STATISTIK SOCIALTJÄNST 2001:3 Äldre vård och omsorg år 2000 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Socialtjänst Äldre vård och omsorg år 2000 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Elisabet Lagergren, Socialstyrelsen, tfn 08-555 534 68 (statistikens innehåll) Lennarth Johansson, Socialstyrelsen, tfn 08-555 532 61 (ämnesfrågor) Publicerat: 28 maj 2001 samt rättade tabeller januari 2005. De rättade tabellerna finns på sidan 158 226. Anmärkningar vid tabellerna 3 och 13 har införts augusti 2006. Tidigare publicering: Statistik över vård och omsorg till äldre har publicerats av Socialstyrelsen sedan 1994. Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Previous publication: Statistics on care and service to the elderly have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. ISSN 1401-0216 ISBN 91-85482-53-6 Sättning Eva Larsson Artikelnr 2001-44-03 Statistics Social Welfare Care and services to elderly persons 2000 The National Board och Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN 2
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund..6 Statistikens innehåll. 8 Datainsamling...9 Statistikens kvalitet......10 Definitioner av begrepp.....12 Resultat...14 Tabellförteckning 20 Teckenförklaring.....22 Bilageförteckning...22 Summary..23 List of tables...24 Explanation of symbols.26 Appendix..26 List of terms....27 Tabeller...28 Rättade tabeller (januari 2005)....158 Bilaga. 227 3
4
Observera att denna rapport innehåller vissa rättade tabeller (januari Sammanfattning 2005) jämfört med den version som publicerades i maj 2001. Se vidare under rubriken Rättade tabeller. I övrigt är rapporten I denna rapport, som ingår i Sveriges officiella statistik, oförändrad, dvs. uppgifterna i löpande text redovisas statistik över omfattningen av vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är inte rättade. till personer 65 år och äldre under år 2000. Statistiken omfattar uppgifter om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hemsjukvård, personer med anhörigbidrag respektive med hjälp av anhörig/närstående anställd av kommunen samt omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård/- korttidsboende. I sammanfattning ger statistiken följande resultat: Drygt 125 300 ålderspensionärer, som bodde i ordinärt boende, var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000. Detta mosvarar ca 8 procent av samtliga 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet ålderspensionärer med hemtjänst minskat med ca 4 200 personer eller ca 3 procent. I förhållande till befolkningen 65 år och äldre är dock andelen med hemtjänst oförändrad. Av de drygt 125 300 äldre som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fick drygt 7 procent hemtjänst som i huvudsak utfördes i enskild regi. Av de totalt ca 4 062 700 hjälptimmar som kommunerna redovisat för oktober månad 2000 utfördes ca 9 procent av enskild vårdgivare. Motsvarande andel för november månad 1999 var ca 6 procent. Ca 121 300 ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000, vilket motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med 1999 har antalet boende ökat med ca 5 000 personer. I förhållande till befolkningen är andelen ålderspensionärer som bor permanent i särskilda boendeformer oförändrad jämfört med 1999. Bland personer 80 år och äldre har dock andelen ökat något. Drygt 11 procent av de ca 121 300 äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer bodde i bostäder som drevs i enskild regi. År 1999 var denna andel ca 9 procent. Ca 9 800 äldre erhöll korttidsvård/boende 1 oktober 2000, vilket är en ökning med ca 1 700 personer ca 20 procent jämfört med året innan. Andelen personer som bodde i enskild regi har ökat kraftigt från ca 5 procent 1999 till ca 16 procent 2000. Av de 131 400 äldre som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer delade ca 6 procent bostad med annan/andra än maka/-make/samboende eller annan nära anhörig. Nära 80 procent av de boende hade egen toalett och ca 73 procent egen dusch eller bad. Ca 15 500 äldre hade ett beslut om dagverksamhet 1 oktober 2000. Jämfört med 1999 är det en ökning med drygt 1 900 personer eller ca 14 procent. 5
Bakgrund Kommunernas vård och omsorg om äldre omfattar en rad olika insatser. I denna rapport redovisas statistik om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hemsjukvård, omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård/korttidsboende, anhörigbidrag samt anhöriga/närstående anställda av kommunerna för hemtjänstinsatser. Särskilda boendeformer Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. I dessa bostäder ska omfattande service och vård kunna ges dygnet runt. Kommunerna har ansvar för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. Hemtjänst Kommunerna bör, enligt socialtjänstlagen, genom bl.a. hemtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas på personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter kan bl.a. avses hjälp med hemmets skötsel, inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan vara hjälp med att äta, dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Hemsjukvård Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården (exkl. läkarinsatser) i särskilda boendeformer och dagverksamheter. Därutöver har kommunerna möjlighet att, efter överenskommelse med landstinget och med regeringens godkännande, överta ansvaret för hemsjukvården (exkl läkarinsatser) i ordinärt boende. Detta har skett i drygt hälften av landets kommuner. Dagverksamheter För att underlätta för den enskilde att bo hemma och underlätta kontakt med andra bör kommunerna, enligt socialtjänstlagen, bedriva dagverksamheter. Innehållet i kommunernas dagverksamheter varierar beroende på vilken målgrupp verksamheten huvudsakligen vänder sig till. Det kan vara olika former av aktiviteter samt behandling och rehabilitering m.m. av personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Kommunerna ansvarar för de 6
