SE DE NO DK IT FR NL GB FI Eldningsinstruktion 2 Heizinstruktionen 5 Fyringsinstruksjon 9 Fyringsvejledning 13 Istruzioni per l accensione 17 Instructions d allumage 21 Stookinstructies 25 Lighting Instructions 29 Lämmity sohjeet 33 Eldningsinstruktion C 500 www.contura.eu
SE 2 Val av bränsle Contura kaminen är ämnad att användas som sekundär värmekälla i bostaden. Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre är energivärdet. Högst densitet har bok, ek och björk. Färsk ved består till hälften av vatten. En del av vattnet cirkulerar fritt mellan fibrerna och en del är bundet av cellerna. Veden ska alltid torkas så att fritt vatten avdunstar. När fukthalten har sjunkit under 20% är veden klar att användas. Om man eldar ved med högre fukthalt går en stor del av vedens energiinnehåll åt att koka bort vattnet. Är veden fuktig blir också förbränningen dålig, sot- och tjärbeläggningar bildas i skorstenen och kan i värsta fall förorsaka skorstensbrand. Utöver detta leder det också till sotiga glas på kaminen och obehag för boende i närheten. För att förvissa sig om att man har torr ved bör veden avverkas på vintern och under sommaren lagras fritt luftat under tak. Täck aldrig vedstacken med en presenning som ligger ned mot marken, presenningen fungerar då som ett tätslutande lock och veden hindras från att torka. Förvara alltid en mindre mängd ved inomhus i några dagar före användning, så att ytfukten som finns på vedträden hinner avdunsta. Vedens fukthalt kan enkelt kontrolleras genom att en liten provbit av veden vägs före och efter det att den torkats i 80 C ugnstemperatur under 1 dygn. Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Fukthalt i %: m före -m efter m före x 100 Varning! Man får absolut inte använda tryckimpregnerat trä, målat eller limmat trä, spånplattor, plast eller färgbroschyrer i en kamin som bränsle. Gemensamt för dessa material är, att det under förbränning kan bildas saltsyra och tungmetaller som är skadliga för miljön och kaminen. Saltsyran kan också angripa stålet i skorstenen eller murningen i en murad skorsten. Så här eldar man Det är viktigt att korrekt vedmängd används, speciellt vid upptändning. Vid första eldningstillfället bör därför en våg användas för att se och lära hur mycket 2,2 kg tändningsved är. Kontrollera även hur mycket normal- och maxmängd är. Kaminen är endast avsedd att eldas med stängd lucka. Öppna alltid luckan sakta och försiktigt för att förhindra inrykning pga tryckförändringen i eldstaden. Kaminens funktion är olika beroende på dragförhållandet i skorstenen. Att komma underfund med rätt inställning på förbränningsluftsspjället, lämplig mängd och storlek på veden brukar ta några eldningar. Upptändning Viktigt! Var uppmärksam på att om en för liten vedmängd används vid upptändningen eller att veden är för grovt kluven uppnås inte rätt arbetstemperatur i brännkammaren. Följden av en felaktig upptändning blir dålig förbränning med kraftig sotbildning eller att elden slocknar när luckan stängs. Öppna ett fönster i närheten av kaminen före upptändning, om huset har mekanisk ventilation och det finns ett undertryck i huset. Låt fönstret stå öppet några minuter tills brasan tagit sig. För att snabbt få en bra glödbädd, skall det alltid ligga ett tunt lager av aska och förkolnade bitar i kaminen. OBS! Vänstra handtaget som reglerar rostertallriken skall vara stängt under eldning. 1. Öppna reglaget till förbränningsluften fullt. 2. Lägg in tidningspapper eller tändblock, samt ca 2,2 kg finkluven ved i mitten av kaminen. Veden travas liggan de kors och tvärs. 3. Tänd brasan. 4. Luckan ställs i sitt upptändningsläge, dvs. den nedre låskroken skall hakas fast om låsrullen. När brasan har tagit sig ordentligt efter ca 5-10 minuter stängs luckan helt (se figur). 5. Lägg in 2-3 vedträd med en samlad vikt på 1,7-2,5 kg innan lågorna slocknar. Efter ca 5 min när vedträden har antänts ordentligt kan tillförslen av förbränningsluft minskas. Viktigt för en bra förbränning är också rätt dimension på veden. Vedstorleken bör vara: Tändningsved: Finkluven ved Längd: 25-33 cm Diameter: 2 5 cm Mängd per tändning: 2,2 kg (ca. 8-10 finkluvna bitar) Ved: Kluven ved Längd: 25 33 cm Diameter: 7 9 cm Normalmängd: 1,7 kg/timme Maxmängd: 2,5 kg/timme (max 3 bitar per ilägg) Upptändningsläge LEK Stängt läge
