UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2014

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2014

Uppföljning av verksamhetsplan 2014 (dnr SU FV-1.1.2-0872-15) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2014 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: www.su.se/verksamhetsplan. 2

Förord till intern uppföljning 2014 Under 2014 har Stockholms universitet arbetat med att ta fram nya strategier för universitetet. Om dessa strategier för Stockholms universitet 2015-2018 fattade universitetsstyrelsen beslut i december, följt av ett rektorsbeslut om en tvåårig åtgärdsplan för deras implementering i verksamheten. Det betyder också att årets interna uppföljning är baserad på kriterier och indikatorer som i väsentlig grad är under utfasning. Under 2015 kommer de nya strategierna och den nya åtgärdsplanen, under fyra nya rubriker forskning och utbildning, rekrytering och kompetensutveckling, internationell och nationell samverkan, förvaltning och verksamhetsstöd istället att implementeras fullt ut i verksamheten. Visionen sedan ett antal år tillbaka, att merparten av verksamheten vid institutioner och andra enheter inom Stockholms universitet 2015 ska inta en nationellt ledande och en internationellt framstående ställning inom såväl forskning som utbildning, har nu alltså nått sitt slutdatum. Mot bakgrund av olika utvärderingar av verksamheten har vi kunnat konstatera att visionen i de flesta stycken också har uppfyllts. Men den upphör givetvis inte för att vi nått 2015. Att Stockholms universitet fortsatt ska vara ett av Sveriges främsta universitet inom utbildning och forskning, med en internationellt framstående ställning, förblir en självklar målsättning. En viktig strävan i det nya strategidokumentet har samtidigt varit att fullfölja den kursändring som initierades under den nya universitetsledningens första år. Ett av de främsta syftena med denna har varit att skapa en bättre integration mellan kärnverksamhet och förvaltning. Det har också inneburit ett fullföljande av flera av de interna genomlysningarna av centrala förvaltningsfunktioner och processer. Som ett led i det, och baserat på en extern utredning, har beslut fattats om inrättandet av en ny samverkansavdelning. Vidare har en ny fastighetsavdelning tillskapats, liksom en ny upphandlingsfunktion inom ramen för ekonomiavdelningen. Slutligen har även personalavdelningen fått i uppdrag att föreslå en omorganisation gällande arbetsmiljöarbetet och arbetet för lika villkor inom organisationen. Fokus har under året legat på att bryta trenden med det ökande myndighetskapitalet. Det har lyckats så till vida att universitetet i sin löpande verksamhet gick med ett underskott 2014. På grund av engångseffekter, delvis utanför universitetets kontroll, uppvisade dock universitetet ett betydande överskott även 2014. På forskningssidan har universitetet under 2014 varit särskilt framgångsrikt ifråga om externa medel från Riksbankens jubileumsfond; särskilt märks ett stort forskningsprogram om doftsinnet. Den fakultetsöverskridande forskarskolan i internationella relationer har startat. Det nya ämnet för utbildning på forskarnivå folkhälsovetenskap har sjösatts och rekrytering av en professor pågår. Inom ramen för Vetenskapsrådets satsning på internationella ledande forskare har vi fått medel för fyra toppforskare inom fysik, en viktig förstärkning av vår verksamhet som inte varit möjlig inom befintliga basanslag för forskning. Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik, för vilket SU är värd tillsammans med KTH, har varit av stor betydelse för flera av dessa rekryteringar. SciLifeLab har fortsatt att expandera och universitetet har rekryterat flera unga mycket lovande forskare, SciLifeLab Fellows, som nu bygger upp

sina forskargrupper där. Dessa grupper bidrar till att skapa den starka forskningsmiljö som är viktig i sig men som också är nödvändig för att långsiktigt säkra kvaliteten på SciLifeLab som nationell infrastruktur inom molekylär biovetenskap. Systemet för organisation och finansiering av forskningsinfrastruktur i Sverige är statt i förändring. Universitetet har verkat aktivt i forskningsuniversitetens referensgrupp vid Vetenskapsrådet, för att skapa en ny process för Vetenskapsrådets beslut om, och finansiering av, nationell infrastruktur. Samtidigt har universitetet utvecklat den interna processen för hantering och finansiering av infrastruktur. Detta är nödvändigt för att möta det allt större finansiella ansvar för infrastruktur som nu ligger på universiteteten. På utbildningssidan har Stockholms universitet gjort ett ambitiöst analys- och uppföljningsarbete till UKÄ:s nu avslutade utvärderingscykel, framför allt gällande de utbildningar som befunnit sig på gränsen till bristande kvalitet och som nu är föremål för ett internt kvalitetsarbete. Det gäller särskilt en del av våra största utbildningar på grundnivån. Uppföljningsarbetet ger ett underlag för arbetet med det utökade kvalitetsgranskningsansvar som universiteten nu förväntas få. För att utveckla framtidens lärandemiljöer tillsattes en utredning under 2014. Denna kommer att ge nödvändig kunskap inför planeringen av Albano liksom för renoveringar i Frescati. Utredningen har att ta ställning till de snabba teknikförändringar som nu sker. Målet är att Stockholms universitet ska erbjuda högkvalitativa utbildningar för alla sina studenter nu och i framtiden. Parallellt med framtagandet av Stockholms universitets centrala strategier och åtgärdsplan har verksamhetsplaner för de kommande två åren utarbetats inom universitetets båda vetenskapsområden. Flera institutionssamgåenden har genomförts för att skapa större och starkare enheter. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har två mindre språkinstitutioner gått samman i den nya Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, som nu samlar en mycket bred språk- och kulturvetenskaplig kompetens. Vidare har tre institutioner litteraturvetenskap och idéhistoria, konstvetenskap samt musik- och teatervetenskap gemensamt bildat Institutionen för kultur och estetik, en av de största inom området rent utbildningsmässigt men också med stark och profilerad forskning. Inom det naturvetenskapliga området skapades vid årsskiftet ACES, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, genom sammanslagning av tre enheter. ACES samlar större delen av universitetets kemiskt inriktade miljövetenskap och kommer att vara en ledande aktör inom detta för samhället centrala forskningsområde. Som alltid är rekryteringen av lärare biträdande lektorer, lektorer och professorer områdenas viktigaste arbete. På rektors uppdrag har en översyn av rekryteringsprocesserna ägt rum under året, som bland annat lett till inrättandet av fler lärarförslagsnämnder. Under 2014 har det nya tenure-tracksystemet också börjat få genomslag inom universitetet genom att ett antal biträdande lektorer har rekryterats. Astrid Söderbergh Widding

1 (8) PM 2015-04-24 Susanne Thedéen FD, Planeringschef Intern uppföljning av verksamheten 2014 Bakgrund Stockholms universitet följer varje år upp föregående års verksamhetsplan. Uppföljning görs dels av universitetets prioriterade mål, dels av olika verksamhetsindikatorer. Uppföljningen görs både aggregerat och på områdes-, fakultets- och institutionsnivå. 2014 års verksamhetsplan är det sista året med den föregående verksamhetsplaneringen och följaktligen också den sista gången som uppföljning genomförs med de tidigare gällande prioriterade målen och verksamhetsindikatorerna. Från och med 2015 har universitetet nya strategier som täcker perioden fram till 2018. En åtgärdsplan för 2015-2016 som syftar till att nå strategierna kommer alltså att tillsammans med ett antal verksamhetsindikatorer vara det som följs upp fr.o.m. nästa år. Verksamhetsplanen för 2014 omfattar sju olika prioriterade mål. De mål som har förts över från verksamhetsplanen för 2013 är: En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Till dessa fyra prioriterade mål har under 2014 tre prioriterade områden som följs upp kvalitativt tillkommit. Det gäller: Kvalitetssäkring av självständiga arbeten Kursvärdering Programutvärdering Beslut har fattats om ett antal åtgärder på central nivå eller på områdes- eller fakultetsnivå. Dessa åtgärder sammanfattas under uppföljning av respektive mål nedan. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 27 03 106 91 Stockholm Universitetsvägen 10A Telefax: www.su.se E-post: susanne.thedeen@su.se

2 (8) Prioriterade mål 2014 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Målet mäts genom indikatorn Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målet får anses uppnått. Antalet inresande gästforskare har totalt ökat från 239 st till 309 st mellan 2011 och 2014. Det innebär en ökning med 29 procent. Antalet inresande postdoktorer har också ökat avsevärt från 164 st till 225 st vilket motsvarar en 37-procentig ökning. Åtgärder som sannolikt medverkat i ökningen är: Rektors satsning på internationella postdoktorer/forskare Satsning med ökat stöd för att erbjuda inresande gästforskare bostäder Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Huruvida målet har nåtts mäts dels genom indikatorn Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år, dels genom indikatorn Andel doktorander som har doktorandanställning. Målet har inte nåtts i någon högre utsträckning vare sig när det gäller andelen doktorander som slutför utbildningen inom fyra år eller andelen doktorander som har doktorandanställning. Andelen doktorander som slutför utbildningen inom fyra år har förändrats i ringa omfattning. Endast en blygsam ökning från 34 procent till 39 procent mellan 2008 och 2014 noteras. Andelen doktorander som har doktorandanställning har ökat något mellan 2011 och 2014 från 59 procent till 64 procent. Andelen varierar emellertid kraftigt mellan olika institutioner från Nationalekonomiska institutionen där endast 22 procent av doktoranderna har doktorandanställning till flera institutioner där fler än 90 procent av doktoranderna innehar doktorandanställning. Beslutade åtgärder: Universitetsstyrelsen har beslutat om att alla doktorander som finansieras via fakultetsanslaget fr.o.m. den 1 juli 2015 ska erbjudas doktorandanställning för hela utbildningen på forskarnivå vilket borgar för att andelen doktorander som har doktorandanställning kommer att öka inom en nära framtid En ytterligare åtgärd är beslut av universitetsstyrelsen i december 2014 att fastställa en miniminivå för annan form av studiefinansiering i Antagningsordningen för utbildning på forskarnivå. Denna miniminivå är satt till vad som kunde ha erhållits i form av doktorandanställning efter avdrag för skatt Därtill har rektor i december 2013 beslutat om en reviderad besluts- och delegationsordning där beslut om antagning av doktorand med annan finansiering än doktorandanställning måste fattas på fakultetsnämndsnivå

