FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 24 januari 2007 Nr 30 34 INNEHÅLL Nr Sidan 30 Lag om ändring av 39 och 46 i lagen om studiestöd... 97 31 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av den internationella konventionen mot dopning inom idrotten och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen... 99 32 Statsrådets förordning om nordligt stöd 2007... 100 33 Statsrådets förordning om nationellt stöd för potatisproduktion 2007... 117 34 Finansministeriets förordning om beräkningsgrunderna för utdelningen av samfundsskatten för skatteåret 2007 i de enskilda kommunerna och de evangelisk-lutherska församlingarna... 120 Nr 30 Lag om ändring av 39 och 46 i lagen om studiestöd Given i Helsingfors den 12 januari 2007 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 39 och 46 3 och 4 mom. som följer: 39 Beviljande av betalningsbefrielse Befrielse beviljas från betalning av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran, om låntagaren har avlidit. Befrielse från betalning kan också beviljas, om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år, och återkrav med hänsyn till låntagarens ekonomiska omständigheter och andra förhållanden kan anses vara oskäligt. Partiell betalningsbefrielse kan beviljas, om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet kan anses vara oskäligt. Återkrav av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan frångås helt, om det belopp som återkrävs är litet, om det med beaktande av låntagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det belopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. 46 Finansiering I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall Folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de RP 214/2006 KuUB 13/2006 RSv 193/2006 7 2007 895043
98 Nr 30 förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28. Folkpensionsanstalten skall dessutom meddela staten beloppet av borgensfordringar som återkrävts med stöd av 38 specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått samt beloppet av de uppburna räntorna på borgensfordringarna. Från det sammanlagda beloppet av de studiestöd som betalts och de studielån som betalts till bankerna på grundval av borgensansvar under kalendermånaden dras av summan av förskotten på studiestödet och de återkrävda förmånerna samt de återkrävda borgensfordringarna och räntorna på dem för samma månad. Den på så sätt erhållna skillnaden beaktas vid fastställandet av förskottet för den månad som följer efter den då uppskattningen sändes. Folkpensionsanstalten skall månatligen meddela staten beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats med stöd av 39 specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 12 januari 2007 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Antti Kalliomäki
99 Nr 31 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av den internationella konventionen mot dopning inom idrotten och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen Given i Helsingfors den 12 januari 2007 I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av undervisningsministern, föreskrivs: 1 Den i Paris den 19 oktober 2005 ingångna internationella konventionen mot dopning inom idrotten, som riksdagen godkänt den 4 december 2006 och som republikens president godkänt den 22 december 2006 och i fråga om vilken godkännandeinstrumentet har deponerats hos generaldirektören för Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur den 22 december 2006, träder i kraft den 1 februari 2007 så som därom har överenskommits. 2 Lagen av den 22 december 2006 om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den internationella konventionen mot dopning inom idrotten (1243/2006), som även Ålands lagting för sin del gett sitt bifall till, träder i kraft den 1 februari 2007. 3 De bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen är i kraft som förordning. 4 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2007. Helsingfors den 12 januari 2007 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Antti Kalliomäki (Fördragstexten är publicerad i Finlands författningssamlings fördragsserie nr 4/2007)
100 Nr 32 Statsrådets förordning om nordligt stöd 2007 Given i Helsingfors den 18 januari 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001): 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde Som nordligt stöd enligt 6 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2007 stöd för växtproduktion samt stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd så som bestäms i denna förordning. 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) stödenhetskoefficient den del av den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd och som är föremål för stödansökan och för vilken stöd betalas, 2) stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal eller det antal djur eller djurenheter som sökts och som godkänts efter tillsynspåföljder, 3) stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal eller det antal djur eller djurenheter som erhålls genom att den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd multipliceras med stödenhetskoefficienten, 4) rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, 5) kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter om tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning om gårdsstöd, 6) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk, 7) blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd, 8) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och i artikel 76 i rådets förordning om gårdsstöd avsedda proteingrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat
