Elbesiktningar för ett säkrare samhälle
Om Brandskyddsföreningen Elektriska Nämnden Historia Samarbetet mellan försäkringsbolagen började redan år 1925, med bildandet av Brandförsäkringsanstalternas Elektriska Nämnd och samtidigt undertecknades den första överenskommelsen gällande revisionsbesiktning av elanläggningar. Överenskommelsen ingicks mellan Elektriska Nämnden och ett 50-tal svenska och utländska försäkringsbolag. Syfte och uppdrag Elektriska Nämndens uppdrag är att förebygga person- och egendomsskador som kan uppstå på grund av el samt att reducera konsekvenserna vid driftavbrott. Försäkringsbolag, svenska och utländska, som tecknar egendomsförsäkringar för företag-, fastighet- och lantbruksförsäkring har avtal med Brandskyddsföreningens Elektriska Nämnd. Elektriska Nämnden administrerar och ansvarar för att den nationella besiktningsverksamheten följer de rutiner som är avtalade. De gäller bevakning att besiktningsuppdrag genomförs inom rätta tidsintervaller och att upptagna besiktningsanmärkningar rättas i tid. Besiktningsverksamhetens syfte är att minska försäkringsbolagens risktagande gällande elrelaterade bränder, skador och produktionsstopp. Detta arbete har visat sig vara mycket framgångsrikt och är en svensk modell som inte har någon motsvarighet i världen. Tack vare det kontinuerliga besiktningsarbetet har elrelaterade bränder minskat genom tiden från 30 procent ner till cirka 10 procent inom industri- och företagssektorn. Utskott med tydliga ansvarsområden Verksamheten leds av en styrelse genom tre utskott, Auktorisationsutskottet, Försäkringsutskottet och Tekniska utskottet. Styrelsens ordförande är Elsäkerhetsverkets generaldirektör. Övriga ledamöter representerar försäkringsbolagen, Svenskt Näringsliv (försäkringstagarna), Brandskyddsföreningen samt besiktningsföretagen. Försäkringsutskottet tar fram kriterier för när en byggnad eller verksamhet är besiktningspliktig och i vilken omfattning besiktning ska utföras. I Försäkringsutskottet ingår samhällets samlade intresse i försäkringsfrågor, Staten (Kammarkollegiet), industri- och kommuncaptivebolag samt försäkringsbranschen genom If Skadeförsäkring, Länsförsäkringar, Trygg Hansa samt Zürich Insurance. Tekniska utskottet sköter alla tekniska frågor och beslutar om innehållet i besiktningsingenjörernas vidareutbildning. Tekniska utskottet representeras av den svenska elbranschen genom myndigheten (Elsäkerhetsverket), SEK Svensk Elstandard, Installationsföretagen (IN), Föreningen för industriell elteknik (FIE) och besiktningsingenjörsföreningen. Auktorisationsutskottet fattar beslut om auktorisation av besiktningsingenjörer och ansvarar för besiktningsingenjörernas utbildningar. I utskottet sitter ordförande, som utses av styrelsen, handläggare auktorisationsärenden (sekreterare) och kanslichefen för Elektriska Nämnden. ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 2
När krävs revisionsbesiktning? Försäkringsbolagen ställer krav på revisionsbesiktning då antingen det försäkrade byggnadsvärdet eller den försäkrade verksamheten uppnår de styrande egendomsbeloppen som finns redovisade i Elektriska Nämndens anvisning F200. Beloppsgränserna är differentierade beroende på typ av verksamhet. Försäkringsbolagen kan anmäla objekt som har ett lägre försäkringsvärde om de finner skäl till detta. Många anläggningsägare anmäler på eget initiativ objekt som inte uppnår värdet för besiktningsplikt till Elektriska Nämndens besiktningsrutin. Detta för att inte skapa egna administrativa rutiner för att leva upp till myndighetens krav på särskild kontroll enligt ELSÄK-FS 2008:3. Vem får utföra revisionsbesiktning? Besiktningsuppdrag får endast utföras av Elektriska Nämndens auktoriserade besiktningsingenjörer. För auktorisation krävs lägst gymnasieutbildning motsvarande minst 4-årig elkraftteknisk linje samt minst 5 års mångsidig praktiktid på industriella starkströmsanläggningar. Anledning till den grundläggande utbildningsnivån är att besiktningsingenjörer ska ha den faktiska sakkunskapen i det specifika ämnet på en ingenjörsmässig nivå och att utbildningen ska ha gett ett ingenjörsmässigt tänkande med en kritisk och analytiska förmåga. Elektriska Nämnden har på uppdrag av försäkringsbolagen ett stort ansvar att utföra kvalitetsinriktade elrevisionsbesiktningar. Det är därför av stor vikt att Elektriska Nämndens besiktningsingenjörer har en hög kunskapsnivå för sitt yrkesutövande. ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 3