hälso- och sjukvårdsinsatser som är knutna till dagverksamheterna, men som inte kräver läkares medverkan. Korttidsvård/korttidsboende Med korttidsvård/korttidsboende avses stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, i form av tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad. Korttidsvård kan ges både till personer som bor i ordinärt boende med behov av växelvård eller eftervård och till personer som bor i särskilda boendeformer där exempelvis rehabiliteringsresurser saknas. Anhörigbidrag och anställning av anhörig/närstående Anhöriga kan under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning från bl.a. kommunen för sin vårdinsats. Varje kommun bestämmer vilka riktlinjer som ska gälla för anställning eller direkt ekonomiskt stöd till anhörigvårdare, vilket innebär att villkoren för ersättning och ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna. 7
Statistikens innehåll Statistiken som redovisas i denna rapport om omfattningen av vissa kommunala insatser avser antal personer 65 år och äldre: i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst efter ålder, kön och antal beviljade hjälptimmar under oktober månad samt regiform som var beviljade anhörigbidrag som fick hjälp av anställd anhörig/närstående som erhöll kommunal hemsjukvård, med respektive utan hemtjänst, efter ålder och kön permanent boende i särskilda boendeformer efter ålder, kön och regiform som erhöll korttidsvård/korttidsboende efter kön och regiform som delade bostad i särskilda boendeformer som hade egen toalett och egen bad/dusch i särskilda boendeformer som var aktuella för dagverksamhet fördelade efter kön. Mättidpunkter är 1 oktober och oktober månad 2000. 8
Datainsamling Statistiken grundar sig på de mängduppgifter som Statistiska centralbyrån, på uppdrag av Socialstyrelsen, har samlat in från landets samtliga kommuner. Uppgifterna har samlats in med stöd av lagen (1992:89) om den officiella statistiken och Förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken, vilket innebär skyldighet för kommunerna att lämna de efterfrågade uppgifterna. För första gången har uppgiftsinsamlingen skett via Internet. Därigenom har kommunerna på den elektroniska blanketten haft tillgång till de uppgifter som redovisades året innan för varje fråga som jämförelse. 75 procent av kommunerna har valt att lämna de efterfrågade uppgifterna via Internet. Logiska kontroller och summakontroller har utförts liksom manuell granskning med komplettering av uppgifter efter återkontakter med kommunerna. Statistikuppgifterna som avser förhållandena den 1 oktober och under oktober månad 2000 redovisas per kommun, län och riket. Den standard som använts är Statistiska centralbyråns Rikets indelningar 2000. För att beräkna andelen personer av befolkningen i olika åldersgrupper som har de insatser som statistiken omfattar har uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik från 31 december 2000 använts. 9
Statistikens kvalitet Förändringar genomfördes av statistiken fr.o.m. verksamhetsåret 1998 för att bättre kunna beskriva utvecklingen av de olika verksamheterna. Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår oftast svårigheter vid datainsamlingen. Dessa svårigheter bidrar till att tillförlitligheten är mindre god de första åren efter en statistikomläggning. Mot bakgrund av erfarenheterna från 1998 och 1999 års datainsamlingar gjordes en översyn av enkäten för att förtydliga frågor, definitioner, anvisningar m.m. Bedömningen av kvaliteten i 2000 års statistik, totalt sett, är att tillförlitligheten förbättrats jämfört med 1999 års statistik. Osäkerhetskällor och mätfel Uppgifterna insamlas från kommuner med varierande organisation, datastöd och rutiner. Kommunernas redovisning är också oftast en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare inom kommunen. Detta medför risk för skillnader i uppgiftslämnarnas tolkning av enkätfrågor, definitioner av begrepp m.m. Vad gäller uppgifter om antal permanent boende i särskilda boendeformer respektive antal personer med korttidsvård/korttidsboende den 1 oktober, finns en viss risk för att personer dubbelräknats. Vidare är det tänkbart att enstaka kommuner betraktar servicehus som ordinärt boende istället för en särskild boendeform och därför redovisat personer i fel boendeform. Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga kommuner har besvarat enkäten. Det partiella bortfallet varierar mycket beroende på fråga. Uppgifter som kommuner haft svårigheter med att lämna är framför allt antal personer med dagverksamhet och antal besök vid dagverksamheter, boendestandard i särskilda boendeformer och hemtjänsttimmar under oktober månad fördelade efter regiform. Bortfallet för varje enskild fråga framgår av tabellerna. När uppgifter saknas har bortfallskorrigering gjorts för beräkning av totalvärden på riks- och länsnivå, dvs bortfallet har ersatts med ett skattat variabelvärde. Uppgifter som saknas kan vara en totalsiffra och/eller en däravsiffra. Då däravsiffror saknas antas att däravsiffrornas andelar av totalen är desamma för den aktuella kommunen som för riket i övrigt. Då en totalsiffra saknas och om den inte kan härledas med hjälp av övriga siffror som står i direkt relation till det variabelvärde som saknas, har förra årets värde använts. Finns inte förra årets värde beräknas variabelvärdet enligt följande formel: Σ x j x i = y j Σ y j 10
