RAPPORT. Passagerarfartyget ESKIL -SBGEgrundstötning

Relevanta dokument
RAPPORT. Passagerarfartyget SPEEDO I -SLXAgrundstötning

RAPPORT Passagerarfartyget MOTALA EXPRESS -SFOD- grundstötning

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget GERDA GEFLE, SJPL - grundstötning den 18 augusti 2007

RAPPORT. Oljetankfartyget OKTAVIUS -SLNZgrundstötning

RAPPORT Bogser och bärgningsfartyget DYNAN -SIFO- personskada vid bogsering

RAPPORT Fiskefartyget LYNGSKÄR -SBTO- i kollision med torrlastfartyget ALLORA - HQRN2- den 10 september 2001

RAPPORT Närsituation mellan torrlastfartyget NORDTRADER -SBAX- och passagerarfartyget LAPONIA AV SESKARÖ -SMTQ- den 15 juni 2001

HAVERIRAPPORT rörande passagerarfartyget S:T IBB -SFUIgrundstötning

RAPPORT Kemikalietankfartyget UNITED ANTON -SJRZ- grundstötning

RAPPORT Torrlastfartyget MEG -UBFH- grundstötning den 15 oktober 2002

RAPPORT. Kemikalietankfartyget CT SKY -SENGgrundstötning

RAPPORT Passagerarfartyget NYA HJELMARE KANAL SFVX - grundstötning 23 augusti 2000

HAVERIRAPPORT rörande ro-ro fartyget BRITTA ODEN -SHBTkollision med torrlastfartyget HOO SWIFT -MKZA

YTTRANDE över kemikalietankfartyget AURUM -SJZQ- olycka med dödlig utgång

RAPPORT Ropax-färjan CASINO EXPRESS -SLXY- kollision med kaj den 7 maj 2003

RAPPORT Fiskefartyget KA 177 LAVÖ -SFC grundstötning den 28 november 2002

Sjöfartsverkets rapportserie B Torrlastfartyget SAN REMO -J8B2632- grundstötning den 26 april 2007

YTTRANDE över ro-ro fartyget STENA FREIGHTER -SEPG- kollision med oljetankfartyget EK-CLOUD -SKVY

RAPPORT Personskada vid livbåtsövning på passagerarfartyget GÖTALAND -SEAU

RAPPORT Torrlastfartyget NORDGARD, SHWJ, i kollision med ro-ro fartyget STYRSÖ, OJDM, 31 jan 2002

RAPPORT. Passagerarfartyget VÄDDÖ - SCFR rökutveckling och evakuering. 10 augusti 2000

RAPPORT Passagerarfartyget STOCKHOLM - SGLD- grundstötning

RAPPORT. Roropassagerarfartyget ISABELLA - OIZD- i kollision med torrlastfartyget ROSPIGGEN -SKBEden 30 augusti

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget GERDA GEFLE - SJPL - grundstötning

RAPPORT Fiskefartyget VINGAFJORD AF HÖNÖ SCDZ- i kollision med torrlastfartyget BATAVIER IX PGAJ

RAPPORT Lotsbåt 757 -SDIR- läckage på grund av bortsliten ekolodsgivare

RAPPORT Ro-ro fartyget SEAWHEEL RHINE - SDIN- i kollision med holländska ro-ro fartyget ASSI EURO LINK den 25 januari 2003

RAPPORT. Torrlastfartyget DALARNA, P3JD7, grundstötning

YTTRANDE över tankfartyget VANADIS -SCDV- kollision med taiwanesiska fiskefartyget HSIEH YUNG 101-BHQ

RAPPORT Passagerarfartyget MORGAN É THOLÉN - SFB grundstötning med förlisning 16 mars, 2004

RAPPORT Taxibåten GLAMOUR - SFB i kollision med fritidsbåt

RAPPORT Ropax-färjan MERMAID II, H9MI grundstötning utanför Västervik 23 okt 2002

RAPPORT Torrlastfartyget HANNES -J8B2554- grundstötning den 28 februari 2004

RAPPORT Torrlastfartyget NORD TRANSPORTER -SDCJ- grundstötning den 15 april 2002

YTTRANDE över fiskefartyget KROSSFJORD -SJDA- besättningsman fallit över bord

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget ÅLANDSFÄRJAN - SLVF - grundstötning den 23 oktober 2007