3 (8) Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras Målet ska enligt verksamhetsplanen mätas genom indikatorn Andel nydisputerade forskare med relevant anställning två år efter examen. Det finns emellertid ingen lämplig och relevant statistik att tillgå varför t.ex. en enkätundersökning bland de som disputerat skulle kunna vara ett sätt att mäta om möjligheterna förbättrats. Under 2014 har någon sådan undersökning inte genomförts men Humanistiska fakulteten gjorde en enkätundersökning 2013 bland de som tog ut sin filosofie doktorsexamen vid Humanistiska fakulteten 2007 2011. Rapportens viktigaste slutsatser om etableringen på arbetsmarknaden efter disputation var: - 85 procent av de nydisputerade har anställning - ca 50 procent har tillsvidareanställning - ca 50 procent har tidsbegränsade anställningar (jämfört med övrig arbetsmarknad ca 10 procent) - mer än 50 procent har anställning inom högskolesektorn - annars anställning inom offentlig sektor De åtgärder som bl.a. är aktuella är: Postdoksatsningar Områdena erbjuder framtidsdag för doktorander som snart ska disputera som är mycket välbesökta Stöd från Forskningsservice Innovationskontorets verksamhet med kommersialisering av forskningsresultat Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Antalet studenter som genomför extern praktik under sin utbildning har ökat från 639 st till 1 080 st mellan 2011 och 2014. Det motsvarar en ökning med 69 procent. Målet kan emellertid inte anses vara uppnått då hela förändringen kan hänföras till en ökning inom HS-området och särskilt den samhällsvetenskapliga fakulteten. En annan slutsats som kan dras är att det är ett fåtal institutioner som dessutom ger utbildningar som leder till en yrkesexamen som har det största antalet studenter som genomför extern praktik. Det gäller t.ex. Juridiska institutionen, Psykologiska institutionen och Institutionen för socialt arbete. Ett undantag utgörs av Historiska institutionen som också har ett flertal studenter som genomför praktik.

4 (8) Aktuella åtgärder är: Kurser på avancerad nivå med möjlig utveckling till praktikverksamhet som lärosätena i Stockholmsregionen samarbetar kring med Stockholms stad, Länsstyrelsen och Landstinget inom det s.k. OpenLab-samarbetet Utvecklat utnyttjande av alumnkontakter I samband med internationella utbyten (rektors resor samt internationella besök till Stockholms universitet) lyfts numera regelmässigt möjligheten att låta universitetets studenter genomföra extern praktik internationellt, vilket erbjuder en rad hittills outforskade möjligheter Projekt pågår med att möjliggöra internationell verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarstudenter Kvalitetssäkring av självständiga arbeten På central nivå inom universitetet har kvalitetssäkring av självständiga arbeten genomförts riktat inom ramen för GÅR:s (gruppen för åtgärdsredovisningar) uppdrag. Det rör sig dels om de utbildningar som fått bristande kvalitet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar, dels om de utbildningar som utgjort s.k. gränsfall för att få bristande kvalitet. Den centrala kvalitetsfunktionen har också gjort en sammanställning över de åtgärder som institutioner har genomfört för att kvalitetssäkra de självständiga arbetena. Sammanställningen kan användas som goda exempel och idébank för framtida behov och för kvalitetsutveckling. De vanligaste åtgärderna kan sammanfattas som: Förbättra kontrollen av utbildningen Förbättra kvalitetssäkringen av examensarbeten (självständiga arbeten) Förstärk metodprogression, metodundervisning och det vetenskapliga hantverket Revidera andra kurser än de som berör examensarbeten och metod Förstärk lärarkompetens och lärarkapacitet samt övrig personalkompetens Inom HS-området har inte områdesnämnden bedrivit något riktat arbete med fokus på att kvalitetssäkra självständiga arbeten under 2014. Dock har lite olika typer av projekt med denna målsättning bedrivits på fakultetsnivån. Inom det naturvetenskapliga området tillsatte områdesnämndens grundutbildningsberedning i slutet av 2013 en arbetsgrupp för att se över de gemensamma riktlinjer som finns för självständiga arbeten inom det naturvetenskapliga området. Dessa regler gäller bl.a. minimitid för handledning, bedömningsgrunder och examination. Dessutom har arbetsgruppen diskuterat andra aspekter som förväntade studieresultat och betygskriterier. Arbetsgruppen har vid några tillfällen under 2014 rapporterat till grundutbildningsberedningen. Arbetet är inte slutfört, men som ett första steg föreslog gruppen i slutet av 2014 några ändringar i reglerna kring examination, bland annat ett tydliggörande av när och på vilket underlag betyget sätts. Förslagen har diskuterats på

5 (8) områdesnämnden och på studierektorsmöte. Områdesnämnden avser fatta beslut under 2015. Kursvärdering På central nivå pågår projektet Utvärderingssystem vid Stockholms universitet. Arbetet leds av en styrgrupp som ska återrapportera sitt arbete till rektor i slutet av 2015. Projektet syftar till att underlätta implementeringen av enkätverktyget Survey & Report och att utveckla användbarheten. Projektet har tre mål. Det första är att ta fram goda exempel på delkurs- och kursvärderingar vid institutioner och fakulteter, och här ska även arbetsrutinerna kartläggas vid områdena och fakulteterna. Det andra målet är att pilottesta Survey & Report för olika syften och därmed utveckla användbarheten av verktyget. Det tredje målet är att utveckla, kommunicera och genomföra olika typer av pedagogiskt stöd för arbetet med kurs- och delkursvärderingar. Slutligen rör det sig om att terminsvis rapportera omfattningen av användningen av verktyget inom universitetet. Inom HS-området beslutade områdesnämnden under 2014 om Anvisningar för kvalitetsarbetet med kursvärderingar vid det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Anvisningarna innehåller goda exempel från olika institutioner på hur man kan arbeta för att bedriva kursvärderingsarbetet inom ramarna för de lagar och lokala riktlinjer som finns. Anvisningarna ger även områdesnämndens syn på kursvärderingsarbete. Det som beskrivs i anvisningarna är alltså de mål för kvalitetsarbetet som tillsammans med lärosätes riktlinjer i regelboken gäller för kvalitetsarbetet inom området. Områdesnämnden för naturvetenskap fattade i början av 2010 beslut om gemensamma riktlinjer för kursvärderingar. Grundutbildningsberedningen tog 2013 in ett underlag från institutionerna om hur arbetet med kursvärderingar bedrivs och diskuterade om ytterligare riktlinjer behövdes, men valde att just då inte gå vidare. Frågan togs upp igen i grundutbildningsberedningen i slutet av 2014. Man konstaterade då att kursvärderingar är en viktig del av områdets arbete med uppföljning, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Beredningen tillsatte därför en grupp för att arbeta vidare med frågan. Gruppens tankar om möjligheterna med ett gemensamt system och delvis gemensamma utvärderingsfrågor presenterades på ett studierektorsmöte i mars 2015 och kommer att diskuteras vidare av grundutbildningsberedningen. Sannolikt kommer ett förslag att överlämnas till områdesnämnden senare under 2015. Programutvärdering Pilotprojekt med programutvärderingar har framförallt initierats inom lärarutbildningarna. Formen har varit enkätundersökningar bland studenterna. Det gäller t.ex. yrkeslärarutbildningen och den kompletterande pedagogiska utbildningen. Beslut finns också om att genomföra årsvisa programutvärderingar för grundlärarutbildningen med inriktning mot F-3 och för ämneslärarutbildningen fr.o.m. vårterminen 2015. Även för

6 (8) förskollärarutbildningen har ett arbete med att genomföra programutvärderingar påbörjats. Uppföljning av urval av verksamhetsindikatorer Resultat och sparat kapital För HS-området som helhet ökade myndighetskapitalet med ca 5 mnkr trots negativt resultat för både den humanistiska och den juridiska fakulteten. För det naturvetenskapliga området minskade myndighetskapitalet med 29 mnkr. Fakultet Resultat 2014 Sparat kapital 2014 Humanistiska -8,7 mnkr 153,7 mnkr Juridiska -6,5 mnkr 50,9 mnkr Samhällsvetenskapliga 19,8 mnkr 239,4 mnkr Naturvetenskapliga -28,5 mnkr 315,3 mnkr Sparat kapital/intäkter Det sparade kapitalets andel av intäkterna har de senaste sex åren inom HS-området sjunkit marginellt för Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten men ökat från 12 till närmare 15 procent för Humanistiska fakulteten. För det naturvetenskapliga området har det sparade kapitalets andel av intäkterna under motsvarande period ökat från 5 till närmare 15 procent. Ett trendbrott är dock möjligt att notera för 2014 då såväl den humanistiska som den juridiska och naturvetenskapliga fakulteten minskade sin andel sparat kapital. Fakultet 2008 2013 2014 Humanistiska 12 % 18,6 % 14,8 % Juridiska 23,5 % 25,5 % 22,5 % Samhällsvetenskapliga 14 % 12,3 % 13,5 % Naturvetenskapliga 5 % 16,4 % 14,8 % Rektor har för universitetsstyrelsen redogjort för ett antal strategiskt betydelsefulla investeringar som är angelägna för verksamheten och som innebär att myndighetskapitalet bör reduceras avsevärt. Det rör sig om: Avsättningar av medel för framtida stora byggprojekt och lokalinvesteringar för att säkra den långsiktiga lokalförsörjningen Investeringar i framtidens lärandemiljöer samt omfattande renoveringar av våra befintliga lokaler Investeringar i forskningsinfrastruktur Satsningar kopplade till att säkra betydelsefulla rekryteringar

