LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

2010-10-25 Dnr CK 2010-0443 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete samt arbetsordning för landstingsfullmäktige i Uppsala län Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se

Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete Landstinget i Uppsala län ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2010-11-15--16, REVIDERAT AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2011-06-20 50. Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige utgör landstinget högsta beslutande organ och beslutar, enligt 3 kap 9 kommunallagen, i ärenden av principiell beskaffenhet och annars av större vikt för landstinget. Formerna för landstingsfullmäktiges arbete framgår av fastställd arbetsordning. Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter och det antal ersättare som framgår av länsstyrelsens slutliga röstsammanräkning. Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsfullmäktige utser, enligt 5 kap 6 kommunallagen, bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordförande att utgöra landstingsfullmäktiges presidium. Instruktion för presidiet framgår av Arbetsordning för landstingsfullmäktige. Presidiet består av 3 ledamöter. Landstingsråd och gruppledare Landstingsfullmäktige utser, varje år då allmänna val ägt rum, landstingsråd och gruppledare för mandatperioden. Avgår landstingsråd eller gruppledare sker nytt val för återstoden av mandattiden. Landstingsstyrelsen utser vid förfall ersättare för landstingsråd/gruppledare för en tid av längst sex månader. Landstingsfullmäktige fattar beslut om ersättare för längre tid. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst tre mandat utses landstingsråd. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst två mandat utses gruppledare. 2 (14)

Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Utskottet arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Det kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Utskottet följer även debatten och utvecklingen inom för utskottet relevanta verksamhetsområden. Utskottet har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Utskottsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom utskottets verksamhetsområde. Utskottet kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Utskottet ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Det ska noteras att landstingsstyrelsen är ansvarig för arbetsgivarperspektivet inom jämställdhet och mångfald. Utskottet har 15 ledamöter. Landstingsrevisionen Landstingsfullmäktige förrättar val av revisorer. För att undvika konflikt med jävsregler och valbarhetsregler bör val av revisorer ske före val av ledamöter till nämnder, styrelser och beredningar. Detta framgår av 5 kap 20a Kommunallagen (KL) samt indirekt i 4 kap 6a KL. En revisor kan inte ha uppdrag i nämnd, styrelser eller beredning och från och med den 1 januari 2011 inte heller vara ledamot eller ersättare i fullmäktige. Granskningsperioden är fyraårig, vilket innebär att revisorernas uppdrag är slutfört först sedan de under femte året efter valet har granskat det fjärde årets verksamhet. Konsekvensen blir att det vart femte år finns två uppsättningar revisorer som har olika granskningsperioder. Revisorernas uppgift framgår av 9 kap kommunallagen. Separat antaget reglemente reglerar revisionens verksamhet. Landstingsrevisionen omfattar 6 ordinarie ledamöter. 3 (14)

Arbetsordning för landstingsfullmäktige Landstinget i Uppsala län ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2010-11-15--16 Utöver det som föreskrivs om landstingsfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. ANTALET LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE (5 kap 1-4 Kommunallagen, KL) Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter och det antal ersättare som framgår av länsstyrelsens slutliga röstsammanräkning. ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE (5 kap 6 KL) De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november. Vid detta tillfälle ska fullmäktige förrätta val av ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan ledamot i stället för den som har avgått. Valet gäller för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget fullgör förste vice ordföranden det. Om också förste vice ordföranden är förhindrad fullgör andre vice ordföranden uppdraget. Om samtliga i presidiet är förhindrade fullgör den till tjänsteåren äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Vid lika tjänsteår inträder den till levnadsåren äldste. Om samtliga i presidiet är förhindrade att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. 4 (14)

PRESIDIET Landstingsfullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsprövning samt beslutar i enkla löpande ärenden som rör landstingsfullmäktige, t.ex. representation, deltagande i kurser och konferenser m.m. Presidiets ledamöter beslutar var för sig. SEKRETERARE Landstingsdirektören utser efter samråd med landstingsfullmäktiges presidium sekreteraren i fullmäktige. Vid förhinder för sekreteraren utser landstingsdirektören vikarie för sekreteraren. Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden. Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer. TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDENA (5 kap 7 och 8 KL) Fullmäktige håller normalt ordinarie sammanträden i Uppsala. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för ett visst sammanträde. Dagarna och tiderna för sammanträdena bestämmer fullmäktige för varje år. Avgående fullmäktige bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen, ställas till ordföranden och lämnas in till landstingets kansli. En sådan begäran ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på landstingets anslagstavla och om tiden medger det ska uppgift om beslutet införas i de tidningar som anges nedan. ORDNING OCH PLACERING I SAMMANTRÄDESLOKALEN Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna i fullmäktige ska vara placerade i sammanträdeslokalen. 5 (14)