SE 3 Vedpåfyllning Viktigt! En förutsättning för att kunna reglera effektavgivningen är en tjock glödbädd och hög temperatur i brännkammaren. När brasan brunnit ned till glöd är det dags att lägga på ved. 1. Öppna handtaget till luckan och låt undertrycket i brännkammaren utjämnas under några sekunder innan luckan öppnas helt. 2. Lägg på 2-3 vedträd till en samlad vikt på ungefär 1,5-2,5 kg. Ett vedträd läggs diagonalt och ett eller två vedträd läggs parallellt med ryggen, se illustration nedan. Stäng därefter luckan. 3. Förbränningsluftsspjället skall vara helt öppet under 2-3 min tills vedträden blivit svarta och brinner ordentligt. Om ni därefter önskar en långsammare förbränning kan tillförseln av förbränningsluft minskas. Beroende av temperaturen i brännkammaren och draget i skorstenen varierar förutsättningarna för regle-ring av förbränningen. 4. En nominell effektavgivning på 5 kw erhålls normalt när förbränningsluftsspjället är 40% öppet. 5. Den lägsta effektavgivning på 3-4 kw erhålls normalt när förbränningsluftsspjället är 20% öppet och två stora vedträd eldas. I detta driftläge är det viktigt att förbränningsluftsspjället är fullt öppet under ca 3-5 min så veden hinner antändas ordentligt innan tillförseln av förbränningsluft minskas. Viktigt! Det är viktigt att det snabbt börjar brinna i vedträden. Snabb antändning fås genom att öppna förbränningsluftsspjället helt eller att låta luckan stå i upptändningsläget under en kort stund. Pyreldning, dvs kraftigt reducerad lufttillförsel, ger dålig förbränning med höga utsläpp av emissioner samt en låg verkningsgrad och kan i värsta fall orsaka hastig gasantändning med skador på kaminen som följd. Allmänt Brasorna bör inte vara för stora. Stora brasor är oekonomiska och ger dessutom höga rökgastemperaturer som kan skada kaminen och skorstenen. Rekommenderad vedmängd vid normaleldning är 1,7 kg/tim och högsta tillåtna vedmängd är 2,5 kg/tim och avser då eldning med huggen björk eller annan lövved med ca 18% fukthalt. Vid eldning med samma vedmängd som ovan med exempelvis barrved uppnås väsentligt högre eldstadstemperaturer. Vid maxeldning under längre perioder förkortas spisens livslängd och vid överskridande av högsta tillåtna vedmängd kan delar i spisen skadas och garantin gäller ej. LEK När kaminen är ny När kaminen är ny kan det uppstå en speciell lukt som sammanhänger med att en viss oljebeläggning och överflödig färg kan finnas kvar på plåtarna. Efter några brasor försvinner lukten. Det kan också förekomma att man känner en speciell stickande lukt som kommer efter ett tags användning. Lukten kommer från isoleringen i skorstenen. Detta kan avhjälpas genom att elda med vedmängden 2,5 kg/timme under en tidsperiod av 5 8 timmar. Underhåll av kamin Vid eldning kan glasen bli sotiga, även när kaminen eldas med torr ved med en fukthalt på 15 20%. Rengör man regelbundet räcker det oftast att torka med ett torrt papper. Om sotet funnits en längre tid på glasen tar man lämpligen bort det med rengöringsmedel eller ett speciellt sotborttagningsmedel. Dessa medel finns att köpa i en dagligvarubutik eller hos er lokala kaminåterförsäljare. Använd aldrig rengöringsmedel som innehåller något slipmedel, glasen kan då skadas. När askan i asklådan ska tömmas, se då till att det inte finns glöd kvar. Askan skall förvaras i en obrännbar behållare med lock i minst en vecka innan den kastas. Rengör ibland även inne i utrymmet där asklådan sitter, utspilld aska kan annars hindra asklådan från att föras på plats och förorsaka att eldstadsluckan inte går att stänga ordentligt. Täljstenen rengöres med diskmedel eller avtorkas med ren aceton. Ställ inte några brännbara saker eller stearinljus på täljstenen. Rostret behöver rengöras några gånger per eldningssäsong. Rostret och övriga gjutgodsdelar rengöres med stålborste. Kontroll av packningar är viktigt ur förbränningssynpunkt, eftersom slitna packningar försämrar förbränningen när kaminen drar "tjuvluft". Lackerade delar på kaminen kan rengöras med en fuktig trasa, eventuellt med lite diskmedel. Skador på lackerade delar, t ex mindre repor, kan bättras med Conturas bättringsfärg. Kontakta er återförsäljare. Eftersom det hela tiden förekommer ett stort flöde av luft genom kaminen, kall rumsluft sugs in och varm luft släpps ut, kan det samlas damm bakom och under kamin. Därför bör man regelbundet rengöra under och bakom kaminen. Detaljer som sitter nära själva eldhärden kan behöva bytas ut. Exempel på sådana detaljer är eldstadsbeklädnaden och roster. Livslängden på dessa detaljer beror på hur mycket och på vilket sätt kaminen har brukats. Hantering av avfall Kaminens emballage består av wellpapp, trä och en liten mängd plast. Materialen ska källsorteras och lämnas till återvinning. Eldstadsglas skall kastas som restavfall tillsammans med keramik och porslin
