Miljökonsekvensbeskrivning - underlagsrapporter E6.20, Hisingsleden, Södra delen inkl. Halvors Länk Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Miljökonsekvensbeskrivning - underlagsrapporter E6.20, Hisingsleden, Södra delen inkl. Halvors Länk Göteborgs Stad, Västra Götalands län 2016-05-18 Projektnummer: 108036 Yta för bild eller mönster

Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Hisingsleden Södra delen inkl. Halvors länk Dokumentdatum: 2016-05-18 Beställare Projektledare Miljöspecialist Markförhandlare Kommunikatör Trafikverket Region Väst Johanna Arvidsson Rolf Hansson Lars Munther Hanna Hedvall Konsult Uppdragsledare Bitr. Uppdragsledare Miljöansvarig Redaktör MKB Norconsult AB Elisabeth Setterstig David Lindvert Kurt Lundberg Johan Hultman Foto: Norconsult AB

Innehållsförteckning Fördjupad naturinventering, 2014-12-18 PM- Passager för fauna och friluftsliv, preliminär 2015-12-10 PM- Risk, 2015-12-10 PM- Luft, 2016-04-25

Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning 2014-12-18

Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning 2014-12-18 Beställare: Trafikverket Göteborg Kruthusgatan 17 405 33 GÖTEBORG Beställarens representant: Johanna Arvidsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Elisabeth Setterstig Mattis Jansson, Ola Sjöstedt Uppdragsnr: 103 19 41 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Kurt Lundberg

3 (24) Innehållsförteckning Inledning... 4 Uppdraget... 4 Arbetets bedrivande... 4 Naturförhållanden... 6 Naturvärden... 7 Tidigare dokumenterade naturvärden... 7 Biotopskydd... 9 Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter... 10 Bedömning av naturvärden... 13 Referenser... 23 Litteratur... 23 Webbaserat material... 23 Bilagor 1. Naturvärdesbedömda områden inom inventeringsområdet, Norconsult AB 2014 2. Fyndplatser i Artportalen för hasselsnok, större vattensalamander, åkergroda, klockgentiana och alkonblåvinge n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

4 (24) Inledning Uppdraget Planering för utbyggnad av Hisingsleden pågår och inom ramen för vägprojektet ska en naturinventering och naturvärdesbedömning av den tänkta vägkorridoren göras. Uppdraget har inneburit att inventera naturvärdena inom ett angivet inventeringsområde, som täcker in den aktuella vägkorridoren (figur 1). Inventeringen har omfattat kartering av värdefulla strukturer och miljöer, eventuella lokaler för rödlistade och fridlysta arter samt biotopskyddsområden. I uppdraget har även ingått att ta hänsyn till tidigare dokumenterade uppgifter vad gäller inventeringsområdets naturvärden Arbetets bedrivande Arbetet med naturinventeringen har utförts av biolog Mattis Jansson och biolog Ola Sjöstedt, Norconsult AB. Fältinventeringen utfördes vid tre tillfällen under juni och juli 2014, med komplettering av fördjupade artinventeringar i april respektive augusti. Inventeringen i april hade fokus på potentiella lokaler för groddjur medan inventeringen i augusti hade fokus på klockgentiana. Förutom inventering i fält har det även gjorts en genomgång av tidigare dokumenterade naturvärden i området. Utifrån resultat från inventering och litteraturgenomgång har en naturvärdesbedömning av områdets biotoper kunnat göras. Värderingen av naturområdena följer remissversion av den svenska standardmetoden för naturvärdesinventering (SS199000), vilken togs fram under 2013 (Swedish Standards Institute, 2013). Det betyder att områden med förhöjda naturvärden har bedömts i en av fyra naturvärdesklasser, se vidare Bedömning av naturvärden, sid 13. Utgångspunkten har varit att inventera en 50 meter bred zon på ömse sidor om den befintliga vägen, med vissa utvidgningar, främst i norr vid Björlandavägen och i söder för den planerade Halvors länk. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

5 (24) n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Figur 1. Inventeringsområdet (inringat i svart) täcker in den föreslagna vägdragningen. I regel har ett område inom 50 meter från dagens vägsträckning inventerats. Utvidgningar har gjorts på vissa platser, främst i norr vid Björlandavägen och i söder för den planerade Halvors länk. 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

6 (24) Naturförhållanden Området som varit föremål för naturvärdesbedömningen, är beläget på Hisingen, Göteborg, norr om Göta älv (figur 1). Landskapet inom inventeringsområdet präglas av stor topografisk variation med häll- och myrmarker om vartannat. Således är biotopsammansättningen speciell; småpartier av olika naturtyper bildar större områdeskomplex med stor variation vad gäller arter, strukturer etc. I de norra delarna, i området kring Osbäcken och dess biflöden, breder tämligen stora arealer ädellövskog ut sig. De ädellövsdominerade partierna följer bäckfårorna och sprider sig därmed både öster och väster om Hisingsleden. Därtill förekommer i dessa delar av inventeringsområdet även ekdominerade bestånd på båda sidor om vägen. Längre söderut tar häll- och myrmark vid och den blockrika terrängen bidrar till plötsliga biotopväxlingar, med ömsom lövträds- eller barrträdsdominans. Sankmark med fuktgynnad vegetation följs av hällar där torkningståliga växter frodas. Terrängen och topografins påverkan på de enskilda biotoperna och biotopsammansättningen i sin helhet är så påtaglig att området utifrån ett större perspektiv framstår som relativt enhetligt, men kan på en lokal skala närmast beskrivas som en mosaik. Detta intryck förstärks av den mångfald av värdeelement, såsom block och död ved, vilken förekommer i varierad mängd inom det aktuella området. I sydvästra delen av området, i området kring Halvors äng, består naturen åter till stor del av lövskog men med dominans av tall i hällmarkerna. Aktivt jordbruk förekommer i dag endast i inventeringsområdets norra delar, där det finns inslag av kulturbetes- och åkermark. Tidigare har jordbruksinslaget i de norra delarna varit mer betydande, vilket bl.a. gamla ekar och stenmurar (skiftesgränser) spridda inom inventeringsområdet vittnar om. Häll- och våtmarksmosaiken längs vägsträckans mer centrala delar har till största delen sannolikt en historik som gemensamma utmarksbeten, vilka först på 1900-talet börjat växa igen till skogsmark. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

7 (24) Naturvärden Tidigare dokumenterade naturvärden Det finns sparsamt med tidigare dokumenterade naturvärden längs den aktuella vägsträckan. Området vid Halvors äng har varit föremål för en naturvärdesbedömning utförd av GF Konsult AB (2007). Vid denna noterades ett antal områden som bedömdes ha större lokala naturvärden. Till exempel hyser den här delen av området lövskog med relativt stort inslag ädellöv, en biotoptyp till vilken höga naturvärden normalt sett kan kopplas. Inom eller i närheten av inventeringsområdet finns enstaka områden som dokumenterats i Länsstyrelsens lövskogsinventering och Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (se figur 2). Vidare finns två skyddsvärda träd noterade vid koloniområdet i norr i kanten av inventeringsområdet. De är angivna som asp/popplar med en stamomkrets mellan 2,5-3 m (Länsstyrelsen Västra Götaland 2014). Utöver detta finns en kartering gjord av områden med förhöjda naturvärden till en miljökonsekvensbeskrivning till en detaljplan för Logistikcentrum vid Hisingsleden (Göteborgs stad 2010). I denna finns bl.a. en del av Kålseredsbäcken redovisad liksom vissa lövskogsmiljöer samt fyndlokaler för klockgentiana och alkonblåvinge. I Göteborgs Stads naturvårdsunderlag Djur- och naturkartan finns området Halvors äng i södra delen av inventeringsområdet angivet som värdefullt för hasselsnok, fågellivet och med hänsyn till förekomst av ädellövskogsmiljöer (Göteborgs Stad 2014). Exploateringar har dock senare utförts inom delar av detta område. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Elfisken i Osbäcken och biflödet Kålseredsbäcken visar att det förekommer öring i vattendragen (SLU 2014). Biotopvårdande åtgärder med utläggning av lekgrus och sten har utförts på flera platser i vattendragen inom aktuellt inventeringsområde. Fyndplatser för skyddade och rödlistade arter enligt artrapporteringssystemet Artportalen (www.artportalen.se) redovisas under rubriken Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter nedan. 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

8 (24) Figur 2. I eller i kanten av inventeringsområdet finns enstaka dokumenterade områden enligt lövskogsinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

9 (24) Biotopskydd Biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken gäller generellt för vissa objekt i jordbrukslandskapet. Bedömda biotopskyddade områden har markerats i figur 3. Områdena utgörs av ett dike och tre åkerholmar. Alla områden utom diket är belägna öster om Hisingsleden. Områdena beskrivs kortfattat nedan: B1: Dike nordväst om Björlandakorset Ett dike beläget väster om det odlade fältet. Lövträdsridå av björk och klibbal, fältvegetation av älggräs, brännässla, bladvass och björnbär. B2: Åkerholme sydost om Björlandakorset Större åkerholme belägen i kulturbetesmark (hästhage). Vegetationen i trädskiktet domineras av asp och ek, den senare i regel av medelgrov karaktär (enstaka grova exemplar med en stamomkrets upp mot 280 cm). Fält- och markskikt av bl.a. ekuppslag, vitsippa, nejlikrot, stensöta, skogskovall. Tillhör naturvärdesklass 3 enligt SS190000. B3 och B4: Åkerholmar sydost om Björlandakorset Små åkerholmar omgivna av kulturbetesmark (hästhagar). Rönn, en och asp, samt inslag av tjärblomster. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Figur 3. Biotopskyddsobjekt inom området, markerade som B1-B4 (inringade i svart). 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

10 (24) Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Förekomst av skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter har karterats genom dels en genomgång av uppgifter i artrapporteringssystemet Artportalen (www.artportalen.se) och dels inventering i fält. Ur Artportalen har skyddsklassade uppgifter tagits fram, med avsikten att ta reda på om inventeringsområdet med omnejd hyser arter som är särskilt känsliga. Inga uppgifter som berörde det aktuella området noterades dock. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc. redovisas i faktaruta på sid. 12. I inventeringsområdet med omnejd bedöms lämpliga habitat för hasselsnok (rödlistad i kategorin VU sårbar) finnas. Arten har noterats både väster och öster om Hisingsleden (BILAGA 2) Av groddjur har åkergroda noterats i en damm (område 5) inom inventeringsområdet. I övrigt finns ett flertal fynd av arten gjorda strax utanför inventeringsområdet (BILAGA 2). Detsamma gäller större vattensalamander, vilken dock inte noterats inom inventeringsområdet (BILAGA 2). Detta gäller även för vanlig groda och mindre vattensalamander, vilka noterats i omgivningarna men inte inom inventeringsområdet. Alla kräl- och groddjur är fridlysta i Sverige. Hasselsnok, åkergroda och större vattensalamander omfattas dessutom av art- och habitatdirektivets bilaga 4 och har därmed ett starkt skydd i Artskyddsförordningen. Det finns även fynduppgifter om klockgentiana i sankpartier belägna i kraftledningsgatan öster om Hisingsleden. Arten är rödlistad i kategorin VU (sårbar) och är värdart för den hotade fjärilsarten alkonblåvinge (rödlistad i kategorin EN starkt hotad). Den senare har även den påträffats inom inventeringsområdet, på samma lokaler som klockgentiana (BILAGA 2). Vidare hyser inventeringsområdet lämpliga miljöer för mindre hackspett (se områdesbeskrivningar under bedömningsavsnittet), en art som är klassad som nära hotad enligt den nationella rödlistan (kategori NT). Arten noterades under fältinventeringen i området söder om Halvors äng. Vad gäller andra naturvårdsintressanta arter påträffades signalarter på flera platser och i olika biotoper inom inventeringsområdet, vilket ger stöd åt de naturvärdesklassningar som har gjorts. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

