2 Förskolebarns möte med knoppar i naturen En jämförelsestudie om barns tankeprocesser och lärande under naturvetenskapliga aktiviteter. Preschool children s encounters with buds in nature. A study comparing children s thought processes and learning activity connected to natural science. Ida Jernberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå/15hp Handledare: Johanne-Sophie Selmer Examinator: Getahun Yacob Abraham 2016-06-28
Abstract The purpose of my study was to compare a group of 3-years old and a group of 5-years old children in matter of their knowledge about buds and their ability to utilize knowledge about buds. In my examination I have also investigated what interested them and their conversations during the activity. The background to my examination was, as a recently educated preschool teatcher, achieve knowledge in matter of what children themselves choose to watch during a natural science activity in the forest, and if the same kind of activity fits two children groups of different age. To get the answers to my questions I have made observations of two groups of children, of different age, during two forest activities as well as interviewing all children. The result of my investigation shows that despite similar prior knowledge of buds the 5-years old has acquired more knowledge than the 3-years old. The 3-years old focused more on the nature itself rather than the task. The 5-years old showed a greater dedication and interest to the task and handled the task almost the whole activity by themselves. Keywords Biology, forest, trees, text book based material, age group, knowledge
Sammanfattning Syftet med min studie var att jämföra en grupp 3-åringar och en grupp 5-åringar när det gäller kunskap om knoppar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap om knoppar. I min studie har jag även undersökt vilka intressen och samtal som barnen själva haft under pågående aktivitet. Bakgrunden till min undersökning var att som nyutbildad förskollärare få kunskap om vad barn själva väljer att titta på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet i skogen och om samma upplägg på aktivitet passar två olika åldersgrupper barn. För att få svar har jag gjort observationer av två olika åldersgrupper med barn under två skogsaktiviteter samt intervjuat samtliga barn. Resultatet av min undersökning visar att trots likvärdiga förkunskaper om knoppar hade 5-åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas fokus hamnade mest på det som naturen hade att erbjuda även om de bitvis intresserade sig för knoppletandet. 5-åringarna visade på ett betydligt större engagemang och intresse och skötte nästan hela knoppis aktiviteten själva. Nyckelord Biologi, skogen, träd, läroboksbaserat materiel, åldersgrupper, kunskap
Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 3 Frågeställning... 3 Metod... 3 Urval... 3 Datainsamlingsmetod... 3 Procedur... 4 Databearbetning... 5 Resultat... 6 Vilken kunskap har gruppen 3-åringar jämfört med gruppen 5-åringar om knoppar i naturen?... 6 Vad samtalade gruppen 3-åringar jämfört med gruppen 5-åringar om under aktivitetens gång?... 6 Vad har gruppen 3-åringar tillgodogjort sig för kunskap jämfört med gruppen 5-åringar?... 8 Sammanfattning av resultatet... 9 Diskussion... 10 Tillförlitlighet... 12 Referenser... 14 Bilaga 1: Intervjufrågorna till barnen Bilaga 2: Samtyckesbrev till föräldrarna
Inledning Att planera och genomföra naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan är inte alltid det lättaste då barn har olika intressen och erfarenheter. Thulin (2011) anser att det största argumentet till att barn redan i förskolan skall få möta naturvetenskap är barnets stora nyfikenhet och motivation. Man kan på förskolan arbeta på ett spännande och lustfyllt sätt som ger barnen bra förutsättningar att skapa sig förståelse för hur naturen fungerar. Thulin (2011) anser inte att förskolan ska vara skola vilket är viktigt att bära med sig utan att lärandet ska vara temainriktat där lek, lärande och omsorg ska samspela med varandra. I min forskning har jag jämfört hur två grupper med barn, tre respektive fem år gamla har tillgodogjort sig kunskap i temat knoppar i naturen. Jag har i min undersökning utgått från ett poststrukturellt perspektiv samt Deweys teori Learning by doing. Under temats gång ville jag skapa mig en större förståelse för vad barnen egentligen tillgodogör sig för kunskap samt vilka frågor och intressen som barnen själva har och vad de kan leda till. Thulin (2011) belyser vikten av att arbeta med naturvetenskap redan i förskolan då förhoppningar finns om en positivare inställning till naturvetenskap senare i livet. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner & Whener-Godèe (2014) utgår man i ett poststrukturellt perspektiv från att alla har unika erfarenheter med sig som man påverkas av och skapar sig en egen förståelse utifrån. Läraren har början på ett projekt men slutmålet är inte känt vilket innebär att man väljer att se på lärande som en väg med många avfarter och lyssnar till det som barnen faktiskt ser som intressant under projektets gång. Elfström m.fl. (2014) anser att det man först kan se som villospår plötsligt blir ett spännande sidospår som i sin tur kan visa på nya samband. Om redan förutbestämda mål finns innan projektet börjar kan detta begränsa barnet och viljan att veta mer och få en djupare kunskap om något uteblir. I min studie har jag även valt att utgå från John Deweys teori Learning by doing. Det är lika viktigt att lära sig hur man lär sig som att lära sig det man lär sig (Kroksmark, 2011.s 375). Dewey lägger inte vikten på slutmålet utan vägen dit är lika viktig. Han talar om tillfälliga mål, att varje projekt har ett mål. Det är lättare att motivera ett barn om barnet själv kan se målet. Att få barn att se sammanhang och mening i det de gör samt att barns egen erfarenhet är det centrala när de tillgodogör sig kunskap inom ett visst ämne. Dewey förespråkar enligt Kroksmark (2011) att läraren skall leda verksamheten och uppmuntra till aktivitet och att barnet tar sig an uppgifter anpassade efter sina egna förutsättningar. Enligt Thulin (2010) pekar även Dewey på vikten av barns egna frågor då frågorna som barnet ställer utgår ifrån dess erfarenhetsvärld. Elm Fristorp (2012) har arbetat med barn och knoppar i naturen. Hon använde sig av läroboksbaserat material och ansåg att det blev en central resurs under temats gång som bidrog till barns meningsskapande. Både Elm Fristorp (2012) och Thulin (2006) har i sin teoribild utgått från att se barn som sociala aktörer. Elm Fristorp (2012) använde sig av multimodal och designorienterad teoribildning som representerar sociala teorier om lärande. Det innebär att barnet måste se sambandet och tillgodogöra sig information för att vid ett senare skede kunna se kopplingen. Thulins (2006) teoribild utgår från fenomenografi och sociokulturell teori som betonar barnet som socialt redan från födseln och att utveckling sker i 1
samspel med omgivningen. Det är inte förrän vi vuxna synliggör och skapar situationer i naturen som dessa blir synliga för barnet, det räcker inte med att barn får uppleva naturen utan vi pedagoger måste grundlägga en förståelse hos barnen för naturen och dess process. Elm Fristorp (2012) kunde även se detta i sin studie då barnen efter aktiviteten hon hade benämner olika träd i omgivningen runt förskolan. Även i sitt resultat kunde hon dra slutsatsen att valet av läroresurser i form av bildmaterial och sånger har betydelse för barns förståelse. Enligt Zetterqvist & Kärrqvist (2007) har lärare och forskare ett stort intresse kring barns lärande och på vilket sätt barn lär. Utgångspunkten låg i Jean Piaget och hans konstruktivistiska syn på lärande hos barn där fokus låg på att ta reda på barns tidigare kunskaper i ett specifikt ämne. Jean Piagets konstruktivistiska syn på lärande är enligt Elfström m.fl. (2014) en teori som riktar sig mot barns tänkande och hur kunskap bildas. I teorin är tankeprocessen hos barnet viktigt för att förstå hur barnet resonerar och att barnet får möjlighet att upptäcka saker på egen hand. Konsekvenserna som teorin för med sig enligt Zetterqvist & Kärrqvist (2007) är att man måste skapa sig en förförståelse för vad barnet redan kunde och därefter anpassa aktiviteten för att utmana barns idéer, avslutningsvis fokuserade man på att det hade skett en utveckling i barnets processfärdigheter samt en utvärdering av barnets eget lärande. Werme (2008) har som Elm Fristorp (2012) undersökt hur man kan synliggöra barns kunskap i naturen. I temat träd har Werme (2008) använt sig av modellen Learning study som börjar och avslutas med ett före- och eftertest i form av intervjuer med barnet för att få ett resultat om vilken kunskap barnet tillgodogjort sig. Resultatet visade på en större kunskap om träd hos barnet i eftertestet men helhetsbilden av vilken kunskap barnen tillgodogjort sig under temats gång föll bort pga. att man endast baserade resultatet på före- och eftertestet. Enligt Werme (2008) skulle större hänsyn ha tagits till intervjuer, teckningarna och observationer som hon använde sig av under arbetets gång för att skapa sig en bredare helhetsbild av barnet. Enligt Thulin (2010) och Zetterqvist & Kärrqvist (2007) har barns frågor i naturvetenskapliga sammanhang en betydande roll för att öppna upp barns tankeprocess som bidrar till att skapa sig en större förståelse för hur barn tänker om olika fenomen. Thulin (2010) poängterar vikten av att ställa öppna frågor till barnet vilket innebär att ställa frågor på ett sätt som inte kräver ett rätt svar utan får igång en tankeprocess hos barnet. Barns egna frågor har också stor betydelse i lärandeprocessen då frågorna som barnen själva ställer utgår från barnets sätt att vilja skapa sig en förståelse för omvärlden. Enligt Thulins (2010) forskning behöver barn tid på sig att bekanta sig med ett lärandeobjekt och fler frågor uppstår då barnets erfarenhet ökar. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) tar upp följande inom Biologi. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (s.10). 2