Nr 32 101 i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde, 9) grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas innan spannmålsskörden mognat, 10) foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd, 11) odlad åkerareal odlingsareal för jordbruksgrödor, obligatorisk träda samt odlingsareal för trädgårdsväxter, dock inte trädgårdsland, växthusareal, icke odlad åker som sköts eller naturäng, 12) obligatorisk träda trädesareal enligt artikel 54 i rådets förordning om gårdsstöd, 13) jordbruksgrödor spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin samt hampa och hampsorter som avses i artikel 52 i rådets förordning om gårdsstöd samt i artikel 33.4 i kommissionens förordning I samt i bilaga II till samma förordning, 14) produktionsperiod en tolvmånadersperiod som inleds den 1 april respektive år, 15) sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn, 16) övrigt köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2007, 17) tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat, 18) nötkreatursregister ett system för identifiering och registrering av nötkreatur, om vilket bestäms i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006), 19) djurgrupp dikor, dikokvigor som är minst åtta månader och högst två år gamla, dikokvigor som är över två år gamla, tjurar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar som är över två år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla samt minst ett år och högst tre år gamla övriga hästar och ponnyer, 20) miljöstöd för jordbruket stöd som avses i kapitel VI i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, och från och med 2007 stöd som avses i artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och som betalas i form av stöd för bas- och tilläggsåtgärder enligt de program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt, och med 21) kompensationsbidrag ersättning som avses i kapitel V i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, och från och med 2007 ersättning som avses i artikel 36 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). 3 Allmänna grunder för fastställande av stöd Det stöd som betalas till den som söker stöd fastställs på grundval av den enhetskvantitet som ligger till grund för betalning och nivån på det regionvis differentierade enhetsstödet enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1. Nordligt stöd kan beviljas högst för den med hjälp av stödenhetskoefficienten angivna andelen av det antal stödenheter som berättigar till stöd. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00.
102 Nr 32 Om den stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen av stöd eller om stödbeloppet överskrider det maximiantal eller maximibelopp som anges i bilaga 2, kan stödenhetskoefficienten och nivån på enhetsstödet ändras, med beaktande av begränsningarna i bilaga 3. 2 kap. Stöd för växtproduktion 4 Fastställande av stöd för växtproduktion Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar. Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under vegetationsperioden. Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland. Nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som har uppgetts första gången år 2005 eller år 2006 på jord- och skogsbruksministeriets stödansökans jordbruksskiftesblankett nummer 102B för ansökan om arealstöd eller som första gången uppges år 2007. Av de arealer som första gången har uppgetts åren 2005, 2006 och 2007 är dock sådana arealer berättigade till stöd som godkänns som stödberättigade i miljöstödet för jordbruket eller kompensationsbidraget för 2007. 5 Beloppet av det nordliga hektarstödet Nordligt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2007 används till nedan avsedd produktion: Stödregion C1 euro/ha Äpple... 155 Stödregionerna C1, C2 samt C2 norr och skärgården euro/ha Vete... 60 Råg... 112 Maltkorn... 70 Sockerbeta... 80 Stärkelsepotatis... 133 Stödregionerna C1-C4 euro/ha Frilandsgrönsaker, dill och persilja... 348 För jordbruksgrödor, frånsett vete, råg, maltkorn och foderspannmål, beviljas stöd till högst följande belopp: Stödregion euro/ha C1... 100 C2... 27 Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,69 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. 6 Grunderna för fastställande av det nordliga hektarstödet Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas på grundval av den åkerareal som använts för odling av speltvete. Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som människoföda. Stödberättigade i fråga om ärter som odlas som frilandsgrönsaker är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter vilka hör till trädgårdsärter och skördas omogna. Ett blandat växtbestånd med ärter och spannmål betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde. Stöd som avses i 5 2 mom. kan förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.