SE 4 Sotning Sotning av skorstenskanaler samt skorstensanslutningar bör ske av skorstensfejarmästare. Sotning av kaminens eldstad kan ske genom nerskrapning och/eller borstning. Lämpligast är dock att använda en sotdammsugare. Om en skorstensbrand uppstår eller befaras, skall förbränningsluftsspjället och luckan stängas. Kontakta om nödvändigt brandkåren för släckning. Efter en skorstensbrand skall alltid skorstenen besiktigas av skorstensfejarmästaren. Möjliga orsaker till drift-störningar och åtgärder för dessa Det är dåligt drag i kaminen efter nyinstallation Kontrollera skorstenens längd så att den uppfyller kraven dvs en meter över nock, samt att den har en totallängd på minst 3,5 meter. Kontrollera att det inte finns något i skorstenen som hindrar rökgaserna och att inte något närliggande hus eller träd påverkar vindarna kring skorstenen. Kontrollera också skorstenens area (gäller befintligmurad skorsten), som bör vara 150-200 cm 2. Det är svårt att tända brasan och elden dör kanske ut efter en kortare tid Detta kan bero på att veden inte är tillräckligt torr, kontrollera veden. En annan orsak kan vara undertryck i huset, exempelvis vid användning av köksfläkt eller annan mekanisk ventilation. Öppna ett fönster i närheten av kaminen under upptändning. Ni kan också prova med att tända några tidningspapper och hålla upp i kaminen för att få igång draget. Tilluftskanalen utifrån kan vara helt eller delvis tilltäppt. Ta loss slangen och provelda med förbränningsluft från rummet. Förbränningsluftsspjället kanske inte är öppet. Det kan också bero på att kaminens rökuttag kan vara tilltäppt av sot, vilket kan förekomma efter en sotning. Lyft ur rökhyllan och kontrollera. Slutligen bör ni återigen gå igenom eldningsanvis-ningen. Kanske var mängden ved för liten och grund- glöden har därför blivit för klen och kall för att tända nästa påfyllning av ved. Det bildas onormalt mycket sot på glasen Det blir alltid en viss sotbeläggning på glasen och det byggs på lite grann efter varje eldning. Sot på glasen beror i huvudsak på tre saker: Veden är fuktig, vilket leder till en dålig förbränning med en stor rökutveckling som följd. Det är för låg temperatur i brännkammaren vilket orsakar ofullständig förbränning och dåligt drag i skorstenen. Handhavandet är inte korrekt, tex luckan stod inte i upptändningsläget i ca 5 min. Kontrollera fukthalten på veden, se till att ni har en bra grundglöd och gå igenom eldningsanvisningen en gång till. Lukt av rök i kaminens omgivning i perioder Detta kan förekomma vid vindnedslag i skorstenen och sker oftast vid en bestämd vindriktning när det blåser. En annan orsak kan vara om luckan öppnats när det brinner mycket. Lackerade delar har missfärgats Om lackerade delar har missfärgats, beror det på en för hög temperatur i kaminen. Orsaken till den förhöjda temperaturen kan vara att maximalt tillåten vedmängd har överskridits, olämpligt bränsle har använts (ex byggavfall, stora mängder finkluvet spillvirke). Garantin omfattar ej dessa skador. Har lackerade delar skadats kan dessa enkelt bytas ut. Kontakta er återförsäljare. Uppstår det problem som ni själva inte kan avhjälpa, kontakta återförsäljaren eller skorstensfejarmästaren. Med dessa eldningsråd hoppas vi att ni skall få en njutbar, ekonomisk och problemfri användning av er Contura-kamin. Varning! I drift blir vissa ytor på kaminen mycket varma och kan förorsaka brännskador vid beröring. Var också uppmärksam på den kraftiga värmestrålningen genom luckglaset. Om brännbart material placeras närmare än angivet säkerhetsavstånd kan brand förorsakas. Pyreldning kan orsaka hastig gasantändning med risk för både materiella skador och personskador som följd. NIBE AB Box 134 285 23 Markaryd Sweden www.contura.eu 611820 BAV C500 SE-EX-7 2013-10-09 Contura förbehåller sig rätten att ändra angivna mått och beskrivna förfaranden i denna anvisning utan särskilt meddelande. Den aktuella utgåvan kan laddas ner från www.contura.eu