11 (24) n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Tabell 1. Signalarter, skyddade, fridlysta och/eller rödlistade arter funna utmed Hisingsleden. Art Område Källa* Kärlväxter 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning Signalart Rödlistad** Artskyddsförordningen*** Kommentar Ask 8 NOAB VU Ungträd Klockgentiana 24, 26, 28 AP VU F Skogsalm 5, 12 NOAB VU Skogslind 20 NOAB S Storrams 12, 19 NOAB S Svinrot 10, 20 NOAB S Ängsvädd 10 NOAB S Insekter Alkonblåvinge 24, 26, 28 AP VU Groddjur Åkergroda 5 AP N, F Även fyndplatser i omgivningarna utanför inventeringsområdet, se BILAGA 2 Större vattensalamander Kräldjur AP N, F Fyndplatser i omgivningarna strax utanför inv.omr., se BILAGA 2. Kan använda miljöer inom inv.omr. för födosök och övervintring. Hasselsnok 18 AP N, F Även fyndplatser i omgivningarna utanför inventeringsområdet, se BILAGA 2 Fåglar Busksångare Osbäcken AP NT Vid Lexby Gräshoppsångare 6 NOAB NT Mindre hackspett Fiskar NOAB, AP 32, Osbäcken Osbäcken Ål SLU CR * AP=Artportalen, SLU=Elfiskeregistret, NOAB=Norconsult AB ** CR=Akut hotad, VU=sårbar, NT=Nära hotad *** N=Arten har ett starkt skydd i Artskyddsförordningen och finns förtecknad i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet, F = Arten är fridlyst i Sverige NT Födosökande i omr 32, revirhävdande vid Osbäcken (Lexby)

12 (24) n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

13 (24) Bedömning av naturvärden Utifrån tidigare dokumenterade naturvärden och fältinventering i området har en bedömning av områdets naturvärden gjorts. Bedömningen har gjorts i enlighet med förslaget till svensk standard för naturvärdesinventeringar, SS199000 (Swedish Standards Institute, 2013). Bedömningsmetoden klassificerar naturområden enligt följande fyra naturvärdesklasser: Naturvärdesklass 1a högsta naturvärde Naturvärdesklass 1b högt naturvärde Naturvärdesklass 2 påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 3 visst naturvärde Områden med förhöjda naturvärden (dvs. de som når upp till naturvärdesklass 3 eller högre) redovisas i text nedan och på karta i BILAGA 1. 1. Grävd damm omgiven av vass, klibbal och vide (figur 4). Mycket nate täcker vattenytan, med inslag av vit näckros. Möja, svärdslilja och svalting noterades, likaså rörhöna, sävsparv och sävsångare. Naturvärdesklass 3 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Figur 4. Grävd damm med vattenvegetation av nate och vit näckros. Naturvärden enligt naturvärdesklass 3. 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

14 (24) 2. Rätad sträcka av Osbäcken uppströms sammanflödet med Kålseredsbäcken. Osbäcken är på detta avsnitt en liten bäck, men biotopvårdande åtgärder med utläggning av lekgrus och sten har tidigare utförts, varför sträckan bedöms ha goda förutsättningar som öringmiljö. Bäcken omges av yngre klibbal. Övrig vegetation består bl.a. av svärdslilja och skogssäv med näckmossa på stenarna. Naturvärdesklass 3 3. Långsamflytande del av Osbäcken, meanderbågar. Ingen stenbotten och ohävdad, högvuxen vegetation av älggräs, flädervänderot, mjölkört, jättebalsamin etc. En grov ek finns i norra delen av området (stamomkrets knappt 250 cm). Naturvärdesklass 3 4. Igenväxande mark med hällinslag (figur 5). Mot vägen växer en trädridå av tall, björk, rönn och klibbal. Inslag av buskage av sälg, slån och hägg. Stor förekomst av rosbuskar (stenros och nyponros) på hällmarkerna. Många växter härrör troligen från tidigare planteringar. Rikligt med blommande busk- och brynmiljöer för nektarsökande insekter. Naturvärdesklass 3 Figur 5. Buskage med sälg, slån och hägg inom ett igenväxande område med hällinslag, område 4. Naturvärdesklass 3. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

15 (24) 5. Damm med busksnår och lövträd (lönn och alm). Många kvarstående döda almar. Mycket kaveldun. Lek av åkergroda konstaterades här 2011. Naturvärdesklass 3 6. Del av Osbäcken som omges av riklig vegetation. Delar av bäcken har stenbotten. Biotopvårdande åtgärder med utläggning av lekgrus och sten har tidigare utförts, varför sträckan har goda förutsättningar som öringmiljö. Omgivande vegetation utgörs av klibbal i trädskiktet och blekbalsamin, jättebalsamin, hundloka, vänderot etc i fältskiktet. Gräshoppsångare och kärrsångare noterades. Naturvärdesklass 3 7. Tätvuxet sälg-, vide- och aspbuskage med bl.a. sävsångare och näktergal. Värde för fågellivet och nektarsökande insekter. Naturvärdesklass 3 8. Ekskog med mestadels medelgrova ekar, några grova (upp till 230 cm i omkrets), se figur 6. Uppslag av ek och asp, någon hassel, rönn och ask. Ekarna kan bli värdefulla men beståndet är ej skött. Snårig undervegetation, litet inslag av död ved. Inslag av trädgårdsväxter såsom sibiriskt fetblad, fingerborgsblomma och kungsljus. Naturvärdesklass 3 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc Figur 6. Ekskog med upp till grov ek, naturvärden enligt naturvärdesklass 3. 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

16 (24) 9. Större åkerholme (B2) belägen i kulturbetesmark (hästhage). Vegetationen i trädskiktet domineras av asp och ek, den senare i regel av medelgrov karaktär (enstaka grova med en omkrets upp mot 280 cm). Fältskikt av bl.a. ekuppslag, vitsippa, nejlikrot, stensöta, skogskovall. Naturvärdesklass 3 10. Ekskog med grov ek, flera träd med en stamomkrets mellan 260-280 cm. Liljekonvalj, träjon, svinrot, ängsvädd och blodrot i fältskikt, varav de senare vittnar om tidigare mer öppna och hävdade förhållanden. Inslag av död ved i form av ek. Naturvärdesklass 2 11. Sälgdunge med medelgrova träd. Fältskikt av nejlikrot, lundgröe och hundäxing. Öppnare yta med rosbuskar, skogsklöver, snärjmåra och humleblomster. Naturvärdesklass 3 12. Kålseredsbäcken med närmsta omgivning (figur 7). Asp och alm förekommer allmänt. Överlag stort inslag av ädellöv och död ved. Grova almar och ekar (grövsta eken mäter 310 cm i omkrets). Signalarten storrams noterades. Biotopvårdande åtgärder med utläggning av lekgrus och sten har tidigare utförts, varför sträckan har goda förutsättningar som öringmiljö. Naturvärdesklass 2 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

17 (24) Figur 7. Kålseredsbäcken med partier av stenbotten. Naturvärden enligt naturvärdesklass 2. 13. Kålseredsbäcken omgiven av kulturbetesmark. Bäcken omges av sporadisk trädvegetation. Naturvärdesklass 3 14. Lövskog bestående av framförallt björk och asp, med inslag av ädellöv. Majbräken och humleblomster i fältskikt. Naturvärdesklass 3 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 15. Ädellövsdominerad skog med högre värden i anslutning till Kålseredsbäcken (figur 8). Bäcken har stenbotten på stora delar av sträckan. Biotopvårdande åtgärder med utläggning av lekgrus och sten har tidigare utförts, varför sträckan har goda förutsättningar som öringmiljö. Mycket majbräken och humleblomster i omgivningen. Intill den tvådelade bäckfåran mest klibbal och en del svärdslilja. Området kan fungera som födosökningsmiljö för mindre hackspett. Söder och norr om bäckfåran ökar inslaget av björk och asp, men området bedöms ändå som enhetligt. Högst värden i de centrala delarna. Naturvärdesklass 2 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

18 (24) Figur 8. Kålseredsbäcken med omgivande lövskog med högt inslag av ädellöv. Naturvärden enligt naturvärdesklass 2. 16. Lövskog bestående av framförallt björk och asp, med inslag av ädellöv. Majbräken och humleblomster i fältskikt. Naturvärdesklass 3 17. Blandskog med medelgrov ek och tall. Enstaka enar. Hallon, småek och rönn i fältskikt. Även ekbräken, lundbräken, träjon, brakved och småbjörk samt sogskovall, vitsippa och ekorrbär. Blockrik terräng med tämligen stort inslag av sly. Naturvärdesklass 3 18. Blockrik blandskog med häll- och sumpmarksinslag. Området präglas av stor topografisk variation, vilket skapar en mångfald av biotoper. Terrängen är blockrik och området hyser lämpliga habitat för hasselsnok som också noterats i området. Artantalet är tämligen högt och skogen variationsrik, bl.a. vad gäller element såsom trädålder och inslag av död ved. Naturvärdesklass 3 19. Tämligen stort inslag av upp till medelgrov/grov asp och sälg. Medelgrov björk, vissa grova. Hassel och rönn förekommer. Ganska mycket död ved, mycket n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