x i = skattning av variabelvärde för kommun som har bortfall. y i = befolkning i berörd åldersklass i kommun som har bortfall. x j = variabelvärde för kommuner i riket som redovisar värde för aktuell variabel. y j = befolkning i berörd åldersklass för kommuner i riket som redovisar värde. Summeringen Σ innebär summering över alla kommuner i riket som inte har bortfall. I redovisningen av kommunal hemsjukvård i ordinärt boende har korrigering för bortfall utförts endast för Gotland, Hörby och Mölndal genom att föregående års uppgifter har använts. Jämförbarhet bakåt i tiden Förändringar av den officiella socialtjänststatistiken genomfördes fr.o.m. 1998 års statistik med syftet att anpassa statistikens innehåll till dagens struktur och arbetssätt inom socialtjänsten. De förändringar som gjorts i statistiken fr.o.m. 1998 innebär följande i förhållande till tidigare års statistik. I tidigare års statistik över antal personer i särskilda boendeformer medräknades förutom permanent boende även personer som tillfälligt upptog en växelvårds- eller avlösningsplats (korttidsvård/boende). Dessa uppgifter avsåg förhållandena den 31 december. Fr.o.m. 1998 särskiljs permanent boende i särskilda boendeformer från korttidsvård/korttidsboende. År 1998 och 1999 avsåg uppgifterna om permanent boende i särskilda boendeformer förhållandena den 1 november. Uppgifterna om korttidvården/boendet avsåg dock hela verksamhetsåret 1998 men ändrades 1999 till 1 november. Därmed blev det åter möjligt att inkludera korttidsvården/boendet i redovisningen av personer i särskilda boendeformer. För år 2000 är mätdagen ändrad till den 1 oktober för såväl permanent- som korttidsboende bl.a. för att få en bättre samordning med Statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling till kommunernas räkenskapssammandrag. Fr.o.m. 1998 inhämtas uppgifter om antal personer i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1 november samt antal beviljade hjälptimmar eller beräknade/uppskattade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober månad. Mättidpunkterna ändrades för år 2000 till 1 oktober och oktober månad. Vidare ställs särskilda frågor om den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende, bl.a. om antalet personer med enbart hemsjukvård. Om dessa uppgifter adderas med antalet personer som var beviljade hemtjänst erhålls samma mått som i tidigare års statistik. Tidigare års statistik över hemtjänst i ordinärt boende omfattade nämligen personer som var beviljade social hemhjälp och/eller erhöll hemsjukvård den 31 december. Mot bakgrund av de olika insamlingsmetoderna före och fr.o.m. 1998 bör dock uppgifterna användas med viss försiktighet. Utöver dessa olikheter jämfört med tidigare års statistik ingår fr.o.m. 1998 uppgifter om behovsprövad dagverksamhet, vilket inte tidigare ingått i den officiella statistiken. Vidare innehåller statistiken för år 2000 vissa uppgifter om boendestandarden i särskilda boendeformer. Motsvarande uppgifter förekom i den officiella statistiken t.o.m. år 1997. 11
Definitioner av begrepp Nedan definieras begrepp såsom de använts i datainsamlingen och i den statistiska redovisningen. Anhörigbidrag kontantbidrag som kan ges av kommunen till personer för att betala anhörig/närstående för utförd hjälp i hemmet. Enskild regi exempelvis bolag (inkl. kommunala bolag), stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Dagverksamhet stöd enligt socialtjänstlagen eller insats enligt hälso- och sjukvårdslagen i form av behandling och rehabilitering under dagtid till personer med t.ex. åldersdemens, psykiska funktionshinder samt personer i övrigt med behov av behandling och rehabilitering. Delad bostad alla bostäder som delas av andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig, dvs. även flerbäddsrum, del i lägenhet etc. Flerbäddsrum rum med två eller fler bäddar. Hemsjukvård (kommunal) hälso- och sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistats. Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Hemtjänst biståndsbeslutad service och omvårdnad i bostaden enligt socialtjänstlagen. Med service avses praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider o.d. Omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser för att bryta isolering och skapa trygghet. Kommunal regi vård och omsorg som utförs i huvudsak av kommunalt anställd personal. Korttidsvård/korttidsboende tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad för bl.a. avlösning, växelvård och eftervård. Ordinärt boende boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer. 12
Permanent boende stadigvarande boende i motsats till korttidsvård/- korttidsboende. Särskilda boendeformer avser dels särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 socialtjänstlagen, dels bostäder med särskild service enligt 21 socialtjänstlagen. 13
