur där särsilt hamnens förutsättningar för utvecling beatas Ett väl gestaltat område med ett effetivt marutnyttjande som bidrar till att långsitigt utvecla en hållbar, tilltalande, tät och nära stad Utvecling i samexistens med ringliggande områden och där möjlighet att röra sig i och genom området på ett tryggt och enelt sätt utan bil ges 1.5 Utmaningar Knyta samman staden Behov finns av att nyta samman områden inom tätorten samt tätorten med angränsande serviceorter och större bebyggelsegrupper, både fysist och mentalt. Med en bra strutur som öar tillgängligheten och möjligheten att röra sig i och mellan stadsdelar och angränsande serviceorter an Västerås upplevas som en nära och gen stad. En stad som är attrativ och lätt att bo och vera i. infrastrutur innebär både en utvecling av området men an ocså innebära en avveclingsprocess, för versamheter och organisationer som behöver flytta från området. Områdets storle och tidsperspetiv Föreslagen utvecling av Västerås hamn, med tillhörande infrastrutur, ommer se i flera steg och under en lång tidsperiod. När de olia utbyggnadsdelarna ommer att se är i vissa fall osäert. Att sia i framtiden är alltid svårt. Utvecling och förändring av hamnområdet ommer i delar att påvera befintliga versamheter. När denna påveran ser finns det enbart en grov uppsattning om då utveclingstaten är beroende av flera olia fatorer. En del av dessa fatorer råder inte ommunen över. 1.6 Ställningstaganden Inga nya bostäder inom planområdet Hänsyn sa tas till hamnens versamhet och utveclingsmöjligheter vid planering inom område benämnt Hänsynsområde Västerås hamn Ingen utöning av versamhetsområdet söder ut förbi Lundby yra Johannisbergs flygfält avveclas på sit från platsen i enlighet med ÖP 2026 Gränsta oloniområde behålls men tillåts inte utveclas till fritids- eller permanentbostad Utvecling i samlang Planeringen innebär att hänsyn och avvägningar mellan flera olia intressen och ansprå behöver göras. En utmaning är att sapa gatumiljöer som är funtionella, attrativa och tillgängliga för alla olia trafiantgrupper (tung trafi, gående, cylister, bilister, olletivtrafi). En annan är att sapa samexistens mellan olia versamheter men ocså med närliggande bostäder och ulturmiljöer som Lundby yra. Även grönstruturen har en vitig roll i området. För att lycas rävs restritioner, rav och åtgärder för utveclingen. Utveclingen av Västerås hamn med tillhörande Figur 1.3. Flygfoto över delar av planområdet 10 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

2. KOPPLING TILL ÖP 2026 OCH ANDRA STYRANDE DOKUMENT 2.1 Kommuntäcande översitsplan, ÖP 2026 Kommunfullmätige antog 2017-12-07 en revidering av Västerås översitsplan 2026, med utblic mot 2050. Västerås Översitsplan 2026 är ommuntäcande och är vägledande för den fysisa planeringen och besriver hur Västerås sa utveclas hållbart. Strategier för en hållbar utvecling Med utgångspunt i Visionen Västerås 2026 har ett antal strategier för en hållbar utvecling formulerats. Strategierna ger Västerås möjlighet att växa och utveclas samtidigt som behovet av limatpåverande transporter och exploatering av bruningsvärd mar begränsas. Strategierna innebär ocså att de värden som finns i naturen och i den byggda miljön, som är en del av Västerås identitet, tas tillvara när Västerås utveclas. Av de 13 strategierna bedöms nedanstående ha betydelse för fördjupning av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta. Attrativ regionstad Kreativt näringslivslimat Enelt att gå och cyla Kolletivtrafien som ryggrad Kulturarv och utvecling i samlang Grön och blå identitet Resurs- och limatanpassning ÖP 2026 och utveclingen i planområdet Den reviderade ommuntäcande översitsplanen framhåller att Västerås stads roll som regionstad och motor i regionen sa stäras. Västerås är redan idag en nutpunt för logisti och handel då läget och tillgången till samtliga transportslag (flyg, järnväg, sjöfart och väg) ger förutsättningar för varuförsörjning av ett stort omland. Möjligheterna till snabba personresor och effetiva godstransporter bör doc stäras då det är av stor betydelse för näringslivets utvecling. Revidering av ÖP 2026 anger att Hacstaområdet sa fortsätta utveclas som logisticentrum. Fördjupningen av översitsplanen för Västerås hamn och Hacsta tar sin utgångspunt i den reviderade ommuntäcande översitsplanen inom det specifia geografisa området. Syftet med fördjupningen av översitsplanen är att ge mer unsap, bredda beslutsunderlaget samt vara vägledande inför framtida förändringar och satsningar i området. 2.2 Program för trafislagsövergripande godsinfrastrutur, PTIG Programmet visar hur Västerås planerar att möta den nuvarande och framtida utmaningen att hantera det gods som behöver transporteras. Det visar ocså hur Västerås vill främja en hållbar utvecling som stärer stadens attrations- och onurrensraft som logistiort och regioncentrum en plats där näringslivet ser det som en självlarhet att utveclas och investera. 2.3 Utveclingsplan för Västerås hamn Syftet med utveclingsplanen är att sapa underlag för politisa beslut om investeringar i hamnens långsitiga utvecling inlusive opplingar till landinfrastruturen. Utveclingsplanen sa utgöra ett internt styrdoument för oncernen Västerås Stad avseende utvecling av Västerås hamn och marnadsarbetet att bygga varumäret Västerås Port. 2.4 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet uttrycer Västerås stads långsitiga vilja och ambitioner vad det gäller näringslivsutveclingen i ommunen. Det övergripande målet med Västerås stads näringslivsarbete är att bidra till och ge förutsättningar för en långsitigt hållbar utvecling för de företag som finns i Västerås. Staden sa ocså understödja möjligheten för nya företag att starta samt attrahera nya versamheter till regionen. I detta strävar Västerås stad mot ett än mer diversifierat näringsliv, ett näringsliv som är unsapsintensivt, som bygger på produt- och tjänsteförnyelse och med hög innovativ förmåga och apacitet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 11

3. RIKSINTRESSEN Enligt Plan och bygglagen (2010:900) 3 ap 4 sa ommunen i sin översitsplan redovisa hur ommunen tagit hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användning om mar- och vattenområden samt hur ommunen tagit ställning till risintressena så att dessa inte påtagligt sadats. 3.1 Risintresse för industriell prodution, energiprodution, energidistribution, vattenförsörjning, avfallsåtgärder, ommuniationer, 3 ap 8 MB Staden har inga invändningar mot de risintressen för trafislagen som trafiveret peat ut, se nedan, men onstaterar att avgränsningen i anslutning till hamnen är delvis inatuell. Risintresse ommuniationer - järnväg Sträcan Västerås-Esilstuna utgör risintresse för järnväg. I risintresset ingår även Västerås ombiterminal. I Översitsplan för Hacsta, antagen av ommunfullmätige i november 2011, reserveras mar för ombiterminalen inlusive planerad utöning. Risintresse ommuniationer vägar Väg E18 ingår i det av EU utpeade Trans European Transport Networ, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särsild internationell betydelse. E18 är en öst-västlig förbindelse som förbinder Stocholm med Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad. Risväg 56, Norröping Gävle, ingår i det nationella stamvägnätet som risdagen fastställt, då de är av särsild nationell betydelse. Väg 56 är en vitigt nord-sydlig förbindelse mellan Gävle, Mälardalen och Norröping. Risväg 66, Västerås-Ludvia, utgör en anslutning till en utpead hamn av risintresse. Länsväg 537, Surahammarsvägen-Johannisbergsvägen- Sjöhagsvägen-Oljevägen/Kraftvärmegatan, utgör en anslutning till en utpead hamn av risintresse. Länsväg 537, Västerleden-Köpingsvägen-Johannisbergsvägen-Sjöhagsvägen-Oljevägen/Kraftvärmegatan, utgör en anslutning till en utpead hamn av risintresse. Risintresse ommuniationer - sjöfart Västerås hamn är av risintresse för sjöfart enligt Sjöfartsverets beslut den 22 otober 2001. Infrastruturanläggningar av risintresse är betydelsefulla för fler än en ommun. Västerås hamn och de hamnfuntioner som upprätthålls där är av risintresse beroende på deras stora betydelse för regionen och landet. Detta innebär att hamnområdena sa syddas mot åtgärder som påtagligt an försvåra tillomsten eller utnyttjandet av anläggningar i hamnen. I Sjöfartsverets beslut om utpeande av risintresse för sjöfarten finns ingen närmare precisering av vad risintresset för hamnen omfattar. Länsstyrelsen i Västmanlands län har därför tillsammans med andra myndigheter preciserat innebörden av risintresset för Västerås hamn och besriver samveran med andra transportslag som vitig. Anslutande infrastrutur som är av risintresse är den allmänna farleden in från Östersjön via Landsort till Södertälje, vägar som E18 (Stocholm Göteborg/ Oslo), rv 66 (förbinder bergslagen, Ludvia, med Västerås hamn), rv 56 (räta linjen, nordsydlig förbindelse mellan Gävle, Mälardalen och Norröping), lv 537 (Surahammarsvägen/Johannisbergsvägen) samt Sjöhagsvägen och Kraftvärmegatan som ansluter från lv 537 till hamnen. Vattenförsörjning Under år 2016 beslutades att följande anläggningsdelar för prodution av dricsvatten omfattas av risintresse för anläggningar för vattenförsörjning: Hässlö och Fågelbacens vattenver inlusive infiltrationsområden Distributionsanläggningar Mälaren som vattentät är doc en förutsättning för Västerås stads dricsvattenanläggningar och Mälarens status är därför av allra högsta vit. Yresfise Fiseriveret har beslutat att hela Mälaren är av risintresse för yresfiset. Förutsättningar för ett bra yresfise är god vattenvalitet, möjligheter för fisen att reproducera sig samt en hållbar förvaltning av Mälarens fisstammar. 3.2 Särsilda hushållningsbestämmelser, 4 ap 2 MB Planområdet gränser till risintresse Mälaren med öar och strandområden. Inom området för risintresset sa turismens och det rörliga friluftslivets intressen särsilt prioriteras. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast tillomma om de inte möter hinder från de atuella intressena. Tätortsutbyggnad är doc tillåten. 12 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

Annedal Hammarby Stohagen Järnbrusgatan Sälby Bäcby Köpingsvägen Lisjögatan BIOTOPER och ARTSKYDD Vissa mindre mar- och vattenområden i jordbrusmar Surahammarsvägen Sjöhagsvägen an utgöra biotopsyddsområden. Inom ett biotopsyddsområde får det inte bedrivas en versamhet eller vidtas en åtgärd som an sada naturmiljön. Om det finns särsilda säl, får dispens från förbudet ges i det ensilda fallet. Västerleden Artsyddsförordningen reglerar fridlysning av djur och växter, samt vad som gäller för arter som peats ut av EU som särsilt syddsvärda, så allade Natura 2000-arter. NATURRESERVAT Naturreservat bildas för större naturområden för att långsitigt sydda värdefull natur och för att bevara hotade växt- och djurarter för framtiden. Naturreservat an Johannisbergsvägen vara antingen ommunalt eller statligt. Lövudden 533 Lundby NATURMINNEN 3.3 Övriga allmänna intressen Biotoper och artsydd 532 Inom planområdet finns flera alléer, odlingsrösen och öppna dien samt åerholmar som är biotopsyddade. I flera träd finns mistlar. Mistlar är syddade enligt artsyddsförordningen. Tidövägen Figur 3.1. Karta som visar gällande risintressen 538 Naturreservat Ebacen Angränsande till planområdet finns två naturreservat. Johannisbergs naturreservat och Hästholmarnas naturreservat. Johannisbergsområdet utgörs av ett bad- och campingområde intill Mälaren. Miljön består av lövdungar med lummiga bryn och ute i gräsmattorna står solitärträd och busar. Syftet med syddet är att värna ett attrativt friluftsområde tillsammans med höga biologisa värden, nutna till ädellövsog. Planer finns Naturminnen är syddade lia som naturreservat (7 ap 10 MB). Länsstyrelsen eller ommunen får helt eller delvis upphäva beslut som den har meddelat, om det finns synnerliga säl. Beslut om upphävande eller dispens får meddelas endast om intrånget i naturvärdet ompenseras i sälig utsträcning på naturreservatet eller på något annat område. STRANDSKYDD Strandsydd gäller vid havet, sjöar och vattendrag. Syftet är att långsitigt bevara goda livsmiljöer för djur- och växtlivet på land och i vatten samt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandsområden (allemansrätten). Strandsydd ring dien är 25 meter upp på land och för Mälaren är strandsyddet 300 meter (utöat strandsydd). FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 13

14 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 Ny överlämningsbangård utefter Mälarbanan föreslås ingå i risintresse för sjöfart Ytor för hamnanuten versamhet på västra sidan om Johannisbergsvägen föreslås justeras så risintresset inte innefattar mar som planeras för natur eller rereations- och evenemangsområde Mindre justering av ytan i öster föreslås så att delar av Lögarängsparen inte omfattas av risintresse för trafislag/sjöfart Figur 3.2. Karta som visar övriga allmänna intressen samt inventerade naturvärden med höga och mycet höga värde!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Lövudden Ebacen Lundby Stohagen Annedal Hammarby Bäcby Sälby 538 533 532 Köpingsvägen Lisjögatan Järnbrusgatan Sjöhagsvägen Västerleden Surahammarsvägen Tidövägen Johannisbergsvägen risintresse av hamndelar samt risintresse järnväg (ombiterminal) från år 2007 samt från föreslagen avgränsning i översitsplan för Hacsta, från år 2011. Västerås Översitsplan 2026 onstaterar att trafislagens risintressen som peats ut av Trafiveret, i anslutning till hamnen (sjöfart, väg, järnväg) delvis är inatuella. Detta till följd av att ny infrastrutur planeras som bättre uppfyller de behov som förväntas uppomma till följd av planerad utvecling. De förslag till förändringar i avgränsningen som föreslås för att trafislagens risintresse sa tillgodoses är: Naturminnen Naturminnen Det finns flera äldre och större träd, spridda inom planområdet, som är utpeade som naturminnen och sa bevaras. Strandsydd Strandsydd Strandsyddet är i stora delar upphävt inom planområdet men varstår i delen vid Johannisbergs herrgård och Lövudden samt utefter två dien i väster. 3.4 Avvägningar mellan risintressen och 3.4 Avvägningar mellan risintressen och andra intressen andra intressen Till förmån för utvecling av ommuniationer av risintresse (3 ap 8 miljöbalen) an dispens behöva söas för objet som är biotopsyddade enligt 7 ap 11 miljöbalen. 3.5 Risintresse trafislagen och framtida 3.5 Risintresse trafislagen och framtida ansprå på mar- och vattenområden ansprå på mar- och vattenområden Kommunen föreslår en ändrad avgränsning för risintresset för trafislagen för att tillgodose framtida ansprå på mar- och vattenområden. Föreslagen avgränsning siljer sig från gällande avgränsning av på att utöa naturreservatet med området Önstensborg, väster om Johannisbergsvägen. Enligt Handlingsplan för natur- och ulturmiljö (antagen 2017-02-22) är målet att bilda minst ett reservat eller utöa ett befintligt på ommunal mar senast år 2020. Att bilda naturreservat av Önstensborg är ett alternativ. Hästholmarnas naturreservat består av öarna Östra holmen, Västra holmen och Elba. Öarna är i stort sett helt soglädda.