SE DE NO FR GB DK FI IT NL Eldningsinstruktion 2 Heizinstruktionen 5 Fyringsinstruksjon 9 Instructions d allumage 13 Lighting Instructions 17 Fyringsvejledning 21 Lämmitysohjeet 25 Istruzioni per l accensione 29 Stookinstructies 33 Eldningsinstruktion C 800 www.contura.eu
SE Eldningsinstruktion 2 Att elda på rätt sätt Contura kaminen är ämnad att användas som sekundär värmekälla i bostaden. Det är viktigt att korrekt vedmängd används, speciellt vid upptändning. Vid första eldningstillfället bör därför en våg användas för att se och lära hur mycket 1,2 kg tändningsved är. Kontrollera även hur mycket normal- och maxmängd är. Kaminen är endast avsedd att eldas med stängd lucka. Öppna alltid luckan sakta och försiktigt för att förhindra inrykning pga tryckförändringen i eldstaden. Kaminens funktion är olika beroende på dragförhållandet i skorstenen. Att komma underfund med rätt inställning på förbränningsluftsspjället, lämplig mängd och storlek på veden brukar ta några eldningar. Rätt dimension på veden Var uppmärksam på att om en för liten vedmängd används vid upptändning eller att veden är för grovt kluven uppnås inte rätt arbetstemperatur i brännkammaren. Följden av en felaktig upptändning blir dålig förbränning med kraftig sotbildning eller att elden slocknar när luckan stängs. Upptändning Om huset har mekanisk ventilation ska ett fönster öppnas i närheten av eldstaden före upptändning. Låt fönstret stå öppet några minuter tills brasan tagit sig. OBS! Vänstra handtaget som styr rostertallriken ska vara stängt under eldning. 1. Öppna reglaget till förbränningsluften fullt. 2. Lägg in tidningspapper eller tändblock, samt ca 1,2 kg finkluven ved i brännkammaren. Veden travas liggande kors och tvärs. 3. Tänd brasan. 4. Ställ luckan i upptändningsläge, dvs. den nedre kroken ska ligga emot låsrullen för att en lagom stor spalt skall bildas (se figur). 5. När brasan har tagit sig ordentligt efter ca 5-10 minuter stängs luckan helt. 6. En aning sot kan under upptändningsbrasan bildas på sidoglasen. Detta är normalt och försvinner efter en stund. 7. Vedpåfyllning ska ske strax innan upptändningsbrasan övergår till glödbädd. Tändningsved: Finkluven ved Längd: 25-30 cm Diameter: 2 5 cm Mängd per tändning: 1,2 kg (ca.10-12 finkluvna bitar) Iläggsved: Kluven ved Längd: 25-30 cm Diameter: 7-9 cm Normalmängd: 1,3 kg/timme (2 bitar) Maxmängd: 2,0 kg/timme (max 3 bitar per ilägg. Max 1,5 kg per ilägg) Viktigt! Det är viktigt att det snabbt börjar brinna i vedträden. Snabb antändning fås genom att öppna förbränningsluftsspjället helt eller att låta luckan stå på glänt under en kort stund. Pyreldning däremot ger kraftig rökutveckling och kan i värsta fall orsaka hastig gasantändning med skador på eldstaden som följd. Vedpåfyllning 1. Öppna luckan några cm och låt undertrycket i brännkammaren utjämnas under några sekunder innan luckan öppnas helt. 2. Lägg på 2-3 vedträn med en samlad vikt på ungefär 1,0 1,2 kg. Veden läggs diagonalt på varandra så att elden lätt kan ta sig. Stäng därefter luckan. 3. Förbränningslufts-spjället skall vara helt öppet under 3-5 min eller tills veden blivit svart och brinner ordentligt. Om ni därefter önskar en långsammare förbränning kan tillförseln av förbränningsluft minskas. Förutsättningarna för reglering av förbränningen varierar beroende på temperaturen i brännkammaren och draget i skorstenen. 4. En medel-effekt på 4 kw erhålls när förbränningslufts-spjället är 40% öppet och 2 vedträn på sammanlagt 1,0-1,2 kg läggs i en gång per timme. 5. Den lägsta effektavgivningen på 3 kw erhålls när förbräningsluftsspjället är 30% öppet. I detta driftläge är det extra viktigt att förbränningslufts-spjället är fullt öppet under de första ca 3-5 min så veden hinner antändas ordentligt innan tillförseln av förbränningsluft minskas. En förutsättning för att kunna reglera effektavgivningen är en tjock glödbädd och hög temperatur i brännkammaren. När brasan brunnit ned till glöd är det dags att lägga på ved.