Resultat Drygt 246 600 ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2000. Av samtliga hjälptagare var ca 179 800 personer eller ca 73 procent 80 år eller äldre, vilket motsvarar ca 40 procent av samtliga 80 år eller äldre i befolkningen. En jämförelse med förhållandena år 1999 visar bl.a. följande: Det totala antalet ålderspensionärer som bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende ökade med ca 900 personer. Antalet personer som var 80 år eller äldre och bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende ökade med drygt 5 900 personer. I förhållande till antalet personer 80 år eller äldre i befolkningen har andelen personer som var 80 år eller äldre och bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende varit oförändrat ca 40 procent. Hemtjänst Drygt 125 300 ålderspensionärer, som bodde i ordinärt boende, var beviljade hemtjänst den 1 oktober 2000. Detta motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet ålderspensionärer med hemtjänst minskat med ca 4 200 personer. I förhållande till befolkningen 65 år och äldre är dock andelen med hemtjänst oförändrad. Nedanstående tabell illustrerar bl.a. hur andelen hemtjänsttagare ökar med stigande ålder samt skillnaderna mellan män och kvinnor i olika åldrar. Andel (%) av befolkningen med hemtjänst 2000 Ålder Män Kvinnor Totalt 65 74 år 2 3 2 75 79 år 5 8 6 80 84 år 10 16 13 85 89 år 18 26 23 90 w år 28 32 31 65 w år 6 10 8 80 w år 14 22 19 14
Antalet hjälptimmar har ökat Kommunerna har redovisat totalt 4 062 700 beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser för oktober månad 2000. Jämfört med motsvarande antal hjälptimmar under november månad 1999 är det en ökning med ca 25 procent. Denna stora ökning kan till viss del sammanhänga med en underrapportering 1999 och bör därför användas med viss försiktighet. I förhållande till antalet äldre som var beviljade hemtjänst innebär det att antalet hemtjänsttimmar i genomsnitt per person ökat från ca 27 timmar i november 1999 till ca 32 timmar i oktober 2000. Hemtjänst i enskild regi ökar Av de drygt 125 300 äldre som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fick drygt 7 procent hemtjänst som i huvudsak utfördes i enskild regi. Därmed avses hemtjänst som kommunen har det yttersta ansvaret för, men som utförs av annan än kommunen, t.ex. bolag, stiftelse eller kooperativ, på uppdrag av och mot ersättning av kommunen. Jämfört med 1999 har andelen av hemtjänsttagare som får hemtjänst utförd i enskild regi ökat med nära 2 procentenheter. Av de totalt ca 4 062 700 hjälptimmar som kommunerna redovisat för oktober månad 2000 utfördes ca 9 procent av enskild vårdgivare. Motsvarande andel för november månad 1999 var ca 6 procent. Kommunal hemsjukvård i ordinärt boende Drygt hälften av landets kommuner ansvarar helt eller delvis för hemsjukvården (exkl. läkarinsatser) i ordinärt boende. Med delvis menas att ansvaret för hemsjukvården är förenat med något slag av förbehåll eller begränsning, exempelvis att ansvaret inte omfattar insatser av en viss personalkategori m.m. I motsats till övriga områden i denna publikation har av metodologiska skäl inte någon bortfallskorrigering gjorts på läns- och riksnivå. Nedanstående redovisning är således en summering av uppgifter från de 148 kommuner som besvarat frågan om antal personer med kommunal hemsjukvård i ordinärt boende för år 2000. Motsvarande uppgifter för 1999 baseras på svar från 144 kommuner. Totalt har de 148 kommuner som besvarat frågan om hemsjukvård i ordinärt boende redovisat att drygt ca 44 800 äldre var registrerade som mottagare av hemsjukvård den 1 oktober 2000, oavsett om de fick vård just den dagen eller inte. För den 1 november 1999 redovisades ca 37 000 personer av 144 kommuner. Som framgår av tabellen nedan var drygt 66 procent 80 år och äldre och flertalet kvinnor. Procentuell ålders- och könsfördelning bland personer 65 år och äldre som var registrerade som mottagare av kommunal hemsjukvård 1 oktober 2000 Ålder Män Kvinnor Samtliga 65 79 år 14 20 34 80 w år 20 46 66 65 w år 34 66 100 15
Minskad andel vårdtagare som även har hemtjänst Av de drygt 44 800 personer 65 år och äldre som var registrerade som mottagare av hemsjukvård var ca 60 procent även beviljade hemtjänst. Jämfört med 1999 har denna andel minskat med ca 5 procentenheter. Permanent boende i särskilda boendeformer Antalet äldre som bor permanent i särskilda boendeformer har ökat men andelen är ungefär densamma Ca 121 300 ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000, vilket motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet boende 80 år och äldre ökat med ca 5 000 personer. I förhållande till befolkningen är andelen av ålderspensionärerna som bor permanent i särskilda boendeformer oförändrad jämfört med 1999. Bland personer 80 år och äldre har dock andelen ökat något. Permanent boende i särskilda boendeformer 1999, 2000 År Antal boende 65 79 år Andel (%) av befolkn. 65 79 år Antal boende 80 w år Andel (%) av befolkn. 80 w år Antal boende 65 år Andel (%) av befolkn. 65 år 19991) 27 300 3 88 600 20 116 300 8 2000 27 600 3 93 700 21 121 300 8 1) Av de ca 116 300 boende 65 år och äldre saknas närmare åldersuppgift för ca 300 personer. Nedanstående tabell illustrerar bl.a. hur andelen permanent boende i särskilda boendeformer ökar med stigande ålder samt skillnaderna mellan män och kvinnor i olika åldrar. Andel (%) av befolkningen som bodde permanent i särskilda boendeformer 2000 Ålder Män Kvinnor Totalt 65 74 år 2 2 2 75 79 år 4 5 5 80 84 år 9 13 11 85 89 år 20 27 25 90 w år 40 50 47 65 w år 5 10 8 80 w år 16 24 21 16