19 (24) till följd av röjning. Hallon, småek, träjon i fältskikt. Litet bestånd av signalarten storrams noterades. I skogskanten växer vide. Naturvärdesklass 3 20. Al-, hassel- och rönnstråk utmed delvis uttorkad bäckfåra. Måttligt grova alar, vissa döda, med bohål. Grov, gammal hassel. Tänkbar miljö för mindre hackspett. Förutom lind noterades inga signalarter, vilket kan bero på historiska skäl. Inslag av arter knutna till mer öppna marker vittnar om det. Hultbräken, kärrviol, videört och vildkaprifol noterades. I söder, där graninslaget är större, växer svinrot, blåbär, hallon och harsyra. Naturvärdesklass 3 21. Granblandskog med medelgrova träd av flera arter. Björk och tall men även hassel och ek (klena till medelgrova hasslar). Ganska mycket död ved. Naturvärdesklass 3 22. Hällmarksområde med uppslag av björk. Kruståtel, ljung, tuvull, lingon och en del klockljung. Hed-/ljungblåvinge noterades, typiska arter för den här biotopen. Naturvärdesklass 3 23. Medelgrov björk- och tallskog med inslag av gran. Mannagräs i vissa lite fuktigare partier. Enstaka enar och inslag av myrmarksväxter såsom odon och pors. Även asp, ek, sälg och vide. Andelen tall och björk varierar något men överlag tall- /björkskog. Andelen död ved överlag tämligen låg. I torrare delar av området ökar andelen asp, björk, rönn och andelen död ved ökar. Skogskovall runt hällarna. Naturvärdesklass 3 24. Myrmarksområde med inslag av kaveldun i sankpartierna. Odon, pors och klockljung i fältskikt. I trädbevuxna områden växer tall och björk med inslag av vide. Inslag av död ved i form av högstubbar och lågor. Två lärkfalkar noterades, troligen häckning i omkringliggande marker. Sedan tidigare finns uppgifter om klockgentiana och alkonblåvinge från området. Naturvärdesklass 2 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 25. Fortsättning på område 23 men björkarna överlag något klenare. Tallarna medelgrova till grova. Området är mer myrmarksbetonat än område 23 med öppnare sankpartier med odon, pors, mannagräs, tall och klen björk. I södra delen öppnare hällpartier med blodrot, björkuppslag, kruståtel, odon och tuvtåtel. Naturvärdesklass 3 Område 22-25 utgör egentligen ett sammanhängande myr- och hällmarksområde som i sin helhet uppvisar värden av minst naturvärdesklass 3. 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

20 (24) 26. Del av kraftledningsgatan med myrkaraktär och växter såsom vattenklöver, veketåg, knapptåg, pors, stor fetknopp, samt även klockgentiana. Uppgifter om alkonblåvinge finns. Naturvärdesklass 2. 27. Partier av kraftledningsgata som löper i nordsydlig riktning. Ömsom hällmark med klen björk, en och ljung, ömsom sankmark med myrkaraktär. Klockljung förekommer där i riklig förekomst (även i något torrare partier). Naturvärdesklass 3 28. Del av kraftledningsgatan med fuktmiljöer och riklig förekomst av klockgentiana (figur 9-10). Uppgifter om alkonblåvinge finns. Naturvärdesklass 2. Figur 9. Del av kraftledningsgata med riklig förekomst av klockgentiana. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

21 (24) Figur 10. Klockgentiana i område 28. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 29. Partier av kraftledningsgata som löper i nordsydlig riktning. Ömsom hällmark med klen björk och partier med en, ömsom sankmark med myrkaraktär, klockljung (riklig förekomst både på hällpartier och i sankare områden). Längre mot söder mest björksly. Naturvärdesklass 3 30. Blockrik blandskog med häll- och sumpmarksinslag. Området präglas av stor topografisk variation, vilket skapar en mångfald av biotoper. I södra delen t.ex. inslag av relativt grov tall. Terrängen är blockrik och området hyser lämpliga habitat 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

22 (24) för såväl hasselsnok som mindre hackspett. Artantalet är tämligen högt och skogen variationsrik, både vad gäller trädålder och inslag av död ved. Naturvärdesklass 3 31. Lövdominerad blandskog med klen-medelgrov asp, sälg och björk. Död ved i form av lågor, framförallt av klen karaktär men även vissa grövre. I fältskikt växer bl.a. humleblomster och skogsfräken. Lämplig miljö för mindre hackspett. I hällpartier mer inslag av tall med ljung, stensöta och blodrot i fältskiktet, samt hallon och småek i buskskikt. Området gränsar i söder mot ett avverkningsområde mellan bergbrottet och Hisingsleden. Naturvärdesklass 3 32. I mitten av området breder ett större hällparti ut sig i nordsydlig riktning. Hasselsnok kan mycket väl förekomma inom det här området. I anslutning till hällområdet växer lövskog med inslag av ädellöv. Naturvärdesklass 3 33. Bland-/lövskog med klibbal, björk och asp. Har tidigare bedömts av GF-konsult AB och ansågs då ha värden av klass C (större lokala naturvärden), i enlighet med GF-konsult AB:s/Norconsult AB:s värdepyramid för naturvärdesbedömning (GFkonsult, 2007). Områdets värden är kopplade till den höga andelen lövträd. Bland annat förekommer mindre hackspett i området. Naturvärdesklass 2 n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

23 (24) Referenser Litteratur GF Konsult AB, 2007. Bedömning av naturoch grönstruktursvärden inom programområdet Halvors äng-vikan, Göteborgs kommun. 2007-07-04 Gärdenfors, U. (ed.), 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Göteborgs Stad, 2010. Logistikcentrum vid Hisingsleden. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan. 2010-02-09. Ramböll Sverige AB. Swedish Standards Institute, 2013. Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. 2013-03-26. Webbaserat material Artportalen, 2014. Rapportsystem för växter, djur och svampar http://artportalen.se/. Data hämtad i augusti 2014. Göteborgs Stad, 2014. Djur- och naturkartan - http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kultur-o-fritid/friluftsliv-naturoch/naturomraden/djur- och naturkartan. Data hämtad i oktober 2014. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2014. Informationskartan, Västra Götaland http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/. Data hämtad i augusti 2014. SLU, 2014. Elfiskeregistret www.slu.se/elfiskeregistret. Data hämtad i oktober 2014. n:\103\19\1031941\n\naturmiljö\pm och mkb-del\pm naturvärden hisingsleden, vers 20141218.doc 2014-12-18 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning

Hasselsnok Inventeringsområde 0 250 500 1 000 Meter

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se

PM Passager för fauna och friluftsliv E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan Samrådshandling, Trafikverkets granskning 2015-12-10 Projektnummer: 108036

Dokumenttitel: PM Passager för fauna och friluftsliv Skapat av: Ola Sjöstedt, Mattis Jansson, Norconsult AB Dokumentdatum: 2015-12-10 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2013/14197 Projektnummer: 108036 Publiceringsdatum: 2016-02-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson, Projektledare Uppdragsansvarig: Elisabeth Setterstig, Norconsult AB 2 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Innehåll 1. Inledning... 4 1.1. Uppdraget... 4 1.2. Syfte och problemställning... 4 2. Gröna kilar... 5 3. Faunastråk och barriärer... 7 3.1. Däggdjur... 7 3.2. Grod- och kräldjur... 7 3.3. Fiskar... 7 3.4. Insekter... 8 4. Friluftsliv... 10 5. Analys... 11 5.1. Faunapassager... 11 5.2. Passager för friluftslivet... 12 6. Referenser... 14 3 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

1. Inledning 1.1. Uppdraget Inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning till vägplanerna E6.20 Hisingsleden, södra delen samt E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk har en utredning av lokalisering, utformning samt ytterligare behov av planskilda passager för fauna och friluftsliv utförts. Utredningen presenterar i detta PM. 1.2. Syfte och problemställning Innan arbetet med att upprätta vägplaner med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar för den aktuella vägsträckan inleddes genomfördes en skissfas för val av utformning. Utredningen om passager för fauna och friluftsliv har utförts parallellt med denna process. Utredningen har fokus på ekologiska samband samt friluftsliv. Utredningens syfte är bl.a. att ge svar på vilka artgrupper som har störst behov av planskilda passager och därutöver att ge förslag på preliminära lokaliseringar. Faktorer såsom landskapsbild, byggnadsteknik och kostnader kommer att vägas in i det fortsatta arbetet. Med utgångspunkt från den fördjupade naturinventeringen och Göteborgs Stads arbete med ekologisk landskapsanalys har djurgrupperna däggdjur, grod- och kräldjur, fiskar samt insekter (alkonblåvinge) bedömts som mest relevanta att ta upp i ett första steg. Behovet av särskilda passager bedöms i kapitel 5. 4 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

2. Gröna kilar I Göteborgsområdet finns flera så kallade gröna kilar utpekade, vilka är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för det rörliga friluftslivet. Avgränsningen av områdena bottnar i det uppdrag som regeringen gav de tre storstadsregionerna vars syfte var att skydda värdefull tätortsnära natur. Men tanken på bevarande av stora sammanhängande tätortsnära grönområden kring Göteborg har funnits betydligt längre än så och kan spåras bakåt åtminstone till 1960-talet. Göteborgs Stads Park- och Naturnämnd antog en grönstrategi 2014 (Göteborgs Stad 2014). I denna finns sju gröna kilar utpekade i kommunen. En av de utpekade kilarna är Hisingens gröna kulturlandskapskil (se figur 1). Det finns flera stora barriärer som korsar kilen; en av dessa är Hisingsleden. Det finns ett behov av fler kopplingar inom kilen och att de nuvarande barriärerna inte förstärks, utan helst minskar. 5 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Hisingsleden Figur 1. Gröna kilar i Göteborgs stad (figuren är hämtad från Göteborgs Stads grönstrategi, 2014). Hisingsleden korsar Hisingens gröna kulturlandskapskil. 6 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

3. Faunastråk och barriärer Som underlag till en pilotstudie avseende ekologisk landskapsanalys har Göteborgs Stad låtit göra en kunskapssammanställning av spridningsstråk och barriärer i kommunen för olika arter och artgrupper (Göteborgs Stad 2013). Några av de artgrupper som skulle kunna vara av intresse att särskilt behandla för Hisingsleden beskrivs nedan. 3.1. Däggdjur Viltstängsel finns längs hela den berörda sträckan av Hisingsleden. Stängslet saknar dock finmaskigt nät nertill. För älg och rådjur är vägen sannolikt en betydande barriär, men för mindre djur som räv, grävling och hare är sannolikt vägens barriäreffekt inte lika påtaglig. Dock är trafiken så stor att dessa arter sannolikt är utsatta för påkörningar, möjligen i sådan grad att det kan påverka populationen. Öster om Hisingsleden ligger naturområdet Svarte mosse. Naturområdets utbredning mot öster begränsas i sin tur av tätortens utbredning, här i form av Biskopsgården och Länsmansgården. Arealen på Svarte mosses naturområde är uppskattningsvis omkring 4 km 2. Arealen bedöms vara för liten för att området ska kunna hysa en egen älgstam. Däremot skulle det kunna vara möjligt för rådjur att hävda revir inom naturområdet. 3.2. Grod- och kräldjur Den fördjupade naturinventeringen har visat att värdefulla lokaler för både grod- och kräldjur förekommer på båda sidor Hisingsleden (se bilaga 1a-1c). Beträffande groddjur som större vattensalamander och åkergroda förekommer flera lekdammar öster om Hisingsleden såväl norr som söder om Björlandavägen. De nyanlagda dammarna väster om Hisingsleden vid Kålsered bör också betraktas som potentiella lekdammar. Därtill förekommer sannolikt goda födosöksoch övervintringsmiljöer på båda sidor leden. Troligen rör sig en del av groddjuren över leden mellan lekmiljöer och landmiljöer även om många av djuren också håller sig inom ett område på ena eller andra sidan vägen där de kan finna de miljöer de behöver under sin årscykel. Även fyndlokaler för hasselsnok har konstaterats på båda sidor vägen. En särskild analys av hasselsnok har gjorts av Göteborgs Stad inom ramen för den ekologiska landskapsanalysen (Göteborgs Stad 2013). I denna konstateras att det finns livsmiljöer som bedömts vara lämpliga för hasselsnok på båda sidor om Hisingsleden. Reptiler kryper ofta upp på vägar för att ta tillvara den värme som vägen lagrar. Här finns således en uppenbar risk att leden fungerar som både en barriär och fälla för hasselsnokar i området. I figur 2 redovisas den översiktliga bedömning för grod- och kräldjur som gjorts av Göteborgs Stad (2013). Även om kartan är översiktlig överensstämmer den väl med de resultat som den fördjupade naturinventeringen längs Hisingsleden visar. 3.3. Fiskar I Osbäcken och biflödet Kålseredsbäcken förekommer öring. Även ål har fångats i samband med elfiske i Osbäcken. Lekmiljöer för öring bedöms finnas såväl väster och öster om Hisingsleden som norr och söder om Björlandavägen. Bäcken rinner idag under Hisingsleden på två ställen och under Björlandavägen på ett ställe (se figur 3). 7 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