7 (8) Enskilda satsningar av strategisk karaktär, exempelvis för att främja områdesöverskridande utbildning eller forskning Dimensionering Inom HS-området uppgår andelen studenter på program till 55 procent. Det är en ökning från 46 procent 2008. Inom det naturvetenskapliga området är motsvarande andel 43 procent och sedan 2008 har andelen programstudenter sjunkit något från 47 procent. Inom HS-området är dock skillnaderna stora fakulteterna emellan. Humanistiska fakulteten har majoriteten av sina studenter som läser fristående kurser (69 procent). Dock har andelen programstudenter ökat något från 27 till 31 procent sedan 2008. Juridiska fakulteten har högst andel programstudenter (86 procent) följt av Samhällsvetenskapliga fakulteten (65 procent) som också har stora yrkesutbildningar inom ramen för program. Vid båda dessa fakulteter har också en ökning av andelen programstudenter skett de senaste åren från 77 procent för Juridiska fakulteten och från 52 procent vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Programutbildningarna vid Stockholms universitet har blivit allt fler under senare år, som svar på studenternas och arbetsmarknadens efterfrågan. Men Stockholms universitet slår också vakt om det fristående kursutbudet med målsättning att erbjuda utbildning med hög kvalitet och mångfald, också i form av kurser för kompetensutveckling, bildning och fortbildning. I en huvudstad med stor tjänstesektor och offentlig förvaltning finns ett betydande bildnings- och fortbildningsbehov. Såväl anställningsbarhet som användningsbarhet måste tas i beaktande. Universitetet utbildar inte bara för arbetsmarknadens omedelbara behov utan för hela samhällets behov. Här har våra fristående kurser en särskild betydelse också inom ramen för det livslånga lärandet, för fortbildning och omställning på arbetsmarknaden. Prestationsgraden Prestationsgraden har ökat något inom HS-området sedan 2010 från 75 till 77 procent. Den har ökat något för Juridiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten men legat i stort sett oförändrad för Humanistiska fakulteten. Inom den humanistiska fakulteten är det språkinstitutionerna som generellt har något lägre prestationsgrad men flera institutioner har en positiv trend de två senaste åren. En förklaring till de högre prestationsgraderna inom de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna är sannolikt de stora yrkesutbildningarna där prestationsgraden brukar vara påtagligt hög. Det gäller också lärarutbildningarna. Inom det naturvetenskapliga området fortsätter trenden med sjunkande prestationsgrad. Sedan 2010 har den sjunkit från 75 till 65 procent. Det är framförallt Institutionen för astronomi och Matematiska institutionen som har låga prestationsgrader och en fortsatt negativ utveckling.

8 (8) Problem med genomströmning är fr.o.m. 2015 en högrisk enligt universitetets riskanalys. Av strategier för Stockholms universitet för 2015-2018 samt tillhörande åtgärdsplan för 2015-2016 framgår att arbete ska genomföras med att kartlägga och analysera orsakerna till genomströmningsproblematiken. Internationalisering Antalet inresande studenter har minskat något från 1 470 st till 1 407 st de tre senaste åren. Samtidigt ökar antalet utresande studenter något från 644 st till 694 st. Skillnaderna är emellertid mycket stora institutioner emellan särskilt när det gäller andelen inresande studenter. Institutionen för organisk kemi och Institutionen för biokemi och biofysik har andelar på 63 respektive 43 procent. Andelen utresande studenter är mer jämnt fördelad och på en mycket blygsam nivå för i stort sett alla institutioner. Juridiska fakulteten har högst andel utresande studenter av fakulteterna med strax över 6 procent. Värt att notera är att antalet studenter som betalar avgift har ökat från 84 st till 139 st mellan 2012 och 2014. Samma utveckling med förhållandevis små förändringar för in- och utresande gäller för doktorander. Som framgått ovan ökar antalet inresande postdoktorer och gästforskare väsentligt men inom lägre utbildningsnivåer tycks det vara svårare att stimulera till utbyten. Internationell samverkan utgör ett prioriterat område i universitetets nya strategidokument. Viktiga prioriteringar som har identifierats är bl.a. fokus på lärarutbildningarna internationellt och ett stärkt europeiskt samarbete. Åtgärder för att öka antalet utresande studenter har hittills lämnats till institutionsnivån. Universitetsledningen har emellertid identifierat behovet av att åtgärda det låga antalet utresande studenter genom att via lokalt stöd erbjuda studenterna en bättre paketering av utbyteserbjudanden. Ett problem har varit att det ofta är studenterna själva som måste sköta hela processen men samtidigt vara osäkra på möjligheter till tillgodoräknanden. Om Stockholms universitet erbjuder lösningar på dessa frågor borde antalet utresande studenter kunna öka betydligt. Andel disputerade lärare Andelen disputerade lärare har ökat inom båda områdena sedan 2009. Den högsta andelen disputerade lärare har det naturvetenskapliga området där 91 procent av lärarna är disputerade. Inom HS-området är andelen disputerade lärare ca 80 procent. HS-området har också den högsta andelen adjunktsanställningar. En bidragande orsak till att andelen disputerade lärare har ökat är att det sedan april 2008 är rektor som fattar beslut om huruvida en utlysning av en adjunktsanställning får ske. För närvarande pågår dessutom ett arbete med principer för dispenshantering av adjunktsanställningar.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål 2014 4 Fokusområde Forskning 4 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 4 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 5 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 6 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 6 Del 2 Verksamhetsindikatorer 7 Ekonomisk uppföljning 7 Verksamhetsuppföljning 15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Utbildning på forskarnivå 28 Forskning 30 Gemensamma uppgifter 43 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 48 Fokusområde Utbildning 48 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 48 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 51 Fokusområde Forskning 53 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 53 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 55 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 59 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 59 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 61 Ekonomisk uppföljning 61 Verksamhetsuppföljning 65 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 Utbildning på forskarnivå 78 Forskning 82 3

VERKSAMHETSINDIKATORER Del 1 Prioriterade mål 2014 Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad antal 2014 jämfört med 2013. Tabell 1: Inresande gästforskare Område/Fakultet 2014 2013 Antal gästforskare Antal gästforskare HS-området 120 151 Humanistiska fakulteten 43 52 Juridiska fakulteten 6 1 Samhällsvetenskapliga fakulteten 71 98 Naturvetenskapliga området 189 158 Totalt 309 309 Tabell 2: Inresande postdoktorer Område/Fakultet 2014 2013 Antal postdok. Antal postdok. HS-området 74 57 Humanistiska fakulteten 26 19 Juridiska fakulteten 3 5 Samhällsvetenskapliga fakulteten 45 33 Naturvetenskapliga området 151 135 Totalt 225 192 4

VERKSAMHETSINDIKATORER Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2014 jämfört med 2008. Nyckeltal 2 Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2014 jämfört med 2011. Tabell 3: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten 16 % 28 % 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 0 % 50 % 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 38 % 47 % 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 47 % 32 % 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 39 % 37 % 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabellen: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 4: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 HS-området 63 % 58 % 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 70 % 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 58 % 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 58 % 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 64 % 57 % 54 % 61 % Totalt 64 % 57 % 57 % 59 % 5

VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2014 jämfört med 2011. Tabell 5: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 HS-området 1 014 1 136 1 253 557 Humanistiska fakulteten 315 341 283 201 Juridiska fakulteten 102 197 251 226 Samhällsvetenskapliga fakulteten 597 598 719 130 Naturvetenskapliga området 66 82 62 82 Totalt 1 080 1 218 1 315 639 Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren (se tabell 48). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 6

VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 7

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 6: Resultat och sparat kapital (tkr) 2013-2014. Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Intäkter 1 035 243,3 865 606,6 226 454,0 225 721,7 1 776 312,3 1 780 852,8 2 128 067,5 2 100 783,7 Kostnader -1 043 930,4-842 252,6-233 000,5-225 570,5-1 756 509,7-1 747 080,9-2 156 574,0-2 054 609,0 Resultat -8 687,1 23 354,0-6 546,6 151,3 19 802,6 33 771,9-28 506,5 46 174,7 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) 153 674,6 161 297,6 50 947,2 57 493,7 239 359,1 219 556,5 315 340,9 343 847,3 14,8% 18,6% 22,5% 25,5% 13,5% 12,3% 14,8% 16,4% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 8

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagrammen har fasta gränser; därför kan enstaka institutioner med extrema värden kan ligga utanför diagrammens ramar. Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Humanistiska fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 9

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Juridiska fakulteten 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 10

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 11

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Naturvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 12

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014. (X-axel = institution, Y-axel = tkr. Skalan max 20 000 tkr även om förändringen kan vara större.) 600 Ledningskansliet 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden och samhällsvetenskap 641 Kommunikationsenheten 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 662 Forskningsservice 642 Avd. för externa kontakter 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 643 Planeringsavdelningen 655 Ekonomiavdelningen 525 Stockholms universitetsbibliotek 645 Tekniska avdelningen 656 Fastighetsavdelningen 647 IT-avdelningen 657 Internrevisionen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 7: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2010-2014 (tkr). 13

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 8: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå 2010-2014 (tkr). 14

VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 7: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna 2012-2014 HT 2014 HT 2013 HT 2012 Program, grundnivå 2,8 2,6 2,3 Program, avancerad nivå 1,9 1,9 1,7 Kurser, grundnivå 0,9 0,7 0,6 Kurser, avancerad nivå 0,4 0,3 0,4 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 8: Åldersfördelning bland nybörjare 2012-2014 Fakultet -24 25-34 35- Humanistiska fakulteten 2014 57 % 31 % 12 % 2013 57 % 31 % 12 % 2012 61 % 27 % 12 % Juridiska fakulteten 2014 76 % 19 % 6 % 2013 69 % 24 % 6 % 2012 73 % 23 % 4 % Samhällsvetenskaplig fakulteten 2014 56 % 29 % 15 % 2013 56 % 30 % 14 % 2012 59 % 28 % 13 % Naturvetenskapliga fakulteten 2014 54 % 33 % 13 % 2013 57 % 32 % 12 % 2012 57 % 31 % 11 % 15