Samt att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen: Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskap (Skolverket, 2010 s.11) Syfte Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hur en grupp 3- åringars och 5- åringars intressen och samtal i naturen såg ut samt vilken kunskap de tillgodogör sig i temat knoppar i naturen. Frågeställningar Vilken erfarenhet har gruppen 3- åringar jämfört med gruppen 5- åringar till ordet knoppar i naturen? Vad samtalade gruppen 3- åringar jämfört med gruppen 5- åringar om under aktivitetens gång? Vad har gruppen 3- åringar tillgodogjort sig för kunskap om knoppar jämfört med gruppen 5- åringar? Metod Urval Jag valde att göra min undersökning på en förskola som ligger nära ett skogsområde. Tillsammans med en pedagog valde vi ut 6st 5- åringar och 6st 3- åringar som pedagogen visste brukar vara på förskolan fem dagar i veckan för att minimera bortfallet. Barnen tillfrågades och samtycke från föräldrarna godkändes. Det blev dock två bortfall i varje åldersgrupp pga. sjukdom då jag gjorde mina aktiviteter. I 3- årsgruppen deltog tre flickor och en pojke och i 5- årsgruppen deltog två flickor och två pojkar, sammanlagt deltog 8st barn. Datainsamlingsmetoder Som undersökningsmetod valde jag intervjuer och observationer. Genom att intervjua barn får man enligt Løkken & Søbstad (1995) en djupare förståelse för barns tankar och känslor samt deras tidigare erfarenheter. Jag använde mig av strukturerade intervjuer som enligt Bryman (2011) innebär att man ställer exakt samma frågor till alla som ska intervjuas. Intervjuerna med barnen var vid tre olika tillfällen, två enskilda och en i grupp ute i skogen. De bestod av fyra korta frågor om knoppar i naturen (Bilaga.1) och jag använde mig av samma intervjufrågor vid alla tre tillfällen. Genom intervjufrågorna ville jag skapa mig en bild av barns tankar och tidigare erfarenheter vad gällde knoppar i naturen samt se om det skett en utveckling under aktivitetens gång. Jørgensen (2014) anser att barn med vissa koncentrationssvårigheter har lättare att ta till sig kunskap i utomhusmiljö vilket var anledningen till att jag valde att göra en intervju i skogen i grupp. Under intervjuerna med 3
barnen valde jag att använda ljudinspelning för att få med alla barnens tankar samt visa att jag lyssnar, något som Løkken & Søbstad (1995) anser skapar tillit. Under de fyra skogsaktiviteterna (två för varje grupp) tog jag hjälp av en pedagog som ansvarade för själva aktiviteten men med min förberedelse av material och upplägg. Jag hade tidigare samma dag varit ute i skogen och förberett. Jag använde mig av materialet som Rapp (mardfelt, 2012) konstruerat. De kallas knoppisar och är bilder på ritade knoppar med armar och ögon samt bilder på riktiga knoppar för att kunna göra en jämförelse. Jag tillverkade en knoppis, Aska svart (det är en av figurerna som jag gjorde av en toarulle med lite tyg runt, armarna var Askens riktiga knoppar och hatten var svart papper) som jag gömde bakom ett träd tillsammans med 4st knoppiskort. Pedagogen presenterade hela aktiviteten genom att hitta Aska svart som frågade barnen om de kunde hjälpa till att hitta hans kompisar som fanns ute i skogen. Sedan placerade jag ut små laminerade bilder på bara knoppisen och hängde upp dessa på rätt träd för att hjälpa barnen hitta rätt knopp. Jag var en icke-deltagande observatör vilket enligt Franzèn (2014) innebär att man observerar barnen men man försöker påverka aktiviteten så lite som möjligt även om jag vid några tillfällen svarade på barnens frågor vilket annars hade känts mycket konstigt att undvika. Observationen var även ostrukturerad vilket innebär att jag antecknade allt som hände i skogen, fältanteckningar, då mitt syfte var att studera vad barnen egentligen såg och vad som fångade deras uppmärksamhet (Franzèn, 2014). Jag har efter varje aktivitet och intervju sammanställt materialet och transkriberat eventuella ljudfiler. Procedur Jag började med att mejla förskolechefen på den tänkta förskolan där jag beskrev vad mitt examensarbete skulle handla om och jag fick ett godkännande. Jag pratade sedan med en av pedagogerna för att även få ett godkännande av henne då jag behövde hjälp med mina aktiviteter eftersom jag behövde dokumentera. Pedagogen var positiv till detta och ville gärna delta. Jag skrev ihop ett samtyckesbrev till föräldrarna vars barn vi tänkte skulle delta, då barn under 15 år måste ha vårdnadshavarens underskrift (Vetenskapsrådet, 2011), (Bilaga.2). För att minimera bortfallet barn tog vi de barn som brukar vara på förskolan 5 dagar i veckan. Jag förklarade i brevet vem jag var och syftet med mitt examensarbete, samt vilka undersökningsmetoder jag tänkte använda. Jag var även tydlig med att barnen när som helst kunde dra sig ur och att de tillfrågas innan intervjuerna och aktiviteterna om de vill delta och att inga riktiga namn kommer finnas med samt att all data raderas när arbetet är klart (Vetenskapsrådet, 2011, Löfdahl, 2014). Jag satte upp lapparna på barnens fack och informerade personalen om undersökningen och om lapparna som föräldrarna kommer att lämna in. Jag fick godkännande från samtliga barns vårdnadshavare på två dagar och kunde påbörja min första aktivitet redan dagen efter. Dag 1, intervjuer med samtliga barn individuellt. Dag 2, grupp 1 som bestod av fyra 3-åringar deltog i aktivitet 1 i skogen som pågick i ca 45 min. Dag 3, grupp 2 som bestod av fyra 5-åringar deltog i aktivitet 1 i skogen ca 45 min. Dag 4, grupp 1 som bestod av fyra 3-åringar, deltog i aktivitet 2 i skogen ca 45min. Grupp 2 som bestod av fyra 5-åringar, deltog i aktivitet 2 i skogen ca 45min. Dag 5 intervjuer med samtliga barn individuellt. 4
