Validitetskontroll 2017 års energideklarationer av
Titel: Validitetskontroll av 2017 års energideklarationer Utgivare:, december, 2018 Diarienummer: 3.10 7476/2018 Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: pu bl ikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00 Postadress:, Box 534,371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Förord utför årligen en validitetskontroll av de energideklarationer som lagts in i s register under föregående år. Denna kontroll genomförs för att undersöka kvaliteten av uppgifterna i energideklarationsregistret. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under ar 2017. Validitetskontrollen regleras i artikel 18 i Energiprestandadirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 20 I0/31 /EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda). Karlskrona december 2018 Peter Fransson avdelningschef
4 Validilelskonlroll av energideklaralioner gjorda under 2016 Boverkel
Innehåll Sammanfattning 6 Inledning och läsanvisningar 7 Metod 8 Undersökning 8 Resultatet 11 Undersökning 1 - Energiprestanda.. 11 Undersökning 2 - Varmvatten 11 Undersökning 3 - Fastighetsel. 15 Ändringar i regelverk och i ED-formuläret som särskilt berör validitetskontrollen 16 Slutsatser 17 Bilaga A - Gränsdragningslista 18
6 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Sammanfattning Validitetskontrollen har genomförts på de energideklarationer som lagts in i s energideklarationsregister under år 2017. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under det året. Totalt utfördes 51 480 energideklarationer under år 2017. Vi har valt att undersöka tre områden som kan påverka klassningen. Områdena är energiprestanda i förhållande till kravnivå i s byggregler (BBR), andel varmvatten och andel fastighetsel.
Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 7 Inledning och läsanvisningar I rapporten firms först en genomgång av vilka metoder sorn använts och hur vi skapat referensvärden som jämförelser sker mot. Därefter redovisas resultatet och de slutsatser vi dragit. Resultatet bygger på uppgifter utifrån samtliga energideklarationer utförda under år 2017.
8 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Metod Undersökning Vi har valt att utföra validitetskontrollen med hjälp av tre olika undersökningar som kan ha påverkan på klassningen. I mångt och mycket har vi speglat samma parametrar som vid förra årets validitetskontroll. Vi har kontrollerat energiprestandan i förhållandet till kravnivå i BBR för nyare byggnader. Varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter har utgjort två olika undersökningar. Energideklarationerna har för varmvattenundersökningen delats in i de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen. En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader och ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. Denna indelning har gjorts eftersom elbehovet hos en värmepump inte är ekvivalent med värmemängden som utvinns. För undersökningen av fastighetsel har de utvalda energideklarationerna delats in i de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt BBR? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 eller tidigare? Anledningen till att vi vill studera detta är att år 2001 byggdes det som anses vara det första passivhuset i Sverige (Lindås park, 20 km söder om Göteborg). Enligt "FEBY 12 Nollenergihus, passivhus och minienergihus" som är en sammanfattning av kravspecifikation för bostäder utgiven av Sveriges Centrum för Noll-energihus i januari 2012 så ligger definitionen av passivhus på ungefår hälften av nu gällande krav på specifik energianvändning i BBR. Det innebär att byggnader som är uppförda före 2001 och som ligger på passivhusnivå eller under sticker ut i statistiken. I denna undersökning har vi räknat fram det procentuella förhållandet mellan energiprestanda och kravnivå i BBR, referensvärde 1 i energideklarationen.