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror sannolikt till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 9: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 2010-2014* Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 HS-området Helårsstudenter 26 273 26 601 26 456 26 540 26 835 Helårsprestationer 20 225 20 247 20 008 20 335 20 109 Prestationsgrad 77,0% 76,1% 75,6% 76,6% 74,9% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 8 837 8 986 9 103 9 227 9 352 Helårsprestationer 6 016 6 166 6 130 6 392 6 422 Prestationsgrad 68,1% 68,6% 67,3% 69,3% 68,7% Juridiska fakulteten Helårsstudenter 2 791 2 938 3 001 3 067 2 917 Helårsprestationer 2 481 2 548 2 566 2 747 2 490 Prestationsgrad 88,9% 86,7% 85,5% 89,6% 85,4% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 644 14 677 14 352 14 245 14 566 Helårsprestationer 11 728 11 533 11 312 11 195 11 197 Prestationsgrad 80,1% 78,6% 78,8% 78,6% 76,9% Naturvetenskapliga området Helårsstudenter 3 773 3 885 4 008 3 454 3 448 Helårsprestationer 2 435 2 559 2 680 2 532 2 578 Prestationsgrad 64,5% 65,9% 66,9% 73,3% 74,8% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 16

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Prestationsgrad per område och fakultet 2011-2014* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 17

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer interna takbelopp för områdesnämnderna. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällskunskap fastställer i sin tur takbelopp för sina respektive fakulteter. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 10: Takbelopp 2010-2014 (mnkr). Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 385,2 381,3 351,0 340,6 348,8 Utfall takbelopp 382,8 386,3 345,0 333,5 336,6 Kvot, utfall/tilldelning 0,99 1,01 0,98 0,98 0,97 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 119,7 118,5 110,0 104,5 104,3 Utfall takbelopp 127,8 130,6 118,5 117,9 108,9 Kvot, utfall/tilldelning 1,07 1,10 1,08 1,13 1,04 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 794,3 780,9 749,9 729,4 741,6 Utfall takbelopp 833,3 520,0 750,0 700,3 714,7 Kvot, utfall/tilldelning 1,05 1,05 1,00 0,96 0,96 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 263,7 264,1 318,8 326,9 343,9 Utfall takbelopp 287,4 290,8 317,7 314,6 309,9 Kvot, utfall/tilldelning 1,09 1,10 1,00 0,96 0,90 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp - - - - 22,2 Utfall takbelopp - - - - 12,0 Kvot, utfall/tilldelning - - - - 0,54 18

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på utbildningsprogram respektive fristående kurs Tabell 11: Studenter på utbildningsprogram respektive fristående kurs 2014* Område/Fakultet 2014 HS-området Helårsstudenter 26 273 Andel studenter på program 55 % Andel studenter på kurser 45 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 8 837 Andel studenter på program 31 % Andel studenter på kurser 69 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter 2 791 Andel studenter på program 86 % Andel studenter på kurser 14 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 644 Andel studenter på program 65 % Andel studenter på kurser 35 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter 3 772 Andel studenter på program 43 % Andel studenter på kurser 57 % *Avser helårsstudenter från Ladok 19

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 36) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 12: Studenter på kvällskurser 2010-2014*. Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 HS-området Helårsstudenter 26 273 26 601 26 349 25 856 26 220 Varav studenter på kvällskurser 1 592 1 586 1 784 1 697 1 826 Andel studenter på kvällskurser 6 % 7 % 7 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 8 837 8 986 9 096 8 915 9 029 Varav studenter på kvällskurser 1 325 1 260 1 406 1 310 1 383 Andel studenter på kvällskurser 15 % 14 % 15 % 15 % 15 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter 2 791 2 938 3 001 3 067 2 917 Varav studenter på kvällskurser 110 130 144 161 166 Andel studenter på kvällskurser 4 % 4 % 5 % 5 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 644 14 677 14 253 13 874 14 274 Varav studenter på kvällskurser 158 197 234 226 277 Andel studenter på kvällskurser 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter 3 772 3 882 4 004 4 077 4 062 Varav studenter på kvällskurser 234 235 207 230 206 Andel studenter på kvällskurser 6 % 6 % 5 % 6 % 5 % *Avser helårsstudenter från Ladok 20

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 13: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram 2012-2014* Utbytesprogram 2014 2013 2012 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande 532 330 862 551 362 913 588 349 937 Utresande 222 105 327 231 125 356 198 84 282 Nordplus Inresande 77 20 97 91 20 111 100 27 127 Utresande 20 9 29 10 7 17 9 8 17 Övrigt Inresande 254 194 448 198 192 390 218 188 406 Utresande 231 107 338 225 150 375 218 127 345 Totalt inresande 863 544 1 407 840 574 1 414 906 564 1 470 Totalt utresande 473 221 694 466 282 748 425 219 644 * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 14: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet 2014 2013 2012 HS-området 116,5 94,6 68,5 Humanistiska fakulteten 20,7 17,7 12,9 Juridiska fakulteten 19,9 19,9 14,1 Samhällsvetenskapliga fakulteten 75,9 57,0 41,5 Naturvetenskapliga området 22,8 16,8 15,6 Totalt 139,4 111,4 84,1 21

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och har sedan dess fått tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det sedan återgått till en mer normal nivå. Tabell 15: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009-2014 Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Humanistiska fakulteten Kandidatexamen 619 557 514 476 388 346 Magisterexamen 111 119 114 153 182 178 Masterexamen 102 122 85 85 53 31 Juridiska fakulteten Kandidatexamen 1 2 0 0 2 1 Magisterexamen 112 96 91 65 102 84 Yrkesex Juristexamen/Jur kand 426 443 443 474 328 345 Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 1 639 1 471 1 321 1 243 975 816 Magisterexamen 256 260 355 437 485 515 Masterexamen 413 364 275 284 198 124 Yrkesex Civilekonomexamen 245 285 232 188 86 - Yrkesex - Socionomexamen 248 236 229 205 273 213 Yrkesex - Psykologexamen 66 65 68 64 72 46 Yrkesex - Psykoterapeut 22 28 33 29 20 18 Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 222 174 166 172 131 84 Magisterexamen 66 75 96 137 167 212 Masterexamen 183 193 171 138 94 40 Yrkesex - Sjukhusfysiker 6 12 10 8 9 6 Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen 1 272 1 222 1 102 1 610 1 342 1 063 Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen 2 9 3 2 - - Yrkesex Speciallärarexamen 21 37 20 26 8 - Yrkesex - Specialpedagogexamen 72 61 53 68 50 48 Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen 82 78 81 62 56 77 22

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 16: Andel disputerade lärare 2009-2014 (årsarbetare). Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Humanistiska fakulteten Professor 100 % 100 % 99 % 99 % 100 % 95 % Universitetslektor 100 % 99 % 97 % 95 % 84 % 86 % Meriteringsanställningar* 99 % - - - - - (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 8 % 6 % 2 % 4 % 6 % 0 % Totalt 80 % 80 % 77 % 75 % 69 % 66 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % Universitetslektor 100 % 100 % 78 % 77 % 67 % 68 % Meriteringsanställningar* - - - - - - (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 12 % 0 % 2 % 2 % 0 % 0 % Totalt 77 % 83 % 81 % 77 % 71 % 68 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 96 % Universitetslektor 99 % 95 % 97 % 96 % 82 % 89 % Meriteringsanställningar* 93 % - - - - - (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 13 % 7 % 2 % 14 % 8 % 3 % Totalt 83 % 80 % 79 % 81 % 70 % 69 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 98 % Universitetslektor 99 % 98 % 97 % 96 % 84 % 92 % Meriteringsanställningar* 99 % - - - - - (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 6 % 3 % 2 % 4 % 10 % 4 % Totalt 91 % 91 % 90 % 86 % 81 % 81 % * Meriteringsanställningar är en ny indelningskategori från och med 2014. Därför finns inga jämförelsetal för tidigare år. 23

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Andel disputerade lärare 2003-2014. 24

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 17: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2014 Program Betyg Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning tyska 22,50 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning finska 22,05 Psykologprogrammet 21,90 Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvet. ämnen och teknik, matematik och biologi för gymnasieskolan 21,70 Journalistprogrammet - kandidatprogram 21,30 Juristprogrammet 21,30 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Samhällskunskap, Historia 21,30 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Samhällskunskap, Matematik 21,15 Kandidatprogram i global management med inriktning mot engelska 20,85 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning franska 20,56 Tabell 18: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2014 Kurs Betyg Naturresurser och hållbar utveckling 21,88 Demokrati och medborgarskap i Latinamerika 21,80 Hållbar utveckling och miljöpolitik 21,80 Hållbar konsumtion 21,70 Ekosystemtjänstförvaltning 21,50 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,57 Ojämlikheter, genus och makt i Latinamerika 21,20 Arbetslivets juridik 21,00 Globalisering och nya strategier för ekonomiska utveckling i Latinamerika 21,00 Kulturhistoria 20,75 Geografi I 20,50 25

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 19: Antal/andel studenter på avancerad nivå 2010-2014 Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området 2014 25 927 4 831 19 % 2013 26 243 4 959 19 % 2012 26 031 4 882 19 % 2011 25 856 4 864 19 % 2010 26 220 4 413 17 % Humanistiska fakulteten 2014 8 784 864 10 % 2013 8 940 996 11 % 2012 9 054 1 017 11 % 2011 8 915 939 11 % 2010 9 029 887 10 % 2009 8 750 936 11 % Juridiska fakulteten 2014 2 698 849 31 % 2013 2 846 896 32 % 2012 2 918 926 32 % 2011 3 067 919 30 % 2010 2 917 668 23 % 2009 2 791 569 20 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 14 446 3 118 22 % 2013 14 456 3 066 21 % 2012 14 059 2 939 21 % 2011 13 874 3 006 22 % 2010 14 274 2 858 20 % 2009 13 710 2 419 18 % Naturvetenskapliga området 2014 3 764 897 24 % 2013 3 877 860 22 % 2012 4 005 922 23 % 2011 4 077 955 23 % 2010 4 062 1 002 25 % * Avser helårsstudenter från Ladok. 26