Planerade triangelspår, järnvägsspår, i befintliga delar för att öa flexibiliteten föreslås ingå i risintresse för sjöfart Hammarby Stohagen Annedal Yta för ombiterminalen och dess utöning söder ut föreslås utgå ur risintresset för järnväg. Järnvägsspåren varstår doc som risintresse för sjöfart Risintresse för trafislag (farled) bör anpassas så att hela ytan som muddras inom Västerås hamnområde ingår som risintresse. I samband med att ro/roläget flyttas till Västerås hamn föreslås farleden till Östra Hamnen utgå som risintresse farled Föreslagen ny tillfart från väster via Västerleden Söderleden Sjöhagsvägen bör på sit ersätta Surahammarsvägen Johannisbergsvägen samt Köpingsvägen Johannisbergsvägen som risintresse Med ovanstående förslag till avgränsning av risintresse har en anpassning sett till hamnens planerade utvecling vad gäller anslutande infrastrutur som vägar, spåranslutningar och bangårdar samt för en framtida expansion av ytor för hamn- och hamnannutet ändamål (lagringsområde). Befintlig yta för omlastning mellan lastbil och järnväg, ombiterminal, på Hacsta föreslås utgå ur risintresset då terminalen inte har någon tongivande funtion i området och inte heller planeras få det. Spårdragningar genom området sall doc fortsätta ingå i risintresset för transportslagen. Trafislagens risintresse och onsevenser för framtida maranvändning Västerås hamn och de hamnfuntioner som upprätthålls där är av risintresse beroende på deras stora betydelse Västerleden 532 Sälby 533 Järnbrusgatan Lundby Bäcby Köpingsvägen Tidövägen Lisjögatan Lövudden Figur 3.3. Karta som visar förslag till avgränsning av transportslagens risintressen samt hänsynsområde för regionen och landet. Även anslutande infrastrutur (väg, järnväg och farled) är utpeade som en vitig del i risintresset. Detta innebär att hamnområdet och anslutande anläggningar sa syddas mot åtgärder som påtagligt an försvåra tillomsten eller utnyttjandet av dessa. Ett hänsynsområdet har därför marerats ut på maranvändningsartan för att förtydliga att planering och åtgärder inom denna zon inte påtagligt får försvåra hamnens möjlighet att bedriva versamhet eller hindra Surahammarsvägen 538 Johannisbergsvägen Sjöhagsvägen Hänsynsområde Västerås hamn Risintresse järnväg Risnintresse vägar Risintresse sjöfart Risintresse Ebacen farled Ebacen Plangräns dess utveclingsmöjligheter (risintresset sjöfart). Inom utmarerat hänsynsområde sa särsild uppmärsamhet iattas gällande riser samt att planerade åtgärder och etableringar inte påverar risintresset negativt det vill säga försvårar påtagligt för hamnen att bedriva sin versamhet. En bedömning av riser och påveran sa görs i respetive fall. Vid osäerhet i bedömning sa denna se i dialog med berörda myndigheter och ver som exempelvis Trafivertet, Sjöfartsveret och Länsstyrelsen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 15

532 4. PLANFÖRSLAGET Västerledsmote Håantorpsgatan Järnbrusgatan Välljärnsgatan isjögatan Hammarby Stohagen Lögarängen Västerleden Sälby Smältversgatan Köpingsvägen Gilltuna Bäcby Långängarna Köpingsvägen 8 8 8 8 Lövudden 533 Lundby Figur 4.1. Planförslaget - Mar- och vattenanvändningsarta Tecenförlaring Versamheter Versamhetsområde med blandad aratär Huvudsaligen versamheter med småsalig strutur oc "icestörande" Hamnversamhet Hamnannuten versamhet Rangering tåg Utredningsområde Tidövägen Hänsynsområde Västerås hamn Område av särsilt värde Koloniområde Grönstrutur Rereationsområde 538 Värdefull natur Övergångszoner Plangräns 8 Värdefull vattenlän Cyelstrå Vägar Johannisbergsvägen Väg som eventuellt stängs Järnvägsspår Särsild lämning Befintliga bostäder som behålls C Ebacen Rereativa och eologisa landsapssamband» 16 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

4.1 Planeringsinritning Planområdet omfattar i huvudsa redan i anspråtagen och planlagd mar för versamheter. Undantaget den södra delen av Hacsta, som gränsar mot ulturlandsapet, som ännu inte är bebyggd eller omfattas av detaljplaner. Föreslagna förändringar inom planområdet är ett led i att utvecla staden och området för versamheter med stort behov av transporter och en effetiv godshantering. Västerås centrala läge i Mälardalen samt tillgången till transporter via sjöfart, flyg, på väg och på järnväg är fördelar som sa stäras. Den övergripande inritningen i planeringen för området är: Ett versamhetsområde för företag med behov av bra infrastrutur En bra och effetiv transportinfrastrutur Goda ommuniationer för alla trafiantslag Övergångszon mellan versamhetsområdet Hacsta och ulturlandsapet samt Lundby yra Satsning på grönsa och gestaltning på särsilda platser och strå Minimera störningar och riser samt miljöpåveran 4.2 Delområden Stora delar av planområdet sa även framöver användas för versamheter och möjliggöra expansionsoch utveclingsmöjligheter för befintliga företag. Nyetableringar bör doc i första hand vara av typen som har stort behov av transporter (transportintensiva versamheter med rav på effetiv godshantering) och då använder hamn och järnväg, ombinerat med väg. En effetiv maranvändning för att förhindra onödig utglesning ( sprawling ) samt möjligheten att sapa synergieffeter mellan versamheter som bidrar till att minsa maråtgången, förbättrar och effetiviserar transporter och service bör prioriteras. En variation i tomtstorlear och tomtdjup bör även fortsättningsvis eftersträvas inom planområdet. Inom planområdet finns flera befintliga versamheter som har påveran på omgivningen i form av störningar och riser. Gällande detaljplaner medger ocså nyetablering av versamheter med omgivningspåveran. Det är därför mycet vitigt att planering och åtgärder inom utmarerat hänsynsområde ser i samråd med berörda myndigheter och ver som exempelvis Trafiveret, Sjöfartsveret och Länsstyrelsen. Västerleden Sjöhagen 532 Sälby Lundby 533 Järnbrusgatan Hacsta Bäcby Köpingsvägen Gränsta Tidövägen Saltängen Munboängen Sjöhagen Johannisberg Johannisbergs herrgård Gustavsvi Hamnen Lövudden Figur 4.2. Karta som visar planområdets fysisa avgränsning samt stadsdelsnamn Versamhetsområdet Sjöhagen är väl etablerat, med avstycade fastigheter i olia storlear och med en hög variation vad gäller versamhetstyper. All versamhetsmar är så gott som i anspråtagen. Det sa även framöver finnas en hög blandning av olia typer av versamheter inom Sjöhagen. Den huvudsaliga inritningen föreslås doc vara versamheter som Lisjögatan Surahammarsvägen Johannisbergsvägen Sjöhagsvägen har behov av att ligga nära hamn, versamheter med omgivningspåveran, ontor samt service för området. Inom Sjöhagen finns redan idag betydande anläggningar och versamheter som har påveran på ett större område än den egna fastigheten när det gäller störningar och riser (cement- och värmeprodution samt oljelagring). Denna typ av versamheter har behov av att ligga nära bra infrastrutur och hamn. Dessa versamheter ommer att finnas var även framöver och ges möjlighet att utveclas. Påveran från denna typ av versamheter an gälla både mellan olia versamheter samt mellan versamhet och boende. Vid etablering av nya versamheter och ansöan om nya tillstånd sa hänsyn tas till dessa versamheter. Figur 4.3. Cisterner inom Sjöhagen Versamhetsområdet Sjöhagen angränsar ocså i vissa delar till stadsdelen Stohagen som inrymmer bostäder. Loalisering av versamheter med hög grad av omgivningspåveran bör därför inte se i diret anslutning till bostadsvarter inom Stohagen. Dessa angränsande varter an med fördel användas för ontor, lager, lättare industri och versamheter med begränsad omgivningspåveran. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 17

Bostäder och svårutrymda versamheter är inte atuellt att utvecla inom Sjöhagen. Gällande detaljplaner som medger bostäder inom versamhetsområdet behöver ersättas och befintliga bostäder bör på sit avveclas. Munboängen Versamhetsområdet Munboängen är planlagt och ianspråtaget som industriområde. Området började exploateras på 60-talet och innehåller en blandning av olia industriella versamheter. Blandningen föreslås varstå både vad gäller innehåll, olia typer av versamheter, och variationen i tomtstorlear. På lång sit är det troligt att området ommer att ompletteras med mer transportintensiva versamheter samt lager/ terminalfuntioner till följd av planerad infrastrutur och förbättrad förbindelse med hamnen på väg och järnväg. Delar av området ligger inom område av risintresse för hamn och reserveras därför för hamnannuten versamhet. Till risintresset hamn hör även versamhet med annytning till raftvärmeveret. Området innehåller och ommer även framöver att innehålla versamheter med påveran på omgivningen. Västerås hamn Hamnområdet sa även framöver inrymma hamnversamhet, hamnannuten versamhet som lagring och terminalversamhet samt versamheter med behov av att ligga nära aj. Hamnområdet är begränsat till ytan och expansionsmöjligheter inom hamnområdet är därmed mycet begränsat. En fortsatt utvecling av hamnen förutsätter ett bättre utnyttjande genom effetivisering av nuvarande ytor inom samt styrd användning där behov av närhet till aj bör vara avgörande för loalisering. Ytor som idag är tagna ur prodution behöver iordningställas till en godtagbar standard och nyttjas för hamnversamhet. Inom hamnområdet finns ocså Kraftvärmeveret. Vid flytt eller förändring av Kungsängens avloppsreningsver an det bli atuellt att samloalisera delar av reningsveret till område i anslutning till raftvärmeveret. En samloalisering an bidra till samveran och effetivisering av versamheterna samt möjlighet att förädla produter. Vid en utvecling av Västerås hamn, i den omfattning som föreslås i utveclingsplan för hamnen, ommer behov av ytterligare ytor för lagring behövas på sit. Dessa ytor an tillgodoses utanför hamnområdet, på västra sidan om Johannisbergsvägen. Redan idag är delar av denna yta utpead som risintresse för hamn. Inom hamnområdet finns anläggningar och versamheter som har påveran på ett större område än den egna fastigheten när det gäller störningar och riser. Vid expansion av ytor för hamnannuten versamhet på västra sidan om Johannisbergsvägen ommer även dessa områden, till följd av dess art, att ha påveran på omgivningen. Detta bör utgöra en förutsättning vid etablering av nya versamheter och ansöan om nya tillstånd i närområdet. Att utvecla Västerås hamn till ett nav för godsgenererande versamheter i regionen och staden förutsätter en öad tillgänglighet och förbättrad transportinfrastrutur inom samt till hamnområdet. Saltängen Versamhetsområdet Saltängen är planlagt som industriändamål av olia aratär, med påveran på omgivningen. Området ommer även framöver vara ämnat för olia typer av industriella versamheter. En utbyggnad av järnvägsnätet an medföra att området på sit är intressant för transportintensiva och godsgenererande versamheter. Hacsta Stora delar av Hacsta är redan detaljplanelagt för versamheter inom industri, lager och logisti. Detaljplanerna ger möjlighet att exploatera området med stora och höga byggnadsvolymer samt versamheter med betydande omgivningspåveran, det vill säga versamheter med syddsavstånd på 200-500 meter. Versamhetsområdet Hacsta har ett mycet storsaligt uttryc, med breda gaturum, stora tomter och stora byggnadsvolymer, vilet ofta ännetecnar ett modernt lager och logistiområde. Befintlig inritning för Hacsta, med versamheter inom industri, tillverning, lager och logisti samt versamheter med omgivningspåveran, gäller även framöver. Inom versamhetsområdet an det bli atuellt att inrymma ett avloppsreningsver, vilet överensstämmer med föreslagen maranvändning. En loaliseringsutredning för en eventuell flytt av Kungsängens avloppsreningsver har startats igång. Planerad infrastrutur, nya vägar och industrispår, förväntas öa efterfrågan på mar i Hacsta av godsgenererande versamheter samt versamheter med behov av effetiv transportinfrastrutur. Avtalade förändringar i befintlig infrastrutur, att delar av Hacstavägen/Saltängsvägen an bli ensild väg, innebär att en ny väg som förbinder Söderleden med Johannisbergsvägen behöver iordningställas. Kommunen äger ett mindre område med mar på västra sidan om Söderleden. Denna mar utgör idag ett syddsområde mellan versamheterna på Hacsta och privata fastigheter väster om. Möjligheten och behovet av att utvecla Hacsta väster ut bör utredas framöver och ett ställningstagande bör göras. Vid en utvecling väster ut finns möjlighet att anlägga ett versamhetsområde med mindre tomter och byggnadsvolymer samt versamheter med begränsad omgivningspåveran. Ett småsaligt versamhetsområde an vara en naturlig 18 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