Validilelskonlroll av energideklaralioner gjorda under 2016 9 Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna har en angiveri varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? Vi har skapat intervall för de olika kategorierna. En- och tvåbostadshus. Flerbostadshus och Lokalbyggnader. För undersökningen av varmvattnet har vi delat in urvalet i ytterligare tva undergrupper. huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de sorn inte värms upp med värmepump. De som vi kategoriserat som värmepump är värmepump-luft/vatten. värmepump-frånluft och markvärmepump. De sorn ingår i ej värmepump är fj ärrvärme. eldn ingso Ija. nat urgas/stadsgas. ved. fl is/pellets/bri ketter, övrigt biobränsle. vattenburen el. direktverkande el. luftburen el och värmepump-i uft/i uft. Värmepump-luft/luft är inte en värmepump som påverkar varmvattenproduktionen och ska därför inte vara med i bland värmepumparna i det här fallet. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden fran energideklarationsregistret. Tabell 1, Intervall för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m', år 5-45 kwh/m'. år Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m', år 5-50 kwh/m', år Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Intervall 1-20 kwh/m', år 2-40 kwh/m', år Undersökning 3 - Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för En- och tvåbostadshus. Flerbostadshus och Lokalbyggnader har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energidek larationsregistret? Vi har på samrna sätt som i undersökningen av varmvatten skapat intervall för de olika kategorierna. En- och tvåbostadshus. Flerbostadshus och Boverkel
10 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Lokalbyggnader. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Tabell2, Intervall för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Intervall 0-40 kwh/m 2, år 5-40 kwh/m 2, år 5-125 kwh/m 2, år
Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 11 Resultatet Totalt utfördes 51 480 energideklarationer under ar 2017. Av dessa var 42 194 småhus. 4410 flerbostadshus och 4 876 lokaler. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under året. Vi har valt at! undersöka tre olika indata i formuläret för att skapa oss en bild av kvaliteten på energideklarationerna. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en energiprestanda sorn underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsåt från år 2000 eller tidigare. sarnt hur många som tillhör kategorierna elvärrnda respektive annat uppvärmningssätt än elvärme? I 387 av de totalt 51 480 energideklarationerna (knappt 1 procent) har byggnaden en energiprestanda SOIl1 understiger 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt kravnivå i BBR (Referensvärde 1 i energideklarationen). Av dessa byggnader var 308 egna hem. 17 flerbostadshus och 62 lokaler. Vidare har 232 av dessa 387 byggnader ett nybyggnadsåt från år 2000 och tidigare. Det kan finnas förklaringar såsom att byggnaderna har energirenoverats så pass mycket att värdena kan vara riktiga. eller så kan byggnaderna användas enbart en del av året utan at! detta korrigerats. Ytan i byggnaderna är förhållandevis hög för de tlesta egna hemmen. vilket gör att byggnadens energianvändning slås ut på stora Aternp-arealer. Skulle det handla om felinmatade värden skulle det kunna lösas med någon typ av varning i systernet när äldre byggnader har en energiprestanda som understiger 50 procent av kravnivån i BBR. Av de 387 byggnaderna var 333 elvärrrida och 54 icke elvärmda. Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en angiven vannvattenförbrukning sorn förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret?
12 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 För kategorin En- och tvåbostadshus Värmepump var 352 av 15 980 utanför intervallet 2-25 kwh/m 2 per år (förra året 1 454 av 15 980), och för En- och tvåbostadshus Ej Värmepump var 405 av 26 214 utanför intervallet 5-45 kwh/m 2 per år (förra året 2 489 av 25909). Den markanta skillnaden gentemot förra årets validitetskontroll beror på införandet av normaliseringsförfarandet i BEN som trädde ikraft under siutet av år 2016. Detta har n u gett effekt i form av att större andelvärden hamnar inom rimliga intervall. För kategorin Flerbostadshus Värmepump var 87 av 910 utanför intervallet 2-25 kwh/m 2 per år (förra året 121 av 879) och för Flerbostadshus Ej Värmepump var 162 av 3 500 utanför intervallet 5-50 kwh/m 2 per år (förra året 660 av 4 404). Ä ven här ses en markant skillnad gentemot förra årets validitetskontroll som beror på införandet av normaliseringsförfarandet i BEN och som nu ger effekt i form av att större andel värden