Vid samtliga intervjuer med barnen frågade jag innan om jag fick ställa några frågor samt om jag fick använda mig av ljudupptagning vilket ingen hade något emot. Ett av barnen i 5- årsgruppen var mycket upptagen av att leka doktor då jag skulle göra min sista intervju men jag väntade då på förskolan en stund tills att barnet lekt klart. Jag valde ett ställe på förskolan där vi kunde sitta ostört men ingen dörr behövde stängas så vi hela tiden hörde de andra barnen. Alla barnen hade inte tidigare träffat mig men alla ville bli intervjuade. Jag ställde frågorna utan någon större förberedelse om vad det handlade om för att få så bred bild som möjligt av deras associationer och kunskap kring ordet knoppar. När vi sedan gjorde vår första aktivitet i skogen använde jag mig av fältanteckningar för att skriva så mycket som möjligt av vad barnen gjorde och såg. Vid några få tillfällen använde jag ljudupptagning då många pratade samtidigt så jag kunde anteckna det jag såg. Vid andra aktiviteten i skogen använde jag återigen fältanteckningar samt ljudupptagning då jag intervjuade barnen i grupp, under intervjuerna försökte jag få alla att prata på varje fråga. Databearbetning Utifrån barnens svar på intervjufrågorna vid intervju 1 och 3 valde jag att göra figurer där jag sammanställde barnens svar under 4 olika kategorier. Svarade barnet nej eller ruskade på huvudet blev det kategori 1. Hade barnet en annan förklaring blev det kategori 2. Hade barnet en naturvetenskaplig förklaring blev det kategori 3. Hade barnet en förklaring utifrån knopp eller träd blev det kategori 4. Observationerna från aktiviteterna i skogen sammanställdes gruppvis där jag kodade barnens namn med x och y, och utifrån frågeställningarna gjorde jag jämförelser mellan barngrupperna. Anteckningarna från observationerna har förstörts så ingen kan veta vem x resp. y var. 5
Resultat Vilken erfarenhet har gruppen 3-åringar jämfört med gruppen 5- åringar till ordet knoppar i naturen? Knopp- och trädrelaterad förklaring Naturrelaterad förklaring 1 0 0 3 5-åringarna 3-åringarna Annan förklaring 4 5 Nej, vet inte 8 11 0 2 4 6 8 10 12 Figur 1: visar första intervjun med 3-åringarna och 5-åringarna. Vad är en knopp? Hur ser en knopp ut? Var finns knopparna? Och Varför finns det knoppar? Resultaten ges i antal svar och är en sammanställning av alla fyra intervjufrågorna. Genom figur 1 kan man utläsa att merparten av både 3-åringarna och 5-åringarna inte visste så mycket om knoppar. En 3-åring hade en egen teori om vad en knopp var samt var de fanns men det handlade mer om människokroppens delar och hamnade därför under kategorin annan förklaring, 5-åringarna hade en större andel som hade annan förklaring även de förklaringarna hade med människokroppen att göra. Ett barn i 3-årsgruppen och tre barn i 5- årsgruppen hade kunskap om att knoppar fanns ute samt gjorde kopplingar till träden och skogen vilket gjorde att de hamnade under kategorin knopp- och trädrelaterad förklaring. Vad samtalade gruppen 3- åringar jämfört med gruppen 5- åringar om under aktivitetens gång? För det första skilde sig det verbala språket åt i de två grupperna, gruppen med 3-åringar använde mycket kroppsspråk i form av pekningar och enstaka ord som, där, titta och kom medan 5-åringarna hade längre samtal och konversationer med varandra. Figuren Aska svart som introducerade aktiviteten i skogen fångade båda barngruppernas uppmärksamhet och de var alla positiva till att hjälpa till och leta efter hans vänner. 3- åringarna blev över lag väldigt upptagna av naturen och såg andra saker som lockade dem mer än knopparna. 5-åringarna däremot kopplade på sig knoppisglasögonen och hade fullt fokus på sitt uppdrag. När båda grupperna hittade första ledtråden på ett träd märktes det 6
tydligt att 5-åringarna genast gick in för uppdraget då de inväntade varandra för att kolla på allas kort och se vems knoppis det var. Ett barn säger: Det är en kompis, och pedagogen frågar barnen vems knoppiskort som stämmer överens med knoppisen på trädet. Alla barn var överens förutom ett, men när pedagogen visade på den riktiga knoppen på grenen såg barnet likheterna. 3-åringarna gjorde en snabb koll på knoppisen som hängde på grenen och när den inte stämde med sitt eget sprang de vidare för att kollade på nästa ledtråd i ett annat träd. Under promenadens gång var det endast en av 3-åringarna som vid några tillfällen jämförde sitt knoppiskort med andra träd och dess knoppar för att se om det var långe Boke. Även 5-åringen som hade knoppiskortet långe Boke kollade på flera träd och dess knoppar för att jämföra. Det var en skog med mycket Bok och detta uppmärksammade 5-åringen. 3-åringarnas fokus hamnade sedan på en koja de hittade i skogen samt omkullblåsta träd som de låtsades vara broar, titta, titta bro en bro. Broleken fick pedagogen avstyra då det var för mycket vatten där träden låg och barnen tog då ett nytt initiativ då ett barn säger, vi går genom djungeln, barnen gick igenom några snåriga buskar och lekte att det var en djungel. 