fortsättning söder ut av versamhetsområdena Gilltuna och Långängarna och blir en nedtrappning och avslutning på Hacsta åt väster. Befintlig bebyggelse i Ösby, som i program för ulturminnesvård, bedömts som värdefull ges möjlighet att vara var och även fortsättningsvis utgöra en del i det småsaliga odlingslandsapet väster om Lundby yra. Gränsta Gränsta oloniområde är detaljplanelagt som oloniträdgård med begränsningar i vad som får byggas och hur stort. Gällande detaljplan begränsar byggrätten till 42 vm byggnadsyta för huvudbyggnad och 6 vm för uthus. Bebyggelsen får endast uppföras i en våning och med en högsta byggnadshöjd om 3 meter. Ett arrendeavtal reglerar hur byggnader och området får användas. I arrendeavtalet anges bland annat att arrendatorn har rätt att nyttja arrendestället som oloniträdgård, att installation av vattenledning och avloppsanläggning inte får göras och att byggnad inte får användas som helårsbostad. Gränsta sa även fortsättningsvis vara ett oloniområde med begränsningar i användning och byggnation. Tomter sa inte tillåtas att stycas av till egna Figur 4.4. Gränsta oloniområde fastigheter och säljas. Bebyggelsen sa inte utveclas till fritidshus eller åretruntboende då planerad utvecling i angränsande område innebär en påtaglig ris för påveran (i form av störning) på omgivningen och Gränsta. En utvecling av angränsande områden med versamheter med omgivningspåveran samt ny infrastrutur innebär att befintlig bostad, inom Västerås 2:32, bör avveclas. Johannisberg Området vid Johannisbergs flygfält, mellan Tidövägen och Johannisbergsvägen, är ett öppet småbrutet landsap som i stort sett är oexploaterat. Den bebyggelse som finns är placerad på åerholmarna. Fältet diret söder om Munboängen, Tidövägen, planeras framöver att utgöra expansionsytor för hamnannutna versamheter, lager samt industri. Arbete med att upprätta detaljplan pågår. Föreslagen ny infrastrutur till följd av utvecling av Västerås hamn an innebära att den flygplatsannutna versamheten och bebyggelsen på Johannisbergs flygfält inte an vara var. Johannisbergs flygfält föreslås flyttas från nuvarande plats alternativt läggas ned, i enlighet med intentionen i ÖP 2026. I stället föreslås landsapet mellan Figur 4.5. E i Johannisbergs herrgårdspar Gränsta och Johannisbergsvägen framöver att nyttjas för rereation och olia evenemang. Möjlighet bör finnas att behålla flera av de sport/fritidsanläggningar som finns på platsen idag inom området. Området och fältet sa även framöver ha en öppen aratär som ramas in av en grön strutur. En yta om cira 10-15 hetar avsätts för ny vattenpar i den östra delen, utefter Johannisbergsvägen. Som ett led i att ompensera för all jordbrusmar som tagits i ansprå inom Hacsta samt för att sapa större mervärden tillsapas förutsättningar för naturmiljöer med höga naturvärden i delar av området mellan Gränsta och planerad vattenpar. Detta sulle höja de biologisa och rereativa värdena i området ytterligare. Möjlighet finns ocså att i delar möjliggöra för stadsodling. Till följd av den versamhet som bedrivits på och ring Johannisbergs flygfält an det vid en förändrad maranvändning bli atuellt att undersöa maren efter föroreningar och vid behov sanera innan förändring i maranvändning ser. De gröna rereativa orridorer som sapas, länar samman områden med höga naturvärden norr om Gränsta med Önstensborg, Lövudden och Johannisbergs naturreservat. Detta bidrar till att öa de rereativa och de biologisa värdena i området. Området tillgängliggörs ocså för friluftslivet. Önstensborgsområdet som har höga natur- och ulturvärden, ligger till stora delar utanför planområdet, föreslås inrättas som nytt naturreservat. Föreslagen utvecling, där Johannisbergs flygfält avveclas, innebär förändrad bullersituation och att området ring Örtagården och Bararö an utveclas med ytterligare bostäder. Ytor för ytterligare båtuppställning föreslås tillsapas utefter Johannisbergsvägens västra sida, söder om befintlig yta för båtuppställning. Föreslagen yta ligger utanför planområdet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 19

Johannisbergs herrgård Figur 4.6. Lundby yra Johannisbergs herrgård bör även framöver användas som ontor och onferensanläggning. Herrgården an inrymma olia typer av versamheter som är förenliga med ulturmiljön samt närheten till Västerås hamn med dess omgivningspåveran. Med hänsyn till hamnversamheten tillåts inte bostäder. Angränsande till herrgården finns ytor där det an se en förädling och utvecling. En utvecling i området an endast tillåtas om den är förenlig med ulturmiljön. Kulturmiljön, eonomibyggnader och ädellövsparen, sa bevaras för framtiden Lundby I övergångszonen mellan Hacsta och Lundby, det vill säga söder om föreslagen ny väg som förbinder Söderleden med Johannisbergsvägen och mellan Krista i öster och den sogslädda höjden vid Ösby i väster, sa onstruerade naturmiljöer, så allade reotoper, anläggas. Dessa tillsammans med befintliga landsapsformationer ommer att utgöra en del i övergångszonen mellan versamhetsområdet Hacsta och ulturmiljön ring Lundby yra samt befintlig bostadsbebyggelse i Krista och Boda genom att en visuell ridå och ett sydd mot störningar som buller och ljus sapas. Ytan diret norr om Lundby yra sa hållas öppen och landsapsformationer föreslås anläggas utanför gräns för område för ulturmiljö av särsilt värde. Lundby yra sa även fortsättningsvis ligga öppet och vara ensligt beläget i ulturlandsapet, vilet är ännetecnande för Lundy yra och vitigt ur ulturmiljöhänseende och på landsapsbilden. Nya bostäder tillåts inte i området norr om Lundby yra till följd av planerad användning inom Hacsta med versamheter med omgivningspåveran. Befintliga gårdar vid Krista och bostäder vid Lundby planeras att behållas och sa utgöra en förutsättning vid loaliseringsprövning av versamheter inom angränsande versamhetsområden. 4.3 Trafi och ommuniationer I den ommuntäcande översitsplanen lyfts det fram att det sa vara en mänslig och miljövänlig trafimiljö som sapas i Västerås. Den fortsatta planeringen sa bidra till att en trygg och säer trafimiljö med god tillgänglighet för alla trafiantgrupper uppnås. Gång- och cyeltrafi Ett sammanhängande separat gång- och cyelvägnät med god framomlighet sa finnas till och inom området. Bra gång- och cyelförbindelser till området innebär ett behov av fler och sära passager samt fler gång- och cyelstrå både i öst-västlig ritning som i nord-sydlig ritning. Befintliga gång- och cyelvägar sa utveclas och ompletteras. Ett utveclat gång- och cyelvägnät sa bidra till öad integration med övriga staden, att det är enelt för gående och cylister att ta sig till besösmål och rereationsstrå samt ge möjlighet till alternativa vägar till målpunterna. Befintlig gång- och cyelväg som finns längs med den västra sidan av Saltängsvägen sa så långt möjligt bevaras för gång- och cyeltrafi även om Hacstavägen/Saltängsvägen på sit eventuellt stängs av för allmän trafi. Fotgängare och cylister sa unna nå arbetsplatser och entréer på ett tillfredsställande sätt. Söderleden samt planerad ny väg som förbinder Söderleden med Johannisbergsvägen ommer ingå i det övergripande gång- och cyelvägnätet och sa förses med separat gång- och cyelväg. Då gång- och cyelstrået ommer att gå genom ett storsaligt område är det vitigt hur ytor utefter gång- och cyelstrået gestaltas. Ambitionen bör vara att ta ner salan ring gång- och cyelvägen och sapa en trivsam miljö. Järnvägen och Köpingsvägen i norr utgör barriärer som hindrar ett naturligt gång- och cyelflöde mellan Bäcby/ Sälby och Hacsta/Gränsta. Figur 4.7. Cylister 20 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

Planerad överlämningsbangård samt en eventuell framtida ny järnväg mellan Oslo- Stocholm försvårar möjligheterna till ytterligare en gång- och cyelpassage över/under spåren. Möjligheten att anordna en passage över/under spåren i förlängningen av Järnbrusgatan bör utredas framöver när förutsättningarna i området är bestämda. Det är i dagsläget osäert ifall Hacstavägen/ Saltängsvägen ommer att stängas av för allmän gångoch cyeltrafi eller ej, om planerad överlämningsbangård norr om Hacsta byggs ut och i så fall med hur många spår samt antal järnvägsspår genom Västerås. Befintlig gång- och cyelpassage i höjd med Bäcby samt strå mellan Tacjärnsgatan och Tidövägen behöver utgöra en del i det övergripande gc-nätveret. Sanade länar i gång- och cyelvägnätet bör åtgärdas och opplingen mellan gång-och cyelvägnätet och olletivtrafiens hållplatser i området behöver förbättras. Västerleden Köpingsvägen (7 Sälby 533 Järnbrusgatan Ny överlämningsbangård Lundby Bäcby Mälarbanan Västerås ombiterminal Lisjögatan ") 32 urahammarsvägen ") 32 Västerås västra ") ") 22 (7 23 ") 22 ") 23 Johannisbergsvägen Lövudden Sjöhagsvägen Kolletivtrafi Området ommer att utveclas med fler versamheter och fler arbetstagare. För att öa olletivtrafiens attrativitet och minsa bilberoendet bör befintlig busslinje på sit trafieras med 15 minuters trafi under högtrafi samt förlängas väster ut så hela Hacstaområdet olletivtrafi försörjs. Kolletivtrafistrået bör vara loaliserat nära de stora arbetsplatserna. Möjligheten att även fortsättningsvis låta olletivtrafien trafiera Sjöhagsvägen och Saltängsvägen/Hacstavägen bör utredas i samråd med ICA. Alternativ sträcning för olletivtrafien genom Hacsta är planerad ny väg som binder samman Söderleden med Johannisbergsvägen. Kolletivtrafilinjen, stadslinje 7, an med fördel vända i Långängsmotet alternativt i Dingtuna. Befintliga och nya busshållplatsers placering, utformning och tillgänglighet sa särsilt beatas och förbättras. Även möjligheten att ta sig till och från busshållplatser på ett säert och enelt vis sa finnas. Väg 532 Figur 4.8. Karta som visar nuvarande olletivtrafisträcning och en eventuell framtida ändirng av linje 7 Till följd av planerad utvecling av befintliga versamhetsområden samt Västerås hamn finns behov av förbättringar och ompletteringar i befintligt gatunät i tat med att området förändras och byggs ut. Tidövägen Gatunätet måste vara stabilt över tid och lara de öade godstrafimängderna i området men ocså övrig trafi som passerar genom området. Både Johannisbergsvägen och Sjöhagsvägen trafieras av stora mängder tung trafi som har sin målpunt i området samt av privatbilism i form av arbetspendlare och besöstrafi. Detta ställer höga rav på vägarnas utformning och gestaltning för att en god trafimiljö sa finnas för de olia trafiantgrupperna. Utformning av gator sa bidra till öad säerhet, att syltad hastighet FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 21

inte översrids samtidigt som gatan sa lara förväntade trafiflöden, ha god framomlighet för stora fordon och så vidare. Vid ett genomförande av utveclingsplan för Västerås hamn behöver Johannisbergsvägen, i delen som passerar Västerås hamn och Kraftvärmegatan, höjas upp för att ge fri passage för hamnens interntrafi mellan terminalytor på respetive sida av vägen. Denna lösning ställer höga rav på utformning och dimensionering av Johannisbergsvägen för att lara eventuella dispenstransporter till ommande ro/roläge i djuphamnen. Utformningen innebär, förutom att Johannisbergsvägen lyfts upp, att Kraftvärmegatan i ett mindre avsnitt säns. Plansildheten innebär att Johannisbergsvägen behöver byggas om cira 90 meter både norr och söder om orsningen med Kraftvärmegatan. Exat hur passagen ommer att utformas bestäms i samband med projetering. Befintlig trevägsorsning Sjöhagsvägen Johannisbergsvägen är problematis idag med tane på trafiflöden och öbildning. Korsningen Sjöhagsvägen - Johannisbergsvägen Tidövägen planeras att byggas om och utformas som en cirulationsplats med fyra ben. Vid utbyggnad av cirulationsplats får Tidövägen en ny vägdragning och anslutning till cirulationsplatsen. Den befintliga anslutningen av Tidövägen ommer att tas bort. Planerad åtgärd på Johannisbergsvägen, avsnittet genom tätorten, ommer innebära förändrat väghållarsap där del av Johannisbergsvägen övergår från Trafiveret till Västerås stad. Behov finns av att öa den generella trafisäerheten, öa framomligheten samtidigt som efterlevnaden av syltad hastighet på Sjöhagsvägen sa förbättras. Gatusetionen bör i delar av gatan ses över och minsas samtidigt som framomlighet för stora fordon inte får förhindras. Behov finns ocså av att förbättra flera orsningspunter utefter gatan. Exat vila åtgärder som behöver göras för att förbättra trafisäerheten i området utreds vidare. Saltängsvägen, väster som Johannisbergsvägen, an på sit få en annan utformning eller till och med i delar stängas av för allmän trafi till följd av de avtal som finns. Vägen har doc funnits på sin plats och använts i mer än 1000 år. Av ulturhistorisa säl är det mycet vitigt att vägen inte tas bort utan är avläsbar även framöver och gärna fortsatt används som väg. En avstängning av Saltängsvägen för allmän trafi sulle innebära en stor försämring i tillgänglighet och nåbarhet för gångoch cyeltrafianter. Avstängningen innebär ocså att fordonstrafien behöver välja vilen väg de sa ansluta till området. I första hand bör en lösning där olletivtrafien och gång- och cyeltrafianter an fortsätta använda Saltängsvägen på ett säert sätt eftersträvas. Som ersättning och omplettering till Saltängsvägen, om den stängs av, föreslås Sjöhagsvägen förlängas väster ut till Söderleden. Vägen anläggs söder om och parallellt med Saltängsvägen och blir en ny apacitetsstar län som ommer unna ta hand om stora trafiöningar i området. Förlängningen av Sjöhagsvägen sa utformas som en huvudgata genom området. Exat utformning bestäms i samband med projetering. Vägen bör doc ges en omsorgsfull gestaltning med trädplantering, gatubelysning och så vidare samt ompletteras med en separerad gång- och cyelbana utmed sträcan. Anslutningsvägar till nya versamhetstomter an behövas. Söderleden föreslås anslutas till förlängningen av Sjöhagsvägen och blir den naturliga och mest användbara tillfarten till Västerås hamn för landtransporter. För att möta den framtida befolningsöningen inom Bararö och Johannisbergsområdet och samtidigt minsa belastningen på Johannisbergsvägen föreslås en ny väg som förbinder Söderleden med Tidövägen. Vägen bör dimensioneras och utformas för att lara förväntad framtida trafimängd. Befintligt vägavsnitt av väg 532, som föreslås ersättas av ny vägdragning, an med fördel nyttjas som gång- och cyelväg. Då den stora godstrafimängden huvudsaligen förväntas vara på Västerleden, Söderleden och ny väg som förbinder Hacsta, Munboängen, Saltängen och Västerås Hamn med E18 är det vitigt hur Söderleden och nya väganslutningar mot söder och öster utformas. Detta bör utredas vidare i samband med projetering och byggnation. Söderledens sträcning i tunnel under järnvägen, Mälarbanan, är problematis. Då tillgängligheten till Hacsta och hamnen från väster är vitig för området och versamheternas expansionsmöjligheter behöver tunneln och Söderleden om möjligt förbättras så att fordon av största tillåten längd och höjd an passera. Lundbyvägen är en del av ett äldre välbevarat gatunät med smala och roiga vägar. Lundbyvägen behålls i sin befintliga sträcning och utformning. Vägen genom Ösby, i nord sydlig ritning, ingår ocså som en del i det gamla gatunätet. Delar av sträcning ommer på sit att ersättas i nytt läge till följd av planerad exploatering i området. 22 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

