53 Kruse Rådmannen Samuel Lysén gifte sig år 1720 med Annika Bergman, dotter till aktuarien Sven Bergman och Margareta Samuelsdotter med morfar från den kända Kruse-släkten i Eksjö och mormor från den i Jönköping mäktiga familjen Wetterhamn. Krusagården i Eksjö började byggas av Isak Kruse vid 1600-taöets,mit. Idag är den ett kulturminne. Vårdträdet på gården planterades av Gustav VI Adolf på hans erksgata. Innehåll Eksjö... 3 Kruse... 3 Samuel Isaksson Kruse... 3 Göteborg... 3 Brita Katarina Samuelsdotter 5 Margareta Samuelsdotter 5 Övriga Kruse-släkten 6 <tonnquist.se> Sidan 1 2016-08-19
Eksjö vid 1700-talets slut (enligt Wiblingen). Den medeltida staden låg i dalen i sv, men efter en brand bestämde Johan III att den skulle flyttas till åsen där kyrkan nu ligger. ******************************************************** Hans Kruse &?? 1. Hans Hansson Kruse +1660/ &? Joensdtr 2. Isak Hansson Kruse ca 1608-1671 &??? Månsdotter 2.1. Samuel Isaksson Kruse 1639-1676 &1672 Margareta Pedersdotter Wetterhamn ca 1654-1690 2.1.1. Brita Katarina Samuelsdotter 1674-1722 2.1.2. Margareta Samuelsdotter (Poppelman) ca 1676-1737 2.2. Anders Hansson-Kruse 2.3. Kerstin Hansdotter-Kruse & Erik Månsson 3. Klas Hansson Kruse 4. Kristin Hansdotter (Kruse) & Anders Svensson ******************************************************** Kruse-släktens stamtavla <tonnquist.se> Sidan 2 2016-08-19
Eksjö Den medeltida staden vid ån (på nuv. sjukhusets plats) brändes av Daniel Ranzau i nars 1568 (under nordiska sjuårskriget). Johan III befallde då,att staden skulle återuppbyggas på åsen i det läge den behållit till våra dagar. Flera hus är också bevarade sedan denna tid. Eksjö blev snabbt en betydande stad och hemort för flera kända familjer som t ex borgmästaren Daniel Dreffling (1645-1683) o h h Maria Flint, vars mor Anna Baaz var ärkebiskopens kusin. År 1610 besökte "Jören Silfvuestersonn, Rustmestere med H.K. M:tz fullmacht" Eksjö och meddelade, att han ålagts besöka smederna i Småland och "at drifua oppa thet arbete som Rörsmederna der sammastädes förfärdiga" (Skilving: Eksjö, sid 121). Men när Gustav II Adolf den 12 augusti 1613 befallde borgarna att flytta till Jönköping, trotsade de kungen och staden fortsatte att växa. Kruse Under början och mitten av 1600-talet var Kruse en stor och känd släkt i Eksjö. En gren utgick från Hans Kruse (mf fm mf mm ff f), vars söner krögaren och gästgivaren Hans Hansson Kruse (död efter 1660) och klädeshandlanden, rådmannen och kyrkvärden Isak Hansson Kruse (1608-1671) var kända personer i staden. Den senare förvärvade successivt och började bebygga den fastighet mellan Lilla torget och ån som nu kallas Krusagården med adress Norra Storgatan 29. Idag är kvarteret en av stadens största sevärdheter, där kung Gustav VI Adolf på sin eriksgata planterade ett vårdträd på gården. En fjärdedel av tomten inköptes för 96 daler kmt från handlanden Söffring Nilsson (senare gift med Kaspar Poppelmans syster Margareta i Göteborg). Hälften av tomten köptes från sal. Anders Svenssons änka, hustru Kristin Hansdotter Kruse i Jönköping (Isaks syster?). Isak Hansson efterlämnade stora skulder. Redan den 16/3 1665 hade borgmästaren Bengt Månsson begärt inteckning i "Isak Hanssons nye gård". Efter en process löste han ut kreditorerna och sålde "gamla Krusegården" i södra staden till Daniel Drefling, men behöll