3.4. Insekter Starkt trafikerade vägar kan fungera som barriärer för vissa insekter. I synnerhet gäller det för marklevande insekter. Men även för t ex vissa arter av dagfjärilar kan vägar vara tydliga barriärer. Då den rödlistade arten alkonblåvinge konstaterats på båda sidor Hisingsleden tas den kortfattat upp här (se bilaga 1d). Alkonblåvinge är knuten till bestånd av växten klockgentiana som förekommer i kraftledningsgatan öster om vägen och även i ett våtmarksområde väster om vägen. Lokalen väster om vägen kommer dock att exploateras i samband med utbyggnaden av Logistikcentrum. Då det inte bedöms finnas några andra lämpliga miljöer för arten på västra sidan vägen behandlas den inte ytterligare i detta PM. Figur 2. Kartan visar bedömda viktiga livsmiljöer för grod- och kräldjur och platser som har kritisk betydelse för att möjliggöra spridning (figuren är hämtad från rapporten Ekologisk landskapsanalys en pilotstudie, Göteborgs Stad 2013; En markering för Hisingsleden har gjorts för orienteringens skull). 8 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Figur 3. Befintliga passager för människor och/eller djur längs Hisingsleden. 9 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

4. Friluftsliv Svarte mosseområdet beläget mellan Hisingsleden och bostadsområdena i Biskopsgården och Länsmansgården är ett värdefullt grönområde med ett nät av promenadstigar, motionsspår och ridstigar, se spårkarta i figur 4. Området ligger inom den gröna kil som kallas Hisingens gröna kulturlandskapskil (se figur 1). Idag finns fyra passager över och under Hisingsleden som är möjliga att använda för människor (se figur 3). Två av dessa är tunnlar eller portar under vägen, två är övergångsställen över vägen. Den viktigaste passagen för att knyta samman Svarte mosseområdet med de västra delarna av den gröna kilen är gångporten vid Kålsered. Figur 4. Spårkarta Svarte mosseområdet. 10 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

5. Analys 5.1. Faunapassager Hisingsleden utgör en betydande barriär för faunan, vilken kommer att förstärkas vid en utbyggnad om inga särskilda åtgärder görs för att begränsa denna. Utredningen visar att det finns ekologiska motiv för att anordna faunapassager längs vägen. Då naturområdet öster om vägen arealmässigt är så förhållandevis begränsat bedöms att de ekologiska motiven för att anlägga en större faunapassage över leden som kan användas av djur upp till älgs storlek är ganska svaga. Däremot finns det goda ekologiska skäl att skapa flera passager under vägen. Artgrupper som bedöms särskilt viktiga att gynna i detta fall är kräldjur (hasselsnok), groddjur och fiskar (öring). Dessutom bedöms det finnas skäl att skapa passager för däggdjur, i något fall upp till rådjurs storlek. I huvudsak bedöms det vara motiverat att utnyttja de lägen där det redan idag finns någon typ av passage (se figur 5). Beträffande Osbäcken/Kålseredsbäcken bör de två passagerna under Hisingsleden och passagen under Björlandavägen göras så att vandringshinder inte uppstår för öring. Ambitionen bör också vara att skapa strandzoner som kan användas av mindre däggdjur. Ledarmar som leder groddjur till passagerna bör också eftersträvas. Ledarmarna vid den södra passagen för Kålseredsbäcken föreslås anpassas så att passagen också fungerar för hasselsnok och andra kräldjur. Även tunneln längre söderut föreslås anordnas med ledarmar för att kunna leda hasselsnok till passagen. I den skötselplan som upprättats till artskyddsdispensen för Hisingsledens logistikcentrum föreslås att en barriär för kräldjur och groddjur anläggs på östra sidan Hisingsleden längs ca 3 km, från logistikcentrum till strax söder om Björlandavägen (Karlsson m.fl. 2012). Syftet med denna barriär är att minska vägdödligheten för hasselsnok och större vattensalamander. Den långa sträckan på barriären motiveras med att det inte går att avgöra var hasselsnokarna har sina vandringsstråk samt att den behövs för att ge det nuvarande spridningsstråket i den befintliga kraftledningsgatan som löper parallellt med Hisingsleden en god funktion. I skötselplanen ges ett förslag på en särskild utformning på barriären i form av en betongkonstruktion med överhäng. En dylik konstruktion av föreslagen längd bedöms på ett bra sätt kunna kombineras med de föreslagna faunapassagerna, men innebär också en betydande kostnad. Tunnelpassagen vid Kålsered bedöms kunna anpassas för hjortdjur, åtminstone rådjur, genom att skapa en öppning med ca 12-15 meters bredd och ca 4 meters höjd. Även en något lägre höjd kan fungera, sannolikt dock inte lägre än 3 meter, vilket motsvarar nuvarande gångport under Hisingsleden. Rekommenderat öppenhetsindex för tunneln är > 1,5 där öppenhet = höjd x bredd/längd (Vägverket & Banverket 2005). Det fortsatta arbetet med utformning av passagen kommer att ske med hänsyn till dels öppenhetsindex, dels de nyare metoder för effektivitetsbedömning av passager som publicerats av Centrum för Biologisk Mångfald på senare år (CBM. 2015). 11 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Längs den södra delen av Hisingsleden är behoven av passager för fauna inte lika stora som i norr då de naturområden som finns här är mindre och saknar sammanhängande kontakt med andra större naturområden. På två platser finns små bäckflöden som rinner under leden. För dessa kan övervägas om det finns anledning att vidta några åtgärder för att möjliggöra passage av mindre däggdjur i anslutning till bäckflödena. 5.2. Passager för friluftslivet Gångporten vid Kålsered utgör en viktig passage för friluftslivet som på denna sträcka av Hisingsleden är den viktigaste punkten för att länka samman Hisingens gröna kulturlandskapskil. Passagen föreslås utvecklas till en tunnel med ca 12-15 meters bred öppning och 3-4 meters höjd. Tunneln föreslås kombineras med funktion som passage för faunan (se ovan). Belysning som stör faunan ska helst undvikas av denna anledning. Även de två andra passagerna för människor belägna vid Volvo föreslås bibehålla sitt gamla läge. Den ena av dessa kommer att fortsatt vara en tunnel för gång- och cykeltrafik. En ny gång- och cykelväg kommer att byggas norrut längs Hisingsledens västra sida. Den södra av de två passagerna görs om från övergångsställe till en tunnel för gång- och cykeltrafik. 12 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Figur 5. Översikt över föreslagna lägen för passager för fauna och friluftsliv. 13 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

6. Referenser CBM. 2015: Göteborgs Stad. 2013: Göteborgs Stad. 2014: Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur - en metodrapport. Ekologisk landskapsanalys en pilotstudie. R 2013:8. Miljöförvaltningen. Göteborg Grönstrategi för en tät och grön stad. Antagen av Park- och Naturnämnden 2014-02-10. Karlsson, M., Stahre, M. & Askling, J. 2012: Skötselplan tillhörande art- och biotopskyddsdispens för Hisingsledens logistikcentrum Reviderad efter samråd 2012-08-31. Calluna AB. Trafikverket. 2011: Vägverket & Banverket. 2005: Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar. Rapport 2011:159. Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder. Vägverket publikation 2005:72, Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. 14 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se

PM Risk E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan Samrådshandling, Trafikverkets granskning 2015-12-10 Projektnummer: 108036

Dokumenttitel: PM Risk Skapat av: Herman Heijmans, Norconsult AB Dokumentdatum: 2015-12-10 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2013/14197 Projektnummer: 108036 Publiceringsdatum: 2016-02-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson, Projektledare Uppdragsansvarig: Elisabeth Setterstig, Norconsult AB

Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Farligt gods... 6 1.3. Riskbedömning... 7 2. Transporter av farligt gods på Hisingsleden... 12 2.1. Transporterade mängder och klasser... 12 2.2. Sannolikhet för olyckor med farligt gods... 15 3. Skyddsobjekt... 16 3.1. Lexby odlarförening... 16 3.2. Motionsspåret... 17 3.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden... 17 3.4. Yt- och grundvatten, vattendrag... 17 4. Risknivåer och skyddsåtgärder... 18 4.1. Lexby odlarförening... 18 4.2. Motionsspåret... 19 4.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden... 19 4.4. Yt- och grundvatten, vattendrag... 20 5. Referenser... 22

