BRP+ Reglab lärprojekt 2018, workshop 4 20181206
BRP+ lärprojekt 2018 Workshop 4 10.00 Välkommen! 10.15 Varför bredare mått? 10.35 BRP+: bakgrund, uppbyggnad, analys 11.00 Att använda BRP+ (1) 12.15 Lunch 13.00 Att använda BRP+ (2) 14.15 Fika 14.30 Hur går vi vidare med BRP+? I den egna organisationen tillsammans? 15.30 Avslutning
Varför bredare mått? Fredrik NG Andersson, Lunds Universitet https://www.youtube.com/watch?v=wruon1nzkby
BRP+ Bakgrund, uppbyggnad, analys
BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt. Robert Kennedy, 1968
MÅL 17:19 Till 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP
Svagt samband mellan BRP och livskvalitet 80 70 LIVSKVALITET (HÄR OCH NU) 60 50 40 R² = 0,0039 30 11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5 BRP PER CAPITA (LOG) A1 Storstäder B3 Större stad B5 Lågpendlingskommun nära större stad C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C9 Landsbygdskommun med besöksnäring Trendlinje A2 Pendlingskommun nära storstad B4 Pendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort C8 Landsbygdskommun
Högst livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad T11. SOCIALA RELATIONER T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS T9. HÄLSA T7. BOSTAD T6. ARBETE OCH LÖNER T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER T3. MILJÖKVALITET T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET
Livskvaliteten har ökat T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET T3. MILJÖKVALITET T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET T6. ARBETE OCH LÖNER T7. BOSTAD T9. HÄLSA T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS T11. SOCIALA RELATIONER 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 5 år tillbaka Senaste året
men skillnaderna har också ökat 70 60 50 40 30 20 10 0 Livskvalitet 5 år tillbaka Livskvalitet senaste året
Kvinnor har högre livskvalitet T1. Medborgarengemang och demokratisk delaktighet T2. Trygghet och säkerhet T3. Miljökvalitet T4. Tillgänglighet till tjänster T5. Inkomst och förmögenhet T6. Arbete T7. Bostad T9. Hälsa T10. Utbildning och kompetens T11. Sociala relationer 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kvinnor
och bättre framtidsutsikter 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0-20 F1. NATURKAPITAL F4. SOCIALT KAPITAL -20-40 -40-60 F2. EKONOMISKT KAPITAL F3. HUMANKAPITAL -60-80 Män Positivt Kvinnor Positivt Män Negativt Kvinnor Negativt -80
Framtidskapitalet störst i pendlingskommuner, minst i staden F1. NATURKAPITAL+ F2. EKONOMISKT KAPITAL+ F3. HUMANKAPITAL+ F4. SOCIALT KAPITAL+ F1. NATURKAPITAL- F2. EKONOMISKT KAPITAL- F3. HUMANKAPITAL- F4. SOCIALT KAPITAL-
Framtidskapitalet har ökat de senaste fem åren 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0-20 F1. NATURKAPITAL F4. SOCIALT KAPITAL -20-40 -40-60 F2. EKONOMISKT KAPITAL F3. HUMANKAPITAL -60-80 5 år tillbaka Positivt Senaste året Positivt 5 år tillbaka Negativt Senaste året Negativt -80
Slutsatser Svagt samband mellan BRP och livskvalitet - tillväxtstrategier inte enda lösningen Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter Livskvaliteten och framtidskapitalet har ökat över tid
Att använda BRP+ Regionala exempel
Västra Götalandsregionen Karin Althoff
Vilka bud ger BRP+ om Mellerud? Karin Althoff Google.com/maps
Livskvalitet Mellerud Pendlingskommun nära mindre tätort
Andel med lågt socialt deltagande. Styrkorsociala relationer Två indikatorer: - Andel med lågt socialt deltagande - Andelen unga som varken arbetar eller studerar Källa: Folkhälsomyndigheten Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Källa: MUCF
Sysselsättningsgrad, födda utanför Europa Svagheterarbete och löner Fyra indikatorer - Sysselsättningsgrad, födda utanför Europa - Kvinnors andel av lönesumman - Matchningsgrad - Arbetslöshet Sysselsättningsgrad, födda utanför Europa, 2003-2015 Arbetslöshet Källa: SCB Källa: SCB
Region Dalarna Peter Möller
Industrin i Dalarna Attraktivitet och kompetensförsörjning
Här sticker industrikommunerna ut negativt. Inte bra.