Nr 32 103 7 Allmänt hektarstöd Allmänt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2007: Stödregion euro/ha jordbruksgrödor och obligatorisk träda C2, C2 norr och skärgården... 30 C3... 46 C4... 97 annan odlad åkerareal euro/ha C2, C2 norr och skärgården... 35 C3... 51 C4... 102 Allmänt hektarstöd betalas inte i stödregion C3 och C4 för den areal som använts för odling av växter som avses i 5, med undantag av frilandsgrönsaker, dill och persilja. Det nordliga hektarstöd som avses i 5 samt allmänt hektarstöd kan betalas för jordbruksgrödor till ett belopp av sammanlagt högst 15,14 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. 8 Stöd till unga odlare I stöd till unga odlare i stödregionerna C1 C4 beviljas högst 36 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2007. 9 Nordligt stöd för maltkorn Nordligt stöd för maltkorn kan betalas för högst den maltkornsareal som anngetts på jord- och skogsbruksministeriets stödansökans jordbruksskiftesblankett nummer 102B och som godkänts vid kontrollen. Betalningen av stöd förutsätter att 1) ett odlingskontrakt för maltkorn har ingåtts mellan odlaren och mälteriet eller en direkt representant för mälteriet senast den 15 juni 2007, 2) till mälteriet har sänts ett godkänt förhandsprov av maltkornet som uppfyller mälteriernas kvalitetskrav och har analyserats i enlighet med Analytica-EBC-standarden eller en annan analys som är minst likvärdig med dessa kvalitetskrav, samt 3) mälteriet på basis av det godkända förhandsprovet har gjort upp ett bekräftat odlingskontrakt för maltkorn och odlaren har sänt detta kontrakt och det i 1 punkten avsedda odlingskontraktet för maltkorn tillsammans med jord- och skogsbruksministeriets samlingsblankett nummer 174 för maltkorn till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 14 december 2007. Nordligt stöd för maltkorn betalas inte när areal som anmälts för maltkorn med koden ST har anmälts för utsädesodling på jord- och skogsbruksministeriets stödansökans jordbruksskiftesblankett nummer 102B i stödansökan. Odlas maltkorn för mältning som sker någon annanstans än i Republiken Finlands territorium skall den som ansöker om nordligt stöd för maltkorn till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sända ett intyg över användningen av maltkornet. Intyget skall innehålla uppgifter om att maltkornet används för mältning. Stöd för maltkorn kan beviljas endast på basis av den kontraktsareal för maltkorn som angetts i det bekräftade odlingskontraktet för maltkorn eller på basis av den maltkornsareal som angivits på jord- och skogsbruksministeriets stödansökans jordbruksskiftesblankett nummer 102B i stödansökan för 2007. Stödet beviljas på basis av den minsta av dessa arealer. 10 Odlingskontrakt för maltkorn Det bekräftade odlingskontrakt för maltkorn som avses i 9 2 och 4 mom. skall innehålla 1) odlarens namn, 2) odlarens FO-nummer,
104 Nr 32 3) namn och adress på det mälteri som gjort upp kontraktet eller i fråga om förädling annanstans än inom Republiken Finlands territorium, namn och adress på förmedlaren, samt 4) den slutliga kontraktsarealen angiven i hektar. Det mälteri eller den direkta representant för mälteriet som anges i odlingskontraktet för maltkorn skall vara en instans som erkänt bedriver kontraktsverksamhet. Om det finns oklarheter om den faktiska karaktären av den verksamhet som bedrivs av den som ingått odlingskontraktet för maltkorn, skall den som söker nordligt stöd för maltkorn ge en närmare utredning om verksamhetsidkaren. För att stöd för maltkorn skall betalas ut på basis av den utredning som lämnats, krävs att utredningen kan anses vara tillförlitlig. Från den i kontraktet nämnda kontraktsarealen skall finnas åtminstone ett godkänt förhandsprov enligt9 2mom. 2 punkten per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen. Om antalet godkända förhandsprov är färre än ett per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen, minskas den areal som utgör grund för betalningen av stödet i motsvarande mån. 11 Miljövillkor Den som ansöker om stöd skall iaktta de villkor som anges i 4, 6 13 och 15 i jordoch skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006). 3 kap. Stöd för husdjursskötsel 12 Produktionsstöd för mjölk Produktionsstöd för mjölk kan betalas till högst följande belopp för den mjölkmängd som sökanden har sålt för marknadsföring och som har godkänts för ändamålet eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna år 2007: Stödregion cent/liter C1... 7,9 C2... 8,6 C2 norr och skärgården... 9,6 C3 P1... 12,6 C3 P2... 14,3 C3 P3, P4... 16,9 C4 P4... 21,6 C4 P5... 30,8 Produktionsstöd för mjölk kan betalas högst för den i producentens besittning varande individuella referenskvantitet som har beviljats enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, nedan mjölkförordningen. Förhållandet mellan produktionsmängden för mjölk och den individuella referenskvantiteten kontrolleras varje produktionsperiod. I kontrollen beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 9 och 10 i mjölkförordningen. På basis av mängden mjölk kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 157,2 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från den mjölkmängd som berättigar till stöd överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. 13 Stöd som betalas per djurenhet Husdjursstöd per djurenhet beviljas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller någon annan period på basis av vilken stödet fastställs. Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i bilaga 4. Stöd per djurenhet beviljas till högst de belopp som anges i följande tabell:
Nr 32 105 Stödregioner/stöd i euro C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4 *) P1,P2 P3,P4 P4 P5 Dikor och dikokvigor 295 295 371 446 446 631 631 Tjurar 414 422 498 574 574 759 759 Tackor 390 398 474 935 1049 1225 1225 Hongetter 317 325 342 624 670 684 793 Hästar 383 383 420 383 383 420 420 Svin Suggor och galtar 284 246 290 290 290 290 290 Slaktsvin och unga avelssvin 284 246 290 290 290 290 290 Hönor, inklusive moderhönor 276 240 290 357 357 357 357 Köttfjäderfän Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 251 222 275 275 275 275 275 Övriga köttfjäderfän 251 222 275 275 275 275 275 *) C2p = C2 norr och skärgården Stödregioner/stödenhetskoefficient C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4 *) P1,P2 P3,P4 P4 P5 Dikor och dikokvigor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Tjurar 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Tackor 1,00 1,00 1,00 0,71 0,71 0,78 0,78 Hongetter 1,00 1,00 1,00 0,71 0,71 0,78 0,78 Hästar 0,73 0,73 0,63 0,73 0,73 0,63 0,63 Svin Suggor och galtar 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Slaktsvin och unga avelssvin 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Hönor, inklusive moderhönor 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Köttfjäderfän Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Övriga köttfjäderfän 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 *) C2p = C2 norr och skärgården 14 Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att 1) djuren är bokförda, 2) för sökanden i fråga om tackor har fastställts ett individuellt tak enligt artikel 116 i rådets förordning om gårdsstöd, 3) dikorna och dikokvigorna tillhör en köttras eller är framavlade genom en korsning med en köttras, 4) hästarna och hongetterna utgör minst en stödberättigande djurenhet per djurart, 5) tackorna utgör minst 1,5 stödberättigande djurenhet per djurart, 2 895043/7
106 Nr 32 6) sökanden innehar det i ansökan angivna antalet stödberättigande tackor 100 dagar, nedan djurhållningsperiod, räknat från dagen efter den sista dagen för inlämning av ansökan, och att 7) hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2006 och den 31 augusti 2007, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2006 mellan den 1 maj 2007 och den 31 augusti 2007, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas. Det i 1 mom. 2 punkten avsedda individuella taket i fråga om tackor utgör samtidigt det maximiantal djur som berättigar till stöd. 15 Begränsningar i fråga om beviljande av stöd per djurenhet I stödregionerna C2 norr och skärgården får finnas högst 300 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 200 djurenheter och i stödregion C4 högst 100 djurenheter per gårdsbruksenhet. I fråga om hönor får i stödregionerna C1, C2, C2 norr och skärgården finnas högst 260 djurenheter som berättigar till stöd per gårdsbruksenhet. På basis av antalet hönor kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 2,11 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. På basis av antalet köttfjäderfän kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 4,56 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. På basis av antalet svin kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 28,36 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, sänks stödet. För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2006. Om en häst inte har registrerats i det register som avses i 3 i hästhushållningslagen (796/1993) skall en tillförlitlig utredning om vem som äger hästen eller en bestyrkt kopia av hyreseller leasingkontraktet företes i samband med stödansökan. 16 Stöd för slaktade kvigor och tjurar För kvigor och tjurar som slaktats 2007 beviljas stöd till högst följande belopp: Kvigor Stödregion euro/slaktat djur C1... 269 C2... 269 C2 norr och skärgården... 318 C3... 360 C4... 446 Tjurar Stödregion euro/slaktat djur C3 P1, P2... 131 C3 P3, P4... 182 C4 P4... 182 C4 P5... 333 Stöd för slaktade kvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats i 13 avsett stöd för dikor och dikokvigor. 17 Rätten till stöd för slaktade djur För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att 1) djuren är bokförda, 2) djuret har slaktats i ett av Livsmedelssäkerhetsverket godkänt slakteri eller i ett av den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn godkänt litet slakteri, och att slaktuppgifterna har rapporterats till nötkreatursregistret,