KUNGÖRELSE OM SAMMANTRÄDE (5 kap 8-11 KL) Fullmäktige bestämmer för varje år i vilken eller vilka ortstidningar uppgifterna om tid, plats och föredragningslista för fullmäktiges sammanträdes ska införas. Inför varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista förteckna de ärenden som ska behandlas på sammanträdet. Föredragningslistan ska tas in i eller bifogas kungörelsen om sammanträdet. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse dock inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. ÄRENDEN OCH HANDLINGAR TILL SAMMANTRÄDE De ärenden som fullmäktige behandlar ska vara skriftliga och ha registrerats i landstingskansliets diarium. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium när fullmäktige ska behandla ett ärende om inte annat följer av lag. Ordföranden låter i en föredragningslista förteckna samtliga ärenden till ett sammanträde. I föredragningslistan ska också anges de interpellationer och frågor som ska ställas och de interpellationer och frågor som ska besvaras. Föredragningslistan ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. Landstingsstyrelsens och övriga styrelsers och nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som har satts upp på föredragningslistan ska tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör ett ärende ska tillställas ledamöterna och ersättarna före sammanträdet. Fullständiga handlingar i varje ärende ska i tillräckligt antal finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla ärendet. Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 6 (14)

ANMÄLAN AV FÖRHINDER FÖR TJÄNSTGÖRING OCH INKALLANDE AV ERSÄTTARE (5 kap 12-17 KL) En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sitt parti. Respektive parti låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om tiden medger det, ska ersättaren kallas skriftligt. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att tjänstgöra. Det som sagts om ledamot ovan gäller också för ersättare. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det får dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. UPPROPSLISTA, UPPROP Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en lista över de ledamöter och ersättare som ska tjänstgöra vid sammanträdet (uppropslista). En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör vid ett sammanträde ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. PROTOKOLLSJUSTERARE (5 kap 61 KL) Sedan uppropet har förrättats enligt ovan väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkning. Ordföranden tillkännager tiden och platsen för justeringen. TURORDNINGEN FÖR HANDLÄGGNINGEN Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp på föredragningslistan. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Om särskilda skäl föranleder det kan fullmäktige besluta att avbryta behandlingen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta den senare under sammanträdet. 7 (14)

YTTRANDERÄTT VID SAMMANTRÄDE (4 kap 18, 5 kap 53 och 56 KL) Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd/styrelse, landstingsfullmäktiges utskott för demokrati, jämställdhet och integration och hälso- och sjukvårdsstyrelsens beredningar vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet även om de inte är ledamöter i fullmäktige. Landstingsråd, oppositionslandstingsråd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet även om de inte är ledamöter i fullmäktige. Ordföranden i en nämnd respektive styrelse eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret, även om ordföranden inte är ledamot i fullmäktige. Landstingets revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordförandena i nämnderna och styrelserna, revisorerna samt anställda hos landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärendena, interpellationer och frågor. Sekreteraren får också yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena. Om någon talare avlägsnar sig från ämnet för överläggningen och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under ett anförande. TALARORDNING Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig. Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för genmäle. 8 (14)

En ledamot som redan har yttrat sig under en överläggning har rätt att få ordet för genmäle med anledning av en efterföljande talares anförande. En ledamot som inte har yttrat sig under en överläggning har rätt att få ordet för genmäle, om någon talare riktar sig direkt till ledamoten. En talare får avge två genmälen på samma huvudanförande. Den som har ordet för genmäle får tala i högst två minuter. En ledamot vars anförande föranleder ett genmäle har rätt att med anledning av detta få ordet för egna genmälen. Om två eller flera ledamöter avger genmälen med anledning av ledamotens anförande får ordföranden ge ledamoten ordet för fler än två genmälen. Ordföranden bestämmer i vilken ordning de ska få ordet som har rätt att delta i en överläggning enligt ovan i arbetsordningen. Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt ovan för att lämna upplysningar ska få yttra sig och när sekreteraren ska få göra det. YRKANDEN När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende för avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige enhälligt beslutar medge det. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. OMRÖSTNINGAR OCH VAL (4 kap 19-20, 5 kap 42-44, 46 och 48 KL) När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Voteringspropositionen ska ha godkänts av fullmäktige, innan en omröstning genomförs. Om någon ledamot begär det, ska inför en omröstning voteringspropositionen avfattas skriftligen och vara tillgänglig för ledamöterna. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt en uppropslista enligt ovan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. När omröstningen har avslutats befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. 9 (14)