hamnar inom rimliga intervall. För kategorin Lokalbyggnader Värmepump var 213 av 868 utanför intervallet 1-20 kwh/m 2 per år (förra året 100 av 406), och för LokaIbyggnader Ej Värmepump var 573 av 4008 utanför intervallet 2-40 kwh/m 2 per år (förra året 593 av 2 613). Ä ven här förekommer skillnader gentemot förra årets validitetskontroll som beror på införandet av normaliseringsförfarandet i BEN och som nu ger effekt i form av att större andel värden hamnar inom rimliga intervall. Tabell 3, Sammanställning varmvattenförbrukning utanför rimligt intervall En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 15980 26214 Utanför intervall 352 405 Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 910 3500 Utanför intervall 87 162 Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Antal 868 4 008 Utanför intervall 213 573
Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 13 Varmvatten småhus med värmepump För småhus med värmepump har intervallet för vad sam anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 2-25 k Whim' per år. I resultatet låg 352 av 15 980 utanför intervallet (2.2 procent. förra året 10 procent), varav 194 över och IS8 under. Vidare har 15 stycken (förra året 26 stycken) angett värdet O och ingen (förra året 524 stycken) har inte angett något värde alls för energi för varmvattenberedning. Här ser vi att införandet av normaliseringsförfarandet i BEN sam trädde i kraft under slutet av år 2016 nu har gett en god effekt. De flesta energideklarationer hade fördelade värden för vannvattenberedrung. Varmvatten småhus utan värmepump För småhus utan värmepump har intervallet för vad sam anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 5-+5 k Wh/m' per år. l resultatet låg 405 av 26 214 utanför intervallet ( 1.5 procent. förra året 10 procent), varav 9 över och 314 under intervallet. Vidare har 8 stycken (förra året 81 stycken) angett värdet O och ingen (förra året 805 stycken) har inte angett något värde alls för energi för varmvanenberedning. Ä ven här ser vi att införandet av norrnaliseringsförfarandet i BEN sam trädde ikraft under slutet av år 2016 nu har gett en god effekt. De tlesta energideklarationerna hade fördelade värden för varrnvattenberedning. Varmvatten flerbostadshus med värmepump För flerbostadshus med värmepump har intervallet för vad sorn anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 2-25 kwh/m' per år. 87 av 910 var utanför intervallet (9.6 procent, förra året 14 procent). varav 79 över och 8 under intervallet. Varmvatten flerbostadshus utan värmepump För flerhostadshus utan värmepump har intervallet för vad sorn anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 5-50 kwh/m' per år.
14 Validilelskonlroll av energideklaralioner gjorda under 2016 162 av 3 500 var utanför intervallet (4,6 procent, förra året 15 procent), varav 49 över och 113 under intervallet. Varmvatten lokaler med värmepump För lokaler med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 1-20 kwh/m 2 per år. För 213 av 868 var resultatet utanför intervallet (24,5 procent, förra året 25 procent), varav 95 var över och 118 under intervallet. Bland de som låg över intervallet var nästan uteslutande de tre kategorierna; Specialenhet/vårdbyggnad, Specialenhet/skolbyggnad och Hyreshusenhet/ hotell eller restaurangbyggnad, men även olika former av industrienheter förekom. Varmvatten lokaler utan värmepump För lokaler utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 2-40 kwh/m 2 per år. För 573 av 4 008 var resultatet utanför intervallet (14,3 procent, förra året 23 procent), varav 133 var över och 440 under intervallet. Flera av specialenhet/bad-, sport- eller idrottsanläggning återfinns bland de över intervallet, men även skolbyggnader, vårdbyggnader samt olika former av industrienheter m.m. Diagram 1, utvecklingen för varmvattenanv. de tre senaste årens validitetskontroller. utanför rimliga intervall, i procent, för Varmvatten, procent av antalet deklarationer utanför intervallet vid de tre senaste validitetskontrollerna 30 25 -- En- Dell tvåbostadshus med värmepump 20 E ~ 15 eq. En- och tvåbostadshus ulan värmepump '. Flerbostadshus värmepump med 10 -- Flerbostadshus utan värmepump 5 -- Lokaler med värmepump O 2015 2016 2017 Lokaler utan värmepump validitetskontroll år Boverkel
Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 15 Undersökning 3 - Fastighetsel I lur stor andel av energideklarationerna för en- och tvåbostadshus. flerbostadshus och lokaler i urvalet har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus var 26 av 42 194 utom intervallet 0-40 kwh/m c per ar. I 35 929 av de totalt 42 194 energideklarationerna fanns ingen fastighetsel angiven. Vad gäller flerbostadshus så var 1 489 av 4 410 utanför intervallet 5-40 k Wh/m c per år och för lokalbyggnader var 734 av 4 876 utanför intervallet 5-125 k Wh/m c per år. Tabell 4, Resultat för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Antal deklarationer Utanför intervall 42194 4410 4876 26 1 489 734 Fastighetsel ismåhus För 26 av 42 194 av byggnaderna (nära O procent) hamnade resultatet utanför (över) intervallet 0-40 kwh/m 2 per år. Det fanns totalt 678 som hade över lok Wh/m c per ar. varav 163 över 20 k Whim:' per år. Fastighetsel i flerbostadshus För 1 489 av 44 I O byggnader (33,8 procent. förra året 32 procent) låg resultatet utanför intervallet 5-40 k Wh/m c per år. A v dessa I 489 låg 1 418 under intervallet och 71 låg över intervallet. Fastighetsel i lokalbyggnader För 734 av 4876 byggnader (15 procent. förra året 12 procent) låg resultatet utanför interval let 5-125 kwh/m 2 per år. A v dessa 734 låg 718 under intervallet och 16 låg över intervallet. En förklaring till att värden hamnar utanför intervallen i denna undersökning är att det här kan handla om felfördeining.
16 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Ändringar i regelverk och i ED-formuläret som särskilt berör validitetskontrollen Sedan den förra validitetskontrollen har de nya föreskrifterna avseende nonnalisering varit gällande under hela det studerade året, 2017, "s föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår", BEN 1 (BFS 2016: 12, BEN 1) och BEN 2 (BFS 20 17:6, BEN 2). De trädde kraft den 15 december 2016, respektive den 1 juli 2017. Vad gäller energideklarationsformuläret har bland annat följande ändringar införts sedan tidigare: En spärr har lagts in i formuläret som innebär att det inte längre går att ange en energianvändning för varmvattenberedning som är högre än den totala energianvändningen i byggnaden. Vid angivande av energianvändning för varmvattenberedning som är större än 40 procent av byggnadens energianvändning utgår en varrung. Den 23 oktober 2015 lades även en spärr in i formuläret som innebär det inte går att kombinera "NEJ" på frågan "Finns installerad effekt> 10 W/m 2 "samtidigt som "huvudsaklig uppvärmning" innebär någon form avelvärme. Dessa ändringar har effektivt eliminerat orimliga värden på indata på respektive område. i
Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 17 Slutsatser konstaterar att de spärrar och varningar som lagts in i det digitala energideklarationsformuläret sedan tidigare. på ett effektivt sätt har hjälpt till att få bort orimliga värden på indata. I framför allt den andra undersökningen kan vi se en markant skillnad gentemot förra årets validitetskontroll. Detta beror på införandet av normaliseringsförfarandet i BEN sorn trädde i kran under slutet av år 2016 vilket nu ger effekt i form av att en större andel av värdena hamnar inom rimliga intervall, Det är möj ligt att dra vissa slutsatser från dessa tre undersökningar. slutsatser sorn listas nedan och som kan bidra till at! förbättra kvaliten på inmatade värden i energideklarationsregistret. Den första undersökningen handlade om den andel energideklarationer där byggnader har ett nybyggnadsåt från år 2000 eller tidigare. och som har en energiprestanda underskridande 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler. Rör det sig om felinmatade värden skulle det kunna lösas med någon typ av varning i systernet när äldre byggnader har en energiprestanda som understiger 50 procent av kravnivån i BBR. Redan i dag finris en varning sorn aktiveras då energianvändningen ligger på 25 procent av kravnivån i BBR. och gäller oavsett byggnadsår. Vi föreslår dock här at! en varning aktiveras även vid 50 procent av nu gällande krav på specifik energiprestanda enligt s byggregler vid byggnader med nybyggnadsåt från år 2000 eller tidigare. Normalisering av värden för energiprestanda vid onormalt brukande är något sorn fungerat väl. Normaliseringsförfarandet i BEN har gett effekt på framför allt den andra undersökningen. gällande rimlig vannvattenanvändning. där en större andel av värdena hamnar inom rimliga intervall. Vad gäller den tredje undersökningen om fastighetsel. så har normal i- seringsarbetet inte gett lika stor effekt. Här skulle rimligheten i angivna värden kunna förbättras genom tydligare och mer synlig vägledning för energiexperterna. För framför allt flerbostadshus och lokaler kunde mer ledning behövas. bland annat för särskiljandet av fastighetsel och verksamhetsel. En lista som kan lyftas fram i dena sammanhang är den på s hemsida publicerade gränsdragningslista soru återfinns i bilaga A. Denna lista. såsorn vägledning, borde vara lättillgänglig från energiexpertens digitala energideklarationsformulär.