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 20: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå 2009-2014 Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området 2014 5 527 2 359 43 % 2013 5 487 2 348 43 % 2012 5 304 2 109 40 % 2011 4 782 2 064 43 % 2010 4 108 1 609 39 % 2009 1 949 700 36 % Humanistiska fakulteten 2014 1 791 523 29 % 2013 2 117 796 38 % 2012 1 872 635 34 % 2011 1 362 489 36 % 2010 976 304 31 % 2009 444 213 48 % Juridiska fakulteten 2014 153 85 56 % 2013 143 55 38 % 2012 114 53 46 % 2011 107 41 38 % 2010 110 37 34 % 2009 113 42 37 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 3 583 1 751 49 % 2013 3 227 1 497 46 % 2012 3 318 1 421 43 % 2011 3 313 1 534 46 % 2010 3 022 1 268 42 % 2009 1 392 445 32 % Naturvetenskapliga området 2014 1 522 597 39 % 2013 1 422 470 33 % 2012 1 099 353 32 % 2011 770 273 35 % 2010 757 379 50 % 2009 292 110 38 % 27

VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 21: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå 2009-2014. Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 HS-området Nyantagna 131 146 177 160 153 142 Aktiva 947 1 002 1 017 1 013 993 1 028 Forskarexamina* 127 110 113 106,5 124,5 127 Varav doktorsexamina* 118,5 104,5 106,5 92 115,5 120,5 Humanistiska fakulteten Nyantagna 37 54 56 59 40 53 Aktiva 366 365 379 390 395 393 Forskarexamina* 41,5 30 53 35,5 43,5 46 Varav doktorsexamina* 38,5 29 51,5 30 42 43,5 Juridiska fakulteten Nyantagna 7 7 12 14 13 9 Aktiva 71 60 68 62 62 62 Forskarexamina* 4 2 5 1 2 3 Varav doktorsexamina* 4 2 5 1 2 3 Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna 87 85 109 87 100 80 Aktiva 510 577 570 561 536 573 Forskarexamina* 81,5 78 55 70 79 78 Varav doktorsexamina* 76 73,5 50 61 71,5 74 Naturvetenskapliga området Nyantagna 144 159 155 164 148 144 Aktiva 839 827 817 821 826 825 Forskarexamina* 123 102 113 127,5 128,5 137,5 Varav doktorsexamina* 92 75 87 90,5 94 96 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 28

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 22: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte 2009-2014. Område/Fakultet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 HS-området Forskarstuderande 947 1 002 1 017 1 013 993 950 Inresande 47 27 33 25 27 56 Utresande 75 82 58 86 46 66 Andel inresande 5 % 3 % 3 % 2 % 3 % 6 % Andel utresande 8 % 8 % 6 % 8 % 5 % 7 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande 366 365 379 390 395 387 Inresande 18 16 17 12 13 37 Utresande 21 27 27 28 23 23 Andel inresande 5 % 4 % 3 % 3 % 3 % 10 % Andel utresande 6 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande 71 60 68 62 62 61 Inresande 5 4 0 1 1 1 Utresande 3 1 2 0 0 0 Andel inresande 7 % 7 % 3 % 2 % 2 % 2 % Andel utresande 4 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande 510 577 570 561 536 502 Inresande 24 7 16 12 13 18 Utresande 51 54 29 58 23 43 Andel inresande 5 % 1 % 3 % 2 % 2 % 4 % Andel utresande 10 % 9 % 5 % 10 % 4 % 9 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande 839 827 817 821 826 840 Inresande 62 26 38 45 38 50 Utresande 61 78 77 86 80 77 Andel inresande 7 % 3 % 5 % 5 % 5 % 6 % Andel utresande 7 % 9 % 9 % 10 % 10 % 9 % 29

VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 23: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten 2011-2014 Humanistiska fakulteten 2014 2013 2012 2011 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 220 270 238 173 - övrigt vetenskapligt 45 43 45 44 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 37 30 28 26 - övrigt vetenskapligt 45 69 54 48 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 123 109 130 118 - på andra språk 216 247 232 187 Konferensbidrag 2 121 139 110 95 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 29 21 14 21 - på andra språk 27 18 19 21 Doktorsavhandlingar - på svenska 13 11 15 20 - på andra språk 23 28 34 18 Licentiatsavhandlingar 4 3 1 13 Antologier (redaktör för) 38 48 51 42 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 154 175 166 126 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 26 34 22 19 Övrigt (inklusive populärt) 20 24 51 23 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 30

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 24: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten 2011-2014 Juridiska fakulteten 2014 2013 2012 2011 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 4 9 10 14 - övrigt vetenskapligt 4 5 5 8 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 5 6 16 11 - övrigt vetenskapligt 17 11 28 23 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 12 6 15 12 - på andra språk 17 24 22 15 Konferensbidrag 2 2 3 2 5 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 12 7 8 18 - på andra språk 4 3 2 2 Doktorsavhandlingar - på svenska 4 2 3 1 - på andra språk 1 1 2 1 Licentiatsavhandlingar 0 0 0 0 Antologier (redaktör för) 3 4 3 3 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 35 51 53 35 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 6 1 3 6 Övrigt (inklusive populärt) 3 4 7 5 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 31

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 25: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011-2014 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 2013 2012 2011 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 842 775 644 635 - övrigt vetenskapligt 34 39 30 21 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 16 34 27 30 - övrigt vetenskapligt 33 27 34 38 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 117 99 168 149 - på andra språk 172 180 176 148 Konferensbidrag 2 306 341 274 358 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 18 19 25 20 - på andra språk 8 14 13 27 Doktorsavhandlingar - på svenska 14 15 17 20 - på andra språk 55 63 42 46 Licentiatsavhandlingar 11 11 3 13 Antologier (redaktör för) 28 37 35 29 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 78 107 65 92 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 88 77 78 97 Övrigt (inklusive populärt) 5 13 13 33 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 32

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten 2011-2014 * Naturvetenskapliga fakulteten 2014 2013 2012 2011 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 1 562 1 555 1508 1547 - övrigt vetenskapligt 6 11 11 15 Artiklar i tidskrifter, på svenska 0 0 - peer-review 4 3 4 2 - övrigt vetenskapligt 1 2 2 3 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 0 0 - på svenska 5 3 5 19 - på andra språk 26 28 47 99 Konferensbidrag 2 28 45 65 84 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 0 0 - på svenska 1 0 0 2 - på andra språk 2 1 4 8 Doktorsavhandlingar 0 0 - på svenska 0 0 1 1 - på andra språk 119 103 116 132 Licentiatsavhandlingar 52 43 38 42 Antologier (redaktör för) 2 0 5 11 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 14 20 29 23 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 8 10 44 28 Övrigt (inklusive populärt) 0 1 17 25 * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med 2013. SRC:s publiceringar redovisas dock tillsammans med den naturvetenskapliga fakultetens även för 2011 och 2012. 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 33

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 27: Externa medel från forskningsråd och stiftelser 2009-2014 (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från offentliga forskn.stiftelser*** Andel medel från offentliga forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten 2014 437 015 67 309 15,4 % 346 0,1 % 2013 430 764 70 085 16,3 % 253 0,1 % 2012 411 853 68 287 16,6 % 715 0,2 % 2011 405 592 63 856 15,7 % 1 088 0,3 % 2010 397 832 60 122 15,1 % 1 286 0,3 % 2009 371 852 50 639 13,6 % 936 0,3 % Juridiska fakulteten 2014 65 060 1 676 2,6 % 0 0,0 % 2013 63 827 2 245 3,5 % 0 0,0 % 2012 60 746 3 673 6,0 % 0 0,0 % 2011 53 636 3 604 6,7 % 292 0,5 % 2010 53 011 2 173 4,1 % 386 0,7 % 2009 49 092 2 223 4,5 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 685 987 196 058 28,6 % 5 069 0,7 % 2013 696 514 192 862 27,7 % 4 246 0,6 % 2012 702 115 195 941 27,9 % 22 247 3,2 % 2011 677 839 209 547 30,9 % 17 242 2,5 % 2010 658 848 202 129 30,7 % 26 635 4,0 % 2009 593 413 169 429 28,6 % 22 325 3,8 % Naturvetenskapliga fakulteten 2014 1 516 788 313 516 20,7 % 30 777 2,0 % 2013 1 482 254 290 927 19,6 % 37 213 2,5 % 2012 1 320 467 247 794 18,8 % 22 751 1,7 % 2011 1 257 421 259 992 20,7 % 19 184 1,5 % 2010 1 260 468 268 458 21,3 % 16 195 1,3 % 2009 1 153 153 242 111 21,0 % 11 100 1,0 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, Forte (fd FAS), FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond. *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 34

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel rådsmedel 2010-2014 35

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 28: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under 2010-2014. Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten 2014 6 2 (1) - 4 2013 5 2 (1) - 3 2012 8 3 (1) - 5 2011 7 4 0 3 2010 8 4 0 4 Juridiska fakulteten 2014 3 2-1 2013 5 2-3 2012 3 1-2 2011 3 1 0 2 2010 3 0 0 3 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 35 30 (9) - 5 2013 36 29 (9) - 7 2012 33 26 (8) - 7 2011 28 18 (7) 2 8 2010 33 15 (5) 8 (1) 10 Naturvetenskapliga fakulteten 2014 66 55 (15) - 11 2013 61 56 (13) - 5 2012 53 45 (11) - 8 2011 56 46 (9) 6 4 2010 70 44 (11) 17 (1) 9 Övriga** 2014 - - - - 2013 - - - - 2012 4 3 (1) - 1 2011 3 2 0 1 2010 2 1 0 1 FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under 2011. ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 36

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Nytecknade EU-projekt 2010-2014. Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten 2014 1 205 065 2013 0 0 2012 1 (1) 181 418 2011 0 0 2010 2 521 833 Juridiska fakulteten 2014 0 0 2013 1 16 000 2012 0 0 2011 1 408 000 2010 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 4 (1) 1 512 686 2013 9 (2) 4 801 700 2012 7 (1) 3 178 814 2011 5 (2) 2 3 695 419 2010 3 (2) 3 2 242 775 Naturvetenskapliga fakulteten 2014 5 (2) 805 021 2013 15 (2) 1 5 391 655 2012 5 (3) 6 742 477 2011 13 (3) 2 7 766 004 2010 9 (4) 3 4 037 912 Övriga 5 2014 - - 2013 - - 2012 1 (1) 6 1 284 748 2011 1 285 636 2010 0 0 FP Forskningsprogram 1 Varav ett ERC-projekt 2013 2 Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 3 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 4 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 5 Stockholms Resilienscentrum 6 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 2013 var sista året för ansökningar till FP7. De första utlysningarna till Horizon 2020 öppnades 2014, och de första projekten inom Horizon 2020 startar under 2015. 37