De flesta av de boende är 80 år eller äldre och kvinnor Av de ca 121 300 ålderspensionärer som bodde permanent i särskilda boendeformer var ca 77 procent eller nära 94 000 av de boende 80 år eller äldre. Ca 70 procent var kvinnor. Ökning av andelen boende i bostäder som drivs i enskild regi Av de ca 121 300 äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer 1 oktober 2000, bodde drygt 11 procent i bostäder som drevs i enskild regi. År 1999 var denna andel ca 9 procent. Med enskild regi avses särskilda boendeformer som drivs av enskild vård- och omsorgsgivare, t.ex. bolag (inkl. kommunala bolag), stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Korttidsvård/boende Med korttidsvård/boende avses tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad för bl.a. avlösning, växelvård och eftervård. Den 1 oktober 2000 erhöll ca 9 800 äldre korttidsvård/boende, vilket är en ökning med ca 1 700 personer jämfört med året innan. Drygt 55 procent av de boende var kvinnor. Jämfört med år 1999 har andelen som bodde i enskild regi ökat kraftigt från ca 5 procent 1999 till ca 16 procent 2000. Dagverksamhet Med dagverksamhet avses stöd, enligt socialtjänstlagen eller insats enligt hälso- och sjukvårdslagen, i form av behandling och rehabilitering under dagtid till personer med t.ex. åldersdemens, psykiska funktionshinder samt personer i övrigt med behov av behandling och rehabilitering. Ca 15 500 äldre hade ett individuellt beslut om dagverksamhet den 1 oktober 2000, vilket är en ökning med drygt 1 900 personer jämfört med 1999. Flertalet av dessa ca 75 procent bodde i ordinärt boende. Ca 65 procent var kvinnor. Antalet besök per person med dagverksamhet var i genomsnitt under oktober månad ca 8 besök, vilket också var fallet under november månad 1999. Utvecklingen 1995 2000 I detta avsnitt beskrivs utvecklingen mellan 1995 och 2000 av antalet äldre i ordinärt boende med hemtjänst och/eller kommunal hemsjukvård samt antalet äldre som bor i särskilda boendeformer. I avsnittet Statistikens kvalitet beskrivs på vilket sätt det är möjligt att göra jämförelser bakåt i tiden efter de förändringar av den officiella statistiken som genomfördes 1998. 17
Äldre med hemtjänst och/eller kommunal hemsjukvård i ordinärt boende Antalet personer 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst och/eller registrerade som mottagare av hemsjukvård en viss mätdag minskade mellan 1995 och 1996 men har därefter successivt ökat för varje år. I förhållande till befolkningen i denna åldersgrupp har andelen hjälptagare varierat mellan 8 och 9 procent under perioden 1995 2000. Jämfört med 1995 har antalet hjälptagare i åldrarna 65 79 år minskat med ca 4 400 personer samtidigt som antalet hjälptagare i åldersgruppen 80 år och äldre ökat med ca 10 000. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen innebär det att andelen hjälptagare 65 79 år minskat något medan andelen hjälptagare i åldersgruppen 80 år och äldre var ca 21 procent såväl 1995 som 2000. Personer med hemtjänst och/eller hemsjukvård 1995 2000 År Antal personer 65 79 år Andel av befolkn. 65 79 år (%) Antal personer 80 w år Andel av befolkn. 80 w år (%) Antal personer 65 år Andel av befolkn. 65 år (%) 1995 50 900 5 86 700 21 137 600 9 1996 46 600 4 83 000 20 129 200 8 1997 45 300 4 84 800 20 130 100 8 1999 46 700 4 92 400 21 139 100 9 2000 46 500 4 96 700 21 143 200 9 Äldre i särskilda boendeformer Av kommunernas uppgifter för perioden 1995 2000 framgår att antalet ålderspensionärer, som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer en viss mätdag, har ökat med drygt 1 200 under denna tidsperiod. I förhållande till antalet invånare 65 år och äldre innebär det att andelen boende i denna åldersgrupp varierat mellan 8 och 9 procent. Boende 65 w år i särskilda boendeformer (permanent och tillfälligt) 1995 2000 År Antal boende 65 w år Andel (%) av befolkn. 65 w år 1995 129 800 8 1996 127 000 8 1997 130 700 9 1999 124 400 8 2000 131 400 9 18
Bostadsstandarden har förbättrats Av de ca 131 400 äldre som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000 delade ca 6 procent bostad med annan/andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig. Nära 80 procent av de boende hade egen toalett och ca 73 procent egen dusch/bad. Motsvarande uppgifter om bostadsstandard i särskilda boendeformer samlades in från kommunerna senast 1997, men avsåg då även personer yngre än 65 år. Någon jämförelse bakåt i tiden, specifikt för personer 65 år och äldre kan därför inte göras. För att illustrera utvecklingen av bostadsstandarden redovisas dock här uppgifter fr.o.m. 1993, som således avser samtliga personer oavsett ålder som bodde i särskilda boendeformer (permanent eller tillfälligt). Bostadsstandarden mätt som förekomsten av egen toalett, egen dusch/- bad och delad bostad har successivt förbättrats sedan 1993. Andelen av de boende som hade egen toalett har ökat från ca 70 procent 1993 till ca 80 procent år 2000 och andelen som hade egen dusch/bad från ca 54 till ca 73 procent mellan 1993 och 2000. Andelen av de boende som delade bostad med andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig har minskat från ca 15 procent 1993 till ca 6 procent. I dessa uppgifter ingår personer som delade alla former av bostäder, dvs. även delat flerbäddsrum, del i lägenhet etc. Andel boende i samtliga åldrar med egen toalett, egen dusch/bad samt andel som delade bostad 1993 2000 Procent 90 80 70 60 Egen toalett Egen dusch/bad 50 40 30 20 Delad bostad 10 0 1993 1994 1995 1996 1997 2000 År 19
Tabellförteckning Sida 28. Tabell 1. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Riket 29. Tabell 2. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning 44. Tabell 3. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober 2000. Riket 45. Tabell 4. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter antal beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober 2000. Kommunvis fördelning 59. Tabell 5. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter regiform, antal beviljade hjälptimmar under oktober 2000 fördelade efter regiform, antal personer 65 w år som var beviljade anhörigbidrag 1 oktober 2000 samt antal personer 65 w år som fick hjälp av anhörig/närstående anställd av kommunen. Kommunvis fördelning 73. Tabell 6. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård och hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön. Riket 74. Tabell 7. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård och hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen 65 w år. Kommunvis fördelning 20