Långängarna 531 Västerleden Söderleden Köpingsvägen E18 Sälbymotet 532 Västerleden Sälbymotet Sälbymotet Sälby Hacsta Surahammarsvägen 533 Surahammarsvägen Järnbrusgatan Bäcbyvägen Bäcby Lundby Bärby Hustahöjden Örtagården Figur 4.9. Karta som visar föreslagen väg som förbinder Tidövägen med Söderleden E18 Bäcbymotet Tidövägen Europaväg 18 Lisjögatan Gränsta Tidövägen Råbyleden 538 538 Vallbyleden Surahammarsvägen Europ Ha Dispenstransporter Dispenstransporter, det vill säga långa (ca 85 meter), höga (fri höjd 4,7 meter), breda (8 meter) och/eller tunga (1000 ton) fordon med gods är vitigt för näringslivet i staden och regionen. Möjligheten att frata denna typ av gods till hamnen i Västerås sa finnas var och utöas framöver. Därför föreslås en flytt av ro/ro-läget från Östra hamnen till Västerås hamn. Vid en flytt av ro/ro-läget till Västerås hamn finns behov av att åtgärda vägsystemet för att lara denna typ av transporter på ompletterande vägavsnitt. Primärväg för respetive typ av dispensfordon an silja sig åt då de ställer olia rav på utrymme och bärighet. I föreslagen gatustrutur reommenderas att primär örväg för långa och/eller tunga fordon är Sjöhagsvägen och dess förlängning fram till befintlig Söderled. Söderledens sträcning under järnvägen, vägporten, behöver doc åtgärdas för att dispenstransporter i form av långa fordon sa unna nyttja Söderleden som angöringsväg till hamnen. För att unna ta in tunga transporter från öster, Sjöhagsvägen, måste bland annat befintliga broar över Svartån anpassas för denna typ av transporter. Primär örväg för höga transporter föreslås vara Johannisbergsvägen. Om höga transporter även framöver sa öra Sjöhagsvägen finns behov av att åstadomma fri höjd mellan väg och bro. Även framöver ommer det vara möjligt att öra breda transporter längs hela Sjöhagsvägen. Eventuell snabbare järnväg mellan Oslo-Stocholm an, på lång sit, innebära två extra spår norr om befintliga Mälarbanan. Detta medför att befintlig tunnel under järnvägen, Söderleden, blir längre och där med omöjlig för lastbilar och dispenstransporter att ta sig under. Även Köpingsvägen, som finns i diret anslutning norr om Mälarbanan, ommer att påveras och behöver flyttas. Fortsatt god tillgänglighet för fullstora lastbilar samt dispenstransporter under Mälarbanan sa utgöra en förutsättning i fortsatt utvecling av järnvägen. Järnväg Västerås Västra bangård är av stor betydelse idag och får öad betydelse i framtiden för såväl person som godståg. Persontågshanteringen ser norr om Mälarbanan och depån ommer med stor sannolihet ompletteras med ytterligare service och ortidsuppställning. Västerås är redan idag ett nav och ommer få en öad betydelse som detta då fem olia banor ansluter till Västerås. Västerås är dessutom såväl stop och startstation, genomfartsstation och en bytesnod vilet gör att behov av ortidsuppställning och depåversamhet för persontåg i stationsnära läge öar. Genomförda studier visar att med en rationell användning av tillgängligt området norr om Mälarbanan ommer ytan att räca till för framtidens behov. Godshanteringen inom Västerås Västra bangård bör se söder om Mälarbanan. Bangården behöver effetiviseras vad gäller växlar, växelrörelser och på-/avfartsmöjligheter i båda ritningarna på Mälarbanan. Studier visar inte på något öat behov av utrymme i det orta perspetivet om det befintliga utrymmet optimeras så att flödeseffetivitet nås. Detta gäller såväl för områdets relation mot hamnen som mot övriga utomommunala beroendeförhållanden som exempelvis Hallsberg och Esilstuna. För att lara framtida behov på lång sit till följd av planerad utvecling med gods på tåg till/från Västerås hamn, samt ommande rav att ta emot fullängds tågsätt som är upp till 750 meter långa behöver möjligheten till spårtrafi förbättras inom planområdet. En utbyggnad av järnvägen innebär en öad tillgång till hållbara transporter FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 23

Figur 4.10. Gods på järnväg (Foto: GreenCargo) och leveranser för flera versamheter i området och i staden. Genom att bygga ut och förbättra spårstruturen an ett effetivt godsflöde uppnås. Spårstruturen föreslås förbättras genom följande åtgärder: Nya triangelspår i befintliga delar för att öa flexibiliteten Ny överlämningsbangård inom norra Hacsta Nya industrispår i förlängning av Västerås ombiterminal Ovan föreslagna åtgärder an fungera var för sig eller som etapper utan att hela systemet byggs ut. Spårdragningarna ommer få påveran på befintlig infrastrutur och bör anpassas och planeras så onfliter minimeras och barriäreffeten i området inte öar. Nya orsningspunter mellan väg och järnväg, speciellt för vitiga vägar i staden med stora mängder personbilstrafi och tunga fordon, bör utformas plansilt för öad trafisäerhet men ocså för att garantera god framomlighet. Hur orsningspunter mellan väg och järnväg sa utformas utreds vidare i varje ensilt fall. Föreslagna nya spårdragningar bör utformas efter Trafiverets reommendationer. På sit förväntas det finnas ett stort behov av en ny järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stocholm. En möjlighetsstudie har tagits fram på initiativ av länsplaneupprättaren i Västmanlands län som besriver möjliga sträcningar genom länet. I avsnittet förbi planområdet redovisar möjlighetsstudien en sträcning av järnvägen utefter Köpingsvägen, norr om planområdet. Hamnanläggning Hamnanläggningen Västerås hamn utgörs av hamnbassäng med ett visst djup, olia hamnytor ovan vatten samt själva ajen med anordningar. Nuvarande djup i hamnbassängen samt i farleden är inte tillräcligt varför farled, hamnbassäng och hamninlopp ommer att muddras så att leddjupet uppfyller internationella säerhetsmått. Muddringen planeras att pågå mellan åren 2019 och 2020. Köpingsvägen Figur 4.11. Område där hamnversamhet får bedrivas enligt tillstånd Hamnen med ajer och anläggningsytor ovan vatten är byggt i ett område där det ställvis är mycet dåliga geotenisa förhållanden. Hamnanläggningen har byggts ut i etapper under en lång tidsperiod och med olia onstrutionslösningar vilet medför att anläggningens prestanda behöver förbättras för att en rationell hamnversamhet sa unna bedrivas. Kajer och hamnytor behöver var geotenist stabila och dimensionerade för de laster som de ommer att utsättas för i form av trafi, hantering och upplag. Då hamnområdet är begränsat till ytan behöver en effetivare maranvändning av nuvarande marytor och ajer åstadommas. Hacsta bedöms i dagsläget som den enda möjliga expansionsritningen för hamnannuten versamhet. För mer utförlig information om vila åtgärder som identifierats och planeras inom hamnområdet se utveclingsplan för Västerås hamn. Figur 4.12. Utveclingsplan för Västerås hamn 24 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

4.4 Kulturmiljö Anpassning och hänsyn sa tas till de ulturmiljövärden som finns och som är doumenterad i Kulturmiljöprogram och Allmänna intressen som är bilaga till revidering av ÖP2026. Vid upprättande av nya detaljplaner sa byggnader och/eller områden som är särsilt värdefulla tas med så att det i planen an tas ställning till hur och i vilen omfattning de sa syddas. Antivaris ompetens bör nyttjas. Vid planläggning och lovgivning är det vitigt att täna på att nybyggnation och/eller åtgärder i anslutning till Lundby yra, som är av särsilt värde och syddas av ulturmiljölagstiftningens apitel om yromiljöer, samt Saltängsstenarna och dess fornlämningsområde måste se med stor respet så att upplevelsen av dessa objet inte påveras negativt. För runstenarna är en anpassning utefter sitlinjer i området avgörande. Saltängsvägen, som är en del av landets äldre vägnät och an följas ned till 1000-talet, sa vara möjlig att avläsa och visuellt följa även i fortsättningen. Figur 4.13. Saltängsstenarna 4.5 Tillgänglighet, orienterbarhet och trygghet Ett storsaligt versamhetsområde an bidra till en otrygg änsla i ombination med att det under delar av dygnet endast är få männisor i rörelse i området. För att bidra till en upplevd trygghet för de som rör sig i och genom området, under dygnets alla timmar, är det vitigt att gång- och cyelstrå förläggs längs med huvudstrå, är väl belysta och nyter an till målpunter (händelser längs med vägen). Busshållplatser bör förläggas nära de stora arbetsplatserna. Placering och utformning av busshållplatser är särsilt vitigt ur tillgänglighetssynpunt. Ur både trygghets- och tillgänglighetssynpunt är det ocså vitigt med bra opplingar mellan olletivtrafiens hållplatser och gång- och cyelvägnätet. Versamhetsområden an vara en utmaning att orientera sig i för besöare. För att öa orienterbarheten bör versamhetsområden ges en tydlig och lättförståelig strutur, översådlig information bör finnas vid infarter till området och ett logist och enhetligt syltsystem bör eftersträvas. Ett syltprogram, som anger vad som bör informeras och hur, för versamhetsområden föreslås tas fram. 4.6 Landsapsbild och aritetur Området exponeras start från Mälarbanan och Mälaren liväl som det är många västeråsbor som passerar genom området. Detta ställer rav på gestaltningen av entréer samt huvudstrå genom området, som Johannisbergsvägen samt Sjöhagsvägen som ansluter till centrum. Det finns ocså ett behov av att hantera storsaligheten i både befintliga versamhetsområden som i nya exploateringsområden. Området innehåller och ommer att innehålla än fler stora och höga byggnadsvolymer och byggnadsver. Området gränsar ocså i söder till ett ulturlandsap. Befintligt versamhetsområde på östra sidan om Johannisbergsvägen, främst Sjöhagen, har en småsalig strutur (jämfört med Hacsta) och en urban aratär då tomterna är mindre, en stor del av tomterna är ocså bebyggda och byggnader är företrädesvis placerade utefter gatan. Denna aratär bör behållas och förstäras vid förändring och omplettering med bebyggelse i området. St:a Gertruds apellruin med intilliggande parområde som finns i området behöver hanteras med respet så att de byggnadsvolymer som idag angränsar inte utöas ytterligare. Västra sidan om Johannisbergsvägen är endast delvis exploaterat. Landsapsbilden ommer att förändras ytterligare då resterande mar ommer att tas i ansprå av nya versamheter, enligt gällande detaljplaner och översitsplan för Hacsta (ÖP 59). Generellt gäller att stora byggnader bör brytas ner i mindre enheter. Långsmala byggnadsroppar är att föredra och en mindre ontorsdel an med fördel bryta ner en större byggnadsropp. Vid mycet stora byggnader an planteringar och den gröna salan användas för att påvera byggnaders framtoning. Att arbeta med olia material, struturer och färg på fasader påverar ocså upplevelsen och an göra stora byggnader mindre monotona. I den södra delen av området mot ulturlandsapet och Lundby yra är det vitigt med ett respetavstånd till yran och socencentrum. Kyrans placering i landsapet aratäriseras av att den ligger ensamt och avsilt från all annan bebyggelse. Landsapet intill Lundby yra bör därför även fortsättningsvis hållas öppet och fritt från bebyggelse. I anslutande områden FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 25

