Hållbart byggande måste vara fuktsäkert. 29 november 2018 Maria Nordberg

Relevanta dokument
Hållbart byggande måste vara fuktsäkert

Miljöcertifiering av byggnader

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Sammanställning av EPD enkät

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Implementering av ISO 26000

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE


Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Sweden Green Building Council

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Klassningssystem en överblick

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information

Hållbara lösningar för mobil inomhustäckning med minskad miljöpåverkan

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Miljöcertifiering i praktiken

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

Miljöcertifiering av byggnader

Fukt inomhusmiljö FTF

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Idro%sevenemang och turism

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bilaga 3: Byggherrens kravformulering

Så blir hållbarhet ett stort plus för dig

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Täta Hus varför och hur man bygger lufttätt

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

China and the Asia Pacific Economy Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

Handlingsplan Miljöarbete

AKtuellt dec Oktoberseminariet

Byggherredialog i Fullriggaren

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Grönt Byggindex Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, Publik information

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Hållbar utveckling - ett nytt paradigm för framtidens politik

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

KLIMATET FÖRÄNDRAS SNABBARE ÄN NÅGONSIN

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Detta vill jag få sagt!

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Hållbarhet. Värdedriven affärsutveckling. Hållbar utveckling

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Nytt byggande för en ny tid

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Miljöklassning av byggnader

Verksamhetsutveckling med fokus på hållbarhet Mats Deleryd, VD, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Transkript:

Hållbart byggande måste vara fuktsäkert 29 november 2018 Maria Nordberg 1

Maria Nordberg Hållbara affärer är att alltid ha hjärtat i plånboken Chef Miljötjänster på AK-Konsult senaste 3,5 åren Exempel på nuvarande uppdrag Miljöledare för Skanska och S:t Görans Sjukhus KMA för Ersta Diakoni och Ersta Nya Sjukhus Ordförande produktrådet SGBC Tidigare erfarenheter och kompetenser Miljöchef på Skanska Healthcare som bygger NKS i 5 år (2010-2015) Tekn Lic LTH kvalitetsmärkning kopplat till upplevelse av innemiljö Anställd på Skanska i 18 år, byggingenjör med fokus på innemiljö och hållbarhet Miljöledning, miljöstyrning, utbildning, ISO, Miljöbyggnad/LEED/passiv hus/svanen/green Building, revision, samordning skadeutredning, enkäter, affärsutveckling, specialist inomhusmiljö och hälsa, erfarenhet från strategisk nivå-program-projektering-produktion-överlämning-ombyggnad/drift-rivning 2

Vad är hållbart byggande? Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. Källa: Gro Harrem Brundtland, Our Common Future, Report of the UN World Commission on Environment and Development, 1987. Kräver förhållnings- och redovisningssätt som beskriver: 1. hur utvecklingen ska uppnås 2. vad som ska fokuseras på och 3. vad som ska mätas för att visa framdrift. Dvs prestanda från interrelaterade dimensioner av vinster, människor och planetens resurser 3

Trippel Bottom Line (TBL) eller People/Planet/Profit (3P) eller Ekonomi, Miljö och Människor (EEM) 1 (3) 1. Miljövinster Skydda och bevara ekosystem och biologisk mångfald Renare luft och vatten Minskad påverkan på klimatet Minskat avfall Minskad användning av naturens resurser 4

Trippel Bottom Line (TBL) eller People/Planet/Profit (3P) eller Ekonomi, Miljö och Människor (EEM) 2 (3) 2. Ekonomiska vinster Minskade driftskostnader Ökat fastighets värde och vinster Ökad produktivitet och nöjdhets hos medarbetare Optimerad ekonomiskt prestanda under byggnadens livslängd Ökad motståndskraft mot ostabila energipriser 5

Trippel Bottom Line (TBL) eller People/Planet/Profit (3P) eller Ekonomi, Miljö och Människor (EEM) 3 (3) 3. Hälsa och samhällsnytta Renare inomhusluft, ökad termisk komfort och bättre ljudmiljö Ökad komfort och hälsa för brukare av byggnaden Minskat tryck på lokal infrastruktur Bidrag till generell livskvalitet 6

Exempel på hur fukt påverkar hållbart byggande Lufttäthet (energi, termisk komfort, fukt) små defekter på fel plats i det lufttäta skiktet orsaka stora transporterade fuktmängder. Tunna ytterväggar som tex enstegstätade, oventilerade och odränerad ytterväggar (energi, fukt) med bra energiprestanda i förhållande till väggtjocklek har varit behäftade med fuktskador. De ekonomiska kostnaderna för att åtgärda skador i en s.k. enstegstätad fasad kan bli mycket höga, i storleksordningen 2300-2700 kr/kwh enligt SP. Uttorkning av betong (energi, CO2, ekonomi) Långa uttorkningstider är ett generellt problem inom branschen men väldigt sällan nämns hur mycket energi som behövs under produktionen. Ett examensarbete tog fram en beräkningsnyckel för att uppskatta kortast möjlig uttorkningstid i ett specifikt projekt. Resultaten visar att energibehovet för uttorkning under ett produktionsår motsvarar energibehovet under tre förvaltningsår. Ändå fokuserar flertalet miljöcertifieringar och miljömål på förvaltningsperioden och inkluderar inte produktion. = total storlek av tillåten otäthet i ett passiv hus 7