81. Tabell 8. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård men ej hemtjänst fördelade efter ålder och kön 1 oktober 2000 samt antal per 1000 av befolkningen 65 w år respektive 80 w år. Kommunvis fördelning 88. Tabell 9. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Riket 89. Tabell 10. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning 103. Tabell 11. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter regiform. Kommunvis fördelning 116. Tabell 12. Antal personer 65 w år med behovsprövad korttidsvård 1 oktober 2000 fördelade efter regiform. Kommunvis fördelning 130. Tabell 13. Boende 65 w år, permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter hur många som hade egen toalett resp dusch/bad och antal boende som delade bostad med annan/andra än maka/make/samboende. Kommunvis fördelning 145. Tabell 14. Antal personer 65 w år med behovsprövad dagverksamhet 1 oktober 2000 samt antal besök under oktober 2000. Kommunvis fördelning 21
Teckenförklaring 0 Värdet är noll eller ingenting finns att redovisa... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är för osäker för att anges. Bilageförteckning 1. Statistikblankett om vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 2000 22
Summary This report, which forms part of the official statistics of Sweden, contains statistics on the extent of certain municipal measures under the Social Services Act and the Health and Medical Services Act for persons aged 65 and above during 2000. The statistics comprise of data on inhabitation in special housing, persons in ordinary housing with home-help services and home medical care, persons with attendance allowance and the next-of kin who was employed by the municipality and the extent of needs-tested daytime activity and short-term care. Briefly, the statistics yield the following results: More than 125,000 old-age pensioners living in ordinary housing were granted home-help service 1 October 2000. They constitute about 8 percent of all old-age pensioners. Compared to 1999 the number of old-age pensioners who were granted home-help service decreased by nearly 4,200 persons or 3 percent. In relative terms though, the proportion amongst the elderly remains unchanged. Compared to 1999 the number of hours of help during a month has increased by nearly 25 percent. In relation to the number of persons granted home-help service this means that the number of hours of help in average per person increased from about 27 hours in 1999 to 32 hours of help in 2000. More than 7 percent of the 125,300 elderly who recieved home-help service recieved the help from a private care provider. Approximately 121,300 old-age pensioners were living permanently in special housing 1 October 2000, which constitute about 8 percent of all old-age pensioners. Compared to 1999 the number of old-age pensioners living in special housing increased by nearly 5, 000 persons. In relative terms, the proportion amongst the elderly remains unchanged. More than 11 percent of about 121,300 elderly living permanently in special housing managed by a private care provider. About 9,800 elderly recieved short-term care 1 October 2000, which is an increase of nearly 1,700 persons or about 20 percent compared to the year before. Approximately 15,000 elderly recieved daytime activities 1 October 2000. Compared to 1999 this is an increase of more than 1,900 persons or about 14 percent. 23
List of tables Page 28. Table 1. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden 29. Table 2. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in certain age groups. Breakdown by municipalities 44. Table 3. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and either the actual or the estimated number of hours of help in October 2000. All Sweden 45. Table 4. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and either the actual or the estimated number of hours of help in October 2000. Breakdown by municipalities 59. Table 5. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by form of management, persons 65 w awarded attendance allowance and persons 65 w who received help of next-of-kin who were employed by the municipality. Breakdown by municipalities 73. Table 6. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded homehelp services and home medical care 1 October 2000 by age and sex. All Sweden 74. Table 7. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services ande home medical care 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in this age group. Breakdown by municipalities 24
81. Table 8. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home medical care but not home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in this age group. Breakdown by municipalities 88. Table 9. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden 89. Table 10. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in certain age groups. Breakdown by municipalities 103. Table 11. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by form of management. Breakdown by municipalities 116. Table 12. Persons aged 65 w with needs-tested short-term care 1 October 2000 by sex and form of management. Breakdown by municipalities 130. Table 13. Residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 according to how many hade their own toilet or shower/bath and the number of residents sharing housing with other persons than husband/wife/partner. Breakdown by municipalities 145. Table 14. Persons aged 65 w with needs-tested daytime activities 1 October 2000 and number of visits to daytime activities in October 2000. Breakdown by municipalities 25