Eldningsinstruktion SE 3 Val av bränsle Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre är energivärdet. Högst densitet har bok, ek och björk. Vedens fukthalt Färsk ved består till hälften av vatten. En del av vattnet cirkulerar fritt mellan fibrerna och en del är bundet i cellerna. Veden ska alltid torkas så att fritt vatten avdunstar. När fukthalten har sjunkit under 20% är veden klar att användas. Om man eldar ved med högre fukthalt går en stor del av vedens energiinnehåll till att koka bort vattnet. Är veden fuktig blir också förbränningen dålig, sot- och tjärbeläggningar bildas i skorstenen och kan i värsta fall förorsaka skorstensbrand. Utöver detta leder det också till sotiga glas på kaminen och obehag för boende i närheten. För att förvissa sig om att man har torr ved bör veden avverkas på vintern och under sommaren lagras fritt luftat under tak. Täck aldrig vedstacken med en presenning som ligger ned mot marken, presenningen fungerar då som ett tätslutande lock och veden hindras från att torka. Förvara alltid en mindre mängd ved inomhus i några dagar före användning, så att ytfukten på veden hinner avdunsta. Det här ska du INTE elda med Man får absolut inte använda fossila bränslen, tryckimpregnerat trä, målat eller limmat trä, spånplattor, plast eller färgbroschyrer som bränsle. Gemensamt för dessa material är, att det under förbränning kan bildas saltsyra och tungmetaller som är skadliga för miljön och eldstaden. Saltsyran kan också angripa stålet i skorstenen eller murningen i en murad skorsten. Undvik även att elda med bark, sågspån eller annan extremt finkluven ved förutom vid upptändning. Dylikt bränsle ger lätt övertändning med för högt effektuttag som följd. Stearinljus Använd inte överblivna stearinljus som bränsle. Smält stearin rinner ner i kaminens spjällsystem så att spjället blir obrukbart. Denna reparation blir mycket kostsam. När kaminen är ny När kaminen är ny kan det uppstå en speciell lukt som sammanhänger med att en viss oljebeläggning och överflödig färg kan finnas kvar på plåtarna. Lukten försvinner helt efter några brasor. Underhåll av kamin Vid eldning kan glasen bli sotiga, även när kaminen eldas med torr ved med en fukthalt på 15 20%. Rengör man regelbundet räcker det oftast att torka med ett torrt papper. Om sotet funnits en längre tid på glasen tar man lämpligen bort det med rengöringsmedel eller ett speciellt sotborttagningsmedel. Dessa medel finns att köpa i en dagligvarubutik eller hos er lokala kaminåterförsäljare. Använd aldrig rengöringsmedel som innehåller något slipmedel, glasen kan då skadas. När askan i asklådan ska tömmas, se då till att det inte finns glöd kvar. Askan ska förvaras i en obrännbar behållare med lock i minst en vecka innan den kastas. Rengör ibland även inne i utrymmet där asklådan sitter, utspilld aska kan annars hindra asklådan från att föras på plats och förorsaka att eldstadsluckan inte går att stänga ordentligt. Rostret och övriga gjutgodsdelar i brännkammaren rengöres med stålborste. Kontroll av packningar är viktigt ur förbränningssynpunkt, eftersom slitna packningar försämrar förbränningen när kaminen drar tjuvluft. Lackerade delar på kaminen kan rengöras med en fuktig trasa, eventuellt med lite diskmedel. Skador på lackerade delar, t ex mindre repor, kan bättras med Conturas bättringsfärg. Kontakta er återförsäljare. Eftersom det hela tiden förekommer ett stort flöde av luft genom kaminen, kall rumsluft sugs in och varm luft släpps ut, kan det samlas damm bakom och under kaminen. Därför bör man regelbundet rengöra under och bakom kaminen. Detaljer som sitter nära själva eldhärden kan behöva bytas ut. Exempel på sådana detaljer är eldstadsbeklädnaden och roster. Livslängden på dessa detaljer beror på hur mycket och på vilket sätt kaminen har brukats. Hantering av avfall Kaminens emballage består av wellpapp, trä och en liten mängd plast. Materialen ska källsorteras och lämnas till återvinning. Inte för stora brasor Brasorna bör inte vara för stora. Stora brasor är oekonomiska och ger dessutom höga rökgastemperaturer som kan skada kaminen och skorstenen. Rekommenderad vedmängd vid normaleldning är 1,0 kg/tim och högsta tillåtna vedmängd är 2,0 kg/tim och avser då eldning med huggen björk eller annan lövved med ca 18% fukthalt. Vid eldning med samma vedmängd som ovan med exempelvis barrved uppnås väsentligt högre eldstadstemperaturer. Vid maxeldning under längre perioder förkortas spisens livslängd och vid överskridande av högsta tillåtna vedmängd kan delar i spisen skadas och garantin gäller ej. Eldstadsglas skall kastas som restavfall tillsammans med keramik och porslin