5- åringarna hittade även de kojan men var snabbt på banan igen för att leta fler ledtrådar till knopparna. Man kunde se att hela uppdraget tilltalade 5-åringarna mer då de gick in i rollen att faktiskt leta reda på kompisarna till Aska svart. Ett sådant tillfälle visar en av 5-åringarna på då en ekorre visar sig i ett träd. Barnet säger då, en ekorre, jag ser ekorren och den hjälper oss. Barnet menade på att den skulle visa oss vägen till de andra ledtrådarna och den följde oss ganska långt på stigen. Ett av barnen i 5-årsgruppen var under aktivitetens gång mycket bekymrad över att alla inte hade hittat sin knopp och påpekade detta vid ett flertal tillfällen. Vi måste hitta fler, alla har inte nån. Ett av barnen i 5-årsgruppen tog ett eget initiativ och gick ner i ett dike för att se om några ledtrådar fanns där och de andra barnen följde med, hittar inget här nere, konstaterar ett av barnen och kom sedan tillbaka till stigen. Pedagogen frågade 3-åringarna vid två tillfällen om någon hade knoppen och pekade på ett träd, samtliga barn gick då fram och jämförde, men de kom vid båda tillfällena fram till att det inte var någon som hade den. När samtliga 3-åringar hade hittat sin knopp ställdes jakten in på att plocka vitsipporna som de gärna ville ta med sig till förskolan, tre av fyra barn plockar då vitsippor. Pedagogen visade på en fläderbuske vars knoppar började slå ut men barnen var upptagna med att plocka vitsippor så de hörde inte ens pedagogen. I 5-årsgruppen uppmärksammade ett barn själv fläderbusken och frågade, Vad är detta? pedagogen förklarar att det är blommorna på flädern som man sedan kan göra saft av. En annan 5-åring pekar på barken på ett träd, vad är det här? jag förklarar att det heter bark och är som skinnet på ett träd och poängterar att man inte får dra bort det. Flera av 5-åringarna kollade på knopparna som vi passerade på tillbakavägen och jämförde med varandras knoppiskort. Här är en knopp, den är mjuk. De kände även på knopparna för att avgöra vilkens det kunde vara. Denna är hårig och denna är vass. Ett annat barn tyckte att en knopp var så mjuk så den nästan sprack. Pedagogen uppmärksammade 5-åringarna på vad som kommer att hända med knopparna sen, att det blir blad då knopparna slår ut. Ett barn svarar då, som den här. Barnet pekar på ett gammalt brunt löv som satt kvar på trädet. Pedagogen visade även 3-åringarna ett träd där 7
knopparna slagit ut och blivit blad och en av 3-åringarna konstaterade, samma, och pekar på sin gröna jacka som hade samma färg. Alldeles innan vi var tillbaka med 5-åringarna på förskolan hittade barnen två grenar som kom från Boken och ville gärna ta med dem till förskolan, pedagogen föreslog att de skulle sätta dem i vatten för att se vad som kommer att hända, vilket alla barnen var med på. Vad har gruppen med 3-åringar tillgodogjort sig för kunskap om knoppar jämfört med gruppen 5-åringar? När jag gick igenom knopparna och pratade om hur de såg ut och kändes, sa ett barn i 3- årsgruppen, den, den är jättefin och pekade på långe Boke, barnet hade den knoppen då vi letade knoppar och ville gärna hålla den igen. Jag upplevde att 3-åringarna var mest intresserad av figuren Aska svart och kunde inte riktigt fokusera på de övriga knopparna som fanns på respektive gren då jag hade min genomgång. När jag frågade 3-åringarna vad det var vi skulle hjälpa Aska svart att göra sa ett av barnen, hitta ingen mamma. När jag sedan ställde intervjufrågorna som denna gång skedde i grupp fick jag inga svar alls från 3-årsgruppen, de skakade antingen på huvudet eller tittade på andra saker som tog deras uppmärksamhet. några av barnen i 3-årsgruppen tittade på mig när jag pratade och ett av barnen pekade på grenarna som låg på lakanet då jag frågade vad en knopp var för något annars sa 3-åringarna ingenting när jag ställde frågorna. Deras största fokus låg på alla bruna löv på marken som blåser omkring, de plockar upp grenar från marken som hade blåst ner från träden och balanserar dessa i luften. I gruppen med 5-åringarna fick jag betydligt större respons och där låg fokus på knoppiskorten och vilket barn som hade vilket kort. Då jag ställde intervjufrågorna till 5- åringarna hade de många flera förklaringar på vad en knopp var för något, såna som är gröna, och dom växer på träd. På frågan hur de såg ut associerade de till olika kroppsdelar, som en snopp. Som en rumpa. Några 5-åringar tyckte de såg vassa ut och att några var bruna. De visste även var de växte, i träd, i skogen, utanför mitt hus. På sista frågan om de visste varför knopparna finns var svaret, dom kan bli blommor, och att det är fint med blad. De hade inga problem att svara på frågorna trots att vi satt i grupp och alla hade fullt fokus på knopparna. När barnen sedan gick iväg på egen hand var deras tankar fortfarande kvar på knoppar vilket ett av barnen tydligt visar då jag hörde ett barn ropa, här är ju min, barnet hade hittat långe Boke och kände på knoppen att den också var vass. Barnet som hade vasse Aspe ansåg att det var Aspen som var vass men Boken var även den lite vass fick pedagogen förklara. De hittar fler långe Boke som de kommenterade var väldigt vass. 8