Explanation of the symbols 0 The valu is zero or nothing to account for... The information is not available or is too uncertain to begiven. Appendix 1. Statistical form concerning community care services for the elderly and for persons with functional impairment according to the Social Services Act and the Health and medical Services Act in 2000 26
List of terms The following definitions are employed in the collection of data and in the statistical accounts. Attendance allowance needs-tested support during the daytime, under the Social Services Act and/or Health and Medical Services Act, in the form of various activities, treatment and rehabilitation etc. depending on the target group for which the activity is mainly intended. Home-help services service and personal care in the home provided, as a form of assistance, under the Social Services Act. Next-of-kin allowance financial grant from the municipality to individual persons, to pay a relative/closely connected person for help provided in the home. Older/elderly persons aged 65 or over. Ordinary housing residence in ordinary apartment block, detached houses or suchlike, as distinct from special forms of housing accommodation. Private care provider e.g. a company, foundation or co-operative which, on behalf of and in return for payment from the municipality, produces caring and other services, or from which the municipality purchases patient equivalents etc. Short-term care needs-tested support, under the Social Services Act and/or the Health and Medical Services Act, in the form of temporary housing accommodation combined with nursing, treatment and rehabilitation, e.g. for relief and alternation purposes. Special housing this term refers to special housing for service and nursing, which Section 20 of the Social Services Act requires the municipalities to provide for older persons in need of special support. 27
Tabell 1 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i resp åldersgrupp. Riket Antal personer som var Antal per 1000 av befolkningen Ålder beviljade hemtjänst i respektive åldersgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 65-74 år 7 058 10 418 17 476 20 26 24 75-79 år 7 310 14 468 21 778 50 75 64 80-84 år 9 669 23 596 33 265 100 156 134 85-89 år 8 419 24 324 32 743 182 260 234 90- år 4 611 15 451 20 062 276 319 308 Totalt 37 067 88 257 125 324 57 100 82 därav 80-w år 22 699 63 371 86 070 142 216 190 Denna tabell finns även i en rättad version (januari 2005). Se vidare under rubriken "Rättade tabeller". 28
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Stockholms län Botkyrka 38 52 26 69 33 95 34 82 14 35 145 333 478 66 200 Danderyd 16 40 18 54 24 98 40 107 11 89 109 388 497 92 201 Ekerö 8 17 8 19 6 30 9 36 3 16 34 118 152 65 173 Haninge 29 43 24 57 28 87 18 90 11 41 110 318 428 62 181 Huddinge 46 55 22 73 51 88 34 103 17 52 170 371 541 59 165 Järfälla 36 67 42 55 50 105 28 98 15 50 171 375 546 71 222 Lidingö 16 17 12 17 11 66 22 49 13 46 74 195 269 35 82 Nacka 61 91 63 136 66 190 62 163 35 96 287 676 963 101 227 Norrtälje 30 48 41 91 67 146 53 156 30 83 221 524 745 75 196 Nykvarn 2 8 1 3 5 7 2 7 1 6 11 31 42 60 192 Nynäshamn 6 16 9 31 21 40 23 46 9 32 68 165 233 65 167 Salem 6 6 2 7 4 13 4 7 2 21 18 54 72 54 179 Sigtuna 15 18 24 27 18 36 10 33 7 35 74 149 223 57 162 Sollentuna 34 47 35 65 32 96 22 90 14 73 137 371 508 71 189 Solna 34 81 46 124 52 163 47 157 20 77 199 602 801 76 150 Stockholm 685 1 202 685 1 729 829 2 845 760 3 166 422 2 361 3 381 11 303 14 684 121 244 Sundbyberg 26 40 28 74 36 87 35 115 16 56 141 372 513 99 208 Södertälje 60 93 55 103 50 149 48 174 29 109 242 628 870 79 193 Tyresö 21 40 17 30 19 39 11 35 8 22 76 166 242 59 176 Täby 33 25 21 42 19 64 18 60 17 35 108 226 334 42 110 Upplands-Bro 18 33 13 40 8 33 9 26 2 16 50 148 198 95 218 Upplands-Väsby 11 20 12 30 18 45 21 33 7 15 69 143 212 56 158 Vallentuna 17 13 14 15 15 45 12 24 5 17 63 114 177 66 172 29
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Vaxholm 6 7 3 5 4 12 6 8 3 6 22 38 60 52 119 Värmdö 15 23 17 21 16 33 9 29 4 15 61 121 182 57 154 Österåker 12 26 6 29 19 26 9 45 5 28 51 154 205 59 169 Summa länet 1 281 2 128 1 244 2 946 1 501 4 638 1 346 4 939 720 3 432 6 092 18 083 24 175 93 212 Uppsala län Enköping 16 24 23 56 31 70 25 73 19 37 114 260 374 60 138 Håbo 4 8 5 8 5 16 3 13 2 5 19 50 69 48 167 Tierp 17 17 9 29 17 37 22 59 20 50 85 192 277 65 150 Uppsala 63 238 70 198 105 331 123 393 65 281 426 1 441 1 867 76 173 Älvkarleby 7 8 9 12 6 27 12 20 4 22 38 89 127 71 173 Östhammar 15 10 15 23 23 48 18 36 10 40 81 157 238 61 155 Summa länet 122 305 131 326 187 529 203 594 120 435 763 2 189 2 952 70 164 Södermanlands län Eskilstuna 69 126 81 168 101 257 94 236 50 160 395 947 1 342 85 198 Flen 11 14 12 16 16 28 9 41 8 32 56 131 187 58 144 Gnesta 7 10 10 21 9 31 11 39 4 15 41 116 157 101 243 Katrineholm 33 49 31 71 40 81 33 105 28 71 165 377 542 84 186 Nyköping 39 73 45 85 70 144 40 134 18 82 212 518 730 77 178 Oxelösund 10 11 1 11 5 23 11 20 6 15 33 80 113 51 159 Strängnäs 22 43 26 65 50 85 31 94 16 56 145 343 488 99 226 Trosa 5 12 6 13 6 17 11 14 4 9 32 65 97 69 147 Vingåker 4 3 3 10 8 20 9 21 8 15 32 69 101 57 164 Summa länet 200 341 215 460 305 686 249 704 142 455 1 111 2 646 3 757 80 189 30