Nr 32 107 3) djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel, 4) slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor, minst 220 kilo för tjurar och minst 61 kilo för slaktsvin, och att 5) sökanden eller sökandens familjemedlem oavbrutet har haft kvigan eller tjuren i sin besittning minst 60 dygn under de 90 sista dygnen före slaktningen av djuret. För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga, en tjur eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten. Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet. 18 Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader. 19 Fastställande av husdjursstöd Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt: 1) stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon fastställs som medeltalet av 12 räkningsdagar, 2) stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar som medeltalet av två räkningsdagar, 3) stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag, 4) stödet för dikor, dikokvigor och tjurar fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt nöttkreatursregistret varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2006 och den 30 juni 2007, nämnda dagar inräknade, 5) stödet för slaktade kvigor och tjurar samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2007, och 6) stödet för unga avelssvin fastställs på basis av antalet djur som sålts för avel 2007. Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början. Räkningsdagen för tackor är den sista dagen av djurhållningsperioden för tackor. Tackorna kan levereras för slakt eller säljas levande dagen efter räkningsdagen. Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även hongetternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 14 1 mom. 7 punkten. 20 Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor och tjurar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2006 och den 30 juni 2007, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365. När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet på den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen. Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan högst de fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet ombytas.
108 Nr 32 21 Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen. Stödet fastställs utgående från det genomsnittliga djurantal som beräknats på basis av alla räkningsdagar. 22 Användning av sedvanligt djurantal Som sedvanligt djurantal enligt 10 5 mom. i stödlagen kan användas det djurantal som legat till grund för stödet för föregående år. Till ansökningsblanketten skall då fogas en utredning om nedgången i djurantalet. Om djurantalet har gått ned på grund av en djursjukdom skall också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan. Om det föregående årets djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan det genomsnittliga djurantalet som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande år som föregått det året användas som sedvanligt djurantal. Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen är minst 10 procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att talet 0,98 multipliceras med det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen. Om det finns flera uppfödningsavdelningar för broilrar på en gård och det sammanräknade antalet broilrar på gården på räkningsdagen är minst 10 procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar, skall producenten anmäla antalet broilrar i varje avdelning på räkningsdagen separat. I fråga om avdelningar där antalet broilrar är lägre än normalt kan det sedvanliga djurantalet beräknas på det sätt som föreskrivs i 3 mom. Till en uppfödningsomgång hör de dagsgamla kycklingar som har levererats till gården senast inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. Till stödansökan skall fogas verifikat av kycklingleverantören, där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår. 23 Fastställande av förskott på husdjursstöd Som grund för fastställandet av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2006. Om antalet djur för 2007 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2006, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur. Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2006 eller om produktionen utvidgas betydligt 2007, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, ifall utredningen om antalet djur kan anses vara tillförlitlig. Ifall utredningen om antalet djur inte kan anses vara tillförlitlig, kan förskottet för djurgruppen i fråga lämnas helt eller delvis obetalt. Utvidgningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2007 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2006. För en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. ovan krävs dokument om de djur som avses bli anskaffade, uppgifter om produktionsenheten eller andra motsvarande uppgifter. Grunden för fastställandet av förskott i fråga om tackor är det antal tackor som uppgetts på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 107A.