Innan det praktiska besiktningsarbetet får påbörjas ska en fem dagars intern grundutbildning genomföras. Inom det första verksamhetsåret ska även en två dagars internutbildning ske. Därefter genomförs årligen en 1-dags vidareutbildning för kompetenshöjning. Utbildningen är obligatorisk för att upprätthålla auktorisationen. För att kvalitetssäkra besiktningsverksamheten sker fortlöpande kvalitetsuppföljning av besiktningsuppdrag och besiktningsingenjörer. Besiktningsingenjören ska ha en hög yrkeskompetens i sitt utövande och får inte försätta sig i någon form av jävsituation eller beroendeställning med sin uppdragsgivare. Överträdelser av detta kan resultera i ett återkallande av auktorisationen. Situationer enligt ovan kan vara besiktning av elinstallationer som besiktningsingenjören själv eller dennes företag utfört. Alternativt besiktningsuppdrag på objekt där besiktningsingenjören själv eller dennes företag senast har projekterat elanläggningen. Besiktningsverksamheten I besiktningsverksamheten ingår cirka 80 försäkringsbolag och drygt 200 auktoriserade besiktningsingenjörer. Elektriska Nämnden utför över 13 000 besiktningsuppdrag per år och i det webbaserade objektregistret finns närmare 50 000 besiktningspliktiga objekt. Elektriska Nämnden ansvarar för administrationen av besiktningsuppdragen men har ingen del i den affärsmässiga relationen som tecknas mellan besiktningsföretag och försäkringstagare. Objektkategorier som revisionsbesiktigas är handel, lager, industri, produktionsverksamheter för el/värme/ vatten/livsmedel/sopor/avlopp, hotell, skolor, vårdanläggningar, kyrkor, lantbruk, handelsträdgårdar, kontorsbyggnader samt bostadsfastigheter med kommersiell verksamhet. Dock inte privata boendeformer. 95 procent av objekten har 3-årigt besiktningsintervall. I ett egenutvecklat och webbaserat objektregister sker all handläggning av besiktningsuppdragen. Registret har mer än 32 000 användarkonton. ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 4
Termografering Sedan 2012 ingår termografering vid revisionsbesiktning Omfattning av termografering vid revisionsbesiktning ska ske utefter en fackmannamässig bedömning. Denna bedömning utförs av besiktningsingenjören. Generellt sett kan man säga att där termografering är möjlig ska det genomföras. Ställverk, centraler, apparatskåp, kablage men även enskilda apparater kan vara föremål för termografering. Mätningen är en allmän kontroll som genomförs med reservation för att inte störa driften eller utsätta besiktningsingenjören för fara. Endast mätresultat som indikerar ett fel ska rapporteras i EN-protokollet. Mätningen ska inte jämföras med termograferingsuppdrag som utförs av certifierad termograför vilket har högre krav på genomföranderutiner, kamerautrustning och dokumentation. ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 5
Försäkringsbolagens krav och rekommendationer Utöver Elsäkerhetsverket och SEK Svensk Elstandards regelverk på hur elinstallationer ska vara utförda ställer försäkringsbolagen via Elektriska Nämnden ytterligare krav. Vissa av dessa krav gäller även retroaktivt. Exempel på krav från försäkringsbolagen är att 3-fasuttag och 1-fasuttag i kombination (kombiuttag) ska skyddas via ett 3-poligt skydd, till exempel dvärgbrytare. För elinstallationer utförda senare än 2012-02-08, inom jordbrukets produktionsbyggnader, ska installationer vara utförda i enlighet med kraven i Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet. För fullständig information om försäkringsbolagens skärpta krav kontaktas Elektriska Nämnden. Fördelar med revisionsbesiktning Sveriges besiktningsverksamhet är unik i världen och visar att den svenska modellen betalar sig i ökad driftsäkerhet och minskade brandskadekostnader