RAPPORT Kollision mellan segelfartyget GRATIA AV GÖTEBORG, SJPN, och fiskefartyget BOHUSLÄN AV FISKEBÄCK, SEWB, den 30 maj 2002

RAPPORT Torrlastfartyget OOSTERBRUG, PJCQ - grundstötning i Malmö 16 sep 2003

RAPPORT. Ro-ro fartyget TOR SCANDIA -SJRWdödsfall

YTTRANDE över tankfartyget CHESS - SHWL - grundstötning

Sjöfartsverkets rapportserie B Fiskefartyget SD 228 HAVET - SIVU - grundstött och förlist, 17 januari, 2006

ST. IBB GRUNDSTÖTNING VID SÖNDRE FLINT 28 MAJ 1999 ANALYS AV SJÖRÄDDNINGSINSATS

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget JOSEPHINE AF INGARÖ - SHCF - grundstötning den 22 maj 2008

RAPPORT Torrlastfartyget GLORY CREDO - SDGV - grundkänning 9 april 2003

RAPPORT Torrlastfartyget STEEL QUEEN - PBDM - grundstötning 20 mars 2005

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget SAGA LEJON, SBZY - i kollision med fritidsbåt den 21 juli 2007

Sjöfartsverkets rapportserie B RIB-båten CHARTER 5 SFC-7448 kantrat den 9 oktober 2005

RAPPORT Bulkfartyget POLO M -C6OL1- grundstötning den 23 november 2004

RAPPORT. -SGWO- personskada vid livbåtsövning

RAPPORT Fiskefartyget LL 751 VÄDERÖ af FISKETÅNGEN - SFMK - i kollision med pallastfartyget RISVAER - LMXY - 20 mars 2001

Sjöfartsverkets rapportserie B COB-fartyget VISTEN, PCKP, i kollision med fiskefartyget EROS, SDGK, den 25 oktober 2006

RAPPORT Arbetsfartyget VISNA - SBPG - läckage 29 november 2000

HAVERIRAPPORT rörande torrlastfartyget UPPLAND - DCOM - grundstötning

Sjöfartsverkets rapportserie B Rorofartyget FINNPINE IMO-nr SFIR - grundstötning den 6 februari 2008

SÄKERHETSSTUDIE. Kollisioner och grundstötningar med lotsbåtar åren

RAPPORT. Torrlastfartyget TIDAN - SBMG - i kollision med bulkfartyget ANGLO - LHKK

RAPPORT Fiskefartyget SD 475 HAVBRIS, SBIJ, grundstötning 5/3 2002

RAPPORT Passagerarfartyget GÖTHEBORG SLOA - trossbåt drogs ner vid bogsering den 18 april 2005

Rapport S 1997:4. Grundstötning med färjan MS Sea Wind den 5 mars 1997 vid Mjölkön, AB län S-01/97

Sjöfartsverkets rapportserie B Ropax-fartyget HUCKLEBERRY FINN - SHLU - kollision med pir

RAPPORT Fiskefartyget THEMIS - SKVG - dödsfall 9 juni 2000

RAPPORT Torrlastfartyget WALLONA - HO grundstött 31 oktober 2000

YTTRANDE över torrlastfartyget BLEKING - SLCE - grundstötning

RAPPORT Torrlastfartyget NAVEN - LALD5 - grundstötning 15 februari 2005

RAPPORT Fiskefartyget GG 500 VINGASKÄR av STYRSÖ i kollision med fiskefartyget KA 68 ELLINOR 10 januari 2000

RAPPORT Ro-ro fartyget SOUTHERN CARRIER -SHCN- brand i maskinrummet den 16 april 2002

Sjöfartsverkets rapportserie B Rorofartyget BALTIC BRIGHT -SIHZ- och ropaxfartyget SILJA SERENADE -OJCS- i närsituation den 9 mars 2007

Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm

ANSÖKAN OM LOTSDISPENS enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:88) om lotsning

Sjöfartsverkets rapportserie B RoRo-fartyget TOR FLANDRIA - SJVN - kollision med bro 25 februari 2006.