Sammanfattning Inom projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk avser Trafikverket att bygga ut Hisingsleden till en fyrfältig väg med tre planskilda trafikplatser. Samtidigt ska en koppling byggas mellan Hisingsleden och väg 155 kallad Halvors länk. Syftet med åtgärderna är dels att förbättra tillgängligheten till de stora målpunkterna i dess närhet såsom Göteborgs Hamn och Volvo, och dels att avlasta Lundbyleden och E6 genom att trafik flyttas över till Hisingsleden. Hisingsleden är rekommenderad transportled för farligt gods och utbyggnaden förväntas leda till att den tunga trafiken och därmed även transporter av farligt gods kommer att öka. En riskanalys avseende transporter av farligt gods har genomförts och redovisas i denna rapport. Risksituationen för människor har bedömts utifrån kriterier för individrisk. Miljörisken har bedömts utifrån kriterier som baseras på Miljöbalkens formuleringar avseende påverkan på områden med betydande naturvärden. Följande skyddsobjekt har identifierats längs Hisingsleden: Lexby odlarförening, ett motionsspår nära leden, Volvos verksamhetsområde, de planerade verksamhetsområdena vid Halvorsäng och Logistikcentrum vid Hisingsleden samt passager över Osbäcken och Kålseredsbäcken. Ett antal skyddsåtgärder föreslås: Lexby odlarförening - åtgärder som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet (högkapacitetsräcke eller vall) och som ser till att inga farliga vätskor rinner ner mot odlingslotterna vid en farligt godsolycka. Motionsspåret inga åtgärder. Volvos verksamhetsområde högkapacitetsräcke samt åtgärd som hindrar. farliga vätskor att rinna ner från vägen mot området Logistikcentrum vid Hisingsleden åtgärder enligt tidigare riskutredning för detaljplanen. Verksamheter vid Halvorsäng åtgärder enligt tidigare riskutredning för detaljplanen Passage över Osbäcken och Kålseredsbäcken åtgärder som hindrar utsläpp från bränsletankar i transportfordon från att nå vattendragen. 4 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

1. Inledning 1.1. Bakgrund Inom projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk avser Trafikverket att bygga ut Hisingsleden till en fyrfältig väg med tre planskilda trafikplatser. Samtidigt ska en ny koppling byggas mellan Hisingsleden och väg 155 kallad Halvors länk. Syftet med åtgärderna är dels att förbättra tillgängligheten till de stora målpunkterna i dess närhet såsom Göteborgs Hamn och Volvo, och dels att avlasta Lundbyleden och E6 genom att trafik flyttas över till Hisingsleden. Hisingsleden är primär transportled för farligt gods vilket innebär att leden är rekommenderad transportväg för farligt gods, även för genomfartstrafik. På vägen förekommer transporter till Göteborgs hamn, industrin och transporter förbi Göteborg som inte tillåts ta vägen genom centrala delar av staden. Utbyggnaden av Hisingsleden förväntas leda till att den tunga trafiken och därmed även transporter av farligt gods kommer att öka på hela Hisingsleden. Aktuell del av Hisingsleden passerar inte förbi några bostadsområden där olyckor med farligt gods skulle kunna leda till omfattande konsekvenser för människors liv och hälsa. Däremot har ett antal platser identifierats där det finns människor, byggnader eller vattendrag nära vägen som föranleder närmare studie. Projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk har delats upp i två olika vägplaner kallad E6.20 Hisingsleden, södra delen samt E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk. I föreliggande PM studeras riskfrågorna för hela projektet. PM:et fungerar därmed som underlag för båda vägplanerna. 5 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

1.2. Farligt gods Enligt internationella bestämmelser (ADR) delas farligt gods in i nio klasser, se tabell 1.2:1. Tabell 1.2:1 Indelning av farligt gods. Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Klass 1: Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 meter från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst 6 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 meter. Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en så kallad pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Om ett utsläpp av brandfarliga vätskor kan rinna ner mot bebyggelsen finns risk för att en brand uppstår i det bebyggda området. Risken är svårberäknad eftersom den är beroende på områdets topografi och bedöms därför separat i kapitel 5, Resultat. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador är normalt störst inom ca 20 meter eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva. 1.3. Riskbedömning 1.3.1. Göteborgs stads kriterier Göteborgs stad har antagit kriterier för markanvändningen i närheten av transportleder för farligt gods i Översiktsplanen för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods som antogs av kommunfullmäktige 1999. 7 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Här anges hur markanvändningen i närheten av en väg med transporter av farligt gods skall utformas, se figur 1.3:1. Figur 1.3:1 Markanvändning längs väg där farligt gods transporteras. Enligt riktlinjerna kan det mellan 30 och 50 meter från vägen medges verksamheter som inte innebär att många människor vistas där någon längre tid. Närmare än 30 meter från vägen skall få människor normalt vistas och marken skall vara utformad för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig ut från en eventuell olycksplats. Vid avvikelser från den föreslagna indelningen krävs att en särskild riskanalys tas fram som visar vad som krävs för att uppnå en säkerhetsmässigt tillfredställande lösning. 1.3.2. Länsstyrelsernas riskpolicy Länsstyrelserna i storstadslänen har sedan 2006 en gemensam riskpolicy. I policyn ges anvisningar för markanvändning kring transportleder av farligt gods, men utan att exakta avstånd nämns, se figur 1.3:2. 8 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Figur 1.3:2 Länsstyrelsernas anvisningar för markanvändning längs transportled för farligt gods. En indelning av området längs vägen i 3 zoner görs där den närmast zonen (A) skall användas så att endast få människor vistas där. På längre avstånd (B) tillåts verksamheter där det kan finnas en viss men ändå begränsa mängd personer, som inte övernattar i zonen. I zonen längst bort tillåts även bostäder, hotell och verksamheter som innebär att många människor samlas. Riskpolicyn hindrar inte att Göteborgs stads kriterier används, den skall snarare ses som ett komplement. 1.3.3. Kriterier för risknivån När det gäller risker från olyckor används två riskmått. Individrisken används för att bedöma hur farligt det är att vistas på en plats. Risken beräknas som sannolikheten att någon som befinner sig på platsen under ett helt år omkommer i en olycka. Riskmåttet används när det gäller att bedöma risker på platser nära riskkällor och på platser där det inte vistas alltför många människor samtidigt. Samhällsrisken är ett mått för hur många människor som kan omkomma vid olyckor. Samhällsrisken används ofta vid bedömning av risker som kan beröra många personer inom stora områden samtidigt som exempelvis i bostadsområden, större affärscentra eller kontorshus. I det här fallet då inga områden finns längs vägen där det vistas många människor samtidigt är individrisk det mest rättvisande måttet för att bedöma risksituationen. Kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå hämtas från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket 9 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

(Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 1.3:3. Om den övre gränsen överskrids bedöms risknivån vara så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns ALARP- område Undre gräns Figur 1.3:3 Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004). För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år och den undre på 1x10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en betydande påverkan på individens totala risknivå. Om risknivån ligger under denna gräns så anses den vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Om risknivån ligger över denna gräns så skall åtgärder vidtas och effekten av dessa åtgärder skall verifieras (Lst 2006). Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen, det s.k. ALARP-området så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Beräkningar av effekten av riskreducerande åtgärder krävs normalt inte. Kriterierna gäller oavsett användning av området. Vid användningsområden där många människor kan komma att påverkas används även samhällsrisk som måttstock. 10 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

1.3.4. Kriterier för andra risker När det gäller risker för skador på egendom och miljö och natur finns inga fastslagna kvantitativa riskkriterier som omfattar såväl sannolikhet som konsekvens. Nedan förs ett resonemang för att kunna omsätta allmänna formuleringar i Miljöbalken till kvantitativa kriterier för frekvensen av utsläpp av farligt gods på vägområden som kan nå naturområden. En allmän formulering avseende skyddsnivån för naturområden kan hittas i 3 kap. 6 av Miljöbalken: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturoch kulturmiljö. -- Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Med påtaglig skada menas enligt Naturvårdsverket en negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset. (NFS 2005:17). Områden med naturvärden I MSB:s handbok för riskanalys betecknas sannolikheter på mindre än en gång per 1000 år som mycket liten. En tolkning av skall skyddas så långt som möjligt kan då vara påtaglig skada på skyddsvärda naturområden inte skall få förekomma oftare än en gång per 1000 år. Områden av riksintressen för naturvård När det gäller riksintressen som skall skyddas kan risknivån jämföras med de kriterier som används för att skydda människoliv i samband med risker från en olycka med farligt gods. Här sätts en gång per 100 000 år som gräns för oacceptabla risker, se avsnitt 1.3.3. Detta värde kan betraktas som ett mått för vilket som är högsta acceptabla sannolikheten för skador när något skall skyddas. 11 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

2. Transporter av farligt gods på Hisingsleden 2.1. Transporterade mängder och klasser Transporterade mängder farligt gods på Hisingsleden har beräknats utifrån uppgifter från olika källor. Enligt uppgifterna från TRAFA/SCB utgör transportarbetet med farligt gods ca 4,6 % av det totala transportarbetet med godsfordon på det svenska vägnätet. Andelen har minskat under de senaste åren då fler transporter av farligt gods sker på järnväg som är ett säkrare alternativ, se figur 2.1:1. Figur 2.1:1 Andel farligt gods av det totala transportarbetet med gods på det svenska vägnätet 2000-2013. Medelvärdet för perioden 2000 till 2013 ligger på 4,6 %. 12 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Norconsults trafikutredning för skissfasen (Norconsult 2015) anger följande prognosticerade årsdygnstrafik för tunga transportfordon på olika delar av södra Hisingsleden, se tabell 2.1:2. Tabell 2.1:2 Årsdygnstrafik (ÅDT) på Hisingsleden år 2040. Delsträcka Uppskattad ÅDT 2040 Uppskattat andel tung trafik Uppskattat ÅDT tung trafik 2040 Halvors länk Ytterhamnsmotet ny trafikplats Halvorsäng 6 500 42 % 2730 Ny trafikplats Halvorsäng - Hisingsleden 5 500 43 % 2365 Hisingsleden Vädermotet Halvors länk 25 000 15 % 3750 Halvors länk Assar Gabrielssons väg 27 000 15 % 4050 Assar Gabrielssons väg Logistikcentrum 16 500 15 % 2475 Logistikcentrum - Björlandavägen 17 500 15 % 2625 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har genomfört en undersökning av transporterade mängder och klasser under september 2006 på transportleder för farligt gods i Sverige (SRV 2007). Resultaten är uppdelade på de olika ADR-klasser. Med antagandet att fördelningen mellan de olika klasserna inte kommer att variera nämnvärt över åren kan antalet transporter med farligt gods i de olika klasserna på Hisingsleden beräknas. Resultaten redovisas i tabell 2.1:3. 13 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Tabell 2.1:3 Uppskattat antal transporter av farligt gods på Hisingsleden 2040. Klass Andel Antal transporter 2040 1 Explosiva ämnen 0,1 % 48 2.1 Brandfarliga kondenserade gaser 14 % 6 100 2.2 Övrig kondenserade gaser 4,7 % 2 100 2.3 Giftiga kondenserade gaser 0,03 % 12 3 Brandfarliga vätskor 53 % 23 400 4 Brandfarliga fasta ämnen 2,7 % 1 200 5 Oxiderande ämnen 0,55 % 240 6 Giftiga ämnen mm 0,28 % 123 8 Frätande ämnen 12 % 5 500 9 Övriga farliga ämnen 12 % 5 400 Totalt 100 % 44 000 Klasserna i tabell 2.1:3 ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste ämnen delas upp på ett annat sätt. Ämnena i klass 1, 2 och 5 har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 1 är det de s.k. massexplosiva ämnen som vid en olycka kan leda till en explosion som kan påverka planområdet. Andelen massexplosiva ämnen är ca 10 % av den totala mängden i klass 1 (ÖSA 2004). För klass 5 antas konservativt att en tredjedel av ämnena i klassen kan leda till explosion. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för angränsande områden, se tabell 2.1:4. 14 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Tabell 2.1:4 Farligt gods som medför betydande risker för planområdet. Ämnesgrupp Antal transporter per år Massexplosiva sprängämnen (TNT m.m.) 5 Brandfarliga gaser (gasol m.m.) 6 100 Giftiga gaser (ammoniak m.m.) 12 Brandfarliga vätskor (bensin, flygbränsle m.m.) 860 Oxiderande ämnen med explosionsrisk (ammoniumnitrat m.m.) 80 2.2. Sannolikhet för olyckor med farligt gods Sannolikheten för olyckor på Hisingsleden fås från Trafikverkets handbok Effektsamband för transportsystemet Kapitel 6 Trafiksäkerhet (Trafikverket 2015). Risken för olyckor på en statlig fyrfältsväg med hastighetsgräns på 80 km/h anges till 0,105 olyckor per miljon fordonskilometer eller 1,05x10-7 per fordonskilometer. Andelen singelolyckor på den här typen av väg är ca 50 % (SRV 1996) vilket innebär att det vid 50 % av olyckorna är minst två fordon inblandade. Om vi bortser från olyckor med fler än 2 fordon inblandade, vilket inte påverkar resultatet nämnvärt, så är risken för att ett fordon blir inblandat i en olycka på en 1 km lång sträcka av vägen lika med 1,05x10-7 x (1+0,5) = 1,6x10-7 (SRV 1996). 15 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