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt Tabell 30: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt 2009-2013* Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten 2013 0 2012 1 2011 2 2010 3 2009 1 Juridiska fakulteten 2013 0 2012 0 2011 0 2010 1 2009 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 1 2012 7 2011 11 2010 6 2009 4 Naturvetenskapliga fakulteten 2013 1 2012 5 2011 15 2010 6 2009 7 * De tillgängliga uppgifterna för 2013 är inte kompletta. De redovisade siffrorna kan därför komma att justeras uppåt. ** FP - Forskningsprogram 38

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 12: Intäkter för uppdragsforskning 2012-2014 (tkr). 39

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 31: Antal professorsbefordringar 2009-2014 Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare 2014 17 1 010 1,7 % 2013 15 995 1,5 % 2012 12 1 000 1,2 % 2011 31 1 208 2,6 % 2010 16 1 062 1,5 % 2009 18 931 1,9 % Humanistiska fakulteten 2014 8 398 2,0 2013 7 390 1,8 % 2012 9 382 2,4 % 2011 8 444 1,8 % 2010 7 394 1,8 % 2009 9 368 2,4 % Juridiska fakulteten 2014 2 65 3,1 % 2013 1 58 1,7 % 2012 0 54 0 % 2011 1 66 1,5 % 2010 1 55 1,8 % 2009 0 51 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 7 546 1,3 % 2013 7 547 1,3 % 2012 3 564 0,5 % 2011 22 698 3,2 % 2010 8 613 1,3 % 2009 9 512 1,8 % Naturvetenskapliga området 2014 7 348 2,0 % 2013 6 347 1,7 % 2012 9 338 2,7 % 2011 19 460 4,1 % 2010 13 420 3,1 % 2009 9 372 2,4 % *Professorer, lektorer, adjunkter, biträdande lektorer, forskarassistenter och gästlärare (årsarbetare). 40

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren (årsarbetare) Tabell 32: Andel professorer av lärarkåren 2011-2014.* * Tabellen är hämtad från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 41

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal docentutnämningar Tabell 33: Antal docentutnämningar 2009-2014. Område/Fakultet Antal docentutnämningar HS-området 2014 34 2013 50 2012 46 2011 54 2010 56 2009 47 Humanistiska fakulteten 2014 11 2013 19 2012 21 2011 20 2010 20 2009 19 Juridiska fakulteten 2014 5 2013 3 2012 1 2011 7 2010 2 2009 4 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014 18 2013 28 2012 24 2011 27 2010 34 2009 24 Naturvetenskapliga området 2014 12 2013 15 2012 25 2011 11 2010 16 2009 11 42

VERKSAMHETSINDIKATORER Gemensamma uppgifter Indikator Åldersfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Åldersfördelningen inom utbildningen säger något om hur den utnyttjas av de studerande. En hög andel äldre kan betyda att fortbildning och vidareutbildning är betydelsefull men kan också vara en avspegling av konjunkturen och möjligheterna att förvärvsarbeta. Inom utbildningen på forskarnivå är situationen tydligare; här är det nästan alltid en fördel att andelen yngre är hög eller ökar. Åldersfördelningen bland lärare, forskare och administratörer visar bland annat behovet av nyrekrytering de kommande åren. Tabell 34 Åldersfördelning studenter på grundnivå och avancerad nivå 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori - 24 25-34 35 - Student GN & AN HS-området 46 % 37 % 17 % Humanistiska fakulteten 41 % 39 % 20 % Juridiska fakulteten 58 % 36 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 46 % 37 % 17 % Naturvetenskapliga fakulteten 41 % 40 % 19 % * Beräkningarna baseras på helårsstudenter hämtade från Ladok. Tabell 35 Åldersfördelning studenter på forskarnivå 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori - 29 30-39 40 - Forskarstuderande HS-området 16 % 48 % 36 % Humanistiska fakulteten 13 % 44 % 43 % Juridiska fakulteten 18 % 46 % 35 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 18 % 51 % 31 % Naturvetenskapliga fakulteten 46 % 45 % 10 % * Beräkningarna baseras på forskarstuderande individer. 43

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 36: Åldersfördelning lärare och administratörer 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori - 34 35-44 45-54 55-64 65 - Professor Humanistiska fakulteten 0 % 6 % 27 % 39 % 29 % Juridiska fakulteten 0 % 6 % 39 % 27 % 29 % Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 9 % 32 % 38 % 21 % Naturvetenskapliga fakulteten 0 % 5 % 36 % 42 % 17 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 4 % 27 % 39 % 25 % 6 % Juridiska fakulteten 5 % 25 % 40 % 22 % 8 % Samhällsvetenskapliga fak. 6 % 31 % 33 % 24 % 6 % Naturvetenskapliga fakulteten 5 % 37 % 28 % 23 % 6 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 3 % 61 % 32 % 3 % 0 % Juridiska fakulteten - - - - - Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 78 % 7 % 15 % 0 % Naturvetenskapliga fakulteten 5 % 91 % 4 % 0 % 0 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 5 % 26 % 30 % 29 % 10 % Juridiska fakulteten 29 % 30 % 23 % 18 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 6 % 19 % 19 % 43 % 13 % Naturvetenskapliga fakulteten 1 % 24 % 36 % 33 % 6 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 31 % 35 % 20 % 11 % 3 % Juridiska fakulteten 45 % 35 % 15 % 3 % 2 % Samhällsvetenskapliga fak. 40 % 31 % 16 % 9 % 3 % Naturvetenskapliga fakulteten 53 % 23 % 12 % 9 % 3 % Universitetsförvaltningen 17 % 27 % 28 % 23 % 4 % *Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 44

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 13: Andel 55 år och äldre fördelat per tjänstekategori 2013 Diagram 14: Andel professorer 55 år och äldre 2004-2014 45

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Åldersfördelning bland nyanställda lärare och administratörer Universitetet är för närvarande inne i en fas där en relativt stor andel av de anställda går i pension. Det är därför angeläget att inte bara följa åldersfördelningen bland befintlig personal utan också bland nyanställda. Tabell 37: Åldersfördelning nyanställda lärare och administratörer 2014*. Kategori Fakultet Ålderskategori - 34 35-44 45-54 55-64 65 - Professor Humanistiska fakulteten 0 % 25 % 0 % 50 % 25 % Juridiska fakulteten 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 0 % 50 % 13 % 38 % Naturvetenskapliga fakulteten 0 % 0 % 25 % 42 % 33 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 15 % 46 % 24 % 9 % 6 % Juridiska fakulteten 0 % 50 % 50 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 13 % 51 % 23 % 10 % 4 % Naturvetenskapliga fakulteten 40 % 30 % 10 % 10 % 10 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 0 % 100 % 0 % 0 % 0 % Juridiska fakulteten - - - - - Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 100 % 0 % 0 % 0 % Naturvetenskapliga fakulteten 25 % 75 % 0 % 0 % 0 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 23 % 39 % 23 % 10 % 6 % Juridiska fakulteten 60 % 20 % 0 % 20 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 25 % 25 % 20 % 15 % 15 % Naturvetenskapliga fakulteten 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 51 % 31 % 16 % 2 % 1 % Juridiska fakulteten 71 % 24 % 6 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 65 % 24 % 7 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga fakulteten 71 % 19 % 7 % 2 % 2 % Universitetsförvaltningen 34 % 32 % 22 % 12 % 0 % *Avser antal årsarbetare som har anställning vid Stockholms universitet för första gången 2014. Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 46

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Könsfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Tabell 38: Könsfördelning studenter på grundnivå och avancerad nivå samt studenter på forskarnivå 2014* Student Fakultet Kön Grundnivå och avancerad nivå Forskarnivå Humanistiska fakulteten 66 % 34 % Juridiska fakulteten 63 % 37 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 63 % 37 % Naturvetenskapliga fakulteten 53 % 47 % Humanistiska fakulteten 63 % 37 % Juridiska fakulteten 54 % 46 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 56 % 44 % Naturvetenskapliga fakulteten 44 % 56 % * Beräkningarna för grundnivå och avancerad nivå baseras på helårsstudenter hämtade från Ladok. För forskarnivå baseras beräkningarna på forskarstuderande individer. K M Tabell 39: Könsfördelning lärare och administratörer 2014 Kategori Fakultet Kön K M Professor Humanistiska fakulteten 42 % 58 % Juridiska fakulteten 18 % 82 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 27 % 73 % Naturvetenskapliga fakulteten 22 % 78 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 59 % 41 % Juridiska fakulteten 47 % 53 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 49 % 51 % Naturvetenskapliga fakulteten 34 % 66 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 68 % 32 % Juridiska fakulteten - - Samhällsvetenskapliga fakulteten 56 % 44 % Naturvetenskapliga fakulteten 45 % 55 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 65 % 35 % Juridiska fakulteten 56 % 44 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 65 % 35 % Naturvetenskapliga fakulteten 73 % 27 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 64 % 36 % Juridiska fakulteten 70 % 30 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 60 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 48 % 52 % Universitetsförvaltningen 62 % 38 % 47