Könsfördelning gymnasieantagna i Dalarna år 2018 Industritekniska programmet El- och energiprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet Fordons- och transportprogrammet Introduktionsprogram Ekonomiprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Humanistiska programmet Hantverksprogrammet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Elevantagningen, Region Dalarna Bearbetning av Peter Möller, Region Dalarna Tjejer Killar Jämställt
Kvinnors andel av lönesumman (arbetskommun) 43,5 43 42,5 42 41,5 41 totalt - totalt - totalt - 00 Riket totalt - totalt - totalt - 20 Dalarnas län 40,5 40 39,5 39 38,5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kvinnors andel av lönesumman (arbetskommun) 50 48 46 44 42 40 38 36 totalt - totalt - totalt - 00 Riket totalt - totalt - totalt - 20 Dalarnas län totalt - totalt - totalt - 2029 Leksand totalt - totalt - totalt - 2031 Rättvik totalt - totalt - totalt - 2080 Falun totalt - totalt - totalt - 2081 Borlänge totalt - totalt - totalt - 2084 Avesta totalt - totalt - totalt - 2085 Ludvika 34 32 30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Region Värmland Sara Johansson Sandra Svennberg
Kommunala skillnader i Värmland Hemläxa, BRP+ Analys, 6 december 2018
BRP+ KOMMUNALA SKILLNADER I VÄRMLAND Öst Livskvalitet Temaområde Hagfors Filipstad Torsby Sunne Arvika Årjäng Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet Väst Indikatorer Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Medianlön Trygghet och säkerhet Miljökvalitet Tillgänglighet till tjänster Inkomst och förmögenhet Arbete och löner Mycket positivt Positivt Neutralt Negativt Mycket negativt Bostad Hälsa Utbildning och kompetens Sociala relationer
BRP+ KOMMUNALA SKILLNADER I VÄRMLAND Framtidskapital Öst Väst Temaområde Hagfors Filipstad Torsby Sunne Arvika Årjäng Naturkapital + Indikatorer Arbetsskador Självmord Utan arbete 12 mån Utan arbete 24 mån Riskkonsumtion av alkohol Röker dagligen Fallolyckor +65 år Naturkapital - Mycket positivt Ekonomiskt kapital + Positivt Ekonomiskt kapital - Neutralt Humankapital + Negativt Humankapital - Mycket negativt Socialt kapital + Socialt kapital -
BRP+ KOMMUNALA SKILLNADER I VÄRMLAND Sammanfattning
Region Värmland är en regional utvecklingsorganisation. Vi skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt i Värmland.