Exempel på hur fukt påverkar hållbart byggande Förtidiga utbyte av material vid skador map klimatutsläpp. Vid fuktskador behövs inte sällan material i hela eller delar av konstruktioner bytas ut långt innan det var tänkt från början. Enstegstätad putsfasader har i flera fall lett till fuktskador och förtidiga utbyte av material. Exempel: En normal villa på 150 m 2 och en specifik energianvändning på 60 kwh/m 2 år ca 9000 kwh/år. Om villan får fuktskador och hela fasaden måste bytas ut ca 200 m 2 väggyta. Klimatbelastningen av den väggytan är drygt 3,2 ton koldioxid utgår ifrån svensk elmix (20 g CO 2 /kwh) = drygt 161 000 kwh för att producera 3,2 ton koldioxid. Klimatbelastningen för att byta ut villans väggyta pga fuktskada, och i förtid, motsvarar byggnadens specifika energianvändning under nästan 18 år! Fuktiga byggnader och fuktskador ökar risken för rapportering av olika typer av hälsosymptom. I det fall en byggnad drabbas av fuktskador vilka måste åtgärdas så innebär fuktskadan en belastning på ekonomi, miljö och inte minst människor. 8

Hållbart byggande = Fuktsäkert byggande Fuktig byggnad / Fuktskada Ekonomisk och miljömässig belastning plus risk för olika typer av hälsoproblem eller inomhusmiljöproblem. Vi kan konstatera att en fuktskada påverkar alla tre bubblorna i EMM; ekonomi, miljö och hälsa. Slutsats: Hållbart byggande måste vara Fuktsäkert Kräver att byggnaden är fuktsäker 9

Hållbart fuktsäkert byggande Miljöcertifieringar Syfte 1. Framtidssäkra 2. Minska affärsrisker 3. Skapa miljö- och hållbarhetsvinster Exempel på miljöcertifieringar Miljöbyggnad 3.0 nyproduktion BREEAM SE 2017 version 1.1 LEED New Construction v4 Svanen (Småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola) version 3.6 FEBY 18 10

Miljöbyggnad 3.0 Nyproduktion Indikator 8 Observera: - Rollerna och krav kompetens tydligare (BH, projektering och E) - Krav antal arbetsberedningar och ronder - Lufttäthet - Skillnad RBK - Förvaltningsrutiner - Vattentäthet 11

BREEAM SE 2017 version 1.1 MAN 06 12

BREEAM SE 2017 version 1.1 MAN 04

LEED New Construction v4 EQc3 1 (2) Syfte Att minska problem med inomhusluften, orsakade av byggnadsarbete. Förbättra komforten för både byggnadsarbetare och byggnadens användare. 1 Poäng Krav Skapa en IAQ-plan för hantering av material, ventilationssystem och ventilation under byggtiden. Skydda absorberande material och ventilationsöppningar. Planen skall omfatta hantering av material, ventilationssystem och ventilation under byggtiden. Noggrann fotodokumentation skall bevisa att planen följs. Fotona måste vara daterade. Uppfyll rekommendationerna i SMACNA IAQ Guidelines (2007), kapitel 3. Områden som tas upp är: Skydda luftbehandlingsaggregat och kanaler, kontroll av föroreningskällor, arbetsplatsavskiljning, renhållning, schemaläggning mm. 14

LEED New Construction v4 EQc3 2 (2) Nytt för v4 är gällande tobaksrökning: Förbjud rökning på byggarbetsplatsen under produktion inom 7,5 m från byggnadens öppningar. Observera! Skydda fuktkänsliga material men inget kompetenskrav, uttorkning, RBK, lufttäthet eller projektering fuktsäkert. 15

Svanen (Småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola) version 3.6-010 Observera: Krav på rutin, men ingen verifiering av, produktionen och den färdiga byggnaden Lufttäthet 030 16

FEBY 18 Observera: Otydligt vad som ska ingå under projekteringen Inga krav på tex våtrum Inget krav på roller eller kompetens Inget om lufttäthet 17

Frågor som KM och fukt måste ha en dialog kring Observera: Golvbeläggning Lufttäthet Köldbryggor Förvaring av material Krav VS-beskrivning Krav Byggnadsbeskrivning Montagningskontroller fuktkänsliga material Val av våtrumsskiva Arbetsberedning tex håltagning, test sprinkler Ronder Visualisera frågorna i projektet 18

Avslutningsvis Fuktig byggnad / Fukt skada = ekonomisk och miljömässig belastning plus risk för olika typer av hälsoproblem eller inomhusmiljöproblem. Hållbart byggande måste vara Fuktsäkert Syftet att använda miljöcertifieringar som verktyg är att: 1. Framtidssäkra 2. Minska affärsrisker 3. Skapa miljö- och hållbarhetsvinster Välj miljöcertifiering med omsorg MEN ett verktyg blir aldrig bättre än ingående krav, implementering, uppföljning och slutkontroll med verifierande dokumentation. En vass kniv i handen på en dålig kock ger inte automatisk god mat 19

20