SE Eldningsinstruktion 4 Möjliga orsaker till driftstörningar och åtgärder för dessa Det är dåligt drag i kaminen efter nyinstallation Kontrollera skorstenens mått så att de överensstämmer med vad som står angivet i installationsanvisningen. Kontrollera att det inte finns något i skorstenen som hindrar rökgaserna och att inte något närliggande hus eller träd påverkar vindarna kring skorstenen. Det är svårt att tända brasan och elden dör kanske ut efter en kortare tid Kontrollera att veden är tillräckligt torr. För stort undertryck i huset, exempelvis vid användning av köksfläkt eller annan mekanisk ventilation. Öppna ett fönster i närheten av eldstaden under upptändning. prova även med att tända några tidningspapper och hålla upp i brännkammaren för att få igång draget. Tilluftskanalen utifrån kan vara helt eller delvis tilltäppt. Ta loss slangen och provelda med förbränningsluft från rummet. Kontrollera att förbränningsluftsspjället är öppet. Kaminens rökuttag kan vara tilltäppt av sot, vilket kan förekomma efter en sotning. Lyft ur rökhyllan och kontrollera. Slutligen, gå igenom eldningsanvisningen igen. Mängden ved kan ha varit för liten och grundglöden har därför blivit för klen och kall för att tända nästa påfyllning av ved. Det bildas onormalt mycket sot på glasen Det blir alltid en viss sotbeläggning på glasen och det byggs på lite grann efter varje eldning. Sot på glasen beror i huvudsak på tre saker: Veden är fuktig, vilket leder till en dålig förbränning med en stor rökutveckling som följd. Det är för låg temperatur i brännkammaren vilket orsakar ofullständig förbränning och dåligt drag i skorstenen. Handhavandet är inte korrekt, tex luckan stod inte i upptänd ningsläget i ca 5-10 min. Kontrollera fukthalten på veden, se till att grundglöden är bra och gå igenom eldningsanvisningen en gång till. Lukt av rök i kaminens omgivning i perioder Detta kan förekomma vid vindnedslag i skorstenen och sker oftast vid en bestämd vindriktning när det blåser. En annan orsak kan vara att luckan öppnats när det brinner mycket. Lackerade delar har missfärgats Om lackerade delar har missfärgats, beror det på en för hög temperatur i brännkammaren. Orsaken till den förhöjda temperaturen kan vara att maximalt tillåten vedmängd har överskridits, eller att olämpligt bränsle har använts (ex bygg-avfall, stora mängder finkluvet spillvirke). Garantin omfattar ej dessa skador. Uppstår det problem som ni själva inte kan avhjälpa, kontakta återförsäljaren eller skorstensfejarmästaren. Med dessa eldningsråd hoppas vi att du skall få en njutbar, ekonomisk och problemfri användning av din Contura-kamin. Sotning Sotning av skorstenskanaler samt skorstensanslutningar bör ske av skorstensfejarmästare. Sotning av kaminen kan ske genom nerskrapning och/eller borstning. Lämpligast är dock att använda en sotdammsugare. Om en skorstensbrand uppstår eller befaras, skall förbränningsluftsspjället och luckan stängas. Kontakta om nödvändigt brandkåren för släckning. Efter en skorstensbrand skall alltid skorstenen besiktigas av skorstensfejarmästaren. Varning! I drift blir kaminens ytor mycket varma och kan förorsaka brännskador vid beröring. Var också uppmärksam på den kraftiga värmestrålningen genom luckglaset. Om brännbart material placeras närmare än angivet säkerhetsavstånd kan brand förorsakas. Pyreldning kan orsaka hastig gasantändning med risk för både materiella skador och personskador som följd. NIBE AB Box 134 285 23 Markaryd Sweden www.contura.eu Contura förbehåller sig rätten att ändra angivna mått och beskrivna förfaranden i denna anvisning utan särskilt meddelande. Den aktuella utgåvan kan laddas ner från www.contura.eu 811118 BAV SE-EX C800-7 2016-03-16