inom företags- och fastighetssektorn. En brand ger oftast förödande konsekvenser. För ett företag kan det innebära nedläggning på grund av att företagets kunder väljer nya leverantörer. Nedläggningar innebär färre arbetstillfällen och minskade skatteintäkter för kommunen. För industrin är driftstopp oftast väldigt kostsamt. Fel och brister som upptäcks vid revisionsbesiktning åtgärdas vid lämpliga underhållsstopp och bidrar därmed till en ökad driftsäkerhet. Förutom ökad säkerhet mot brand och driftavbrott ger revisionsbesiktningen en högre personsäkerhet. För t ex en kommun ger detta en trygghet för både personal och elever. Detta ger även trygghet för allmänheten i offentliga lokaler. Med revisionsbesiktning uppfyller även innehavaren myndigheternas krav på särskild kontroll enligt ELSÄK-FS 2008:3. Revisionsbesiktning förhindrar bränder och minskar risken för personskador, maskinskador och driftavbrott ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 6
Ladda gärna ner våra faktablad! 2/2016 Faktablad 2016-02-10 Potentialutjämning - Kabelstege Sedan Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utgåva 2 utkom, delas potentialutjämning upp i två delar, nämligen skyddsutjämning och funktionsutjämning. Skyddsutjämning utförs av säkerhetsskäl medan funktionsutjämning utförs av andra skäl än säkerhet t.ex. för att fastställa en viss funktion. Att utföra skyddsutjämning av kabelstegar är sällan nödvändigt. I princip blir det enbart aktuellt om kabelstegen:är nedgrävd i mark och kommer in i byggnaden utifrån eller om nr d 15-0la6kt 10ab kabelstegen monterad i utrymmen med explosiv atmosfär. I dessa få fall, då Faär 20 skyddsutjämning av kabelstege behöver utföras, ska ledaren vara märkt med färgkombinationen grönt och gult. Seriejordning är inte tillåten, det vill säga kabelstegen får inte användas som skyddsutjämningsledare. mt are sa EN-led tning P e d n utrus utgåe ing av Prodi ukktioonsenpheptenlings re gång Anslutn E-ledå a P N- och n nden äm enainnge örsk sftri ddek dsnkyel d frå laan abbr kta Fask en Sven 3/2010 triska Nämnd Elek N PE Seriejordning är inte tillåten vid skyddsutjämning av kabelstege. PEN 4/2 Seriejordning är tillåten vid funktionsutjämning av kabelstege. 01S0v efn Ele askktaabblara ktris k a d n d sk y Näm dd nde sföre nin n gen Funktionsutjämning av kabelstegar är dock vanligare. Det görs i sammanhang då man vill undvika en störningsrisk pga potentialskillnader till kabelstegen t ex på sjukhus och processindustrier. En funktionsutjämningsledare får inte vara märkt med färgkombinationen grönt och gult. Seriejordning är tillåten, det vill säga att kabelstegen får utnyttjas som funktionsutjämningsledare. 2 Kom biut tag 4b 3-fa å s gån g Är potentialutjämningen av kabelstegar utförda efter 2010-04-01 och inte är utförd enligt ovan EJ 3b angivna anvisningar ska det revisionsbesiktning skrivas som en anmärkning i EN-protokoll vid 3a på åtgärdande). och kategoriseras med en (Krav 1 3:a. Som ett alternativt åtgärdande kan försäkringstagaren genom en dokumenterad riskbedömning åberopa avvikelser från SS 436 40 00. 4a /1-f Pro as nh duk tion se eten 2F0a1kta 0-b1la 1d-0nr: 9 Elektriska Nämnden ger ut faktablad vid: tydliggörande av regelverken feltolkningar av regelverken avsaknad av regelverk behov av klargörande till besiktningsingenjör/försäkringstagare specifika krav från försäkringsgivare Faktabladen finns att ladda ner på www.elektriskanamnden.nu ELBESIKTNINGAR FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE 7
Har du frågor om denna publikation är du välkommen att kontakta: Jan Berggren, Affärsområdesansvarig Besiktning Frank Johansson, Ordförande Elektriska Nämndens tekniska utskott Kontaktuppgifter till Brandskyddsföreningen Elektriska Nämnden: www.elektriskanamnden.nu Tel: 08-588 474 00 Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen är ett ledande kunskapscentrum som ökar framtidens brandsäkerhet och minskar samhällets skadekostnader. Brandskyddsföreningen driver också affärsverksamhet inom bland annat utbildning, förlag, restvärderäddning, brand- och säkerhetscertifiering och brandforskning.