Nr 32 109 Förskott beviljas högst på grundval av det antal djurenheter som erhålls genom att antalet djurenheter som berättigar till förskott multipliceras med stödenhetskoefficienten. 24 Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktade tjurar, slaktsvin, unga suggor och galtar som är avsedda för avel, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent. Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 i stödlagen. 4 kap. Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd 25 Stöd för växthusproduktion Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2007. Om det är uppehåll i odlingen den 1 maj 2007, fastställs stödet enligt den växthusareal som berättigar till stöd och som är i odling tiden före uppehållet. Växthuset skall användas för odling. Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Ändringar i odlingsplanen skall omedelbart anmälas till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning. En anmälan om ändrad odlingsplan skall göras också när odlingssäsongen ändras från kort odlingssäsong till lång odlingssäsong. Stödet fastställs då enligt en kort odlingssäsong. Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion. 26 Beloppet av stödet för växthusproduktion Stöd för växthusproduktion beviljas högst till följande belopp: Stödregioner C1 och C2 Odlingssäsong euro/m 2 Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån.. 4,8 Lång: över 7 mån.... 12,7 Stödregioner C2p C4 Odlingssäsong euro/m 2 Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån.. 4,3 Lång: över 7 mån.... 11,3 Stödenhetskoefficienten för växthusproduktion är 0,89 i regionerna C1 och C2. Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2007. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst. Förskott på stödet för växthusproduktion betalas till 60 procent. Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 20,41 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. 27 Stöd för lagring av trädgårdsprodukter Stödet för lagring av trädgårdsprodukter kan, utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter
110 Nr 32 som finns i lager den 15 oktober 2007, den 15 november 2007 och den 14 december 2007, av den lagervolym som berättigar till stöd beviljas högst till följande belopp: Produktion av färskvaror Lagertyp...euro/m 3 Maskinellt kylda lager... 14,2 Övriga lager... 8,8 Kontraktsproduktion för industrin Lagertyp...euro/m 3 Maskinellt kylda lager... 12,3 Övriga lager... 7,2 Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som konstateras ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna. Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd. Nordligt stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan betalas till ett belopp av högst 0,90 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet. 28 Stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp Lagringsstödet för skogsbär och skogssvamp fastställs utgående från den mängd skogsbär och skogssvamp som finns lagrade den 30 juni 2007. Stöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före 2007. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade. Stöd beviljas till högst följande belopp per kilo färskvikt: Lagrad produkt cent/kg Hjortron... 34 Övriga skogsbär... 10 Skogssvamp... 42 5 kap. Särskilda bestämmelser 29 Register För att stöd skall betalas förutsätts att 1) den som söker stöd för växtproduktion, stöd för växthusproduktion eller stöd för lagring av trädgårdsprodukter är registrerad i växtskyddsregistret enligt 4 i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996) vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det, 2) den som ansöker om stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 i mervärdesskattelagen (1501/1993), 3) nötkreaturen är märkta och registrerade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006), 4) den som ansöker om stöd för tackor och hongetter är registrerad i det får- och getre-
Nr 32 111 gister som avses i 4 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005) och att de får och getter för vilka stöd har sökts har märkts i enlighet med 8 i nämnda förordning, och att 5) den som ansöker om stöd för svin är registrerad i det svinregister som avses i 4 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001). 6 kap. Ikraftträdande 30 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 24 januari 2007. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 18 januari 2007 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Esa Hiiva
112 Nr 32 Bilaga 1 REGIONINDELNINGEN FÖR NORDLIGT STÖD Region C1 Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vilppula, Vörå- Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark. Region C2 Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre kommun, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Saarijärvi, Sastmola, i Seinäjoki stad före detta Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska och Äänekoski. Region C2 norra Eno, Ilomants, i Joensuu stad före detta Kiihtelysvaara kommun och före detta Tuupovaara kommun, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala och Valtimo samt i Korsholms kommun Björköby och Replot och i Vörå- Maxmo kommun områdena utanför fastlandet. Region C3 P1 Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser. P2 Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii. P3 Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå. P4 Kuusamo och Posio. Region C4 P4 Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5. P5 Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.
Nr 32 113 Skärgården i region C1 och C2 De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet: Region C1 Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Varkaus och Vilppula. Region C2 Hirvensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.