BILAGA 1 Bilaga 1 Fokusområde Utbildning Prioriterade mål på institutionsnivå Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka Tabell 40: Andel inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå i relation till antalet helårsstudenter* Institution 2014 2013 2012 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,3 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 2,1 % 2,9 % 1,7 % 104 Historiska institutionen 1,1 % 2,5 % 3,8 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 1,4 % 2,7 % 3,0 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 1,2 % 2,1 % 0,7 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 1,5 % 1,4 % 0,9 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 5,1 % 5,7 % 6,3 % 120 Institutionen för mediestudier 5,0 % 5,4 % 4,9 % 150 Engelska institutionen 6,2 % 7,3 % 4,9 % 153 Institutionen för lingvistik 5,5 % 3,0 % 1,7 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 4,5 % 6,0 % 6,0 % 157 Slaviska institutionen 1,5 % 1,2 % 2,3 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 9,7 % 7,5 % 9,1 % 161 Institutionen för språkdidaktik 4,8 % 4,9 % 2,0 % 165 Romanska och klassiska institutionen 2,8 % 4,3 % 4,4 % 172 Institutionen för orientaliska språk 0,0 % 0,1 % 0,3 % Humanistiska fakulteten totalt 3,4 % 4,1 % 3,4 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 5,6 % 6,4 % 6,5 % Juridiska fakulteten totalt 5,6 % 6,4 % 6,5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 2,6 % 1,5 % 0,9 % 302 Företagsekonomiska institutionen 10,8 % 9,6 % 9,3 % 304 Kulturgeografiska institutionen 16,2 % 17,9 % 15,2 % 305 Nationalekonomiska institutionen 5,1 % 5,0 % 5,1 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 1,2 % 1,8 % 2,6 % 308 Psykologiska institutionen 1,9 % 1,8 % 1,1 % 309 Socialantropologiska institutionen 5,4 % 7,0 % 6,2 % 310 Sociologiska institutionen 1,0 % 1,9 % 2,2 % 311 Statistiska institutionen 0,3 % 0,6 % 0,7 % 312 Kriminologiska institutionen 0,7 % 0,6 % 0,0 % 314 Institutionen för socialt arbete 1,6 % 2,3 % 3,0 % 317 Specialpedagogiska institutionen 4,9 % 6,2 % 5,8 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 1,1 % 0,7 % 0,7 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 9,2 % 6,6 % 7,9 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 6,2 % 5,2 % 4,7 % 328 SOFI 0,0 % 0,6 % 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 5,1 % 4,7 % 4,8 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 4,1 % 0,0 % 0,0 % 402 Fysikum 7,3 % 5,5 % 8,3 % 403 Matematiska institutionen 3,3 % 3,9 % 3,5 % 404 Meteorologiska institutionen 4,9 % 5,4 % 1,9 % 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1,5 % 1,3 % 1,9 % 430 Institutionen för analytisk kemi 0,0 % 6,9 % 2,9 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 43,3 % 53,4 % 24,4 % 48

BILAGA 1 432 Institutionen för material- och miljökemi 4,5 % 6,5 % 9,2 % 433 Institutionen för organisk kemi 62,5 % 46,4 % 44,0 % 460 Institutionen för biologisk grundutbildning 4,7 % 6,2 % 5,5 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 3,0 % 3,2 % 3,3 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 4,2 % 3,0 % 1,8 % 478 Institutionen för neurokemi 25,8 % 19,7 % 6,9 % 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 14,4 % 3,5 % 9,1 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 5,1 % 5,2 % 4,5 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 49

BILAGA 1 Tabell 41: Andel utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå i relation till antalet helårsstudenter* Institution 2014 2013 2012 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 0,0 % 0,2 % 0,1 % 104 Historiska institutionen 1,5 % 1,2 % 1,0 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 0,3 % 0,6 % 1,7 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 0,0 % 0,2 % 0,4 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 0,0 % 0,0 % 0,0 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 0,3 % 0,7 % 0,4 % 120 Institutionen för mediestudier 1,1 % 0,8 % 0,6 % 150 Engelska institutionen 4,4 % 3,7 % 2,6 % 153 Institutionen för lingvistik 0,7 % 0,6 % 0,6 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 0,2 % 0,3 % 0,1 % 157 Slaviska institutionen 1,1 % 0,8 % 0,0 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 1,3 % 0,7 % 1,4 % 161 Institutionen för språkdidaktik 0,0 % 0,0 % 0,5 % 165 Romanska och klassiska institutionen 1,3 % 0,7 % 0,9 % 172 Institutionen för orientaliska språk 6,2 % 5,6 % 5,3 % Humanistiska fakulteten totalt 1,3 % 1,2 % 1,0 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 6,3 % 5,7 % 4,9 % Juridiska fakulteten totalt 6,3 % 5,7 % 4,9 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 2,3 % 3,7 % 0,9 % 302 Företagsekonomiska institutionen 7,2 % 10,0 % 8,8 % 304 Kulturgeografiska institutionen 6,6 % 5,5 % 3,8 % 305 Nationalekonomiska institutionen 1,3 % 2,2 % 1,8 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 0,9 % 1,0 % 1,4 % 308 Psykologiska institutionen 0,2 % 0,0 % 0,3 % 309 Socialantropologiska institutionen 3,7 % 3,3 % 3,6 % 310 Sociologiska institutionen 0,8 % 0,6 % 0,5 % 311 Statistiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,2 % 312 Kriminologiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 314 Institutionen för socialt arbete 1,3 % 1,3 % 4,6 % 317 Specialpedagogiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 0,1 % 0,1 % 0,2 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 6,4 % 4,2 % 2,7 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 1,6 % 1,7 % 0,6 % 328 SOFI 0,0 % 0,0 % 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 2,7 % 3,1 % 2,9 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 1,0 % 0,0 % 0,0 % 402 Fysikum 0,0 % 0,4 % 0,4 % 403 Matematiska institutionen 0,0 % 0,1 % 0,0 % 404 Meteorologiska institutionen 1,6 % 0,0 % 0,0 % 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 0,7 % 0,9 % 0,0 % 430 Institutionen för analytisk kemi 0,0 % 3,5 % 2,9 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 0,0 % 1,6 % 0,0 % 432 Institutionen för material- och miljökemi 0,0 % 0,0 % 0,0 % 433 Institutionen för organisk kemi 5,7 % 0,0 % 6,8 % 460 Institutionen för biologisk grundutbildning 0,6 % 0,8 % 0,2 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 1,1 % 0,6 % 0,2 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 0,0 % 0,3 % 0,1 % 478 Institutionen för neurokemi 0,0 % 0,0 % 0,0 % 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 2,9 % 0,0 % 0,0 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 0,4 % 0,5 % 0,2 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 50

BILAGA 1 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Tabell 42: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Institution 2014 2013 2012 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen Ja Ja Ja 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Ja Ja Ja 104 Historiska institutionen Ja Ja Ja 105 Konstvetenskapliga institutionen Ja Ja Nej 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Nej Ja Ja 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur Ja Ja Ja 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap Ja Ja Ja 120 Institutionen för mediestudier Nej Nej Ja 150 Engelska institutionen Ja Ja Ja 153 Institutionen för lingvistik Ja Ja Ja 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet Ja Ja Ja 157 Slaviska institutionen Ja Ja Ja 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nej Ja Ja 161 Institutionen för språkdidaktik Ja Ja Ja 165 Romanska och klassiska institutionen Ja Ja Ja 172 Institutionen för orientaliska språk Ja Ja Ja Humanistiska fakulteten totalt 13 15 15 Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen Ja Ja Ja Juridiska fakulteten totalt 1 1 1 Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen Nej Ja Ja 302 Företagsekonomiska institutionen Ja Ja Ja 304 Kulturgeografiska institutionen Ja Ja Ja 305 Nationalekonomiska institutionen Ja Ja Ja 306 Institutionen för pedagogik och didaktik Ja Ja Nej 308 Psykologiska institutionen Ja Ja Ja 309 Socialantropologiska institutionen Ja Ja Ja 310 Sociologiska institutionen Ja Ja Ja 311 Statistiska institutionen Ja Ja Ja 312 Kriminologiska institutionen Ja Ja Ja 314 Institutionen för socialt arbete Ja Ja Ja 317 Specialpedagogiska institutionen Nej Nej Nej 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Ja Ja Ja 320 Statsvetenskapliga institutionen Ja Ja Ja 323 Institutionen för data- och systemvetenskap Ja Ja Ja 328 SOFI Nej Ja Nej 330 CHESS Ja Nej Nej Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 14 15 13 Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi Nej Ja Ja 402 Fysikum Ja Ja Ja 403 Matematiska institutionen Ja Ja Ja 404 Meteorologiska institutionen Ja Ja Ja 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas Ja didaktik Nej Ja 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi Nej Ja Nej 430 Institutionen för analytisk kemi Nej Nej Nej 431 Institutionen för biokemi och biofysik Ja Nej Nej 432 Institutionen för material- och miljökemi Ja Nej Nej 433 Institutionen för organisk kemi Ja Nej Ja 51

BILAGA 1 460 Institutionen för biologisk grundutbildning Ja Ja Ja 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ja Ja Ja 464 Institutionen för geologiska vetenskaper Ja Ja Ja 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut Ja Ja Ja 468 Zoologiska institutionen Ja Ja Ja 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik Ja Ja Nej 478 Institutionen för neurokemi Ja Ja Ja 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap Ja Ja Ja Naturvetenskapliga fakulteten totalt 15 13 13 52

BILAGA 1 Fokusområde Forskning En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Tabell 43: Antalet inresande gästforskare och postdoktorer Institution Gästforskare Totalt antal 2014 Totalt antal 2013 Postdoktorer Totalt Totalt antal antal 2014 2013. Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 3 3 3 1 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 2 4 1 0 104 Historiska institutionen 4 2 0 2 105 Konstvetenskapliga institutionen 0 0 1 1 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 0 1 0 1 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 3 2 7 2 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 0 1 2 0 120 Institutionen för mediestudier 2 3 2 4 150 Engelska institutionen 10 0 0 1 153 Institutionen för lingvistik 1 17 1 1 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 7 4 2 1 157 Slaviska institutionen 1 2 0 0 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 0 1 1 3 161 Institutionen för språkdidaktik 1 1 0 0 165 Romanska och klassiska institutionen 7 11 5 1 172 Institutionen för orientaliska språk 2 0 1 1 Humanistiska fakulteten totalt 43 52 26 19 Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 6 1 3 5 Juridiska fakulteten totalt 6 1 3 5 Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 0 0 4 4 302 Företagsekonomiska institutionen 10 17 5 4 303 Institutet för internationell ekonomi (IIES) 0 0 2 1 304 Kulturgeografiska institutionen 0 2 0 2 305 Nationalekonomiska institutionen 19 20 1 0 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 3 8 0 0 308 Psykologiska institutionen 5 10 8 3 309 Socialantropologiska institutionen 6 3 0 2 310 Sociologiska institutionen 1 4 7 4 311 Statistiska institutionen 0 0 1 2 312 Kriminologiska institutionen 1 1 1 1 314 Institutionen för socialt arbete 2 1 1 1 317 Specialpedagogiska institutionen 6 0 0 0 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 0 1 0 0 320 Statsvetenskapliga institutionen 2 4 10 2 321 SCORE 0 0 0 0 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 2 2 0 0 328 SOFI 10 8 4 2 329 SoRAD 0 3 0 0 330 CHESS 4 12 1 1 331 Stressforskningsinstitutet 0 2 0 4 Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 71 98 45 33 53