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Östergötlands län Boxholm 6 9 2 9 7 18 4 14 4 6 23 56 79 75 156 Finspång 11 19 17 34 18 69 14 55 15 29 75 206 281 66 169 Kinda 12 4 6 15 15 32 10 25 6 7 49 83 132 65 138 Linköping 61 109 61 134 68 261 61 245 38 176 289 925 1 214 57 136 Mjölby 17 28 24 39 32 73 31 81 18 43 122 264 386 83 193 Motala 34 49 40 74 77 124 39 130 20 83 210 460 670 86 195 Norrköping 120 173 96 249 153 400 118 413 61 275 548 1 510 2 058 97 226 Söderköping 6 6 4 13 8 19 9 21 1 15 28 74 102 47 121 Vadstena 4 7 6 12 0 24 0 26 5 16 15 85 100 60 141 Valdemarsvik 6 5 7 26 8 30 9 27 7 14 37 102 139 80 181 Ydre 4 5 7 7 3 14 8 19 7 6 29 51 80 89 199 Åtvidaberg 9 12 7 26 14 39 18 43 7 15 55 135 190 83 198 Ödeshög 8 11 12 21 16 25 12 25 4 7 52 89 141 118 250 Summa länet 298 437 289 659 419 1 128 333 1 124 193 692 1 532 4 040 5 572 77 181 Jönköpings län Aneby 0 2 6 12 3 17 7 20 5 2 21 53 74 60 140 Eksjö 14 28 19 33 33 69 24 46 14 25 104 201 305 83 183 Gislaved 32 38 24 45 35 83 45 91 23 45 159 302 461 95 224 Gnosjö 17 13 12 9 8 22 6 12 4 5 47 61 108 74 152 Habo 5 3 2 4 6 12 1 8 3 3 17 30 47 40 114 Jönköping 60 126 75 163 87 270 96 309 51 153 369 1 021 1 390 67 151 Mullsjö 7 3 4 13 12 20 6 19 1 13 30 68 98 93 237 Nässjö 24 27 18 37 24 50 16 52 13 26 95 192 287 46 94 Sävsjö 4 15 5 9 6 13 8 15 1 9 24 61 85 36 70 31
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Tranås 17 29 18 39 32 69 24 68 14 54 105 259 364 95 216 Vaggeryd 6 11 12 24 17 25 12 34 7 16 54 110 164 73 160 Vetlanda 20 27 17 43 42 72 23 75 16 30 118 247 365 68 154 Värnamo 40 57 37 50 51 76 39 109 34 69 201 361 562 97 225 Summa länet 246 379 249 481 356 798 307 858 186 450 1 344 2 966 4 310 72 162 Kronobergs län Alvesta 11 17 17 25 15 29 23 44 8 23 74 138 212 58 131 Lessebo 7 0 8 10 10 11 6 23 10 7 41 51 92 55 118 Ljungby 14 18 12 26 17 81 23 60 13 39 79 224 303 59 155 Markaryd 7 15 9 18 14 32 12 30 8 15 50 110 160 74 162 Tingsryd 9 15 19 20 20 21 26 39 9 21 83 116 199 61 132 Uppvidinge 10 18 14 34 22 43 19 47 11 20 76 162 238 106 206 Växjö 36 69 42 79 41 121 39 155 39 105 197 529 726 62 148 Älmhult 20 14 10 19 17 19 5 30 9 20 61 102 163 53 109 Summa länet 114 166 131 231 156 357 153 428 107 250 661 1 432 2 093 63 146 Kalmar län Borgholm 12 34 10 30 24 66 28 41 5 32 79 203 282 103 228 Emmaboda 7 6 6 16 13 38 11 32 8 26 45 118 163 76 193 Hultsfred 16 25 11 31 29 37 18 55 17 31 91 179 270 78 178 Högsby 10 9 5 16 12 28 11 30 2 13 40 96 136 91 189 Kalmar 47 64 32 96 56 149 62 158 33 127 230 594 824 79 185 Mönsterås 14 13 17 40 25 55 19 46 7 33 82 187 269 103 249 32
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Mörbylånga 15 14 14 26 13 36 10 36 8 21 60 133 193 75 167 Nybro 27 34 25 44 29 76 31 70 16 44 128 268 396 95 203 Oskarshamn 18 21 9 23 21 44 20 77 12 48 80 213 293 58 145 Torsås 10 10 14 16 19 25 15 24 5 21 63 96 159 94 200 Vimmerby 19 26 24 46 33 86 26 48 18 24 120 230 350 110 249 Västervik 44 61 48 72 47 104 39 101 20 61 198 399 597 76 159 Summa länet 239 317 215 456 321 744 290 718 151 481 1 216 2 716 3 932 83 188 Gotlands län Gotland 64 70 49 117 76 161 68 167 38 104 295 619 914 89 198 Summa länet 64 70 49 117 76 161 68 167 38 104 295 619 914 89 198 Blekinge län Karlshamn 19 28 13 43 23 49 23 67 18 52 96 239 335 54 140 Karlskrona 75 92 63 114 70 206 79 230 45 121 332 763 1 095 97 217 Olofström 11 8 7 11 9 27 12 33 5 19 44 98 142 52 133 Ronneby 22 25 35 60 34 97 44 85 30 80 165 347 512 92 226 Sölvesborg 14 18 25 28 21 64 20 36 12 26 92 172 264 79 195 Summa länet 141 171 143 256 157 443 178 451 110 298 729 1 619 2 348 81 193 Skåne län Bjuv 8 16 11 22 14 21 17 20 7 21 57 100 157 72 175 Bromölla 8 8 7 20 10 26 10 30 5 17 40 101 141 66 159 Burlöv 13 10 5 15 11 31 10 24 1 14 40 94 134 60 163 Båstad 6 9 8 12 16 23 20 36 10 27 60 107 167 51 127 33
Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun 65-74 75-79 80-84 85-89 90- Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Eslöv 29 41 37 45 24 65 30 61 17 52 137 264 401 84 175 Helsingborg 92 228 138 232 110 444 96 470 42 322 478 1 696 2 174 100 227 Hässleholm 38 99 76 124 85 211 65 171 41 85 305 690 995 104 217 Höganäs 23 29 23 39 31 79 23 81 22 48 122 276 398 85 199 Hörby 11 7 13 20 9 21 7 20 5 16 45 84 129 48 93 Höör 3 11 9 11 12 23 13 24 6 24 43 93 136 56 142 Klippan 10 12 18 16 18 36 15 49 16 24 77 137 214 71 178 Kristianstad 42 65 60 115 81 215 76 234 31 122 290 751 1 041 77 188 Kävlinge 16 16 12 25 20 31 17 46 11 27 76 145 221 69 176 Landskrona 51 56 46 101 53 161 44 187 31 146 225 651 876 120 273 Lomma 8 27 14 18 13 31 13 32 5 22 53 130 183 64 167 Lund 52 80 45 108 42 166 53 173 45 144 237 671 908 73 163 Malmö 216 382 164 512 249 882 243 1 014 142 679 1 014 3 469 4 483 94 215 Osby 9 5 5 11 11 23 13 32 10 24 48 95 143 53 125 Perstorp 7 14 15 16 14 40 15 16 7 10 58 96 154 119 298 Simrishamn 16 17 21 40 29 73 27 72 15 44 108 246 354 74 182 Sjöbo 9 14 11 20 17 35 13 31 5 22 55 122 177 57 142 Skurup 5 13 5 14 16 35 10 33 5 24 41 119 160 70 182 Staffanstorp 9 11 6 16 8 19 6 25 3 16 32 87 119 52 150 Svalöv 5 8 12 19 12 31 18 29 9 19 56 106 162 79 185 Svedala 9 13 15 16 13 33 6 34 5 23 48 119 167 75 197 Tomelilla 13 21 9 23 21 35 13 41 9 22 65 142 207 76 173 Trelleborg 19 18 23 29 28 67 17 70 9 49 96 233 329 46 126 Vellinge 11 26 18 47 34 84 32 78 19 53 114 288 402 96 292 Ystad 11 32 22 32 35 63 22 70 8 64 98 261 359 63 160 34