Knopp- och trädrelaterad förklaring 10 14 Naturrelaterad förklaring Annan förklaring Nej, vet inte 0 0 1 0 1 6 0 2 4 6 8 10 12 14 16 5-åringarna 3-åringarna Figur 2: visar tredje intervjun med 3-åringarna och 5-åringarna. Vad är en knopp? Hur ser en knopp ut? Var finns knopparna? Och Varför finns det knoppar? Resultaten ges i antal svar och är en sammanställning av alla fyra intervjufrågorna. Genom figur 2 kan man utläsa att större andel 5-åringar än 3-åringar har tillgodogjort sig kunskap om knoppar, det finns dock någon 5-åringar som har en annan förklaring till varför knopparna finns då barnet svarade, På träden finns det medicin som fåglarna kan äta, så pickar fåglarna på knoppen och då får den medicin. Sammanfattning av resultatet Vid första intervjutillfället (figur 1) kan man utläsa att 3-åringarna och 5-åringarna hade likvärdiga erfarenheter till knoppar. Resultatet av mina observationer om hur barnen samtalade om knoppar skiljde sig åt då 3-åringarnas fokus mer låg på att hitta den knopp som de blev tilldelade det vill säga den knopp de hade på sitt knoppiskort medan 5-åringarna inväntade alla för att titta och jämföra med allas knoppisskort. 5-åringarna samtalade och tittade på fler knoppar utan att det satt en ledtråd på för att jämföra om det var samma som de hade på sin lapp. En av 3-åringarna tittade vid några tillfällen på knopparna efter stigen för att se om det var långe Boke som barnet även hade på sin lapp. När samtliga knoppar hade hittats i både 3-årsgruppen och 5-årsgruppen började 3-åringarna genast plocka vitsippor. 5- åringarna däremot fortsatte att studera knopparna på träden som växte på stigen och samtalade med varandra om vilkens knopp det kunde vara. Vid andra intervjutillfället som gjordes i grupp i skogen kunde man utläsa från resultatet att 3-åringarna hade svårt både med koncentrationen och att uttrycka sig när det gällde knopparna. Det som tog deras uppmärksamhet mest var figuren Aska svart. 5-åringarna visade på ett betydligt större intresse då jag ställde frågorna, alla svarade på samtliga frågor trots att det gjordes i grupp. Vid sista intervjun jag gjorde individuellt kan man genom figur 2 utläsa att 3-åringarnas och 5-åringarnas kunskap skiljer sig åt då 5-åringarna hade betydligt fler knopp- och trädrelaterade förklaringar än vad 3-åringarna hade gällande vilken kunskap de har tillgodogjort sig om knoppar i naturen. 9
Diskussion Då jag tog min utgångspunkt i Deweys teori (Kroksmark, 2011) var inte mitt syfte att endast få barn att befästa kunskap utan jag ville även ta reda på vad barnen egentligen var intresserade av i naturen. Även om jag hade ett tema som i detta fall var knoppar samt ett färdigt material vilket jag med hjälp av hade för avsikt att lära barn vilken knopp som tillhör ett specifikt träd var slutmålet inte lika självklart för alla. Alla barn såg inte målet på samma sätt utan de valde att titta på andra saker som intresserade dem mer. Barn ser ofta saker som vi vuxna inte ser och det är lätt att som vuxen fokusera lite för mycket på det som man planerat att göra och glömma bort vad som intresserar barnen. Dewey ansåg enligt Kroksmark (2011) att det var viktigt för barn att se sammanhang och mening i det de gör samt att deras tidigare erfarenhet har en betydande roll då de skapar förståelse för olika saker. Detta blev märkbart mellan några barn i gruppen med 5-åringar som självmant valde att kolla på träd som växte längs stigen, och samtalade med varandra om vems knopp det kunde vara. De hade under aktiviteten skapat sig förståelse för att knoppar kan se olika ut och kännas olika och fick möjlighet att utforska knopparna utifrån sina erfarenheter. Här är en knopp, den är mjuk. Denna är hårig och denna är vass. Man kunde även se hur olika barnen tog till sig och bildade sig en egen förståelse då pedagogen visade vad som händer med knopparna då de slår ut. Ett barn i 5-årsgruppen pekade då på de gamla bruna löven som fortfarande fanns kvar på trädet och när pedagogen uppmärksammade samma sak för 3-åringarna gjorde ett barn jämförelsen med sin gröna jacka. 5-åringen förstod direkt vad pedagogen var ute efter och drog snabbt en parallell till de gamla löven. Detta kan bero på att de lite äldre barnen hade en större förståelse och erfarenhet kring löv på träden. 3-åringen som gjorde jämförelsen med sin gröna jacka såg snabbt en likhet med färgen och detta visar att man tar till sig kunskap på olika sätt. Det som barnet väljer att se är enligt Kroksmark (2011) det som Dewey ansåg handla om barns tidigare erfarenheter och 3-åringen var troligtvis mycket intresserad av färger och valde då att visa sin förståelse genom att peka på sin gröna jacka. Vi kan inte utesluta att 3-åringen inte förstod vad pedagogen menade men barnets koppling till sin gröna jacka visar på att barnets tidigare erfarenheter spelar en avgörande roll i vad barnet väljer att se. Genom att utgå från ett poststrukturellt perspektiv (Elfström m.fl. 2014) öppnar man upp för att se det som barnen anser vara intressant. Detta tog sitt uttryck både då gruppen 3-åringar hittade en koja som de ville utforska samt ett omkullvält träd som blev en bro, titta, titta bro en bro. Samt de snåriga buskarna som blev en spännande djungel, vi går genom djungeln. Även efter att samtliga knoppar hade hittats började 3-åringarna genast plocka vitsippor och detta tog deras fulla uppmärksamhet. Pedagogen gjorde vid ett tillfälle ett försök att berätta om att fläderbuskens blommor började slå ut men inget av barnen hörde. Här kan man se så kallade sidospår som Elfström m.fl.( 2014) anser att det poststrukturella perspektivet innebär, saker som händer efter vägen och som fångar barnens uppmärksamhet och intresse. Trots 3- åringarnas intresse för den övriga naturen kom de tillbaka till uppdraget och knoppletandet av sig själva. När pedagogen försökte få barnens uppmärksamhet i hopp om att få visa en fläderbuske var barnen fullt upptagna med sitt nya projekt, pedagogen accepterade även detta och barnen kommenterade inte fler knoppar på resten av vägen till förskolan. Enligt Elfström m.fl. (2014) utgår man även i ett poststrukturellt perspektiv från att alla har unika erfarenheter 10