BILAGA 1 Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 1 1 5 2 402 Fysikum 17 25 19 3 403 Matematiska institutionen 7 4 6 4 404 Meteorologiska institutionen 85 54 0 0 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas 4 1 1 1 didaktik 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 0 1 0 0 430 Institutionen för analytisk kemi 2 2 1 0 431 Institutionen för biokemi och biofysik 2 8 10 29 432 Institutionen för material- och miljökemi 15 27 13 11 433 Institutionen för organisk kemi 15 0 10 22 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 2 2 10 9 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 4 3 11 9 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, 3 1 19 24 Wenner-Grens institut 468 Zoologiska institutionen 0 3 9 0 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik 29 22 2 7 478 Institutionen för neurokemi 0 1 0 1 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 3 3 35 13 Naturvetenskapliga fakulteten totalt 189 158 151 135 54

BILAGA 1 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras Tabell 44: Andel doktorander som slutför utbildningen inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år (nettostudietid) Institution Totalt antal doktorsexamen 2014 Andel 2014 Andel 2013 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 1 0% - 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 7 29% 33% 104 Historiska institutionen 6 0% 50% 105 Konstvetenskapliga institutionen 1 0% 0% 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 4 0% 0% 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 3 33% 0% 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 1 0% 50% 120 Institutionen för mediestudier 3 33% 67% 150 Engelska institutionen 2 0% 0% 153 Institutionen för lingvistik 1 100% - 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 1 0% 33% 157 Slaviska institutionen 2 0% - 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 3 0% - 161 Institutionen för språkdidaktik 1 0% 0% 165 Romanska och klassiska institutionen 0-0% 172 Institutionen för orientaliska språk 1 100% 50% Humanistiska fakulteten totalt 37 16% 28% Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 4 0% 50% Juridiska fakulteten totalt 4 0% 50% Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 3 0% - 302 Företagsekonomiska institutionen 4 50% 0% 304 Kulturgeografiska institutionen 4 0% 0% 305 Nationalekonomiska institutionen 7 0% 8% 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 11 27% 73% 308 Psykologiska institutionen 12 58% 75% 309 Socialantropologiska institutionen 2 0% 100% 310 Sociologiska institutionen 12 50% 3% 311 Statistiska institutionen 2 50% 80% 312 Kriminologiska institutionen 0-0% 314 Institutionen för socialt arbete 4 0% 100% 317 Specialpedagogiska institutionen 1 100% 100% 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 2 100% - 320 Statsvetenskapliga institutionen 6 17% 50% 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 8 88% 57% Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 78 38% 47% Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 0-25% 402 Fysikum 6 33% 15% 403 Matematiska institutionen 7 100% 50% 404 Meteorologiska institutionen 10 30% 25% 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas 1 0% - didaktik 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 2 50% - 430 Institutionen för analytisk kemi 3 33% 33% 431 Institutionen för biokemi och biofysik 17 53% 10% 432 Institutionen för material- och miljökemi 13 54% 50% 433 Institutionen för organisk kemi 7 86% 50% 55

BILAGA 1 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 5 20% 33% 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 3 33% 100% 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner- 18 33% 45% Grens institut 468 Zoologiska institutionen 7 29% 50% 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik 13 46% 25% 478 Institutionen för neurokemi 0-0% 481 Stockholm Resilience Centre 3 67% 0% 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 3 67% 22% Naturvetenskapliga fakulteten totalt 118 47% 32% Kommentar till tabellen: På flera institutioner finns det doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid flera institutioner finns också doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. 56

BILAGA 1 Tabell 45: Andel doktorander som har doktorandanställning Institution 2014 2013 2012 2011 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 92 % 83 % 93 % 75 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 65 % 85 % 92 % 64 % 104 Historiska institutionen 61 % 64 % 57 % 68 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 64 % 64 % 59 % 75 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 55 % 58 % 66 % 58 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 65 % 59 % 62 % 52 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 67 % 50 % 81 % 58 % 120 Institutionen för mediestudier 95 % 90 % 58 % 58 % 150 Engelska institutionen 84 % 79 % 67 % 53 % 153 Institutionen för lingvistik 94 % 89 % 73 % 60 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 75 % 74 % 71 % 53 % 157 Slaviska institutionen 50 % 45 % 50 % 46 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 58 % 69 % 71 % 73 % 161 Institutionen för språkdidaktik 55 % 50 % 47 % 36 % 165 Romanska och klassiska institutionen 69 % 62 % 62 % 58 % 172 Institutionen för orientaliska språk 71 % 82 % 78 % 92 % Humanistiska fakulteten totalt 70 % 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 58 % 58 % 57 % 56 % Juridiska fakulteten totalt 58 % 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 67 % 69 % 90 % 82 % 302 Företagsekonomiska institutionen 71 % 77 % 77 % 58 % 304 Kulturgeografiska institutionen 84 % 74 % 70 % 74 % 305 Nationalekonomiska institutionen 22 % 14 % 15 % 27 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 43 % 39 % 44 % 57 % 308 Psykologiska institutionen 58 % 39 % 55 % 72 % 309 Socialantropologiska institutionen 58 % 44 % 50 % 57 % 310 Sociologiska institutionen 96 % 94 % 98 % 83 % 311 Statistiska institutionen 75 % 100 % 100 % 75 % 312 Kriminologiska institutionen 50 % 50 % 65 % 87 % 314 Institutionen för socialt arbete 64 % 56 % 61 % 71 % 317 Specialpedagogiska institutionen 77 % 47 % 56 % 44 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 87 % 69 % 69 % 68 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 51 % 51 % 66 % 64 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 50 % 43 % 33 % 27 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 58 % 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 88 % 55 % 48 % 43 % 402 Fysikum 73 % 45 % 38 % 56 % 403 Matematiska institutionen 85 % 78 % 76 % 88 % 404 Meteorologiska institutionen 94 % 77 % 72 % 73 % 408 Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 48 % 50 % 59 % 53 % 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 100 % 71 % 88 % 100 % 430 Institutionen för analytisk kemi 44 % 53 % 33 % 50 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 43 % 48 % 48 % 61 % 432 Institutionen för material- och miljökemi 61 % 56 % 48 % 52 % 433 Institutionen för organisk kemi 47 % 45 % 48 % 67 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 96 % 87 % 82 % 76 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 73 % 77 % 73 % 81 % 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut 46 % 46 % 45 % 49 % 468 Zoologiska institutionen 65 % 39 % 37 % 56 % 57

BILAGA 1 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik 48 % 49 % 56 % 62 % 478 Institutionen för neurokemi 39 % 21 % 24 % 42 % 481 Stockholm Resilience Centre 100 % 100 % - - 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 80 % 77 % 80 % 79 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 64 % 57 % 54 % 61 % 58

BILAGA 1 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildingen Tabell 46: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Institution 2014 2013 2012 2011 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 0 0 0 0 103 Inst. för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 20 15 0 0 104 Historiska institutionen 159 180 109 113 105 Konstvetenskapliga institutionen 14 14 15 18 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 2 2 2 0 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 3 12 0 7 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 1 1 2 0 120 Institutionen för mediestudier* 45 52 77-150 Engelska institutionen 0 1 0 0 153 Institutionen för lingvistik 1 0 3 3 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 57 42 65 57 157 Slaviska institutionen 2 2 0 0 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 0 0 0 0 161 Institutionen för språkdidaktik 0 0 0 0 165 Romanska och klassiska institutionen 7 16 7 0 172 Institutionen för orientaliska språk 4 4 3 1 Humanistiska fakulteten totalt 315 341 283 201 Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 102 197 251 226 Juridiska fakulteten totalt 102 197 251 226 Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 3 5 0 0 302 Företagsekonomiska institutionen 0 43 2 25 304 Kulturgeografiska institutionen 31 16 16 22 305 Nationalekonomiska institutionen 0 0 0 0 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 0 5 174 0 308 Psykologiska institutionen 114 112 103 0 309 Socialantropologiska institutionen 0 0 0 0 310 Sociologiska institutionen 18 0 0 12 311 Statistiska institutionen 0 0 0 0 312 Kriminologiska institutionen 0 0 0 0 314 Institutionen för socialt arbete 265 273 314 0 317 Specialpedagogiska institutionen 0 0 0 0 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 11 18 14 14 320 Statsvetenskapliga institutionen 82 68 88 57 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 68 58 0 0 328 SOFI 0 0 0 0 330 CHESS 5 0 8 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 597 598 719 130 Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 0 0 0 0 402 Fysikum 23 15 0 3 59

BILAGA 1 403 Matematiska institutionen 0 0 0 0 404 Meteorologiska institutionen 2 3 0 0 408 Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 0 0 0 0 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 0 0 0 0 430 Institutionen för analytisk kemi 0 0 0 0 431 Institutionen för biokemi och biofysik 0 0 0 0 432 Institutionen för material- och miljökemi 0 9 8 25 433 Institutionen för organisk kemi 2 0 0 0 460 Institutionen för biologisk grundutbildning 8 33 30 21 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 19 20 18 29 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 8 0 6 4 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut 0 0 0 0 468 Zoologiska institutionen 0 0 0 0 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik 0 0 0 0 478 Institutionen för neurokemi 0 0 0 0 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 4 2 0 0 Naturvetenskapliga fakulteten totalt 66 82 62 82 * Institutionen för mediestudier är en ny institution från 2012, efter en sammanslagning av JMK, Filmvetenskapliga institutionen och Centrum för modevetenskap. Därför finns inga jämförelsesiffror för 2011. Kommentartill tabellen: Underlaget är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren. Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 60

61 BILAGA 2

62 BILAGA 2

63 BILAGA 2

64 BILAGA 2