Figur 4.14. Bebyggelse utefter Lundbyvägen till Lundby yra bör nya byggnaders fasader och ta ges material i dova färger, inspirerade av ulturlandsapets eonomibyggnader. Detta ger en mindre visuell påveran i omgivningarna samt ger en enhetlig aratär och harmoniserad färgsättning i området. Generellt gäller att byggnader med fördel an placeras nära fastighetsgräns mot gata och med en väl gestaltad fasad för att ge ett enhetligt och välomnande intryc. Upplag, pareringar och lossning av gods får gärna se inne på gården. Insynssydd i form av plan och vegetation an vara lämpligt i vissa lägen. Kulturmiljön an föranleda att ommande detaljplaner innehåller särsilda rav på gestaltning, utformning och placering av tillommande bebyggelse i närområdet till Lundby yra. Den stora salförsjutningen mellan befintlig bebyggelse vid Lundby yra och industribyggnader inom Hacsta medför att åtgärder bör göras i landsapet för att förbättra perspetiven. I området ring Lundby yra, där rav på landsapsplanering och snabbt resultat av vegetationssärmar finns, bör åtgärder göras initialt. Snabbväxande trädslag och busar, som är vanliga för platsen, bör användas. Landsapsformationer, exempelvis ullar, an anläggas som en del i att sapa en naturlig övergångszon mellan industrilandsapet och ulturmiljön. 4.7 Grönstrutur och naturvärden Området innehåller en begränsad grönstrutur med biologisa och rereativa värden. De värden som finns och de områden som idag används för rereation är vitiga att ta tillvara på och omplettera och utvecla för framtiden. I första hand bör befintlig värdefull natur sparas och införlivas i en strutur och ett nätver som stärer områdets attrativitet och tillgång till natur. Gröna ytor bör planeras och utformas för att på bästa sätt ta tillvara dess mångfuntionalitet vad gäller renande och fördröjning av dagvatten, förbättring av utomhusoch inomhuslimatet samt för rereationsändamål. Ny vegetation/grönsa bör inom versamhetsområden oncentreras till strå och platser där det är naturligt för arbetstagare och besöare att röra sig samt för de som passerar genom området. Ett logisti- och versamhetsområde lämpar sig inte för att sapa spridningsorridorer och viltpassager. Grunden i den gröna struturen är att biotopsyddade alléer och minnesmärta träd i området förblir syddade även framöver. En syddszon på cira 10 meter utanför ronan för att sydda trädens rötter sa hållas. Sogsområdet med inventerade syddsvärda träd utefter Lundbyvägen sparas och söts så att träden an bidra till bevarande av det loala nätveret av ädellövsog. Inventering och registrering i artportalen visar att alla rödlistade ärlväxter, svampar, lavar, och salbaggar som har noterats inom området är nutna till sogsmiljöer som sparas i det grönstruturnätver. Även de flesta rödlistade fågelarter som har observerats har befunnits ring områden som sa sparas, med några undantag där fåglarna har observerats inom redan ianspråtagna industriytor. Kopplingen till Johannisbergs Herrgård, planerat nytt naturreservat vid Önstensborg, Lövudden samt den planerade vattenparen sa förstäras och ett attrativt rereationsstrå som nyter samma dessa bör sapas. Eallén längs Johannisbergsvägen är syddad genom biotopsyddsförordningen och bidrar till att sapa en grön län mellan stadsdelen Hammarby och Johannisberg och den planerade vattenparen. Området vid Johannisbergs herrgård sa sötas så att ädellövsvegetationen bevaras tillsammans med tillhörande ängs- och lundflora. Dagvattenanläggningar och infiltrationsdammar som anläggs på allmän plats sa utgöra en del i grönstruturen och vara ett positivt tillsott i området för rereation, den biologisa mångfalden och vattenmiljön. En vattenpar med syftet att rena förorenat vatten från Kapellbäcen samt utgöra en attrativ rereationsplats med höga naturvärden planeras att anläggas utefter Johannisbergsvägen. Vattenparen bör enligt utredning ha en vattenyta om 10-15 ha och ett visst flöde på 550-1000l/s för att eftersträvad nivå av rening sa uppnås. 4.8 Miljöprofil Enligt energiöverensommelsen sa Sverige försörjas av 100 procent förnybar elprodution till år 2040. Enligt nationella solenergistrategin bör solel utgöra en del av den förnybara energin som produceras. För ett versamhetsområde som Hacsta finns stor potential att producera solel för eget bru men ocså för försäljning av översottsel till marnaden. Områdets industriella aratär med stora ta på ofta väl tillagna tomter (osuggade ta) ger goda förutsättningar till solelprodution. I ommande detaljplaner bör möjligheten att förse byggnader med solel utredas och möjliggöras. Vitiga fatorer att täna på i planeringen 26 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

är bland annat bebyggelsens orientering, tatyp och talutning samt solinstrålning. Användningen av gröna och vegetationslädda ta och väggar an med fördel främjas inom versamhetsområdet då de an utgöra en integrerad del i områdets gröna strutur samtidigt som de bidrar till att fördröja avrinning av dagvatten från byggnader, minsar buller och förbättrar luftvalitén (binder partilar). Kommande detaljplaner bör möjliggöra och om behov finns förses med bestämmelser om rav på grönytefator eller dylit för att säerställa att miljövalitetsmålen uppnås samt bidra till ett hållbart och limatsmart Västerås. 4.9 Störningar och riser Ny bostadsbebyggelse tillåts inte inom planområdet. Befintlig bostadsbebyggelse inom stadsdelarna Sjöhagen och Munboängen samt Gränsta bör på sit avveclas. Befintlig bostadsbebyggelse vid Lundby yra det vill säga bebyggelsen i Krista, Lundby och Östby sa utgöra en förutsättning vid planering och lovgivning i angränsande områden. Versamheter som loaliseras till planområdet an innebära riser för männisor och miljö både inom och utanför planområdet. Vid nyetablering, expansion och/ eller förändrad versamhet sa en bedömning göras om behov av risutredning/analys som visar versamhetens påveran på omgivningen. På grund av planområdets inritning och besaffenhet bör svårutrymda versamheter och loaler (exempelvis nattlubb, samlingsloal, sola, daghem) inte loaliseras inom området. Riser från befintliga versamheter samt risintresset sjöfart har påveran på hur maren an avändas även utanför planområdet. I fortsatt planering sa gällande handlingsprogram och ritlinjer för räddningstjänst med avseende på brandvattenförsörjning och syddsavstånd till transportleder för farligt gods på väg och järnväg följas. I samband med ansöan om tillstånd, anmälan om ändrad användning och/eller bygglov prövas erforderliga tillstånd och syddsåtgärder i särsild ordning. Området utsätts för buller från många olia bullerällor. De dominerande bullerällorna är trafibuller från vägar och Mälarbanan. En framtida öning (prognosår 2040) av väg- och spårtrafi samt förändrad infrastrutur i form av ny bangård, nya vägar och järnvägsspår ommer att påvera bullersituationen i området. Även buller i omgivningen från versamheter, industribuller, an öa om bullrande och störande versamheter etableras i området. För att utreda om ris för bullerstörningar från transporter för befintliga bostäder föreligger har en översitlig bullerutredning utförts av ÅF, på uppdrag av ommunen. Det är främst ny infrastrutur som ommer att påvera ljudmiljön på nya platser inom planområdet. Bullernivåer från flyg påverar hur området ring Johannisberg, Bararö och Örtagården an användas. Vid en avvecling av Johannisbergs flygfält ommer påveran i området från buller från flyget att försvinna. För att minsa risen för olägenheter från ljus, stoft, lut och vibrationer bör tillräcliga syddsavstånd hållas mellan bostäder och versamheter. Visuell avgränsning och avsärmning i form av exempelvis vegetation, genomtänt ljussättning och ritning av ljus samt andra tenisa anordningar är vitiga åtgärder i arbetet med att förhindra olägenheter. Intentionen bör vara att arbetet med att minsa risen för olägenheter sa se förebyggande. En öning av antalet transporter på väg riserar att öa den totala påveran på luftvalitén i staden. I den fortsatta planeringen bör en analys göras som visar var öningen ommer att se och hur mycet för att därefter beräna hur påveran blir ring dessa transportleder. Inom planområdet har det funnits flera olia typer av industriversamheter som har bidragit till att maren i vissa delar är förorenad. Inför förändringar i maranvändningen eller inför åtgärder i maren måste historien ontrolleras och vid behov måste maren undersöas och efterbehandlas. Anmälan om efterbehandling sa se till miljö- och hälsosyddsförvaltningen i god tid innan åtgärd. Om misstane uppstår om förorenad mar i samband med exploatering måste arbetet avbrytas omedelbart och miljö- och hälsosyddsförvaltningen underrättas. När gatunätet i området är fullt utbyggt föreslås att förlängningen av Sjöhagsvägen som förbinder Johannisbergsvägen och Söderleden anvisas som seundär transportled för farligt gods på väg. 4.10 Tenis försörjning Dagvatten Mälaren har problem med övergödning och miljögifter vilet gör att den eologisa statusen är lassad som måttlig och den emisa statusen som ej god. Det finns därför ett stort behov att rena vatten från Kapellbäcen för att få en bättre vattenvalité i Mälaren. Planerad vattenlän mellan Kapellbäcen och planerad vattenpar samt vattenparen är en del i det. Utbyggnad av dagvattenanläggningar för att hantera nya exploateringsområden bör se genom öppna lösningar som meandrande dien och våtmarer, vilet har en bra fördröjande och renande funtion. Behov av att omleda dagvattenstrå ommer att finnas på grund av nya planeringsförutsättningar inom Hacsta. Ytor för ny vattenpar, ca 10-15 ha stor, samt öppna meandrande dagvattenstrå avsätts i planen inom grönområden. Möjligheten att flödesutjämna FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 27

och fördröja dagvatten uppströms, på norra sidan om Köpingsvägen, bör utredas fortsättningsvis för att på så vis avlasta vattendragen i området. För att inte öa belastningen på vattendragen sa all exploatering rena sitt eget dagvatten på vartersmar. Då föroreningshalten från industriområden schablonmässigt genererar högre föroreningshalter än ritvärdena i stadens dagvattenpolicy bör rening av dagvatten se på vartersmar i linje med att förorenaren betalar. För att minsa riser vid raftiga syfall och höga flöden bör utpeade lågpunter hanteras som områden som an översvämmas utan ris för sada på infrastrutur och bebyggelse och byggnation/grundläggning intill dien bör undvias för att minsa riser för översvämning i närliggande bebyggelse. Figur 4.15. Våtmarsanläggning (Foto: ) Västerås dagvattenpolicy samt handlingsplan sa följas i efterommande planering. I detaljplaner och vid projetering finns det ett stort behov av att arbeta med att minsa uppomsten till dagvattenavrinning (minsa andelen hårdgjorda ytor). Framtida detaljplaner sa redovisa hur dagvatten hanteras. Anläggningar sa dimensioneras för att lara ett 10-års regn och med limatfator. Kraftledningar Föreslagna väg- och järnvägsdragningar har påveran på befintliga luftburna raftledningar och elledning. Genomförandet av flera av förslagen innebär att luftburna ledningar an behöva byggas om, ledas om alternativt marförläggas. Reommenderade säerhetsavstånd sa följas i fortsatt planarbete. Generellt an sägas att följande säerhetsavstånd sa följas för väg och järnväg: Parallell väg samt gång- och cyelväg placeras minst 10 meter horisontellt avstånd från luftledningens närmsta anläggningsdel. Vägområden för orsande väg samt gång- och cyelväg placeras minst 10 meter från luftledningens stolpar och stag. Parallell järnväg placeras minst 20 meter horisontellt avstånd från luftledningens närmsta anläggningsdel. Ett orsande järnvägsspår till luftledning räver att ledningen byggs om samt ny oncession. Elsäerhetsverets reommenderade minsta tillåtna horisontella avstånd mellan högspänningsledning och byggnad eller byggnadsdel, pareringsplats, solgård, campingplats, idrottsplats med mera sa följas för att förhindra ris för sador och eletromagnetis strålning. Vid upprättande av detaljplaner sa atuella rav på säerhetsavstånd uppfyllas. Klimat och energi Städer är i genomsnitt några grader varmare än sin omgivning då byggnader och hårdgjorda ytor absorberar och håller var värme. Träd, grönområden, vattendrag och dammar an bidra med olia eosystemtjänster som att binda oldioxid, rena luft och vatten från föroreningar samt absorbera ljud. Grönsa påverar ocså limatet positivt genom att absorbera regnvatten, dämpa vindar och säna temperaturen under varma årstider. Träd samt dammar och dien är effetiva som limatreglerare och vid syfall. Fördelen med lövträd är att de suggar under den ljusa årstiden och släpper igenom ljus under den möra årstiden. Stora naturområden med träd och busar an ocså bidra till att säna lufttemperaturen för omringliggande bebyggelse. Strategist placerad grönsa an minsa ylbehovet genom att ge sugga åt byggnader, vilet bidrar till energieffetivisering. Sapande av dagvattenanläggningar som dammar och svacdien är ett ostnadseffetivt sätt att ta hand om dagvatten samtidigt som nya möjligheter för biologis mångfald och upplevelsevärden för arbetstagarna i området. Vid upprättande av ommande detaljplaner bör limatanpassningsåtgärder säras genom planbestämmelser. Möjligheten att reglera andel grönyta, andel genomsläpplig yta och andel hårdgjord yta sa nyttjas i detaljplaner. Naturområden som syddas sa ocså anges. 28 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

5. KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN UTVECKLING Fördjupningen av översitsplanen visar hur Västerås stad förbereder för en ommande utvecling av området på lång sit. Många av de beslut och insatser som rävs för att påvera utveclingen vad gäller förändringar i logistioch transportsätt är inte enbart ommunala frågor utan hanteras i annan högre instans exempelvis regeringen. 5.1. Förutsättningar för föreslagen utvecling Utveclingen av infrastrutur och av versamheter inom befintliga samt nya varter och stadsdelar behöver se samordnat. Förutsättningar för utveclingen av befintliga och nya versamhetsområden och utveclingen av Västerås hamn ser till viss del olia ut. Fortsatt utvecling av versamhetsområden inom planområdet beror förutom av det allmänna eonomisa tillståndet till stor del på följande fatorer: En bra och väl fungerande infrastrutur Reserverade ytor för ny trafiled och nya anslutningsvägar ifall Saltängsvägen stängs av för allmän trafi ICA:s utvecling i området har haft och har fortsatt stor betydelse för utveclingen av versamhetsområdet Hacsta Fortsatt utvecling av sjöfarten och Västerås Hamn beror till stor del på följande fatorer: Ombyggnation av Södertälje sluss och muddring av Södertälje anal Ombyggnation av Hjulstabron Muddring av Mälarfarleden Muddring av hamnbassängen, Västerås hamn Administrativa styrprinciper 5.2. Tidshorisont infrastruturprojet Utveclingen med utöad sjöfart är godsgenererad. Infrastrutur som generaras av hamnens utvecling ommer att byggas ut i tat med utveclingen av hamnen. Därför finns inte någon precis tidplan för när insatser och investeringar i anslutande infrastrutur behöver göras. Även utveclingen hos befintliga versamheter samt av versamhetsområdet Hacsta med nya företag påverar när olia infrastruturåtgärder behöver genomföras. Osäerheten i tid för när åtgärder ommer att genomföras påverar möjligheten att i tid ange när fastighetsägare, arrendatorer, hyresgäster och andra berörda ommer att påveras av föreslagen utvecling i fördjupningen av översitsplanen. Kända infrastruturåtgärder som planeras att genomföras i närtid, det vill säga inom en trolig fem års period är: Muddring i Mälaren och hamnbassängen i Västerås Plansildhet Johannisbergsvägen - Kraftvärmegatan Ny cirulationsplats Sjöhagsvägen Slaterigatan Justerat läge på gång- och cyelväg utefter Johannisbergsvägen, avsnittet mellan Saltängsvägen och Sjöhagsvägen Justerat läge av gång- och cyelväg från Saltängsvägen till Tidövägen Ny cirulationsplats Johannisbergsvägen Sjöhagsvägen samt anslutning av Sjöhagsvägen väster ut till Söderleden På mellanlång sit det vill säga under 2020-talet är det troligt att följande infrastruturåtgärder behöver genomförs: Nya triangulära järnvägsspår anläggs för att förbättra apaciteten i befintligt nät Flytt av ro/ro-läget vilet medför åtgärder i angörande avsnitt av vägsystemet för att lara dispenstransporter Eventuell reservinfart till Mälarenergis bloc 7 från Johannisbergsvägen På mycet lång sit det vill säga efter år 2030 är det troligt att följande infrastruturåtgärder behöver genomförs: Ny överlämningsbangård anläggs utefter Mälarbanan Nya industrispår (järnväg) i förlängningen av Västerås ombiterminal Därutöver planeras det på ort sit att byggas en ny vattenpar på västra sidan om Johannisbergsvägen och att ett nytt naturreservat inrättas för Önstensborg 5.3. Konsevenser för versamma Utbyggnaden av infrastrutur i området ommer få onsevenser för privata fastighetsägare, arrendatorer, hyresgäster, ledningsrättshavare med flera till följd av marintrång, syddsavstånd som medför begränsningar i maranvändningen med mera. I tat med att förändring ser ommer befintliga avtal sägas upp, omförhandlas och nya an behöva upprättas. ARRENDEN Inom planområdet finns ett antal arrendatorer varav flera ommer att påveras diret eller indiret av föreslagen maranvändning med nya godsspår och vägar. Arrendatorer som ommer att påveras är bland annat Kennellubben, Johannisbergs flygfält med ringliggande versamheter samt innehavare av jordbrusarrenden och jatarrenden. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 29

Kennellubben ommer att påveras vid en utbyggnad av ny trafiled som förbinder Söderleden med Johannisbergsvägen. Trafileden beränas troligtvis bli atuell inom en femårsperiod. Stadens utvecling med bostäder enligt ÖP 2026 samt planerad infrastrutur och maranvändning söder om befintlig Tidöväg an påvera möjligheten att bedriva flygversamhet på Johannisbergs flygfält. Då flygfältet på grund av flygbuller har påveran på omgivningen och därmed maranvändningen i närområdet an det blir atuellt med en tidigare avvecling om bostadsutveclingen i Gotö, Bararö och Johannisbergsområdet föranleder det. Något beslut om att avvecla flygfältet finns inte i dagsläget. PRIVATA FASTIGHETER Föreslagen maranvändning i fördjupningen av översitsplanen samt att den anger att inga nya bostäder bör tillomma inom planområdet påverar hur fastigheter i området an utveclas framöver. Fastigheten Västerås 2:32 (Eeberga) är privat ägd. Fastigheten omfattas inte av någon detaljplan utan det är ritlinjerna i fördjupnignen av översitsplanen som styr i fortsatt lovgivning. Föreslagen maranvändning och planerad infrastrutur innebär att fastigheten på sit inte an fortsätta nyttjas som bostadsfastighet. Befintlig bostadsfastighet inom Gustavsvi (Seppslocan 2) omfattas av en gällande detaljplan som tillåter bostäder. Konsevenser för användning och vid lovgivning uppommer först när en ny detaljplan för fastigheten upprättas eller om befintlig detaljplan upphävs. Föreslagna ompletteringar i form av triangelspår i befintliga delar av spårstruturen an innebära marintrång på privata fastigheter. Föreslagen maranvändning har ocså påveran på hur omgivande fastigheter, utanför planområdet, an nyttjas. Ett förtydligande av detta är utmarerat hänsynsområde på maranvändningsartan. Inom utmarerat hänsynsområde sa särsild uppmärsamhet iattas gällande riser samt att planerade åtgärder och etableringar inte påverar risintresset negativt. En bedömning av riser och påveran sa görs i respetive fall i dialog med berörda myndigheter och ver. Utredningsområdet i väster utgör en osäerhet i hur maren ommer att användas i framtiden. ÅRETRUNTBOENDE INOM OCH ANGRÄNSANDE TILL PLANOMRÅDET Föreslagen maranvändning med versamheter med omgivningspåveran och med ett stort behov av transporter och en effetiv godshantering ger begränsningar i hur maranvändningen i angränsande delar till planområdet an nyttjas till följd av störningar och riser. Även föreslagen utbyggnad av infrastruturen an innebära upplevda olägenheter för boende inom och angränsande till planområdet. Utveclingen av versamhetsområdet an föranleda att befintliga hyresavtal för sommarbostäder an behöva omförhandlas eller sägas upp till följd av störningar. LEDNINGSRÄTTER Ledningar och ledningsrätter i området an omma att påveras till följd av föreslagen maranvändning. Ledningar an behöva byggas om, ledas om alternativt marförläggas. 5.4. Fortsatt arbete vid ett genomförande 5.4. Fortsatt arbete vid ett genomförande Efter att fördjupningen av översitsplanen antagits och i samband med upprättande av nya detaljplaner finns behov av fortsatta utredningar, förhandlingar och ontater med fastighetsägare, arrendatorer, hyresgäster, ledningsägare och andra berörda inom planområdet men även fastighetsägare som angränsar till planområdet och som berörs av föreslagen maranvändning. Utbyggnad av infrastrutur i området ommer att se i samveran mellan berörda parter. 5.5. Tidplan planprocess Samråd om förslag till fördjupning av översitsplanen för Västerås Hamn och Hacsta (FÖP 67) pågic mellan den 26 juni och 31 otober 2017. Därefter har planförslaget justerats och ompletterats, bland annat till följd av inomna synpunter. Det reviderade förslaget beränas ställas ut för gransning under Q4, år 2018. Ett antagande av Kommunfullmätige beränas se under Q2 2019. Därefter ommer fördjupningen av översitsplanen vara vägledande i efterföljande detaljplanering och lovgivning. 30 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

6. MILJÖKONSEKVENSER En miljöonsevensbesrivning (MKB) har tagits fram för att redovisa och utreda de miljöonsevenser som ett genomförande av fördjupningen av översitsplanen an antas medföra. Miljöonsevensbesrivningen har tagits fram av Norconsult och finns i sin helhet som bilaga till fördjupningen av översitsplanen. Nedan följer en ort sammanfattning. Miljöbedömning Innehållet i miljöonsevensbesrivning till fördjupning av översitsplan för Västerås hamn och Hacsta, FÖP 67, har samråtts med Länsstyrelsen i Västmanland den 23 september 2016. Syftet med miljöbedömningar av planer är att integrera miljöaspeter i arbetet så att en hållbar utvecling främjas, samt att ge beslutsfattare underlag som möjliggör öad miljöhänsyn och bättre beslut från miljösynpunt. De miljöaspeter som bedömts unna påveras i betydande grad till följd av planens genomförande, eller som med hänsyn till allmänhetens intresse bedömts relevanta att beata, och som därmed belyses i MKB:n, är: Landsapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Buller Mar och grundvatten Klimatpåveran Luftmiljö Ris och säerhet Friluftsliv och rereation Sociala förhållanden Hushållning mar/vatten Därutöver tar miljöonsevensbesrivningen även upp planförslagets respetive nollalternativets effeter och onsevenser för: Berörda nationella miljövalitetsmål Allmänna hänsynsregler (enligt Miljöbalen ap. 2) Hushållning med mar och vatten (enligt Miljöbalen ap. 3 och 4) Miljövalitetsnormer (MKN, enligt Miljöbalen ap. 5) Samlad bedömning Miljöonsevensbesrivningen utgör en bedömning av planförslagets påveran på miljön jämfört med motsvarande miljöpåveran vid ett så allat nollalternativ ; den förväntade utveclingen i området om planförslaget inte ommer till stånd. Planförslaget och nollalternativet är i många avseenden liartade. Däremot siljer de sig båda ofta marant från nuläget. Orsaen är att det inom planområdet redan idag finns flera gällande detaljplaner som ännu inte är, men inom en snar framtid ommer att bli, genomförda och som alltså är en del av nollalternativet. I några avseenden föreligger doc även större sillnader mellan nollalternativet och planförslaget. Till de vitigaste hör: I planförslaget tillommer inga nya bostäder inom området. Planförslaget tar i högre grad ett samlat grepp om utveclingen av hamnen och versamhetsområdena, för att optimera förutsättningarna för effetiva godsflöden mellan olia trafislag. Planförslaget innebär en större satsning på effetiv godshantering via järnväg genom anläggning av en överlämningsbangård söder om Mälarbanan. Samtidigt överges nollalternativets ambition att utvecla versamheten vid ombiterminalen. I planförslaget byggs Johannisbergsvägen delvis om. En rondell anläggs vid nuvarande trevägsorsning mot Sjöhagsvägen. Tidövägens västra del dras om och ansluts som ett fjärde ben till denna rondell. Johannisbergsvägen höjs på en sträca av nappt 200 meter för att sapa en plansild passage med raftvärmegatan. I Planförslaget samlas versamhetsytor och grönytor i större enheter där grönstruturens utformning i högre grad har utformats utifrån ett eologist perspetiv. Både i planförslagets och nollalternativet finns ambitionen att etablera ett storsaligt versamhetsområde med störande och delvis miljöfarliga versamheter. Detta medför oundviligen negativa miljöonsevenser loalt i närområdet. Bland annat drabbas natur- och ulturmiljö negativt genom att stora områden med höga natur- och ulturmiljövärden tas i diret ansprå, blir raftigt fragmenterade eller rycs ur sitt sammanhang. Även landsapsbilden drabbas negativt när storsaliga versamhetsområden breder ut sig i det småsaliga odlings- och ulturlandsapet. Viss negativ inveran förmodas ocså uppstå på mar och grundvatten i området när versamheter, delvis miljöfarliga sådana, etableras på jungfrulig åermar. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 31

Alternativens positiva effeter, i synnerhet vad avser planförslaget, uppstår däremot till stor del sett från ett vidare perspetiv. Utveclingen av hamnområdet, för att långsitigt främja sjöfarten i Mälaren och därmed avlasta vägnätet och minsa limatpåveran, är av stor betydelse från ett samhälls- och hållbarhetsperspetiv. Även utöning av versamhetsområdet, med fous på versamheter med behov av tillgång till flera olia transportslag och närhet till hamnen, är en del i denna utvecling. Planförslagets betydligt mer långtgående åtgärder för att främja transporter via sjöfart, bedöms bland annat leda till stora positiva onsevenser för limatet. Även vad avser friluftsliv och rereation samt sociala onsevenser bedöms planförslaget innebära förbättringar jämfört med nollalternativet. Den sammanvägda bedömningen av planförslagets och nollalternativets onsevenser för alla beatade miljöaspeter återges i tabellen. För att tydliggöra de bitvis svåröverblicbara sillnaderna mellan planförslag och nollalternativ har tabellens utformats så att den dels anger nollalternativets och planförslagets onsevenser jämfört med nuläget, dels anger planförslagets onsevenser i förhållande till nollalternativet. Vid en sammanvägning av alla onsevenser framstår planförslaget som fördelatigare än nollalternativet. Figur 6.1 Tabell som visar en sammanställning av planförslagets och nollalternativets onsevenser gentemot nuläget och med varandra 32 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

7. FÖRUTSÄTTNINGAR 7.1 Gällande planer, program och förordnanden Hammarby Stohagen Annedal Översitsplan Kommunfullmätige antog den 7 december 2017 en revidering av Västerås översitsplan 2026, med utblic mot 2050.Västerås Översitsplan 2026 är ommuntäcande och är vägledande för den fysisa planeringen och besriver hur Västerås sa utveclas hållbart. Västerleden Sälby Järnbrusgatan Bäcby Köpingsvägen Lisjögatan Surahammarsvägen Sjöhagsvägen En fördjupad översitsplan för Hacsta, ÖP 59, antogs av Kommunfullmätige 11 november 2011. Inritningen var att området sulle utveclas till ett versamhetsområde för i första hand logistiföretag och andra versamheter med behov av närhet till hamn, överordnat vägnät och järnväg. Området föreslogs ocså få en grön profil där storsaliga byggnader och versamheter balanserades av ett nätver av gröna strå. Den fördjupade översitsplanen för Hacsta bedöms fortfarande i stora delar som atuell men nya förutsättningar till följd av bland annat Västerås hamns utvecling motiverar att ny fördjupning av översitsplanen för ett större område upprättas. 532 533 Lundby Tidövägen Figur 7.1. Karta som visar gällande och pågående detaljplaner 538 Johannisbergsvägen Lövudden Ebacen Detaljplaner Inom planområdet finns ett trettiotal olia detaljplaner från olia tidsperioder. Reglerad maranvändning i flera detaljplaner, som omfattar industrivarter, behöver ses över då maranvändningen inte är förenlig med pågående versamhet och de riser och störningar som uppommer. Kolonistugor på Gränsta omfattas av detaljplan som anger ändamålet till oloniträdgård. Detaljplanen medger endast begränsad byggrätt då området inte sa liställas med eller utveclas till fritidhus eller åretruntboende. Naturvårdsplan I naturvårdsplan för Västmanlands län peas ända frilufts- och naturvärden ut som inte är syddade på annat sätt. Naturvårdsplanen är ett underlag vid strategis planering då den inte har någon rättslig veran. Inom och i diret anslutning till planområdet finns två stycen objet som rör naturvården och ett som rör frilufts- och landsapsområden. De två utpeade naturvårdsobjeten är Johannisbergs herrgårdspar samt området väster om Lövudden, Önstensborg. Båda anses ha ett högt naturvärde (lass 3). Johannisbergs herrgårdspar är en före detta engels par med intressant ängs- och lundflora. Paren är ocså ett fint utflytsmål. För att behålla områdets höga naturvärden sa ädellövsvegetationen bevaras. Området väster om Lövudden, Önstensborg, ligger i diret anslutning till planområdet och innehåller ädellövsog med en intressant lundflora. För att behålla områdets höga naturvärden sa ädellövsvegetationen bevaras. I området finns även de mycet ovanliga och orörda resterna efter en by som avhystes på 1540-talet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 33