med sig som man påverkas av. Rent erfarenhetsmässigt kan detta ha haft betydelse då 5- åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas och 5-åringarnas samtal under aktivitetens gång skilde sig en del åt, 5-åringarna hade ett större intresse kring att hitta knopparna än vad 3-åringarna hade. 3-åringarna var ändå intresserade men de hade svårare att behålla fokus en längre stund. De var mer impulsiva och ville utforska allt de såg efter vägen. Jag fick känslan av att 5-åringarna tog uppdraget som de fick av Aska svart på större allvar då de skulle hitta hans vänner. Jag kan där se en tydlig koppling till vad Elm Fristorp (2012) ansåg om att arbeta med läroboksbaserat material som i hennes studie blev en central resurs. Båda grupperna med barn blev väldigt intresserade av materialet jag använde men gruppen 5-åringar visade på en större nyfikenhet att gemensamt leta efter knopparna. 3-åringarna blev mest intresserade av figuren Aska svart vilket tyder på att yngre barn troligtvis behöver mer lockande material att arbeta med i naturvetenskapliga sammanhang. Enligt Elm Fristorp (2012) är användandet av material bra för barns meningsskapande och hade jag tillverkat fler figurer hade detta troligtvis lockat 3-åringarna mer. I gruppen 5-åringar samtalade barnen mycket mer med varandra om knopparnas utseende och form och ville gärna jämföra med varandras knoppiskort. De ställde även egna frågor på naturfenomen som intresserade dem, som t.ex. blommorna på fläderbusken och barken på trädet. Något som enligt Thulin (2010) ansåg att Dewey förespråkade som viktigt. Detta eftersom barns egna frågor utgår från vad barnet ser som intressant utifrån sin erfarenhetsvärld. Elm Fristorp (2012) använde sig av en multimodal teoribild vilket innebär att barn tar till sig information och skapar sig ett samband för att vid ett senare tillfälle kunna göra en koppling. Detta kunde man se i 5-årsgruppen då barnen vid den andra skogsaktiviteten började jämföra knopparna de såg efter vägen och kände på dem hur de kändes för att kunna avgöra vilken knopp det var. Vid den första skogsaktiviteten skapade de sig en förståelse för knoppar och att de ser olika ut och vid nästa skogsaktivitet kunde de själva utforska olika knoppar och hur dessa kändes och såg ut. Det är enligt Thulin (2011) viktigt att jobba med naturvetenskap och att uppmärksamma barnen på olika naturfenomen då det förhoppningsvis bidrar till en positivare inställning till naturvetenskap senare i skolåren. Thulin (2011) anser inte att förskola ska vara skola utan det måste finnas lek med i det man gör. Även om viss lek fanns med var aktiviteterna troligtvis bättre anpassad till 5-åringarna, 3-åringarna skulle ha behövt mer material och kanske mer lekfulla aktiviteter. Större hänsyn skulle även ha tagits till barnens tankeprocesser för att förstå deras resonemang bättre något som Elfström m.fl. (2014) ansåg att Piaget konstruktivistiska syn handlade om. Även om Zetterqvist & Kärrqvist (2007) ansåg att det fanns konsekvenser med Piagets teori då man innan en aktivitet bör skaffa sig en förförståelse för vilken kunskap barnet redan har för att därefter kunna anpassa aktiviteten. I de aktiviteter jag valde att ha hade det troligtvis hjälpt mig att först få en bild av vad barnen redan kunde och därefter anpassa aktiviteten för att skapa de bästa förutsättningarna och för att veta vilken nivå aktiviteten bör ligga på. I min studie kan jag dra slutsatsen att de aktiviteter jag höll var bättre anpassade till 5-åringarna än 3-åringarna i syfte att tillägna sig kunskap om knoppar i naturen. Jag kanske skulle fått ett annat resultat om jag hade tagit större hänsyn till första 11
intervjun med barnen och då förberett dem mer på vad en knopp är för något innan vi gick ut på aktiviteten i skogen. Den första intervjun jag hade med samtliga barn var även mitt första möte med några av barnen. Jag gav dem ingen introduktion om vad jag skulle prata om utan jag ställde samtliga frågor rakt upp och ner för att få deras tankar och associationer kring ordet knoppar. Jag hade hoppats på lite mer tankar från barnen men många skakade bara på huvudet eller sa att de inte visste. Hade jag valt att ha mer öppna frågor som Thulin (2010) och Zetterqvist & Kärrqvist (2007) poängterar hade jag kanske fått igång barnens tankeprocess mer för att skapa mig en större förståelse för hur barn tänker om olika fenomen. I de frågor jag ställde kunde barnen ha upplevt att det fanns ett rätt eller fel svar vilket kan ha bidragit till att barnen blev rädda att svara fel. Detta kan även ha legat till grund då jag gjorde gruppintervjun i skogen med 3- åringarna då jag inte fick några svar alls. Även Werme (2008) kunde konstatera att de tester hon gjorde i sin undersökning för att ta reda på barnens förkunskaper samt vilka kunskaper de tillgodogjort sig under en tematisk aktivitet vara missvisande. Werme (2008) ansåg att det är viktigt att få en helhetsbild av barnet under en aktivitet och inte bara kolla vad de tillgodogör sig för kunskap. Jag kunde se att barnen tillgodogjorde sig kunskap om knoppar pga. av att jag synliggjorde ekologiska processer som enligt Thulin (2006) först blir synliga för barnen då vi vuxna uppmärksammar dessa. Ser man till första och sista intervjuerna som gjordes (figur 1 och figur 2) har en kunskapsutveckling skett i både 3-årsgruppen och 5-årsgruppen. Genom min undersökning har jag skapat mig en bredare bild av vad barn i olika åldrar tittar på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet samt vilken betydelse ett material har för barns meningsskapande. För mig är det viktigt att planera aktiviteter anpassade efter barngrupp för att på bästa sätt möta barns förväntningar och samtidigt vara lyhörd för vad barnen själva anser vara intressant. Med tanke på att gruppen 3-åringar och gruppen 5-åringar tillgodogjorde sig olika kunskaper i knopptemat skulle det vara intressant att göra observationer med fler grupper barn i olika åldrar för att se om resultaten blir likvärdiga. Jag är nyfiken på att ta reda på om man kan ha en aktivitet anpassad för 3-åringar och en för 5-åringar eller om det handlar om att anpassa från barngrupp till barngrupp. Tillförlitlighet Angående hur väl mitt resultat stämmer överens med verkligheten alltså validiteten i arbetet anser jag att resultatet givetvis kan skilja sig från barngrupp till barngrupp. Dels handlar det om intresse till naturen men jag tror även att barnkonstellationen spelar roll samt relationen till mig. Jag upplevde t.ex. att jag fick bättre respons under intervjuerna från de barn jag tidigare träffat än de barn jag var helt okänd för. Däremot har jag svårt att se att aktiviteterna i skogen skulle ha kunnat se annorlunda ut då jag upplevde att de inte alls blev påverkade av att jag observerade dem. Undersökningens mätnoggrannhet, reliabilitet kan troligtvis skilja sig från verkligheten då jag givetvis inte hunnit antecknat allt som sades och gjordes, dock kändes sammanställningarna från intervjuerna tydliga då jag gjorde olika kategorier som jag kunde jämföra. Då jag använt mig av en kvalitativ studie kan detta inte ligga till grund för någon 12
generaliserbarhet då alla barn skiljer sig från varandra. Jag anser dock att helheten ändå ger ett hållbart resultat. 13
Referenser Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, (2:a uppl). Stockholm. Liber Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. & Whener-Godèe, C. (2014). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber. Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande- barns meningsskapande i naturvetenskap. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings Universitet. urn:nbn:se:hig:diva-16360 Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Franzén, K. Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. (Red) De yngsta barnen- exemplet matematik (s.58-68). Stockholm: Liber Jørgensen, K-A. (2014). What is going on out there?- What does it mean for children s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the naturelandscapes and its places. University of Gothenburg: Faculty of Education. http://hdl.handle.net/2077/37251 Kroksmark, T. (2011). (red). Den tidlösa pedagogiken. 2 a Uppl. Lund: Studentlitteratur Löfdahl, A. (2014). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. A. Löfdahl, K. Franzén, M. Hjalmarsson (Red.), God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt (s.32-43). Stockholm: Liber Løkken, G. Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Rapp, A. https://mardfelt.wordpress.com/2012/03/10/knoppisar Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Licentiatavhandling. Växjö Universitet urn:nbn:se:vxu:diva-1028 Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk barnehageforskning, 3 (1), 27-40. 14
Thulin, S. (2011). Lärarens tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Doktorsavhandling: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/25276 Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm. ISBN: 978-91-7307-189-5 Werme, L. (2008). Barns lärande- om träd. Examensarbete. Gävle högskola urn:nbn:se:hig:diva-3406 Zetterqvist & Kärrqvist (2007). Naturvetenskap med yngre barn- en forskningsöversikt. Göteborgs Universitet: Utbildningsvetenskapliga fakulteten. swepub_uni:gu.se_t 15
Bilaga 1 Intervjufrågorna till barnen. 1. Vad är en knopp? 2. Hur ser en knopp ut? 3. Var finns knopparna? 4. Varför finns det knoppar? 16
Bilaga 2 Samtyckesbrev till föräldrarna Hejsan! Jag heter Ida Jernberg och läser på förskollärarprogrammet via Karlstad Universitet. Jag ska nu skriva mitt examensarbete i Biologi där jag ska undersöka vilken kunskap barn tillgodogör sig i temat knoppar i naturen. Jag kommer tillsammans med en pedagog på förskolan ha några aktiviteter med barnen där jag kommer observera och intervjua barnen. Jag kommer att använda mig av ljudinspelning för att ha mycket material att arbeta med. Inga namn kommer att finnas med i det färdiga arbetet utan alla som deltar kommer att vara anonyma, när arbetet är avslutat och godkänt kommer all data som jag samlat in att förstöras. Det är helt frivilligt för barnen att delta och de kan när som helst välja att dra sig ur. Alla personer under 15år måste ha vårdnadshavarnas medgivande, därför vill jag att du/ni som är vårdnadshavare för ert barn skriver under denna blankett för tillåtelse till att ert barn får delta i min studie. Kryssa i följande alternativ och lämna på förskolan snarast. Jag tillåter att mitt barn observeras och intervjuas. JA NEJ Barnets Namn: Vårdnadshavarens underskrift/er: Ort och datum: Vid frågor ring gärna Ida Jernberg xxx-xxxxxxx Tack på förhand! 17