18 Validilelskonlroll av energideklaralioner gjorda under 2016 Bilaga A - Gränsdragningslista Listan visar om energianvändning eller inte. (Källa: Sveby och s bearbetning) ska räknas in i byggnadens energianvändning Energianvändare Ingår i byggnadens energianvändning Ja Nej Apparater El för apparater, exempelvis diskmaskin, tvättmaskin och torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner, datorer, skrivare, TV och annan hemelektronik, verktyg, och dylikt El för verktyg, maskiner, apparater, tillverkning, processer etc. som används i yrkesmässig verksamhet El till hiss El till serverrum, datorcentral eller liknande Laddstolpe för elbil x x x x x Värme och kyla Golwärme, handdukstork eller annan apparat i våtrum avsedd för uppvärmning Handdukstork eller annan apparat i våtrum, (dock ej golvvärme, skärpt tolkning enligt BBR 16) med annat primärt syfte än uppvärmning (exempelvis handdukstorkning) och där rummet har annan värmare för uppvärmning eller ligger centralt, utan kylande ytor mot kallare utrymmen eller mot det fria Infravärme på balkong, inglasad balkong, loggia, terrass eller uteplats som installerats av hyresgäst eller brukare Motorvärmare Värmekablar i hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar i tak eller terrasser, avsedda att förhindra isbildning Elvärme som kallrasskydd Värmekabel i mark, avsedd för snösmältning, frysskydd för ledning eller liknande Energi till pool eller bassäng Energi till bastuaggregat Boverkel
ValIditetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 19 Energianvändare Värme för ventilation och kyla för verksamhet utöver ordinarie drifttid Kyla till serverrurn. datorcentral, motionslokal. laboratoriurn. restauranqkök. kyldiskar eller likn. Apparater som är placerade utanför byggnaden men avser att försörja byggnaden, t.ex, pumpar och fläktar!iii frikyla Ingår i byggnadens energianvändning x x Varmvatten Tappvarmvatten enligt typvärden i BEN Tappvarmvatten utöver typvärden i BEN Ventilation El till fläktar for basventilation för bostäder, lokaler, restau- ranger, motionslokaler. garage, laboratorium Elenergi till följd av forcering av ventilation Forcering av spiskåpa. Ökad elenergi till fläkt vid forcering av spiskåpan i anslutning till matlagning eller annan aktivitel. Ökad elenergi för annan verksamhet som endast är tillfällig El till fläktar för restaurangkök Dragskåp, dragbänk i laboratorier (vilka inte ingår i basventilationen) Belysning Utebelysning avsedd att lysa upp byggnadens fasad, en- traer eller utrymmet under större skärmtak (även om ljuskällan är placerad på ett avstånd från byggnaden) Utebelysning på byggnadens fasad vid entreer till enskilda lokaler eller lägenheter, och deras balkonger, uteplatser, terrasser etc, Utebelysning vars funktion är att lysa upp området kring byggnaden, men inom fastigheten (gårdsbelysning) Belysning inomhus i bostadslägenheter, lokallägenheter, cellkontor. kontorslandskap, mötesrum rn.rn Belysning inomhus i gemensamma utrymmen som trapp- hus, hiss, källare tvättstuga och förråd
MVflOl9hetET for ':>i)...nr)ull~piapf.:'rlrly bygt;;undl' DC', boende Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se