3. Skyddsobjekt I figur 3:1 anges vilka skyddsobjekt som identifierats längs södra Hisingsleden. Figur 3:1 Identifierade skyddsobjekt längs studerad vägsträcka. 3.1. Lexby odlarförening Lexby Odlarförening ligger på kort avstånd från den befintliga vägen. Inom området finns odlingslotter med så kallad dagbod. Detta innebär att det finns ett antal enklare mindre byggnader inom området utan möjlighet till övernattning. Följaktligen kan det 16 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

antas att det nattetid i princip inte finns människor inom området. Antal personer dagtid varierar mycket med årstiden. Under vinterhalvåret (oktober-mars) bedöms det finnas mycket få personer inom området medan det under sommarhalvåret kan vara fler personer, särskilt på helgerna. På en del av sträckan mellan området och nuvarande väg finns det en jordvall med höjd på uppemot 2 meter som ger skydd för avåkande fordon och nedrinning av utspillt bränsle till området. 3.2. Motionsspåret På en sträcka på ca 240 meter går ett motionsspår relativt nära Hisingsleden, avståndet mellan motionsspåret och leden varierar från 10 till 40 meter. 3.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden 3.3.1. Verksamheter vid Halvorsäng En detaljplan har tagits fram för området Halvorsäng där det planeras främst för hamnrelaterad/logistisk verksamhet (verksamheter med låg personintensitet). I samband med framtagande av detaljplanen har en riskanalys upprättats avseende farligt gods transporter på Torslandavägen (väg 155), Hisingsleden (E6.20) samt transporter som kommer att gå på framtida väg, Halvors länk. (COWI 2011). 3.3.2. Logistikcentrum vid Hisingsleden Detaljplanen för logistikcentrum vid Hisingsleden syftar till att möjliggöra en utveckling av verksamheter i området och skapa ett effektivt logistikcentrum. Det kommer att omfatta lagring, omlastning och distribution av olika slags gods. Tre stora kvarter kommer att skapas där stora tomter och byggnader kan anläggas. Trafikmatning sker genom att en ny väg anlägg mellan Hisingsleden och Sörredsvägen. Ett risk PM har upprättats (FB Engineering 2008). 3.3.3. Volvos anläggning Volvos anläggning vid korsningen med Assar Gabrielssons väg ligger som närmast på ett avstånd om ca 30 meter från vägen. Området ligger lägre än vägen och kan bli påverkat vid olyckor med farligt gods. Anläggningen närmast vägen används för logistik och lagerändamål och har därför låg persontäthet. Området mellan bebyggelsen och vägen används för transporter inom området och lastning av godsfordon. Persontätheten utomhus bedöms vara låg. 3.4. Yt- och grundvatten, vattendrag Passager över Kålseredsbäcken och Osbäcken sker i höjd med Björlandavägen. Området kring Kålseredsbäcken som passeras bedöms ha naturvärdesklass 2 (påtagligt naturvärde) i delarna närmast Hisingsleden (Norconsult 2014). Utsläpp av farligt gods, framförallt dieselolja kan leda till skador på naturvärden. 17 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

4. Risknivåer och skyddsåtgärder Individrisknivån längs Hisingsleden har beräknats för sträckan norr om Assar Gabrielssons väg, se figur 4.1:1. ALARP- område Figur 4.1:1 Individrisk längs Hisingsleden är tolerabel längs vägen. Området längs Hisingsleden har en individrisknivå som ligger över det kvantitativa kriteriet för acceptabla risker som tagits fram för dåvarande Räddningsverkets räkning. Utifrån länsstyrelsens riskpolicy kan området närmast vägen (upp till ca 75 meter) klassas som A-område. Detta område bör då kunna användas för odling, parkering, trafik eller friluftsområden av typen motionsspår, se figur 1.3:2. Verksamheter inom detta område bör endast medföra att få personer vistas inom området. Om så inte är fallet bör rimliga skyddsåtgärder övervägas. 4.1. Lexby odlarförening Ett odlingslottsområde bedöms inte helt falla inom varken användningsområdet odling eller friluftsområde (motionsspår) samtidigt som det är mindre personintensivt än friluftsområde (camping). Det hamnar alltså på gränsen mellan A- och B-område. Detta innebär att det bör undersökas om det finns vissa rimliga åtgärder som kan vidtas för att minska risknivån längs vägen. Åtgärd som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet vid en olycka rekommenderas, kombinerat med åtgärd som ser till att inga farliga vätskor kan rinna ner mot odlingslotterna vid en farligt gods olycka. Detta kan ske på olika sätt, t.ex. genom att ett högkapacitetsräcke eller en vall etableras längs området. Vägräcket bör kombineras med åtgärd som hindrar farliga vätskor från att rinna ner mot området medan en eventuell vall bör få en höjd på minst 2 meter över vägytan. 18 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

4.2. Motionsspåret Friluftsområde (t.ex. motionsspår) nämns i länsstyrelsens policy som en användning som kan tillåtas inom området närmast vägen. Därför görs bedömningen att inga skyddsåtgärder krävs för motionsspåret. 4.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden 4.3.1. Verksamheter vid Halvorsäng I utförd riskanalys (COWI 2011) föreslås ett antal åtgärder som kan delas upp på åtgärder inom detaljplaneområdet (indelning av området och utformning av byggnader) och åtgärder inom vägområdet. Nedan listas åtgärdsförslagen som berör Hisingsleden. Vid branta slänter krävs åtgärd (så som vägräcken) för att behålla fordonet på vägbanan. Dessa vägräcken skall dimensioneras för tunga fordon. Alternativt skall den bebyggelsefria zonen utökas. Bebyggelsefri zon räknas från släntfot. Då de mest frekvent förekommande transporterna är av klass 3 (brandfarlig vätska) skall området längs med vägen, i så stor utsträckning som möjligt, utformas på ett sätt som motverkar spridning av vätska. Detta kan göras med hjälp av diken. Vägkanten bör utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande fordon. Sidoområdet skall vara fritt från oeftergivliga och spetsiga föremål, detta för att minska sannolikheten att en tank skadas och utsläpp sker. 4.3.2. Logistikcentrum vid Hisingsleden I framtaget risk PM (FB Engineering 2008) fastslås att Göteborgs stads riktlinjer för avstånd från farligt godsled följs och att inga övriga skyddsåtgärder krävs. Vid utformning av området finns det dock ett antal saker som bör has i åtanke. Det som rör Hisingsledens utformning redovisas nedan. Området närmast Hisingsleden (ca 15 meter) bör utformas så att ett fordon lastat med farligt gods inte skadas i händelse av att ett fordon kör av vägen. Det skall även utformas så att det förhindrar spridning av eventuellt utläckt farligt gods. 4.3.3. Volvos anläggning Volvos anläggning har funnits i det befintliga läget under många år och inga aktuella riskanalyser finns avseende risker från transporter på Hisingsleden. Närmaste byggnad finns ca 30 meter från vägen. Enligt Göteborgs stads riktlinjer, se avsnitt 1.3:1, kan det mellan 30 och 50 meter från vägen medges verksamheter som inte innebär att många människor vistas där någon längre tid. Närmare än 30 meter från vägen skall få människor normalt vistas och marken skall vara utformad för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig ut från en eventuell olycksplats. Detta förutsätter dock att marken är någorlunda plan i området mellan vägen och bebyggelsen. 19 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Eftersom anläggningen ligger klart lägre än vägen finns risk att avåkande fordon krockar med byggnaderna. Om detta händer med transportfordon för farligt gods kan detta få mycket stora konsekvenser. Även om fordonet inte lämnar vägen kan farliga vätskor sprida sig snabbt mot anläggningen. Skydd mot avåkning av tunga transportfordon och spridning av farliga vätskor från vägområdet måste säkerställas. Med såda åtgärder får befintlig verksamhet vid Volvo i stort sett samma skydd mot olycka med farligt gods som de nya verksamhetsområdena längs Hisingsleden. 4.4. Yt- och grundvatten, vattendrag På ett antal platser passerar vägen över Osbäcken och Kålseredsbäcken, se figur 3.1:1. Här kan en olycka med farligt gods leda till att det hamnar i vattendragen och skadar den skyddsvärda naturmiljön. Sannolikheten för utsläpp av skadliga ämnen i dessa vattendrag har uppskattats utifrån uppgifter om transporter och olycksrisken. När det gäller följderna av olyckorna så skiljs det på tre olika scenarier: Scenario 1: utsläpp av upp till 0,5 m 3 dieselolja från tanken i transportfordonet. Scenario 2: utsläpp av upp till 5 m 3 dieselolja, bensin, frätande vätskor m.m. från transporter med farligt gods. Scenario 3: utsläpp av mer än 5 m 3 dieselolja, bensin eller frätande vätskor m.m. från transporter med farligt gods. Sannolikheten för de olika scenarier på har beräknats för sträckan där ett utsläpp bedöms kunna rinna ner till vattendragen. Sannolikheten anges i tabell 4.5:1 som återkomsttid vilket betyder att ett scenario i genomsnitt inträffar en gång under den angivna tidsperioden. Återkomsttiden är lika med 1/frekvensen. Tabell 4.5:1 Storlek Bedömd återkomsttid för olika scenarier. Återkomsttid Mindre utsläpp: <0,5 m3 Stora utsläpp: 0,5-5 m3 Mycket stora utsläpp: >5 m3 86 år 2 900 år 3 800 år Merparten av utsläpp av farligt gods bedöms inte leda till påtagliga (irreversibla) skador på det som utgör grunden för skyddsvärdet. Uppskattningsvis leder mellan 1 % och 10 % av dessa utsläpp till sådana skador. För att vara på säkra sidan antas här 10 %. I avsnitt 1.3:4 föreslås en återkomsttid på 1 000 år eller lägre som kriterium för oacceptabla sannolikheter för påtaglig skada av ett område med skyddsvärds natur. 20 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Med en sannolikhet på 10 % att ett utsläpp leder till påtagliga skador innebär detta att åtgärder bör vidtas för utsläpp med en återkomsttid på 100 år eller mindre, dvs. utsläpp på mindre än 0,5 m 3 kan omhändertas innan de når vattendragen. Sannolikheten för större utsläpp är så pass låg att inga åtgärder krävs för dessa. I praktiken kommer de åtgärder som genomförs för att förhindra mindre utsläpp i vattendragen även ha en gynnsam effekt när det sker större utsläpp. 21 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