114 Nr 32 Bilaga 2 BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122) djurenheter (de)/ hektar (ha)/ ton (t) stödbelopp (miljoner euro) Mjölk 1 776 765 t 225,22 Nötkreatur Tackor och hongetter 167 274 de 5 886 de 91,17 3,50 Svin och fjäderfä 139 200 de Hästar 6 000 de 2,52 Sockerbeta 3 750 ha 1,34 Stärkelsepotatis Spannmål och andra jordbruksgrödor 6 580 ha 557 700 ha 1,24 15,14 Växthusproduktion 202,9 ha Frilandsgrönsaker och äpplen 2 095 ha 0,90 Lagerstöd 2,86 Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 846 812 ha 27,87 Stöd till unga odlare 16,66
Nr 32 115 Bilaga 3 REGIONALA BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122) djurenheter/hektar/ton Mjölk C1 517 525 C2 952 108 C2p 107 597 C3 175 126 C4 24 409 Nötkreatur 52 984 87 412 9 928 15 264 1 686 Tackor och hongetter Svin och fjäderfä 2 027 87 400 2 116 45 300 540 2 950 827 3 505 376 45 Hästar 2 400 2 800 340 390 70 Sockerbeta Stärkelsepotatis 3 230 4 490 520 2 090 - - - - - - Spannmål och andra jordbruksgrödor Växthusproduktion 286 780 143 237 500 49 20 720 3,7 12 600 6,3 100 1,2 Frilandsgrönsaker och äpplen 1 290 683 52 68 2 Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 239 322 405 546 60 868 121 464 19 612 stödbelopp, miljoner euro C1 C2 C2p C3 C4 Mjölk 58,94 110,25 14,38 35,15 6,50 Nötkreatur Tackor och hongetter 26,16 0,94 44,52 1,00 5,84 0,29 12,92 0,79 1,74 0,47 Svin och fjäderfä 37,87 20,03 1,54 1,86 0,03 Hästar 1,01 1,18 0,14 0,16 0,03 Sockerbeta 1,14 0,20 - - - Stärkelsepotatis 0,80 0,45 Spannmål och andra jordbruksgrödor 4,07 9,43 0,75 0,88 0,01 Frilandsgrönsaker och äpplen 0,54 0,31 0,02 0,03 - Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter - 14,55 2,18 8,44 2,68
116 Nr 32 Bilaga 4 OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER Djurenhet = de de Dikor... 1 Dikokvigor, över 2 år... 1 Dikokvigor 8 mån. 2 år... 0,6 Tjurar, över 2 år... 1 Tjurar, 6 mån. 2 år... 0,6 Tackor... 0,15 Hongetter... 0,48 Suggor, galtar... 0,7 Hönor (inklusive moderhönor)... 0,013 Broilrar... 0,0053 Moderdjur av broiler... 0,025 Moderdjur av gås, anka och kalkon... 0,026 Moderdjur av and och fasan, hägnade... 0,013 Hästar - avelsston (hästar och ponnyer)... 1 - finska hästar, minst 1 år... 0,85-1-3 år gamla övriga hästar och ponnyer... 0,6 BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER 13 slaktade slaktsvin...1 de 13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur...1 de 223 slaktade kalkoner...1 de 325 slaktade gäss...1 de 585 slaktade ankor...1 de 1 375 slaktade hägnade änder...1 de 1 375 slaktade hägnade fasaner...1 de
117 Nr 33 Statsrådets förordning om nationellt stöd för potatisproduktion 2007 Given i Helsingfors den 18 januari 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 2 mom., 7 1 mom. samt 9 3 mom. lagen den 28 december 2001 (1559/2001) om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen, av dem 9 3 mom. sådant det lyder i lag 1446/2006, som följer: 1 Tillämpningsområde Som annat stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen enligt 6 4 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) betalas till jordbruksoch trädgårdsproducenterna för 2007 arealbaserat nationellt stöd för potatisproduktion till ett belopp av högst 7,2 miljoner euro så som bestäms i denna förordning. Av det anslag som anvisats för nationellt stöd för potatisproduktion kan högst 4 procent beviljas olika forskningsinstitut och utvecklingsorganisationer i potatisbranschen för undersökningar och utredningar som gäller potatisproduktion, marknad och marknadsföring. 