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION www.premodul.se 1 Grunddata Produktidentifikation: Premodul, skorstenssystem Dokument_ID. MVD Premodul Varunamn Premodul Varugrupp. Skorstenssystem Ny deklaration Ändrad deklaration Vid ändrad deklaration Är varan förändrad Ändringen avser: Ja Nej Ändrad vara identifieras genom Upprättad/ändrad den: 2013-10-21 Kontrollerad utan ändring den 2 Leverantörsuppgifter Företagsnamn: NIBE AB NIBE Stoves BOX 134 285 35 MARKARYD Webbplats: www.nibe.com Organisationsnr: SE556056448501 Kontaktperson: Kenneth Magnusson Telefon: 0433-751 00 E-post: kenneth.magnusson@nibe.se Har företaget miljöledningssystem? Ja Nej Är företaget certifierat enligt: 3 Varuinformation ISO 9000 Ja ISO 14000 Ja Land för sluttillverkning: Sverige Om land ej kan anges, ange orsak: Användningsområde: Vedeldning Finns säkerhetsdatablad för varan? Ej relevant Ja Nej Ange enligt kemikalieinspektionens regelverk Klassificering Märkning Är varan registrerad i BASTA? Ja Nej Är varan miljö- och kvalitetscertifierad Ja Nej CE-märkt enligt EN 1856-1:2009 Finns miljödeklaration typ III för varan? Ja Nej Ej relevant
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION www.premodul.se 4 Innehåll Varan består vid leverans av följande ämnen: Material Vikt % Vikt % Note. Modell 5 m, inklusive huv och standardbeslag 1 meter extra Stål 65,2 % 51,2 % Rostfritt stål 15,4 % 22,0 % Stenull 14,6 % 24,0 % Zink 1,8 % 1,7 % Polyester 1,1 % 0,8 % Övriga plaster 2,0 % 0,3 % Total vikt 92,2 kg 16,1 kg Övriga upplysningar: 5 Distribution av färdig vara Tillämpar leverantören retursystem för lastbärare av varan? Ej relevant Ja Nej Tillämpar leverantören system med flergångsemballage för varan? Ej relevant Ja Nej Återtar leverantören emballage för varan? Ej relevant Ja Nej Är leverantören ansluten till REPA? Ej relevant Ja Nej 6 Byggskedet Ställer varan särskilda krav vid lagring? Ej relevant Ja Nej Torr miljö Ställer varan särskilda krav på omgivande varor? Ej relevant Ja Nej Enligt nationella byggregler
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION 7 Bruksskedet Ställer varan krav på insatsvaror för drift och underhåll? Ej relevant Ja Nej Ställer varan krav på energitillförsel för drift? Ej relevant Ja Nej 8 Rivning/demontering www.premodul.se Är varan förberedd för demontering (isärtagning)? Ej relevant Ja Nej Kräver varan särskilda åtgärder för skydd av hälsa och miljö vid rivning/demontering)? Ej relevant Ja Nej Handskar och dammskydd. 9 Avfallshantering Är återanvändning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Är materialåtervinning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Är energiåtervinning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Har leverantören restriktioner och rekommendationer för återanvändning, material- eller energiåtervinning eller deponering? Ej relevant Ja Nej Ange avfallskod för den levererade varan: Finns ej, varan demonteras och källsorteras Är den levererade varan klassad som farligt avfall? Ja Nej Övriga upplysningar: 10 Innemiljö Varan avger vid avsedd användning följande emissioner: Avger inga emissioner i innemiljö Kan varan ge upphov till eget buller? Ej relevant Ja Nej Värde: Enhet: Mätmetod: Kan varan ge upphov till elektriska fält? Ej relevant Ja Nej Värde: Enhet: Mätmetod: Kan varan ge upphov till magnetiska fält? Ej relevant Ja Nej
PRESTANDADEKLARATION Nr. C556-CPR-130601-SE-1 PRODUKT Produkttyp Kamin eldad med fasta biobränslen Typbeteckning Contura 556 Tillverkningsnummer Se märkskylt på kaminen Avsedd användning Rumsuppvärmning i bostadsbyggnader Bränsle Ved TILLVERKARE Namn NIBE AB / Contura Adress Box 134, Skulptörvägen 10 SE-285 23 Markaryd, Sverige KONTROLL Enligt AVCP System 3 Europastandard EN 13240:2001 / A2:2004 Testinstitut Rein-Ruhr Feuerstätten Prüfstelle, NB 1625, har utfört kontroll av deklarerad prestanda och utfärdat testrapport nr. RRF-40 10 2345 DEKLARERAD PRESTANDA Väsentliga egenskaper Prestanda Harmoniserad teknisk specifikation Reaktion vid brandpåverkan A1 WT Minsta avstånd till brännbart material 100 mm till rygg 500 mm till sidan Övriga säkerhetsavstånd enligt installationsanvisningen Risk för utfallande glöd Godkänd Emissioner från förbränningen CO 0,06% NOx 112 mg/m 3 OGC 58 mg/m 3 PM 26 mg/m 3 EN 13240:2001 / A2:2004 Yttemperaturer Godkänd Rengöringsmöjligheter Godkänd Mekanisk hållfasthet Godkänd Utsläpp av farliga ämnen Godkänd Nominell effekt 5 kw Verkningsgrad 79% Rökgastemperatur i anslutningsstos vid nominell 310 C effekt Undertecknad ansvarar för tillverkning och överensstämmelse med deklarerad prestanda. Niklas Gunnarsson, Affärsområdeschef NIBE STOVES Markaryd den 1 juli 2013