Ett relativt stort område som innefattar de västra delarna av Hacsta samt området utefter Lundbyvägen ända fram till Tidövägen i öster är utpeat som frilufts- och landsapsområde i naturvårdsplanen. Det är särsilt landsapsbilden som är bevarandevärd. Värdet består av det småsaligt odlingslandsap med välbevarad bebyggelse. 7.2 Området idag Snabba fata om området Planområdet är cira 840 ha stort vilet motsvarar 118 fotbollsplaner med internationella mått. Ett 40-tal personer är folboförda i området. Det är cira 3300 anställda i området. De största arbetsgivarna i området är: Ica Sverige AB, ABB AB, HVF Transport AB, Mälarenergi AB och HFG Sverige AB. Företag med 10 eller färre anställda dominerar i området. Besösmål i området för främst privatpersoner är Carlströms char och deli, Saluhallen Slateriet och Norells trädgårdar. Höga byggnader i området utgörs bland annat av Kraftvärmeveret med ny acumulatortan om ca 78 meter samt panna 6 och 5 som båda är ca 62 meter höga samt Ica höglager om ca 46 meter På Hacstavägen är vart tredje fordon en lastbil (33% tung trafi) Landsapsbild/stadsbild Stora delar av planområdet är redan exploaterat eller har tagits i ansprå för att bebyggas. Den östra delen av området, Gustavsvi och Sjöhagen, togs i ansprå redan under 40-talet och har en blandad bebyggelse från olia tidsepoer. Området är småsaligt och består i huvudsa av en till tre våningar höga hus samt större byggnadsver. Den äldre bebyggelsen är företrädesvis i tegel och puts. Den nyare industribebyggelsen är främst i plåt. Inom hamnområdet finns både lägre lagerbyggnader som höga ranar, byggnader och sorstenar. Olia cisterner, sorstenar samt raftvärmeverets byggnader sticer upp över stadssiluetten och marerar området. Kapellbäcen som flyter genom området, med utlopp i hamnbassängen, utgör ett grönt inslag. Sjöhagsvägen, med sitt breda gaturum och brist på passager, separerar stadsdelen Sjöhagen från hamnområdet. Området diret söder om Mälarbanan, det vill säga Hacsta, Munboängen och Saltängen, ännetecnas i den östra delen av småsaliga versamheter och i den västra delen av storsaliga versamhetsytor. ICA:s lagerbyggnad dominerar området och syns på långt avstånd. Allt mer av den planlagda åermaren exploateras med industribyggnader, stora till yta och i volym. Hacsta genomorsas av Saltängsvägen/ Hacstavägen. Gaturummet är brett och gatan är väl tilltagen för att lara mycet trafi. Området ring Lundbyvägen utgörs av ett flact småbrutet jordbruslandsap med mindre grupper med bebyggelse och gårdar inbäddade i grönsa längs med Lundbyvägen. Vägen är smal, asfalterad och snirlar sig fram i landsapet. Bebyggelsen ännetecnas av faluröda huvudbyggnader med vitt foder och eonomibyggnader i falurött. Lundby yra är ett landmäre och ett besösmål i området. Söder om Munboängen finns Gränsta oloniområde, med cira 200 stugor, samt Johannisbergs flygfält med tillhörande flygannuten versamhet. Gränsta oloniområde har funnits på platsen sedan början av 1950-talet. Bebyggelsen är typis för sin tid med mindre byggnader i ett våningsplan, flaca sadelta och träpanel som fasadmaterial. Koloniområdet är inbäddad i grönsa. Området öster om Johannisbergsvägen utgörs förutom av hamnversamhet av Johannisbergs herrgård Figur 7.2. Kraftvärmeveret, bloc 6 (Foto: Mälarenergi) Figur 7.3. Carlströms char och deli 34 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

samt Lövudden-Johannisberg som är ett vitigt rereationsområde i staden där delar av området utgör ett naturreservat. Inom Lövudden-Johannisberg finns bland annat badplats, fotbollsplaner och en fyrstjärnig camping, Mälarcampingen. Johannisbergsvägen antas av flera större ear som ramar in och ger gaturummet aratär och ett tydligt grönt inslag. Sälby Järnbrusgatan Bäcby Köpingsvägen Lisjögatan Surahammarsvägen Hammarby Stohagen Annedal Sjöhagsvägen Marägoförhållanden Merparten av maren inom planområdet ägs av Västerås stad, se bild nedan, men det föreommer både större och mindre, till ytan, privatägda fastigheter. Fastighetsägare med mycet mar i området är bland annat Mälarenergi, ICA Fastighets, ABB, Rang-Sells, Kungsleden, Klövern, Fastbro och Kraftdragarna. Det finns ocså ett antal tomträtter inom Munboängen, Sjöhagen och Hamnen. Då Hacsta är ett utveclingsområde pågår försäljning av ommunal mar och tomter till företag som önsar etablera sig i området. Detta innebär att ommunens marinnehav på sit ommer att minsa inom Hacsta. Trafi och ommuniationer GÅNG- OCH CYKELVÄG Det finns en överordnad strutur med gång och cyelvägar genom området som tillgodoser det övergripande behovet för cylister. Länar som nyter an till målpunter sanas i stor utsträcning lisom sära passager. I öst-västlig ritning finns gång- och cyelstrå utefter Sjöhagsvägen, Köpingsvägen, Saltängsvägen och Hacstavägen. Strå som binder samman området norr och söder ut finns utefter Djuphamnsvägen och Johannisbergsvägen. Dessutom finns två förbindelser under järnvägen inom Hacstaområdet. En av dessa är strax väster om Munboängen, i höjd med Ragnsells. Passagen nyter samman Bäcby med Saltängen. En annan är längst väster ut, utefter Söderleden. Västerleden KOLLEKTIVTRAFIK 532 533 Lundby Planområdet trafieras av stadslinje 7, förortslinje 22 och 23 samt linje 32. Stadslinje 7 förbinder Hacsta och Sjöhagen med Centralen och har en turtäthet om 30 minuter. Förortslinjen 22 går med 30 minuters turtäthet och linje 23 går varannan timme. Förortslinje 32 är främst avsedd för elever som sa till och från solan. Sträcan trafieras på vardagar med en tur in mot Västerås centrum på morgonen och fyra turer från staden på eftermiddagen. Tidövägen Figur 7.4. Karta som visar ommunal och privat ägd mar 538 VÄG Johannisbergsvägen Lövudden Ebacen Västerås stad är väghållare för flertalet av vägarna inom planområdet. Undantaget är de större genomfartsvägarna som Johannisbergsvägen (från orsningen Sjöhagsvägen och söder ut) och Tidövägen (från orsningen med Johannisbergsvägen och söder ut) som har statligt huvudmannasap, det vill säga söts och underhålls av Trafiveret. Ett antal mindre vägar med ensilt huvudmanasap finns ocså. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 35

Området genomorsas av ett antal huvudgator och strå som är utformade för att männisor enelt sa unna transportera sig i och genom staden samt för att underlätta snabba och enla transporter av gods till/ från versamheter inom planområdet. Huvudgatorna är dimensionerade för att lara höga trafiflöden och gaturummen an därför upplevas som stora och svåröverblicbara. Huvudgator som löper genom området i öst-västlig ritning utgörs av Köpingsvägen, Saltängsvägen/Hacstavägen samt Sjöhagsvägen och i nord-sydlig ritning av Västerleden/Söderleden, Västerleden Långängarna 2700 f/d Köpingsvägen532 1700 f/d Sälby 533 Järnbrusgatan Lundby Bäcby Tidövägen Lisjögatan Johannisbergsvägen och Djuphamnsvägen. Inom stadsdelen Sjöhagen finns ett väl utveclat system med loalgator. Loalgatorna är främst avsedd för trafi inom området och har vanligtvis ett smalare gaturum. Den södra delen av Hacsta och Johannisberg genomorsas av flera äldre landsvägar och mindre gårdsvägar som slingrar sig fram i landsapet. Flera av dessa vägar är mycet smala. Förändringar i vägnätet som redan idag är överensomna är avstängning av Saltängsvägen genom Hacsta (överförs till vartersmar) samt ny anslutning av väg Surahammarsvägen 3700 f/d Hammarby 11800 f/d 7200 f/d Köpingsvägen 1900 f/d 8900 f/d Johannisbergsvägen Stohagen Lövudden Annedal 7000 f/d Sjöhagsvägen Lögarängen 532 till Hacstavägen/Saltängsvägen. Avstängningen av Saltängsvägen innebär att en ny väg behöver anläggas som förbinder Johannisbergsvägen och Söderleden. Enligt avtal har staden förbundit sig att ny väg sa vara utbyggd inom två år efter det att ICA färdigställt sin nya lagerbyggnad inom planområdet. Vägen sa binda samman Söderleden med Johannisbergsvägen/ Sjöhagsvägen. I dagsläge finns ett ro/ro-läge i Östra hamnen, där uttransport av stora och tunga omponenter och masiner ser. Dispenstransporter till ro/ro-läget ställer extra rav på infrastruturen i staden vad gäller bärighet, bredd och höjd. Atuella transporter an vara 85 meter långa, 8 meter breda, 4,7 meter höga och/eller väga 1000 ton. Planer finns på att flytta ro/ro-läget från Östra hamnen till Djuphamnen i Västerås hamn. De dispenstransportstrå som finns och funtionerna i ro/ ro-läget måste då ersättas inom Djuphamnen i Västerås hamn. JÄRNVÄG Mälarbanan som passerar genom planområdet förbinder Västerås med Stocholm och Örebro. Mälarbanan trafieras av både persontåg och godståg. Det pågår flera projet som studerar möjligheten till förbättrad ommuniation med tåg i strået Oslo-Stocholm. En del i detta är utöad apacitet på järnvägen mellan Västerås och Stocholm respetive Örebro. För att möta detta behov utreds möjlig dragning av två nya järnvägsspår genom Västerås. Ett genomförande ligger långt fram i tiden. Framtagna sisser pear på att spåren bör ligga norr om nuvarande spår och påverar därmed inte maranvändningen inom planområdet. Figur 7.5. Karta som visar befintliga ommuniationer och trafimängder 538 Ebacen Bergslagspendeln, som sträcer sig mellan Ludvia och Kolbäc/Västerås via Mälarbanan, utgör en 36 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

Västerleden Köpingsvägen Sälby Järnbrusgatan Ny överlämningsbangård Bäcby Mälarbanan Lisjögatan Västerås ombiterminal Surahammarsvägen Västerås västra Sjöhagsvägen Västerås Västra. Rundspåret som ansluter till hamnen löper längs med ajen och har flera sidospår för lastning och lossning inom hamnområdet och angränsande fastigheter. Rundspåret orsar Sjöhagsvägen i plan i öster och under Sjöhagsvägen i väster. Inom Hacsta finns ocså Västerås ombiterminal (VKT) som är utpead som en del i risintresset för hamnen. Kombiterminalen nyttjas doc inte på grund av sin utformning och standard. Terminalversamhet ser inom hamnområdet och på annan ort. SJÖFART 532 533 Lundby Tidövägen Johannisbergsvägen Lövudden Västerås hamn betjänar både stora importföretag som tar in varor via hamnen samt versamheter och industrier i region som genererar gods som fratas ut via hamnen. Hamnen har tillstånd för maximalt 1300 fartygsanlöp per år samt tillstånd för godshantering upp till maximalt 3,3 miljoner ton per år. Västerås hamn har apacitet för att ta emot fler anlöp och större volymer med gods än vad som ser idag. Vid ombyggnation av slussen i Södertälje och muddring av farleden i Mälaren finns möjlighet för större fartyg och därmed ytterligare öade godsvolymer. Figur 7.6. Karta som visar befintliga järnvägsspår samt förslag till nya godsspår (blå strecad linje) Tenis försörjning vitig förbindelse för både godstrafi och persontrafi mellan bergslagen och Västerås. En åtgärdsvalsstudie har tagits fram av Trafiveret med syfte att förbättra infrastruturen och möte framtida behov för både godsoch persontransporter. I den norra delen av planområdet finns bangård Västerås Västra som delas i en norra och en södra del av Mälarbanan. På den norra delen finns en underhållsdepå för SJs tåg. Här utförs lätt underhåll och tågen är på depån maximalt ett dygn. Större underhållsåtgärder ser på annan plats. På den norra delen finns ocså viss godsuppställning, men inte av stor omfattning. Den södra delen används för godsrörelser och har stor betydelse för Västerås hamn då godståg an delas, sättas ihop och i övrigt hanteras för att unna omma till och från hamnen för att hämta/lämna gods. Godshanteringen hänger även start samman med godshanteringen i Hallsberg då Västerås Västra bangård och Hallsberg är ommunicerande ärl. Hamnen har ett omfattande järnvägsspårsystem som ansluter till Trafiverets spår via godsbangården, KRAFTLEDNINGAR Planområdet genomorsas i nord-sydlig och på flera platser i öst-västlig ritning av större luftburna raftledningar. Luftledningarna i öst-västlig ritning går dels utefter Mälarbanans södra sida dels utefter Sjöhagsvägens norra sida och väster ut mot Lundby yra och Tönsta. Förgreningar mot söder och norr finns. En marförlagd ledning finns på norra sidan av Sjöhagsvägen, sträcan Kapellbäcen - Västerås centrum. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 37