ANSÖKAN OM LOTSDISPENS enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:38) om lotsning

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

HÄNDELSER I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING

Sjöfartsverkets rapportserie B Mudderpråmen GEORGE, SFHI - dödsfall 14 januari 2007

RAPPORT Torrlastfartyget KEY, SLDY, personskada 13/2 2002

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg; UTKAST

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

Olycka med segelflygplanet SE-TPZ i Hov, Herrljunga Kommun, O län, den 9/ SHK Dnr L-20/07

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING

RAPPORT Tankfartyget SIRIUS - SEUG - grundstötning 29 november 1999

RAPPORT rörande personskada på fiskefartyget VG 108 STENSÖ - SGEL

Sjöfartsverkets rapportserie B Roropassagerarfartyget STENA JUTLANDICA, IMO-nr SEAN - personskada 13 december 2007

RAPPORT Tankfartyget CT SKY - SENG - i kollision med torrlastfartyget RMS VOERDE - V2AD8-25 nov 2003

RAPPORT Passagerarfartyget SILJA OPERA -SIAP- kollision med fartyg som låg förtöjda vid kaj den 17 september 2003

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget SKARVEN - SJOL - grundstötning 25 augusti 2007

HAVERIRAPPORT rörande torrlastfartyget ODIN - V2AF6 - grundstötning

RAPPORT Torrlastfartyget NOREN -SHZT- i kollision med fritidsfartyget FREGATT - SLXK- den 23 juni 2005

Sjöfartsverkets rapportserie B Bogser- och bärgningsfartyget NORDSKÄR - SFC kantrat den 20 januari 2006

RAPPORT Torrlastfartyget SCOT TRADER - MZFA5 - däckslast överbord 6 januari 2001

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

RAPPORT Tankfartyget TÄRNSJÖ - SEOR - grundstötning

Övningsprov Förarintyg

Sjöfartsverkets rapportserie B Roropassagerarfartyget STENA DANICA - SKFH - i kollision med tankfartyget BESKID - P3JU7, 31 januari, 2006

Ansökan om förhandsbesked om beslut om säkerhetsbesättning

Hur svårt kan det vara? Varför inträffar olyckor och hur skall vi förhålla oss -ll dem? Men är det så enkelt?

RAPPORT Bulkfartyget DOMIAT - SSAH - grundstötning 7 juni, 2004

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

Fartygsförlagd utbildning, LIA

Transkript:

RAPPORT Passagerarfartyget ESKIL -SBGEgrundstötning 2000-06-05 2001-03-27

SJÖFARTSVERKET 2001-03-27 601 78 NORRKÖPING Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-10 19 49

RAPPORT Passagerarfartyget ESKIL -SBGEgrundstötning 2000-06-05 Vår beteckning: 080201-0035353 Utredningsenheten Björn Molin, 011 19 13 27 Rapporten finns även på vår hemsida www.sjofartsverket.se (Webbtjänsten -Press-Rapporter/remisser Eftertryck tillåts med angivande av källan SJÖFARTSVERKET 2001-03-27 601 78 NORRKÖPING Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-10 19 49

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Faktaredovisning... 1 Fartyget...1 Besättning och passagerare...3 Vädret...3 Övrigt...3 Analys... 4 Orsak... 5 Anmärkningar... 6 Rekommendationer... 6 Skador... 6 Utredningsresultat... 6 Övrigt... 7 Bilaga: Sjökortsutdrag

Sammanfattning Eskil (E) hade avgått från Stockholm för att göra en så kallad temakryssning till Rosersberg i Mälaren. Under återresan grundstötte fartyget då det skulle passera genom ett smalt sund vid Munkholmen (se sjökortsutdrag). Fartyget gled över grundet och drev sedan in på grundare vatten. Passagerarna evakuerades iland och transporterades senare till Stäket för vidare hemtransport med bussar. Faktaredovisning Fartyget Namn: ESKIL IMO-nr: 8816895 Reg.bet.: Hemort: SBGE Stockholm Brutto: 134 Löa: Bredd: Djupgående: Klass: 31,65 meter 5,82 meter 1,05 meter Sjöfartsverket Byggnadsår: 1989 Byggnadsmaterial: Lättmetall Sid 1