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION 1 Grunddata Produktidentifikation: Braskamin Contura Dokument_ID. MVD C800-serien Varunamn Contura 800 Varugrupp. Braskamin Ny deklaration Ändrad deklaration Vid ändrad deklaration Är varan förändrad Ändringen avser Ja Nej Ändrad vara identifieras genom Upprättad/ändrad den: 2011-12-09 Kontrollerad utan ändring den 2 Leverantörsuppgifter Företagsnamn: NIBE AB Organisationsnr: 556056-4485 NIBE AB BOX 14 285 21 MARKARYD Webbplats: www.nibe.se Kontaktperson: Kenneth Magnusson Telefon: 0433-730 00 E-post: kenneth.magnusson@nibe.se Har företaget miljöledningssystem? Ja Nej Är företaget certifierat enligt: 3 Varuinformation ISO 9000 Ja ISO 14000 Ja Land för sluttillverkning: Sverige Om land ej kan anges, ange orsak: Användningsområde: Vedeldning Finns säkerhetsdatablad för varan? Ej relevant Ja Nej Ange enligt kemikalieinspektionens regelverk Klassificering Märkning Är varan registrerad i BASTA? Ja Nej Är varan miljömärkt? Ja Nej Ej relevant Om ja, specificera: Svanen samt P-märkt enligt EN 13240 och NS3058 Finns miljödeklaration typ III för varan? Ja Nej
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION 4 Innehåll Varan består vid leverans av följande delar/komponenter och med angivna kemiska sammansättning: Material Ingående ämnen Vikt % Vikt % Vikt % Vikt % Vikt % Note. Modell C810 C820T C850 C860T C880 Konstruktionsstål 59,5 33,3 47,3 36,4 37,8 Rostfritt stål 0,1 -- 0,1 0,1 0,1 Gjutjärn 30,9 14,4 43,4 28,9 53,2 Polyamid 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Glas 1,7 1,0 4,2 3,2 4,0 Glasfiber 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 Lack Epoxy- /polyesterbaserad -- -- -- -- 0,1 Lack Silikonbaserad 1,0 0,4 0,8 0,5 0,6 Keramik/natursten -- 46,8 -- 27,5 -- Vermiculit 6,6 4,0 4,0 3,1 3,9 Övriga upplysningar: 5 Distribution av färdig vara Tillämpar leverantören retursystem för lastbärare av varan? Ej relevant Ja Nej Tillämpar leverantören system med flergångsemballage för varan? Ej relevant Ja Nej Återtar leverantören emballage för varan? Ej relevant Ja Nej Är leverantören ansluten till REPA? Ej relevant Ja Nej 6 Byggskedet Ställer varan särskilda krav vid lagring? Ej relevant Ja Nej Torr miljö Ställer varan särskilda krav på omgivande varor? Ej relevant Ja Nej 7 Bruksskedet Ställer varan krav på insatsvaror för drift och underhåll? Enligt nationella bygglagar Ej relevant Ja Nej Ved Ställer varan krav på energitillförsel för drift? Ej relevant Ja Nej* Ja, om fläkt installeras 8 Rivning/demontering Är varan förberedd för demontering (isärtagning)? Ej relevant Ja Nej
BYGG-/MILJÖVARUDEKLARATION Kräver varan särskilda åtgärder för skydd av hälsa och miljö vid rivning/demontering)? Ej relevant Ja Nej 9 Avfallshantering Är återanvändning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Är materialåtervinning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Är energiåtervinning möjlig för hela eller delar av varan? Ej relevant Ja Nej Har leverantören restriktioner och rekommendationer för återanvändning, material- eller energiåtervinning eller deponering? Ange avfallskod för den levererade varan: Finns ej, demonteras och källsorteras Ej relevant Ja Nej Är den levererade varan klassad som farligt avfall? Ja Nej Övriga upplysningar: 10 Innemiljö Kan varan ge upphov till eget buller? Ej relevant Ja Nej Värde: Enhet: Mätmetod: Kan varan ge upphov till elektriska fält? Ej relevant Ja Nej Värde: Enhet: Mätmetod: Kan varan ge upphov till magnetiska fält? Ej relevant Ja Nej