Region Östergötland Styrbjörn Holmberg
Boråsregionen Karin Björklind Umeå kommun Josefina Rosenlöv
Region Gävleborg Emma Mårtensson
Gävleborg är tryggt och säkert enligt BRP+ Betyder goda förutsättningar för trygghet och säkerhet att befolkningen känner sig trygg? Indexvärde 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trygghet och säkerhet Kvinnor Män Jämtland Gävleborg Dalarna Blekinge Norrbotten Kalmar Värmland Stockholm Södermanland Kronoberg Gotland Västra Götaland Sverige Jönköping Uppsala Västerbotten Östergötland Halland Västernorrland Örebro Västmanland Skåne Andel i procent (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 22 4 4 Avstått från att gå ut pga rädsla, HLV 2013-2016 24 26 27 29 29 Män Kvinnor 31 31 32 32 35 32 35 34 6 6 6 6 6 7 8 8 7 10 8 9 39 5 35 36 36 38 42 41 9 10 9 10 8 43 11 14 Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Dalarna Västernorrland Kalmar Värmland Uppsala Halland Kronoberg Blekinge Sverige Stockholm Jönköping Västra Götaland Östergötland Gävleborg Södermanland Örebro Skåne Västmanland Län (sorterade från högsta till lägsta värde för samtliga) Län (sorterade från lägsta till högsta värde för samtliga)
Örebro län Carina Persson Katarina Viberg Hedman
KVINNOR Andel som mår bra I index för Hälsa saknas upplevd hälsa. För att kompensera för detta presenteras här andel med gott självskattat allmänt hälsotillstånd. Materialet är hämtat från undersökningen Liv & hälsa 2012 och 2017. Totalt i länet har andelen som mår bra minskat bland kvinnorna mellan 2014-2017. Bland männen har ingen förändring skett. Örebro Hallsberg Askersund Örebro län Lekeberg Laxå Ljusnarsberg Kumla Degerfors Hällefors Nora Lindesberg Karlskoga Örebro Ljusnarsberg Kumla Hallsberg Örebro län Lindesberg Lekeberg Karlskoga Nora Hällefors Laxå Degerfors Askersund 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2017 2012 MÄN 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2017 2012
KVINNOR Laxå Lindesberg Karlskoga Hallsberg Askersund Lekeberg Nora Örebro Generellt har index för hälsan förbättrats de senaste 5 åren, framförallt bland kvinnorna i vissa kommuner. Bland männen ses en minskning i Örebro, Hallsberg och framförallt Ljusnarsberg. Hällefors Riket Örebro län Degerfors Kumla Ljusnarsberg 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Män har sämre poäng än vad kvinnor har. Bland männen är det fler kommuner som fått ett försämrat resultat jämfört med tidigare. Bl.a. Askersund, Lekeberg, Laxå och Ljusnarsberg Nora Lindesberg Askersund Karlskoga Lekeberg Kumla Degerfors Örebro län Riket Laxå Örebro Hällefors Hallsberg Ljusnarsberg Nuläge MÄN 5 år sedan 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Nuläge 5 år sedan
Region Uppsala Anders Bergquist
Knivsta Toppat Focus kommunranking Snabbast växande i landet Allmänt välmående kommun Tema T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T9 T10 T11 Text Medborgarengagemang Trygghet och säkerhet Miljökvalitet Tillgänglighet till tjänster Inkomst och förmögenhet Arbete och löner Bostad Hälsa Utbildning och kompetens Sociala relationer
Region Jönköpings län Ola Olsson
Humankapital+ -Hur ser det egentligen ut? Analys av befintlig ranking Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
BRP+ Indexvärde F3 Humankapital+ Djupanalys av 2 kommuner i Jönköpings län Humankapital+ Vaggeryd (B5 Lågpendlingskommun nära större stad) Vetlanda (C8 Landsbygdskommun) Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Redovisat indexvärde (ranking) i slutfil Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Är statistiken relevant för denna indikator? Humankapital enligt Wikipedia: Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, även hälsa räknas in ibland. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv så börjar humankapitalet att formas genom den formella skolutbildningen och fortsätter sedan genom livet som ett livslångt lärande. All erfarenhet har ett värde. Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Ingående aspekter och mätetal Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Det behöver alltså tillföras andra mätetal för att få fram en mer realistisk bild av kommunernas humankapital Rankas kommunerna efter T 10 (Formell utbildning, högskoleutbildade av befolkningen 30-39 år), hamnar Vetlanda på placering 4 av 40 och Vaggeryd på placering 7 av 35 i sin kommungrupp. Alltså ingen större påverkan av resultatet inom humankapital+. Ranking utifrån nya mätetal T 10 (Andel högskoleutbildade av befolkningen 30-39 år) Befolkningens studiedeltagande Andel högutbildade (minst 3 års eftergymnasial utb.) av befolkningen 25-64 år Andel företagare Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Ursprungligt indexvärde Humankapital+ C8 Landsbygdskommun 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0685 Vetlanda 1737 Torsby 1766 Sunne 2462 Vilhelmina 2062 Mora 1784 Arvika 2518 Övertorneå 2422 Sorsele 2514 Kalix 1765 Årjäng 2510 Jokkmokk 1460 Bengtsfors 2425 Dorotea 1782 Filipstad 0662 Gislaved 1492 Åmål 1783 Hagfors 2417 Norsjö 2583 Haparanda 2505 Arvidsjaur 0884 Vimmerby 1863 Hällefors 2183 Bollnäs 2283 Sollefteå 2418 Malå 2521 Pajala 2182 Söderhamn 2085 Ludvika 2313 Strömsund 2161 Ljusdal 2121 Ovanåker 2481 Lycksele 2303 Ragunda 2260 Ånge 2513 Överkalix 1438 Dals-Ed 2282 Kramfors 2463 Åsele 2021 Vansbro 2523 Gällivare Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Nytt indexvärde Humankapital+ C8 Landsbygdskommun (Lägst värde = bäst) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2510 Jokkmokk 1766 Sunne 2283 Sollefteå 1492 Åmål 2183 Bollnäs 2463 Åsele 2085 Ludvika 2062 Mora 0685 Vetlanda 0884 Vimmerby 1784 Arvika 2422 Sorsele 1460 Bengtsfors 2313 Strömsund 2481 Lycksele 2417 Norsjö 2518 Övertorneå 2161 Ljusdal 2514 Kalix 1438 Dals-Ed 2282 Kramfors 2182 Söderhamn 2121 Ovanåker 2505 Arvidsjaur 2521 Pajala 2462 Vilhelmina 1737 Torsby 0662 Gislaved 2513 Överkalix 2523 Gällivare 2303 Ragunda 2425 Dorotea 1863 Hällefors 2260 Ånge 2418 Malå 2583 Haparanda 1765 Årjäng 2021 Vansbro 1782 Filipstad 1783 Hagfors Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Ursprungligt indexvärde Humankapital+ B5 Lågpendlingskommun när större stad 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1452 Tranemo 0665 Vaggeryd 2404 Vindeln 1466 Herrljunga 1885 Lindesberg 1491 Ulricehamn 0763 Tingsryd 0562 Finspång 1882 Askersund 1781 Kristinehamn 1785 Säffle 1983 Köping 0760 Uppvidinge 0381 Enköping 1484 Lysekil 0583 Motala 0482 Flen 0687 Tranås 0513 Kinda 2181 Sandviken 1485 Uddevalla 2326 Berg 0382 Östhammar 2305 Bräcke 1315 Hylte 1762 Munkfors 2104 Hofors 0563 Valdemarsvik 0682 Nässjö 2101 Ockelbo 1981 Sala 2560 Älvsbyn 2409 Robertsfors 2582 Boden 1860 Laxå Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Nytt indexvärde Humankapital+ B5 Lågpendlingskommun nära större stad (Lägst värde = bäst) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1485 Uddevalla 0381 Enköping 0513 Kinda 2404 Vindeln 1484 Lysekil 2582 Boden 0583 Motala 1491 Ulricehamn 0682 Nässjö 1981 Sala 1781 Kristinehamn 2181 Sandviken 2305 Bräcke 2409 Robertsfors 0687 Tranås 0665 Vaggeryd 0763 Tingsryd 0482 Flen 1466 Herrljunga 2326 Berg 1885 Lindesberg 1452 Tranemo 1785 Säffle 1983 Köping 0760 Uppvidinge 0562 Finspång 0563 Valdemarsvik 1315 Hylte 0382 Östhammar 2101 Ockelbo 2560 Älvsbyn 1860 Laxå 1882 Askersund 2104 Hofors 1762 Munkfors Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Slutsats- Valda indikatorer spelar stor roll! C8 Landsbygdskommun Vetlanda tappar från 1:a till 9:e plats Jokkmokk går från 11:e till 1:a plats Torsby tappar från 2:a plats till nr 27 B5 Lågpendlingskommun nära större stad Vaggeryd tappar från 2:a till 16:e plats Tranemo tappar från 1:a plats till nr 22 Uddevalla går från 21:a till 1:a plats Boden går från 34:e till 6:e plats Ola Olsson, Regional utveckling 2018-12-13
Region Skåne Simon Sköld