Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser för utbildning på forskarnivå i Högskolelagen, Högskoleförordningen och Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet. Utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap kan leda till doktors- eller licentiatexamen. Licentiatexamen kan tillgodoräknas vid fortsatta studier efter antagning till doktorsexamen. 1. Beskrivning av forskningsområdet Barn- och ungdomsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne där insikter från bl.a. pedagogik, sociologi, socialpsykologi och utvecklingspsykologi integreras. Forskningsområdet inbegriper barns och ungas lärande, utveckling och socialisation från födseln till ungdomsåren. Ett särskilt intresse riktas mot utbildningsmiljöer som förskola, fritidshem och skola, men också mot frågor i gränslandet mellan pedagogiska miljöer, fritidskultur och familjen. 2. Utbildningens mål Utbildningens mål är att utveckla de kunskaper och färdigheter, samt den kritiska förmåga som behövs för att självständigt och i samarbete med andra forskare och eller praktiker kunna planlägga, genomföra och muntligt och skriftligt redovisa vetenskapliga studier av, för barn- och ungdomsvetenskap, relevanta frågeställningar. Doktoranden skall visa insikter, förtrogenhet och färdigheter i teorier och metoder i allmänhet och för det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsområdet i synnerhet genom visad fördjupad insikt kunna identifiera behov av ytterligare kunskap och genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutveckling inom området Utbildning syftar till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda färdigheter och kunskaper i kvalificerat yrkesarbete. Utbildningen skall vidare utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig i tal och skrift, såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden skall tillägna sig kunskap om planering och genomförande av forskningsprojekt. Utbildningen skall även ge doktoranden möjlighet till internationella kontakter t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser.
Utbildningens övriga mål, vilka skall vara uppfyllda för att erhålla doktorsexamen i barn- och ungdomsvetenskap, anges i Högskoleförordningen, examensordningen, se bilaga. 3. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som uppfyller villkor för dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet, samt i övrigt har nödvändig förmåga att fullfölja utbildningen. Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, eller fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (hp) varav minst 60 hp på avancerad nivå. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller tidigare krav på grundläggande behörighet, dvs. minst 120 poäng högskoleutbildning eller motsvarande utländsk utbildning, har grundläggande behörighet fram till utgången av juni 2015. För särskild behörighet krävs 90 hp i samhälls- utbildningsvetenskapligt- eller beteendevetenskapligt ämne på grund- och avancerad nivå, med relevans för barn- och ungdomsvetenskap, eller lärarexamen. Behörighetsgivande utbildning skall innehålla ett examensarbete omfattande minst 15 hp på avancerad nivå. Behörig är även den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. 4. Antagning och urval Grunden för urval bland behöriga sökande till utbildning på forskarnivå är förmågan att tillgodogöra sig sådan utbildning. Bedömning av kvalitet i behörighetsgivande examensarbete (eller motsvarande dokument) tillmäts stor betydels. Studiernas finansiering och institutionens möjligheter att erbjuda handledning och resurser i övrigt, har också betydelse för antagning. Om antagning i övrigt, se universitetets antagningsordning. Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap sker i den ordning som fastställts av utbildningsvetenskapliga fakulteten. 5. Utbildningens innehåll och upplägg Utbildningen omfattar 240 hp (motsvarar 48 månaders heltidsstudier) och skall innehålla en kursdel om 85 hp och en avhandlingsdel om 155 hp. 5.1 Kurser Kursdelen består av såväl obligatoriska, som valbara kurser. Den obligatoriska kursdelen omfattar fakultetens introduktionskurs om 5 hp, metodkurser om 15 hp, samt fördjupningskurs i forskarutbildningsämnet om 15 hp. Dessa kurser skall i normalfallet genomföras under de första tre terminerna. Återstående 50 högskolepoäng kan väljas i samråd med handledare, exempelvis kurser inom utbildning på forskarnivå inom fakulteten eller vid andra svenska/utländska lärosäten, individuella litteraturkurser och/eller tillgodoräknande av deltagande med paper presentation vid internationella konferenser.
Examination av kurser omfattar såväl litteratur som meddelad undervisning och kan utformas som muntliga eller skriftliga prov och/eller arbetsuppgifter som genomförs individuellt eller i grupp. Kunskapsprov och uppgifter bedöms av utsedd examinator och ges något av betygen underkänd eller godkänd. 5.2 Avhandling Den studerande skall för doktorsexamen utarbeta en avhandling baserad på ett självständigt vetenskapligt arbete. Ämnet för avhandlingen specificeras i samråd med handledare i samband med antagning eller så tidigt som möjligt därefter. Avhandlingen kan utformas som ett sammanhängande verk (monografi) eller som sammanläggning av vetenskapliga artiklar, uppsatser eller rapporter med en integrerande och diskuterande inramning (sammanläggning). Avhandlingsarbetet skall behandlas på allmänt seminarium vid tre tillfällen, planeringsseminarium, mittseminarium och slutseminarium. Avhandlingen försvaras vid offentlig disputation och bedöms av en betygsnämnd med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn till såväl innehållet i som försvaret av avhandlingen. 6. Handledning För varje doktorand utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Huvudhandledaren skall ha minst docentkompetens. Minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning. Doktorand har rätt till handledning under motsvarande högst fyra års heltidsstudier, enligt vad som finns fastställt i den individuella studieplanen. Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. I övrigt gäller fakultetens regler för handledning. 7. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättas en individuell studieplan för varje doktorand, vilken skall innehålla en plan över doktorandens forskarutbildning avseende innehåll, tidsåtgång och finansiering Den individuella studieplanen fastställs av prefekt efter samråd med doktoranden och dennes handledare. Planen skall följas upp minst en gång per år och av uppföljningen skall tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 8. Övrigt Doktoranden förväntas att under sin studietid aktivt delta i konferenser och seminarieverksamhet inom och utom fakulteten, samt bidra till institutionens gemensamma verksamheter. 9. Övergångsregler Denna allmänna studieplan gäller forskarstudenter som antagits från och med 1 september 2013. Doktorand antagen före 1 september 2013 som önskar och uppfyller behörighetskraven kan byta
till allmän studieplan som gäller från 1 september 2013. I dessa fall ska doktorand i samråd med handledare och studierektor, bestämma hur studierna ska fortsätta och anteckna detta i den individuella studieplanen.
Examina på forskarnivå Doktorsexamen Högskoleförordningen Bilaga 2 - Examensordning Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.