Svensa raftnät är ledningshavare för luftledning om 220V. Ledningen är en del i Svensa raftnäts stamnät. Vattenfall har en regionnätsabel och luftledning om 145V. Mälarenergi Elnät är ansvariga för distributionsnät inom planområdet om 20V, 10V och 0,4V samt nätstationer och 145V abel från raftvärmever bloc 7. Inom planområdet finns ocså några större transformatorstationer vila drivs av Mälarenergi Elnät och Vattenfall. VATTEN OCH AVLOPP Figur 7.7. Godshantering (Foto: Mälarhamnar) Vatten och avlopp är utbyggt inom planområdet. Gränsta oloniområde samt Johannisbergs flygfält har ett ensilt vatten- och avloppsnät som är anslutet till Mälarenergis nät. De båda områdena ligger utanför Mälarenergis versamhetsområde för VA. UPPVÄRMNING Fjärrvärme finns utbyggt till de delar inom planområdet som är exploaterat. Doc ej Gränsta oloniområde och Johannisbergs flygfält. Dagvatten I Vattenplan 2012-2021 har effetmål och åtgärder slagits fast för att uppnå god emis och eologis status i sjöar och vattendrag till år 2021 samt sära stadens vattenresurser. För att nå målen som är opplade till dagvattenhanteringen har en dagvattenpolicy och en dagvattenplan tagits fram. I dagvattenpolicyn finns ritvärden för årsmedelhalter definierade för föroreningar i dagvatten. Krav på rening finns om årsmedelhalten av föroreningen överstiger vissa risnivåer som beror av recipientens storle och var utsläppet ser. Västerås stads dagvattenpolicy och handlingsplan sa följas i den fortsatta planeringen. Området ligger inom Kapellbäcens avrinningsområde. Dagvatten från västra Västerås avvattnas via dien, ulvertar och bergtunnlar som leder till Kapellbäcen, som har sitt utflöde i Mälaren. Dagvattenbelastningen inom planområdet förväntas öa, då andelen hårdgjorda ytor inom Kapellbäcens avrinningsområde näst intill ommer att fördubblas. Kapellbäcen är ingen vattenföreomst som ingår i Vattenförvaltningen och bäcen har därför inga miljövalitetsnormer opplade till sig. Enligt Vattenmyndighetens lassning i vattendatabasen VISS (2015) så finns problem med miljögifter samt övergödning och syrefattiga förhållanden i recipienten, Mälaren. Den preliminära statusen för Mälaren Västerås hamnområdet är att den eologisa statusen är måttlig och emis ytvattenstatus uppnår ej god status (VISS, 2015). Förslag till miljövalitetsnorm till år 2027 är att en måttlig eologis status samt god emis ytvattenstatus sa uppnås. EXTREM NEDERBÖRD Stora områden som idag är planlagda som industriområden men inte är exploaterade ännu ligger inom utpeade lågpuntsområden med, enligt SMHIs analys, ett djup mellan 0,2-1 meter. Vid tillfällen med extrem nederbörd är det sannolit att vatten ommer bli stående i lågpunter om apaciteten i befintliga dagvattenanläggningar och marens förmåga att ta åt sig vatten inte är tillräclig. Vid tillfälle med extrem nederbörd är det troligt att dagvatten ommer bli stående i instängda områden centralt i Hacsta, inom Munboängen samt inom den yta som planläggs för muddermassor. DAGVATTENFÖRORENINGAR Kapellbäcens urbana avrinningsområde är mycet stort och det är ett område som släpper ut mycet föroreningar via dagvatten. Kapellbäcen belastas därför med stora mängder dagvatten som för med sig föroreningar och näringsämnen som transporteras vidare till Mälaren. För att minsa utsläppen av föroreningar via Kapellbäcen finns planer på att anlägga en vattenpar, förslagsvis i anslutning till Johannisbergs flygfält. Förorenat vatten sulle då unna avledas till vattenparen för rening innan det når Mälaren. Grönstrutur Stora delar av planområdet är redan ianspråtaget för versamheter och industriändamål vilet medfört att stora områden har hårdgjorts. Området utefter Lundbyvägen och väg 532 utgör ännu till stora delar av bruad åermar med varvarande åerholmar, sogslädda moränruggar, odlingsrösen och dien. 38 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

\ \ Mindre åerholmar, odlingsrösen, alléer och dien utgör landsapselement som är biotopsyddade (MB 7ap 11 ). För dien finns dessutom en strandsyddszon om 25 meter. Alléer finns mellan Hacstavägen och Mälarbanan, längs med Lundbyvägen, diret söder om Saltängsvägen och längs Johannisbergsvägen. Alléerna är mycet aratärssapande för gaturummen och området. Inom Saltängen och Munboängen växer det ocså mycet mistel i träden. Misteln är syddad genom artsyddsförordningen vilet innebär att det rävs dispens från länsstyrelsen för att fälla dessa träd, oavsett om maren är ianspråtagen eller ej. Västerleden \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Sälby Järnbrusgatan Bäcby Köpingsvägen Lisjögatan Surahammarsvägen Hammarby Stohagen Annedal Sjöhagsvägen Söder om Saltängvägen finns ett sogsparti med inslag av äldre och yngre ädellövsog. I området närmast Saltängsvägen står en grupp om sex större ear som är syddade som naturminnen. Den östra delen av sogspartiet inventerades av länsstyrelsen 2010 och det identifierades träd, främst sogse, som bedömdes som syddsvärda och värdefulla. Under 2015 lät Västerås stad utföra en inventering och analys av Eologisa samband för äldre tall- och ädellövträdsmiljöer i Västerås som en del av underlaget till revidering av grönstruturplan. I inventering ostaterades att detta sogsbestånd utgör en liten och isolerad del av ett mindre nätver av ädellövsträd. Området utgör doc en del av det mycet värdefulla rereationsstrå som peas ut i grönstruturplanen (2004) och som sammanbinder Gränsta och i förlängningen Lundbysogen med Johannisberg och Lövudden. Inom sogspartiet finns det ett antal välanvända stigar. Området omring Johannisbergs herrgård består av äldre ädellövsog med en hög andel gamla ear, men även andra ädellövträd som lind, lönn, as och alm. En stor del av almarna i området är doc döda och det föreommer död ved. I anslutning till Johannisberg finns ocså parartade områden med solitära ädellövträd, frutträd och blommande busar. 532 533 Lundby Området är upptaget i Naturvårdsplan för Västmanland 2015. Länsstyrelsen har som ansprå angivit bevarande av ädellövsvegetation. Strandmiljön intill Kapellbäcen mellan Saltängsvägen och Sjöhagsvägen består av tät sog med en betydande andel död ved och ett naturminnesmärt träd. Biotoperna längs vattendraget är varierande och ur naturvårdssynpunt mycet intressanta och ger sydd och födosösmöjligheter för fåglar. Tidövägen Figur 7.8. Karta som visar ända fornlämningar och ulturmiljövärden 538 Bortsett från den ovan besrivna nätveret med ädellövssog så finns det inga naturliga länar eller spridningsorridorer som är bra eller lämpliga för den biologisa mångfalden inom området. Kulturmiljö Johannisbergsvägen Lövudden Ebacen Planområdets västra och södra del ingår i miljöhänsynsområdet Dingtuna-Lundby yrbyar Området ännetecnas som ett omväxlande storjordbruslandsap med sogslädda moränholmar FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 39

och odlingsrösen. Det äldre vägnätet är välbevarat med smala roiga vägar som löper från moränholme till moränholme. Saltängsvägen är en del av landets absolut äldsta vägnät. De fornlämningar som finns ring den visar att vägen fanns redan på 900-talet. Tydligast vittnar runstenarna vid Kapellbäcen och St:a Gertruds apell om detta. Saltängsvägen utgjorde den västra infarten till Västerås och apellet byggdes för att vägfarare sulle unna be om en trygg vidare färd väster ut. Området ring Lundby yra är lassat som område av särsilt värde i ulturminnesvårdsprogrammet. Lundby yra är på tidstypist manér placerad mitt i socnen och har sedan 1100-talet utgjort socencentrum. Socencentrumet förstärtes genom att solan placerades intill yran. Solhuset som idag är ombyggt till bostäder är typist för det sena 1800-talets träaritetur. Intill yran finns ocså en prästgård med visthusbod från 1800-talet. Värdefulla bebyggelsemiljöer som peas ut i ulturminnesvårdsprogrammet är ocså Ösby och Krista inom planområdet samt Tönsta strax utanför planområdet. Gårdarna är redan på 1700-talet lagda i de lägen där de återfinns idag. I hamnområdet finns resterna efter St:a Gertruds apell från 1400-talet. Inom hamnområdet finns även några få äldre industribyggnader, framför allt det gamla slateriet, som har ett ulturhistorist värde. Johanisbergs herrgård är en varstående del av ett större godsomplex. Den första gården på platsen etablerades i mitten av 1500-talet och var en av Gustav Vasas ungsladugårdar. Dessa sulle fungera som mönstergård för det dåtida moderna lantbruet. Den nuvarande byggnaden, som är ritad av Carl Johan Cronstedt på 1760-talet, har i ällaren rester av den äldre byggnaden. Den nuvarande byggnaden är ett bra exempel på 1700-talets herrgårdsaritetur. Västerås är rit på fornlämningar och det är stor sannolihet att det finns oända lämningar i de marområden som ännu inte tagits i ansprå. Areologis utredning och förundersöning ommer att rävas inom de delar som ännu inte har utretts och som planeras tas i ansprå och exploateras. Riser och störningar FARLIGT GODSTRANSPORTER Transporter av farligt gods föreommer i och till området på väg, järnväg och med fartyg. Transporter med farligt gods är tillåtet på E18, Väg 56, väg 66, Vasagatan samt Norrleden (mellan väg 66 och väg 632 mot Serie). Dessa utgör primär väg för farligt godstransporter. Seundär väg för farligt gods på väg är bland annat Surahammarsvägen, Sjöhagsvägen, Johannisbergsvägen, Västerleden, Söderleden och Saltängsvägen. Intill farligt godsleder finns restritionszoner, som begränsar hur maren får användas och exploateras. Zon A omfattar en bebyggelsefri zon medan zon B omfattar ett syddsanalysområde. Avstånd C anger ett syddsavstånd utanför vilet inga särsilda åtgärder behöver vidtas, med undantag för bebyggelse ring E18 där risbedömningsområdet har utöats (zon D). GATUTYP ZON A NY BEBYGGELSE ZON B ZON C ZON D Bbebyggelsefritt Syddsanalys Syddsavstånd Risbedömning Industrigata 0-20 m 20-40 m 40 m X Stadsgata 0-40 m 40-100 m 100 m X E18 0-40 m 40-100 m 100 m 100-200 m Figur 7.9. Tabell som visar restritionszoner ring farligt godsleder Mälardalens brand och räddningsförbund har tagit fram en vägledning för ändrad maranvändning intill järnväg, med avseende på transporter med farligt gods på järnväg och ris för urspårning. Vägledningen sa följas i fortsatt planering. RISKER KOPPLADE TILL VERKSAMHETER Det föreommer flera versamheter inom planområdet som hanterar och förvarar betydande mängder brandfarlig vätsa. De som bedöms som farliga versamheter är bland annat KVV, Mälarhamnar AB, ICA, Bodycote, befintlig rangerbangård på Västerås Västra samt gasol- och oljehamnsområdet med OKQ8:s oljedepå, Preem:s gasolomlastning, Hjelmco, Nynäs med flera. Oljehamnen är dessutom lassad som ett rislass 1 område. Planområdet innehåller således ett flertal risällor som an påvera männisor och miljön. I samband med upprättande av detaljplaner inom eller angränsande planområdet rävs att risutredning upprättas där det framgår om det är lämpligt att anlägga angiven bebyggelse i planområdet med tane på omgivningens risprofil, hur befintlig och planerad versamhet påveras av omgivande risällor samt vila säerhetsåtgärder som behöver vidtas i planområdet. 40 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67

MARKFÖRORENINGAR Genom åren har det inom Sjöhagen, Saltängen, Munboängen och Hamnen funnits flera olia typer av industriversamheter som har bidragit till att maren i vissa delar är förorenad. Inom Sjöhagen har det bland annat bedrivits oljeversamhet sedan 40-talet och därför finns ris för oljeföroreningar inom delar av området. Inom Sjöhagen och Munboängen finns ocså många mindre versamheter som under åren har påverat miljön negativt då föroreningar tillsammans med dagvattnet släppts ut i Kapellbäcen som i sin tur mynnar i hamnbassängen. Sedimentet i hamnbassängen är följatligen påverad. Hacsta och Lundby har under lång tid utgjorts av och utgör i vissa delar än idag av åermar. Den nordöstra delen av Hacsta, närmast Mälarbanan och Saltängen, togs i ansprå för versamheter under 70-talet. I områden som utgörs av eller har utgjorts av åermar och först på senare tid tagits i ansprå för versamheter är det mindre ris för marföroreningar. Bedömning av ris för föroreningar behöver göras utifrån versamhetens art och omfattning. På vänstra sidan om Johannisbergsvägen ommer en anläggningsyta för hamnversamhet och logisti att byggas. Vid ordningsställandet av anläggningsytan inför framtida exploatering används normalt uppbyggnad med rossmaterial och därefter förstärningslager och bärlager. Vid anläggandet av området an det finnas möjlighet att i stället för att öpa in bergross och andra anläggningsmassor nyttiggöra de muddermassor som uppstår i samband med den planerade muddringen av Västerås hamn som onstrutionsmaterial. Västerleden 532 Sälby 533 Lundby Bäcby Köpingsvägen Hantering, behandling och nyttiggörandet av muddermassorna som onstrutionsmaterial besrivs ingående i den tillståndsansöan med tillhörande miljöonsevensbesrivning som Västerås stad lämnat in till mar- och miljödomstolen. (april 2016). ÖVERSVÄMNING OCH HÖGA VATTENSTÅND (SKYFALL) Med hänsyn till risen för översvämning bör lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren vara ovan 2,7 meter (RH2000) för ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfuntioner av betydande vit Järnbrusgatan Tidövägen Lisjögatan Surahammarsvägen Hammarby Figur 7.10. Karta som visar farligt godsleder samt risällor 538 Johannisbergsvägen Stohagen Lövudden Ebacen Annedal Sjöhagsvägen och ovan 1,5 meter (RH2000) för enstaa byggnader av lägre värde. Utsatta områden för översvämning vid höga vattenflöden, inom planområdet, är främst Lövudden, Västerås hamn (olajen och gamla tippområdet) och i området vid Kraftvärmeveret, Panna 5. BULLER, LUKT, STOFT OCH VIBRATIONER Bullerstörningar i olia former an uppomma i samband med industriversamheter, dels från själva versamheten dels från transporter. Inom planområdet finns ett stort FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR VÄSTERÅS HAMN OCH HACKSTA, FÖP 67 41