sin del i gården på norr och överlät den på sin son Måns Bengtsson. (Skilving). Daniel Drefling blev sedan borgmästare med tre söner adlade Lillienberg. Johan Dreffling var gift med Samuel Foughmans änka Anna Drysenia, i sitt första gifte svärmor till Margareta Bergman (kap 43, 47). I det nya giftet blev hon anmoder för ätten Lillienberg. Samuel Isaksson Kruse Mest känd av Isaks söner var Samuel, född i Eksjö den 10/2 1639 och i Eksjö känd som handelsman, innan han flyttade till Göteborgm där han ej längrej använt familjenamnet. Göteborg Åren 1668-72 bodde Samuel Isaksson vid Drottninggatan (dåv. Holländargatan) i Göteborg. Efter 1669 års svåra stadsbränder förvärvade han av Erik Berg en dubbeltomt i hörnet av Norra hamnen och Östra hamnen. Kungen var missnöjd med stadens långsamma tillväxt torftiga utseende. Han gav därför en summa penningar till landshövdingen för att belöna dem som bidrog till stadens förskönande med vackra stenhus. En av de femton borgare som anmälde intresse, var Samuel, som på sin dubbeltomt byggde två tvåvånings stenhus, åtskilda av ett portvalv, troligen år 1673. Enligt landshövding Falkenbergs (en kusin till Beata Bergmans fadder i Jönköping 1690) rapport fick Samuel också dubbelt bidrag med 1800 rdr, mer än någon annan. (H Almquist: Göteborgs historia I:808). <tonnquist.se> Sidan 3 2016-08-19
Ovan: Det av Samuel Isaksson byggda dubbla tvåvåningshusetförenade med ett portvalv finns kvar på 1771 års karta. T.v.; Motsvarande del av 1600-talets tomtkartan med Samuel Isakssons dubbeltomt i hörnet Norra Hamnen/Västra hamnen. D = rådjiset Samuel Isaksson gifte sig år 1672 med Margareta Wetterhamn (mf fm mf mm m) från Jönköping, dotter till handelsmannen och kommissarien Peder Håkansson och Margareta Stormhatt (kap 54 o 56). De fick två döttrar. År 1674 föddes Brita Katarina och hösten 1676 Margareta. Då hade fadern redan avlidit den 28 maj 1676 i Jönköping, där han insjuknat hos svärföräldrarna på hemmresa till Göteborg från Eksjö, där han med hustru och barn besökt sin mor. Han blev endast 37 år. I Göteborgs fastighetsregister 1676-1677 är änkan Margareta Wetterhamn ägare av fastigheterna. Men hon gifte snart om sig med köpmannen Kaspar Poppelman, som 1678-1691 står som ägare (Olga Dahl). I det nya giftet föddes minst fem barn (kap 56), innan familjen upplöstes genom Margaretas död år 1690 och Kaspars 1692. Tomten vid Stora torget med det av Samuel Isaksson uppförda huset såldes 1697 till Johan Funke för 3000 rdr. Säljare var rådmannen Magnus Ståhle efter Peder Håkanssons död rikast i Jönköping - och Margareta Samuelsdotter. Ståhle var gift med Brita Samuelsdotter och hennes målsman. Som svåger var han Margareta Samueldotters förmyndare. Kaspar hade många släktingar i Göteborg, men sonen Johan Samuel skall ha <tonnquist.se> Sidan 4 2016-08-19
tagits om hand av morbrodern Anders Riddermark i Lund. De övriga barnen synes ha flyttats till Jönköping, kanske för att där tas om hand av mormodern Margareta Stormhatt. Henrik Poppelman blev officer, tillfångatogs vid Perevolotjna och fick efter lång fångenskap i Sibirien ryttmästares avsked. Han blev adligt gift med Ulrika Charlotta von Flygarell och kunde därmed bosätta sig i Eklelsjö säteri i Bringetofta. Av döttrarna blev Anna Maria gift med bildhuggaren Torbjörn Röding, Katarina blev gift med Magnus bror Håkan Ridderståhle