Maskinstyrka: 2205 kw Besättning: 4 Passagerare: 45 E byggdes 1989 som passagerarfartyg vid Boghammar Marin AB i Lidingö. Fartyget såldes 1992 till Norge där hon fick namnet Fjordtind. E förvärvades av den aktuelle ägaren 1997 och förlängdes och renoverades 1998 då hon fick sitt nuvarande namn. För passagerare fanns utrymmen på huvuddäcket och på övre däck där också bryggan var placerad förut. Bryggan var ordnad som en cockpit med 3 sittplatser. Navigatörens plats var i mitten där all instrumentering var samlad. Navigationsutrustningen bestod av en Kelvin Hughes dagljusradar som var placerad babord om navigatören och en radar av äldre typ placerad på styrbordssidan. Dagljusradarn var i drift vid händelsen och var inställd på 3 M (nautiska mil). Automatstyrning var av fabrikat Neca och gyrokompass av märket Plath. Ombord fanns också satellitnavigator av typ Garmin GPS. Fartygets GPS var kopplad till radarapparaten och det fanns möjlighet att lägga in och lagra en färdplanering i radarbilden. En förutsättning för att lagringen skulle kunna utföras var att man tidigare hade kört det aktuella farledsavsnittet. Det var planerat att däcksmannen skulle lägga in färdplaneringen under resan upp till Rosersberg men det hanns inte med. Framdrivningsmaskineriet bestod av tre maskiner av fabrikat MAN D 2842 VIZ som utvecklade 2205 kw och var kopplade till 3 propellrar. På full fart gjorde fartyget cirka 30 knop. Vid den aktuella resan var styrbords maskin ur funktion. Med de två återstående maskinerna i drift gjorde fartyget cirka 20 knop. Sid 2

Besättning och passagerare Besättningen bestod av befälhavaren och en däcksman som var sjökaptensutbildad men som ännu inte hade fått ut sin behörighet. I besättningen ingick också två personer som skötte serveringen ombord på fartyget. Befälhavaren hade tjänstgjort på E cirka en månad då händelsen inträffade. Han hade också tidigare varit anställd på rederiets fartyg ett tiotal sommarsäsonger. Befälhavaren var väl känd med de aktuella farvattnen. Han hade vid tidigare tillfällen passerat det aktuella farledsavsnittet ett femtiotal gånger. Under de senaste två åren hade han dock inte trafikerat området. Ombord fanns också 2 guider och 45 äldre passagerare. Vädret Vid tillfället rådde dagsljus och god sikt. Vinden var NO-lig med styrka 4-5 m/sek. Övrigt Rederiet informerade befälhavaren om att resan skulle gå till Rosersberg cirka 20 minuter före fartygets avgång. Fartyget gjorde ett uppehåll i Rosersberg då guiderna och passagerarna gick iland. Befälhavaren informerade guiderna om att de skulle vara tillbaka klockan 1530 då man i annat fall skulle få svårt att hinna fram till Stäket i tid för en planerad broöppning. Guiderna och passagerarna kom ombord klockan 1545 och E blev därför cirka 15 minuter försenad vid avgången. Då händelsen inträffade var bryggan bemannad av befälhavaren och däcksmannen. Guiderna hade av befälhavaren fått tillåtelse att vistas på bryggan för att därifrån guida passagerarna genom skärgården. Sid 3

Händelseförlopp E avgick från Stockholm 2000-06-05 kl 0930 för att göra en temakryssning i skärgården och till Rosersberg. Resan förflöt normalt och befälhavaren navigerade med hjälp av radar och sjökort. I Rosersberg gjorde man ett uppehåll på cirka 3,5 timmar varefter man avgick kl 1545 cirka 15 minuter försenad. Befälhavaren hade begärt broöppning i Stäket och kände en viss tidspress med anledning av förseningen. Om tiden som var avtalad för begärd broöppning missades riskerade man att få vänta upp till en timma innan ny öppning kunde påräknas. Resan sydvart gick med cirka 20 knops fart och befälhavaren navigerade med hjälp av radarapparaten. Han hade på uppvägen memorerat sjökortsbilden. På bryggan befann sig också däcksman som var sysselsatt med biljettredovisning och 2 guider som via det interna högtalarsystemet guidade passagerarna. Nordväst om Munkholmen passerades en farledsprick på fel sida och klockan 1605 körde fartyget med cirka 20 knops fart på grund. Fartyget gled över grundet och drev sedan mot en berghäll som låg cirka 500 meter syd från platsen för grundstötningen. Då grundstötningen inträffade beordrades däcksmannen att undersöka skadorna samtidigt som befälhavaren informerade passagerarna om det inträffade. MRCC informerades och enheter sändes till platsen för att kunna bistå vid evakueringen. Passagerarna evakuerades iland via en port i fartygets för och transporterades senare till Stäket för vidare hemtransport med bussar. Analys Vid sjöförklaringen hördes befälhavaren och däcksmannen. Befälhavaren uppgav att han under helgen före händelsen hade försökt få information om vad målet skulle vara under temakryssningen. Han fick då inget klart besked men informerades om att resan sannolikt skulle gå till Rosersberg. Cirka 20 minuter före fartygets avgång informerades Sid 4