5. Referenser COWI 2011 FB Engineering 2008 Lst 2006 Riskanalys avseende farligt gods transporter vid planområdet Halvorsäng, COWI AB2011-04-27. Riskutlåtande avseende detaljplanläggning av logistikcentrum vid Hisingsleden, FB Engineering AB, 2008-11-14. Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006. NFS 2005:17 Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap. 6 2 stycket miljöbalken), 22 december 2005. Norconsult 2014 Norconsult 2015 Rtj Storgöteborg 2004 SRV 1996 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk. Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning. Norconsult 2014-12-18. PM Trafik vägplan, E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk, Göteborgs Kommun, Västra Götalands län. Norconsult 2015. Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänsten Storgöteborg. 2004 Farligt gods Riskbedömning vid transport, Räddningsverket 1996. SRV 1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997. SRV 2007 Kartläggning av farligt godstransporter September 2006, Räddningsverket 2007. Trafikverket 2015 ØSA 2004 Effektsamband för transportsystemet - Steg 3 och 4 - Bygg om eller bygg nytt - Kapitel 6 Trafiksäkerhet. Trafikverket 2015-04-01. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, 2004. 22 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

Bilaga till PM-Risk E6.20 Hisingsleden, södra delen Utformning vid Lexby odlarförening Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om Hisingsleden till en fyrfältig väg med tre planskilda trafikplatser. Syftet med åtgärden är dels att förbättra tillgängligheten till de stora målpunkterna i dess närhet, Göteborgs Hamn och Volvo, och dels att avlasta Lundbyleden och E6 genom att trafik flyttar över till Hisingsleden. För detta kommer två vägplaner att tas fram, en för den södra delen och en för den norra. Hisingsleden är rekommenderad transportled för farligt gods och ombyggnaden förväntas leda till att den tunga trafiken och även transporter av farligt gods kommer att öka. En riskanalys avseende transporter av farligt gods har genomförts och redovisas i PM-risk. Risksituationen för människor har bedömts utifrån kriterier för individrisk. Miljörisken har bedömts utifrån kriterier som baseras på Miljöbalkens formuleringar avseende påverkan på områden med betydande naturvärden. Följande skyddsobjekt har identifierats längs Hisingsleden: Lexby odlarförening, ett motionsspår nära leden, Volvos verksamhetsområde, det planerade verksamhetsområdet vid Halvorsäng och logistikcentrum vid Hisingsleden samt passage över Osbäcken och Kålseredsbäcken. Ett antal skyddsåtgärder föreslås, bl a för Lexby odlarförening. På den sträckan innebär planförslaget åtgärder som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet, exempelvis ett högkapacitetsräcke eller en vall, och som ser till att inga farliga vätskor rinner ner mot området med odlingslotter vid en farligt gods olycka. Denna bilaga till PM-risk beskriver de föreslagna åtgärderna mer i detalj för att möjliggöra ett fortsatt samråd med berörda, Göteborgs fastighetskontor och Lexby odlarförening. Det är särskilt av intresse att avgränsa markintrång och annat som kan påverka verksamheten i området. Föreslagna åtgärder med motiv Bakgrunden till de åtgärder som föreslås framgår av PM-risk, särskilt kapitel 4. Det område som utnyttjas av Lexby odlarförening ligger redan idag i direkt anslutning till Hisingsleden, se bild i figur 1. På delar av sträckan finns en jordvall eller naturligt höjdparti som skiljer området från vägen, men som synes på bilden ligger en del odlingslotter i samma nivå som vägen utan någon avskärmning. På området finns mindre sk dagbodar, i första hand för förvaring av redskap och för att ge möjlighet till väderskyddad vistelse dagtid. De är inte avsedda för övernattning. 1 Odlingslotter och bodar ligger idag delvis mycket nära Hisingsleden. 1 (2) n:\103\19\1031941\u\riskfrågor\riskbilaga_odling.docx

I PM-risk bedöms att området närmast Hisingsleden, upp till ca 75 m, utifrån länsstyrelsens riskpolicy kan klassas som ett så kallat A-område. Verksamheter inom detta område bör endast medföra att få personer vistas inom området. Detta område bör då kunna användas för odling, parkering, trafik eller friluftsområden av typen motionsspår utan skyddsåtgärder. Vidare bedöms att verksamheten i området med odlingslotter innebär att fler personer tidvis vistas här än i de miljöer som avses med A-område enligt ovan. Detta innebär att rimliga åtgärder bör studeras för att minska risknivån längs vägen. Åtgärd som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet vid en olycka rekommenderas, kombinerat med åtgärd som ser till att inga farliga vätskor kan rinna ner mot kolonistugeområdet vid en farligt gods olycka. Fysiskt skydd Trafikverket föreslår att på sträckan utmed Lexby odlarförening utformas vägen med ett vägräcke som är dimensionerat för att förhindra att tunga fordon lämnar vägen vid en eventuell olycka, ett så kallat högkapacitetsräcke. Vidare föreslås att den gång- och cykelväg som planeras utmed Hisingsleden läggs på en högre nivå än vägen, för att skapa en vall och därigenom förhindra att utspillt bränsle eller andra brännbara vätskor rinner bort från vägen med risk för brandspridning. Utformningsprincipen illustreras i figur 2 och bifogade tvärsektionsritningar. Gång- och cykelvägen ligger i förslaget cirka 0,7 meter högre än vägkanten och nästan en meter högre än dikesbotten. Gång/cykelväg Vägräcke Vägmitt 2 Principsektion genom föreslagen gång- och cykelväg och Hisingsledens västra körbana. Restriktioner för markanvändning De fysiska åtgärder som beskrivs ovan innebär ett skydd mot att fordon eller vätskor kommer in på området. En brand efter olycka kan därför begränsas, men värmen från branden kan orsaka antändning av byggnader i angränsande område. Därför rekommenderas att inga byggnader där människor kan vistas tillåts inom ett avstånd av cirka 20 meter från Hisingsleden. Motivet till denna rekommendation är att människor som vistas inomhus har sämre möjlighet att uppmärksamma vad som sker i närheten än om de vistas utomhus. Rekommendationen gäller inte växthus eller små redskapsskjul och redovisas på bifogade ritningar som bodfri zon. Restriktionerna påverkar ett cirka fem meter brett område utanför det viltstängsel som avgränsar vägområdet. Effekter för verksamheten i området Lexby odlarförenings verksamhet påverkas dels av direkta markintrång, som både berör odlingslotter och befintliga bodar, dels av restriktioner för placering av nya eller flyttade bodar. Samråd med föreningen och Göteborgs stads fastighetskontor, som äger marken, krävs för planering av ersättningsområde för odlingslotter och möjlig placering av flyttade bodar. Bifogade ritningar Planritning, skala 1:1000, och tvärsektioner, skala 1:200 2 (2)

Norconsult AB

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se

1 PM Luft E6.20 Hisingsleden, södra delen ink. Halvors länk Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan, 2016-04-25 Projektnummer: 108036 1

Dokumenttitel: PM Luft Skapat av: Herman Heijmans, Norconsult AB Dokumentdatum: 2016-04-25 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2016/1467, TRV 2016/1468 Projektnummer: 108036 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson, Projektledare Uppdragsansvarig: Elisabeth Setterstig, Norconsult AB Teknikansvarig Luftmiljö: Herman Heijmans, Norconsult AB 2

Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning och bakgrund 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Miljökvalitetsnormer... 5 2. Kvävedioxid 7 2.1. Utsläpp... 7 2.2. Halter... 7 3. Partiklar 10 3.1. Utsläpp... 10 3.2. Halter... 10 4. Diskussion och slutsatser 15 5. Referenser 16 3

Sammanfattning Ombyggnaden av Hisingsleden förväntas leda till ökade trafikmängder och Trafikverket har beslutat att luftmiljöfrågorna skall studeras ytterligare vid framtagning av miljökonsekvensbeskrivningen av vägplanen. Detta görs i föreliggande PM Luft. Gränsvärden för halter föroreningar i utomhusluft finns i miljökvalitetsnormerna. Det är dygnsmedelvärdet för kvävedioxid och för partiklar (PM10) som riskerar att överskridas längs vissa vägar i Göteborgsområdet. Utifrån resultaten av spridningsberäkningar längs Hisingsleden i nuläge och beräkningar av nuvarande och framtida utsläppsmängder konkluderas att det inte finns någon risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxidhalt överskrids. Pålitliga uppgifter för PM10 längs Hisingsleden saknas och PM10-halter efter ombyggnad beräknas utifrån uppmätta halter vid E6 i Gårda och i bakgrundsluften. Uppgifterna kombineras med beräknade mängder utsläppta och uppvirvlade partiklar på E6 i Gårda och på Hisingsleden efter ombyggnad. Framräknade halter är cirka hälften av gränsvärdet för PM10. Inga gränsvärden i miljökvalitetsnormer för luft bedöms överskridas längs Hisingsleden efter ombyggnad. 4