i dennes andra äktenskap och därmed stammor för bl a släkten Cederschiöld. Emerentia blev gift med sin halvsysters styvson Gabriel Bergman och sedan genom dottern Gretas gifte svärmor till Magnus Ståhles och Brita Samuelsdotters son Petter Ståhle. Brita Katarina Samuelsdotter Var född i Göteborg 1673 och blev (före eller efter föräldrarnas död?) gift med den förmögne räntmästaren och rådmannen i Jönköping Magnus Ståhle. Denne och morfadern Peder Håkansson var båda mäktiga borgare i Jönköping. Dessutom fungerade styvfadern Kaspar Poppelman ofta som Peder Håkanssons ombud vid affärer i Göteborg. Detta kan ha lett både till giftermålet och till att Ståhle efter Kaspar Poppelmans död uppträdde som förmyndare för sin hustru och hennes syster. Se vidare kap 55. Margareta Samuelsdotter (förf:s mf fm mf mm) Margareta var den tredje i en oavbruten följd av anor med detta namn: Margareta Stormhatt, Margareta Wetterhamn och Margareta Samuelsdotter. När Margareta Samuelsdotter den 19 augusti 1699, 23 år gammal, blev gift med den säkert dubbelt så gamle änklingen Sven Bergman (mf fm ff mf), bör hon ha medfört en betydande förmögenhet i boet från fastighetsförsäljningen i Göteborg. Enligt en anteckning i Jönköpings dombok var Margareta inte nöjd med makens förvaltning av denna. Margareta blev nu styvmor till dennes barn i första giftet (se även kap 43): Margareta (19 år), Gabriel (16 år), Gustaf (12 år) död 1706, Beata Helena (9 år - mf fm ff m). Enda kända barn i Sven Bergmans nya gifte var dottern Annika (mf fm mf m), född den 8 mars 1701. När Sven Bergman avled den 23 april 1708, blev Margareta änka vid endast 31 års ålder, troligen med styvdottern Beata från Sven Bergmans första gifte ännu kvar i hemmet. Hon kan en tid ha bott i Poppelmans gård, sannolikt förvärvad av halvkusinen Jacob Poppelman, som 1705-1709 hade tjänst vid hovrätten. Sedan dottern Annika (mf fm mf m) den 31 januari 1720 gift sig med rådmannen, räntmästaren och kyrkobokhållaren i Jönköping Samuel Lysén (mf fm mf f), finner vi änkefru Margareta Poppelman (enligt Jönköpings stadsförsamlings husförhörslängd för 1729-33) som boende i Lyséns gård hos dottern Annika och mågen Samuel Lysën. Att Margareta fick styvfaderns familjenamn Poppelman enligt den tidens sedvänja, att husfaderns namn överfördes på alla i hushållet. (Jämför studenten Brinte som fick styvfarbroderns namn Bjugg.) Men när någon lämnade hushållet, t ex en styvdotter som gifte sig, brukade man återfå sitt biologiska patronymikon. En änka kunde hon sedan använda makens namn i genitivform. Att Margareta inte kallas Bergmans utan Poppelman tyder <tonnquist.se> Sidan 5 2016-08-19
på en stark ställning för det senare namnet och kanske även för en uppskattning av styvfadern. Margareta Poppelman avled i Jönköping den 10 juli 1737. Övriga Kruse-släkten Namnet Kruse har varit vanligt på olika håll i Sverige. Vid invigningen år 1726 av det återuppförda rådhuset i Jönköping hade Samuel Lysén en kollega som rådman vid namn Sven Kruse. Även andra borgare med namnet Kruse har funnits i såväl Jönköping som Göteborg. Olga Dahl nämner t.ex. lantmätaren Wilhelm Kruse i Göteborg. Ingen av dessa har dock ännu kunnat knytas till Eksjösläkten. På Samuel Isakssons gamla tomt står idag ett fem våningars kontorshus med fasader mot Gustav Adolfs torg och Brunnsparken. <tonnquist.se> Sidan 6 2016-08-19