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Om en omröstning begärs när fullmäktige förrättar ett val eller behandlar ett ärende, som rör anställning av personal, tillämpas bestämmelserna ovan på motsvarande sätt. Valsedlar ska alltid finnas tillgängliga under sammanträdena i tillräckligt antal. En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig 1. om den upptar namnet på någon som inte är valbar, 2. om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 3. om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses, eller 4. om den i övrigt inte uppfyller det som här föreskrivs. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har lämnats vid slutna omröstningar ska förvaras på ett betryggande sätt, tills besluten har vunnit laga kraft. RESERVATION Den som vid fullmäktiges sammanträde har deltagit i avgörande av ärende får anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation ska anmälas innan sammanträdet avslutas samt - om den utvecklas närmare - avfattas skriftligen och avges senast när protokollet justeras. ORDNINGEN VID SAMMANTRÄDENA (5 kap 39 KL samt SFS 2010:294) Ordföranden övervakar ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut vederbörande. Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den får ordföranden besluta om ajournering av sammanträdet eller som en sista utväg upplösa detsamma. Säkerhetskontroll får genomföras vid inpassering till eller i lokal som används för offentligt sammanträde om det finns anledning att befara att det vid sammanträdet kan komma att förövas brott som innebär en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Beslut om säkerhetskontroll fattas efter samråd med polismyndigheten av sammanträdets ordförande. Se vidare SFS 2010:294. 10 (14)

BEREDNING AV ÄRENDEN (5 kap 26-34 KL) Om fullmäktige inte beslutar något annat avgör landstingsstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Om ett ärende berör mer än en nämnds verksamhetsområde och avser någon sådan uppgift som det enligt en särskild författning åligger landstinget att sköta, ska varje nämnd vars verksamhet ärendet berör bereda det eller ges tillfälle att yttra sig i det. Alla nämnder vilkas verksamhetsområden ett ärende berör bör ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om det inte finns skäl mot det. MOTIONER En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till landstingets kansli. En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. Sekreteraren ser till att en sådan motion blir registrerad i kansliets diarium. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Landstingsstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden på våren och i november. INTERPELLATIONER (5 kap 49-53 KL) En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till landstinget åtta arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Landstingsfullmäktiges ordförande meddelar när svar kommer att lämnas. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Interpellation besvaras vid nästkommande sammanträde med landstingsfullmäktige. En interpellation får ställas förutom till ordföranden i en nämnd också till vice ordförandena i nämnden. En interpellation bör besvaras under det sammanträde till vilket den har ställts. 11 (14)

Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna, innan det tas upp på ett sammanträde och om möjligt tillställas interpellanten minst en arbetsdag före fullmäktiges sammanträde. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 KL får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Den som besvarar interpellationen ska ha valts av fullmäktige till uppdraget i företagets styrelse. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas. FRÅGOR (5 kap 54-56 KL) En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Frågan ska inlämnas till landstinget senast en arbetsdag före sammanträde med landstingsfullmäktige. En fråga ska vara så ställd att den kan besvaras utan särskild utredning. Vad som sägs i Interpellationer ovan gäller i tillämpliga delar också på fråga. En fråga kan dock besvaras muntligt. FÖRKLARING VID REVISIONSANMÄRKNING (9 kap 17 KL) Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller styrelse mot vilken anmärkningen har riktats. I det fall fullmäktige inte följer revisionens förslag till beslut ska fullmäktige motivera sitt ställningstagande. 12 (14)

FRÅGOR FRÅN ALLMÄNHETEN OM ÅRSREDOVISNINGEN (8 kap 20 KL) Inför det sammanträde vid vilket fullmäktige avser att behandla årsredovisningen kan allmänheten beredas tillfälle att ställa frågor om årsredovisningen. När allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor om årsredovisningen, anges detta i kungörelsen till sammanträdet och tillkännages i de tidningar i vilka uppgift om tiden och platsen för sammanträdet annonseras. Allmänhetens frågestund hålls innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Under frågestunden får inte någon överläggning förekomma. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos landstinget som behövs för att lämna upplysningar under den. FÖRLÄNGNING AV SAMMANTRÄDE OCH FORTSATT SAMMANTRÄDE Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. VALBEREDNINGEN På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti som är representerat i fullmäktige. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av val av fullmäktiges presidium. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv och beslutsförhet tillämpas på valberedningen det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. Valberedningens ordförande utser sekreterare åt beredningen. 13 (14)

JUSTERING AV PROTOKOLLET (5 kap 61 och 62 KL) Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Landstingsfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. EXPEDIERING Landstingsfullmäktiges sekreterare ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Landstingsstyrelsen och landstingets revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Om fullmäktige inte beslutar något annat undertecknar ordföranden och kontrasignerar sekreteraren fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn. Landstingsdirektör kan, där så är lämpligt, kontrasignera sådana dokument. 14 (14)