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) certifikatutstäde utsädespotatis som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsädespotatis (nr 112/2000), vilken har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa av jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1010/2000), eller utsädespotatis som har importerats från Europeiska unionens område och där klassificerats officiellt samt godkänts i sundhetskontrollen och i fråga om vilket odlaren kan uppvisa ett garantibevisväxtpass från utsädets ursprungsland, 2) matpotatis potatis som odlas för att som sådan användas som livsmedel, även tidig potatis som inte odlas under täckmaterial, 3) tidig potatis som odlas under täckmaterial tidig potatis som odlas under flyttbart täckmaterial på friland, 4) industrimatpotatis potatis som produceras som kontraktsproduktion för livsmedelsindustrin, dock inte stärkelsepotatis, 5) egen fröförökning på lägenheten potatis som produceras av certifikatutsäde som skaffats till lägenheten för produktion av matpotatis, industrimatpotatis eller tidig potatis under täckmaterial 2008, 6) fröförökning av stärkelsepotatis potatis som produceras av certifikatutsäde som skaffats till lägenheten för produktion av stärkelsepotatis 2008, 7) stödberättigad potatis produktion av potatis som avses i 1 6 punkten, 8) stärkelsepotatis industripotatis som odlas för att användas som råvara för potatisstärkelse, 9) annan potatis potatis som satts med
118 Nr 33 utsädespotatis som inte kan beviljas stöd, potatis som används för lägenhetens eget bruk eller som foder och utsädespotatis som odlats för dessa ändamål för produktion år 2008, och med 10) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk. 3 Fastställande av stöd för potatisproduktion Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar. Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under vegetationsperioden. Nationellt stöd för potatisproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland. 4 Odling som berättigar till stöd Beviljandet av stöd förutsätter att 1) stödberättigad potatis odlas för marknadsföring eller fröförökning, 2) odlingsarealen med stödberättigad potatis är över två hektar, i fråga om tidig potatis att tidig potatis odlas under täckmaterial på en areal över en hektar eller i fråga om fröförökning av stärkelsepotatis att stärkelsepotatis odlas på en areal över en halv hektar, samt att 3) det vid potatissättningen har använts certifikatutsäde eller utsäde som har uppförökats därav högst en gång på den egna lägenheten. Om odlingsarealen enligt 1 mom. 2 punkten överskrids, kan stöd betalas för lägenhetens hela stödberättigade potatisodlingsareal. I fråga om fröförökning av stärkelsepotatis kan den stödberättigade odlingsarealen utan särskild utredning utgöra högst 15 procent av kontraktsarealen med stärkelsepotatis. På basis av en särskild skriftlig utredning kan en utvidgning av produktionen eller en fröproduktionsring beaktas. 5 Stödets storlek Stöd för potatisproduktion beviljas högst till ett belopp av 303 euro per hektar. För en odlingsareal för vilken odlaren har ett odlingskontrakt om marknadsföring av potatisproduktionen enligt 6 beviljas stöd till ett belopp som är 118 euro högre per hektar. På ett produktionsområde som avses i 1 lagen om kraven i fråga om potatisodling inom produktionsområdet för högklassig utsädespotatis (574/2002) beviljas för den produktion som avses i 2 2 6 punkterna kompletterande stöd till ett belopp som är högst 48 euro per hektar eller för en odlingsareal för vilken odlaren har ett odlingskontrakt om marknadsföring av potatisproduktionen enligt 6 ett belopp som är högst 67 euro per hektar. Stödet sänks om det stödbelopp som beräknas på basis av de godtagbara ansökningarna överskrider maximibeloppet enligt 1 1 mom., minskat med den post som avses i 1 2 mom. 6 Odlingskontrakt för potatis Förhöjt stöd enligt 5 2 och 3 mom. kan beviljas om ett skriftligt odlingskontrakt om potatisproduktionen har ingåtts med stöd av vilket skörden från hela kontraktsarealen levereras till den avtalspart som är köpare, samt 1) åtminstone en mängd som beräknas utgående från en hektarskörd om 20 000 kilogram levereras till den avtalspart som är köpare, eller 2) åtminstone en mängd som beräknas utgående från en hektarskörd om 10 000 kilogram levereras till den avtalspart som är köpare, då det gäller tidig potatis som odlas under täckmaterial. I de fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten beviljas förhöjt stöd dock endast för den areal som, beräknad enligt den skördenivå som anges i nämnda punkter, behövs för produktion av den överenskomna mängden.