1. Inledning och bakgrund 1.1. Bakgrund Ombyggnaden av Hisingsleden förväntas leda till ökade trafikmängder och därmed ökade utsläpp av luftförorenande ämnen. Därför har Trafikverket beslutat att luftmiljöfrågorna skall studeras ytterligare vid framtagning av miljökonsekvensbeskrivningen av vägplanen. Detta görs i föreliggande PM Luft. Fokus i studien ligger på att bedöma om det föreligger risk att gränsvärden för luftföroreningshalter som anges i miljökvalitetsnormerna för luft kommer att överskridas efter att ombyggnaden är genomförd. 1.2. Miljökvalitetsnormer De vanligaste luftföroreningar som förekommer i tätorter är kvävedioxid och partiklar. Även andra ämnen kan finnas men halterna är då i allmänhet låga. Det finns ett flertal olika källor till dessa luftföroreningar men utsläpp från vägtrafiken är den mest betydande källan i stadsmiljö. Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada. Dessa gränsvärden kallas även miljökvalitetsnormer (MKN). MKN för utomhusluft finns för kväveoxider, kvävedioxid, partiklar, bensen, koloxid, svaveldioxid och ozon och bly. De gränsvärden som ibland överskrids i svenska städer gäller kvävedioxid och partiklar. Luftföroreningarnas skadliga effekter beror dels på långvariga effekter och dels på effekter under korta perioder med höga halter. Gränsvärden finns därför definierade som långtidsgränsvärden (årsmedelvärden) och korttidsgränsvärden (dygns- och timmedelvärden), se tabell 1.2:1. Tabell 1.2:1 Gränsvärden och utvärderingströsklar för luftföroreningshalter Ämne Medelvärdestid Gränsvärde Kvävedioxid Årsmedelvärde 40 Kvävedioxid Dygnsmedelvärde (98-percentil*) 60 Kvävedioxid Timmedelvärde (98-percentil*) 90 Partiklar Årsmedelvärde 40 Partiklar Dygnsmedelvärde (90-percentil*) 50 (µg/m3) * Percentiler är ett begrepp som används inom statistiken. Om t ex 98-percentilen av timmedelvärdet av en viss luftförorening högst får vara 90, så betyder det att timmedelvärdet av föroreningshalten skall vara lägre än 90 under 98 procent av årets timmar. Under två procent av årets timmar (dvs 175 timmar) får då föroreningshalten vara högre än 90. Motsvarande gäller för 90-percentilen. 5

Miljökvalitetsnormers gränsvärden för årsmedelvärdet skall endast tillämpas där människor exponeras under längre tid, exempelvis vid vägar som gränsar till bostäder, skolor eller vårdinrättningar. Miljökvalitetsnormers gränsvärden för dygns- och timmedelvärdet tillämpas även där människor vistas under kortare perioder, t.ex. generellt i stadsmiljön längs med gång- och cykelbanor, torg, parker (dock ej för gångeller cykelbana korsande väg). 6

2. Kvävedioxid 2.1. Utsläpp Kvävedioxid i utomhusluft orsakas av utsläpp från fordonstrafiken, arbetsmaskiner, större fossil- eller biobränslebaserade kraft- och värmeanläggningar samt, i vissa tätorter, sjöfarten. Utsläppen sker som kväveoxid eller kvävedioxid som bildas från luftens kväve eller från kväve i bränslet vid förbränning. Kväveoxid omvandlas till kvävedioxid i utomhusluften. Ett samlingsnamn för dessa utsläpp är kväveoxider. Tack vare utvecklingen av bilmotorer och avgasreningstekniken har utsläppen av kväveoxider från fordon minskat ständigt, en trend som kommer att fortsätta framöver enligt Trafikverkets prognoser (Trafikverket 2015:1). 2.2. Halter I stadsmiljö och längs trafikleder är det främst utsläppen från trafiken som leder till höga halter av kvävedioxid. Av de tre gränsvärden som finns i MKN för kvävedioxid är det dygnsmedelvärdet som överskrids i första hand. Miljöförvaltningen i Göteborg har sedan 1980-talet övervakat kvävedioxidhalter i stadsluften med ett antal mätstationer och genom olika spridningsberäkningar. 2.2.1. Nuläge Miljöförvaltningen i Göteborg har publicerat studien Ren Stadsluft (Miljöförvaltningen 2016). I studien har det genomförts spridningsberäkningar avseende kvävedioxid i Göteborg. I figur 2.2.1:1 visas ett urklipp från haltkartan för dygnsmedelvärdet. 7

Figur 2.2.1:1. Beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter längs Hisingsleden år 2013 (Miljöförvaltningen 2016) Längs Hisingsleden mellan Vädermotet och Björlandamotet förekommer kvävedioxidhalter som ligger i närhet av gränsvärdet på 60 µg/m 3 som dock inte överskrids. För års- och timmedelvärden förekommer inga halter i närheten av gränsvärden i MKN. 2.2.2. Framtida halter För att göra en bedömning av framtida halter av kvävedioxid har en beräkning genomförts av utsläppta mängder kväveoxider på Hisingsleden i nuläge och efter ombyggnad. Åt ena sidan förväntas de utsläppta mängder per fordon minska i framtiden men åt andra sidan kommer antalet fordonen att öka. Antalet fordon som förväntas trafikera Hisingsleden efter ombyggnaden har tagits från PM Trafik (Norconsult 2016) medan förväntade utsläppsmängder per fordon har tagits från Trafikverkets prognoser (Handbok). Resultaten av beräkningarna visas i tabell 2.2.2:1 Tabell 2.2.2:1. Utsläpp av kväveoxider nuläge och efter ombyggnad 8

Kväveoxider ÅDT Andel tung trafik ÅDT lätta fordon ÅDT tunga fordon Emission sfaktor lätta fordon Emissio nsfaktor tunga fordon Emission per km väg och dygn 1/dygn 1/dygn g/fkm g/fkm kg/km, dygn Hisingsleden nuläge Vädermote- Assar Gabrielssons väg 15 030 8% 13 828 1 202 0,28 3,37 7,9 Assar Gabrielssons väg- Gustav Larsons väg 9 630 13% 8 378 1 252 0,28 3,37 6,7 Gustav Larsons väg-björlandavägen 9 170 11% 8 161 1 009 0,28 3,37 5,7 Hisingsleden efter ombyggnad Vädermote- Halvors länk 25 000 15% 21 250 3 750 0,10 0,50 4,0 Halvors länk- Assar Gabrielssons väg 27 000 15% 22 950 4 050 0,10 0,50 4,3 Assar Gabrielssons väg- Logistikcentrum 16 500 15% 14 025 2 475 0,10 0,50 2,6 Logistikcentrum -Björlandavägen 17 500 15% 14 875 2625 0,10 0,50 2,8 Tabellen visar att utsläppen av kväveoxider på Hisingsleden nästan halveras trots att trafiken, och främst den tunga trafiken, ökar. I nuläget släpps mellan 5,6-7,9 kg ut per km väg och dygn. Efter ombyggnaden (år 2030) uppgår detta till 2,6-4,0 kg per km väg och dygn. Eftersom utsläppen nästan halveras från nuläget fram till att Hisingsleden är ombyggd och det redan i dagsläget endast förekommer halter under gränsvärden dras slutsatsen att det inte föreligger någon risk att gränsvärden för kvävedioxidhalterna kommer att överskridas efter Hisingsledens ombyggnad. 9

3. Partiklar 3.1. Utsläpp Utsläpp av partiklar kommer till viss del från avgaser från bilar men den dominerande källan till längs vägar är slitage av vägbeläggning, bromsar och däck. Slitaget sker bland annat genom användning av dubbdäck på snöfria vägbanor. Andelen dubbdäck har stor betydelse för PM10-halterna i längs vägar. Utsläppen av partiklar i avgaserna förväntas minska på samma sätt som för kväveoxider medan utvecklingen är mycket mer osäker avseende uppvirvlade partiklar. Åtgärder för att minska mängden uppvirvlade partiklar omfattar kampanjer för att minska andelen dubbdäck, dubbdäcksförbud på vissa gatuavsnitt, behandling av vägbanan mm. En minskande långtidstrend för partiklar (PM10) i gatumiljön kan observeras generellt vilket tyder på ett visst genomslag för de åtgärder som hittills har genomförts. SMHI förutspår en minskning med ca 23 % för PM10 halten vid E6 i Göteborg (SMHI 2013). 3.2. Halter 3.2.1. Nuläge Miljöförvaltningen i Göteborg genomför mätningar av PM10-halten på ett flertal platser i Göteborg. I gatumiljö har mätningar skett på Sprängkullsgatan och vid E6 i Gårda och i den sk. Urbana bakgrundsluften på Femmanhusets tak. Dessutom har vissa beräkningar genomförts avseende partikelhalten. I en rapport inför Västlänken har spridningsberäkningar genomförts avseende partikelhalten (Miljöförvaltning 2013). Här anges partikelhalter på cirka 25 µg/m 3 i nuläget vilket är halva gränsvärdet. Vid E6 i Gårda genomförs kontinuerliga mätningar PM10-halten i. Förår 2014 har det uppmätts ett dygnsmedelvärde på 34,8 µg/m 3. Spridningskartan redovisar däremot halter över gränsvärdet som är 50 µg/m 3. Detta tyder på att i figur 3.2.1:1 angivna PM10-halter inte är representativa för förhållanden längs vägarna. 10

Figur 3.2.1:1 Dygnsmedelvärdet av PM10 (Miljöförvaltningen 2015:1) 3.2.2. Framtid Utsläppen av partiklar i avgaserna förväntas gå ner framöver men utvecklingen av mängden uppvirvlade partiklar är mycket mer osäker. Då uppvirvlingen är den dominerande källan till partikelhalten kan det förväntas att utsläppen av partiklar ökar längs Hisingsleden efter ombyggnaden. Beräknade PM10-halter som redovisas i figur 3.2.1:1 överskattar troligen halterna längs Hisingsleden eftersom spridningsberäkningens halter längs E6 i Gårda ligger högre än vad som uppmätts. Sammantaget innebär detta att den bedömningsmetoden som användes för kvävedioxid inte kan tillämpas för PM10. För att bedöma framtida halter längs Hisingsleden görs istället en jämförelse utifrån de uppmätta halter och trafikmängder längs E6 i Gårda. I metoden beräknas de utsläppta och uppvirvlade mängder PM10 vid Gårda och på olika sträckor av Hisingsleden efter ombyggnad. Uppgifter finns om uppmätta trafikmängder vid Gårda och förväntade trafikmängder på Hisingsleden efter ombyggnad. PM10 halterna vid Gårda i nuläget består av bakgrundshalten och ett bidrag från trafiken. Bakgrundshalten har uppmätts vid mätstationen på Femmanhusets tak och bidraget till halten från trafiken på E6 kan beräknas. Detta gör det möjligt att beräkna bidraget från trafiken till halterna vid Hisingsleden utifrån proportionerna mellan mängden partiklar som släpps ut/virvlas upp på vägsträckorna och totalhalten beräknas genom att addera bakgrundshalten. 11

Figur 3.2.2:1 Mätstation längs E6 i Gårda (Miljöförvaltningen 2014) Metoden bedöms ge en bra uppskattning av haltnivåerna som kan förväntas. Ventilationsförhållanden är i allmänhet bra längs Hisingsleden, trånga passager som finns i dagsläget ändras genom ombyggnaden, se figur 3.2.2:2. Figur 3.2.2:2 Exempel på ändrade ventilationsförhållanden på trånga ställen längs Hisingsleden Hisingsleden ligger dessutom i ett område där bidragen till bakgrundshalterna från omgivande vägnät är mindre än vad som är fallet vid Gårda. 12