befälhavaren per telefon om att resan skulle gå till Rosersberg. Då informationen kom i ett så sent skede gavs befälhavaren ingen möjlighet att upprätta någon färdplan före det att resan påbörjades. Det var planerat att däcksmannen skulle lägga in en färdplan i fartygets radar under resan till Rosersberg. Omständigheterna under resan var sådana att det inte hanns med. Det är sannolikt att grundstötningen hade kunnat undvikas om färdplanen hade lagts in som planerats. Under uppehållet i Rosersberg gick guiderna och passagerarna iland. Befälhavaren informerade guiderna om att de skulle vara tillbaka klockan 1530 då man i annat fall skulle få svårt att hinna fram till Steket i tid för en planerad broöppning. Guiderna och passagerarna var vid ankomsten ombord cirka 15 minuter försenade. Befälhavaren uppgav vid sjöförklaringen att den försenade avgången medförde att han kände sig stressad. Om den planerade broöppningen missades riskerade man att få vänta cirka en timma på ny öppning. Den försenade avgången orsakades av att guiderna och passagerarna inte kom ombord på avtalad tid. En försenad avgång får inte påverka en befälhavare på så sätt att han känner sig stressad att, som i det aktuella fallet, hinna fram till en broöppning. Han borde, i den situation som uppstod, ha varit extra uppmärksam och använt alla resurser som fanns tillgängliga för att fortlöpande följa upp fartygets position och färdväg. Han hade också kunnat utnyttja möjligheten att ta hjälp av däcksmannen vid navigeringen. Den biljettredovisning som däcksmannen var sysselsatt med hade kunnat göras vid ett senare och lämpligare tillfälle. De två guiderna hade fått tillåtelse att från bryggan och via fartygets högtalarsystem guida passagerarna genom skärgården. Närvaron av guiderna var ett irriterande moment som störde befälhavaren och medförde att han inte helt kunde koncentrera sig på navigeringen. Orsak Orsak till händelsen var att befälhavaren kände sig stressad att hinna fram till den planerade broöppningen och att han stördes av de två guidernas närvaro på bryggan. Befälhavaren missbedömde därför den memorerade sjökortsbilden och passerade en farledsprick på fel sida. Sid 5

Bidragande orsak var att befälhavaren i ett alltför sent skede informerades om vart resan skulle gå. Han fick därför inte nödvändig tid till att upprätta någon färdplan före resans början. Anmärkningar Befälhavaren fick av rederiet information om vart resan skulle gå i ett alltför sent skede. Guidernas närvaro på bryggan var störande och de borde inte ha tillåtits att utföra guidningen från bryggan. Rekommendationer Bryggrutinerna bör revideras att innefatta generellt förbud mot att personer som inte är involverade i fartygets navigering befinner sig på bryggan i trånga eller svårnavigerade farledsavsnitt. Rederiet bör planera fartygens resor på så sätt att befälhavarna ges tillräcklig tid för att upprätta färdplan för den kommande resan. Skador Några person eller miljöskador har så vitt känt inte uppkommit. Fartygets skrov erhöll intryckningar i botten och en cirka 40 centimeter lång spricka in till maskinrummet uppstod. Roder, propellrar och stödbocken till propellrarna skadades. Utredningsresultat Väderförhållandena var goda. De aktuella farvattnen var väl kända av befälhavaren. Befälhavaren fick information om vart resan skulle gå i ett alltför sent skede. Sid 6

Befälhavaren kände sig stressad med anledning av den försenade avgången från Rosersberg. Guidningen från fartygets brygga var störande. Övrigt Informationen till passagerarna och besättningens övriga åtgärder efter grundstötningen var, så vitt kan bedömas, utan anmärkning. Sid 7