Skolskjutsregler i Tranemo kommun



Relevanta dokument
REGLER. Skolskjutsregler

ÄLVDALENS KOMMUN Barn- och utbildningsavdelningen Box 100, ÄLVDALEN Tel Fax

( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen , samt i Utbildningsnämnden

Skolskjuts anordnas endast till den skola eller den förskoleklass som kommunen anvisat.

RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA

Skolskjutsreglemente för Älvkarleby kommuns elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Tillämpningsföreskrifter till skolskjutsregler 620:5. Fastställda av Grundskolenämnden Gäller från

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente. Reglemente. Barn och utbildning. Tills vidare. Barn- och utbildningschefen. Dokumenttyp

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Skolskjutsregler för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Götene kommun

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun

STRÖMSTADS KOMMUN. Skolskjutsreglemente

Revidering av riktlinjer för skolskjuts 2019 pga ändrad olycksfallsförsäkring - förslag

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTS OCH ANDRA ELEVRESOR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, GYMNASIESKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden

Skolskjutsreglemente

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Riktlinjer och regler för skolskjutsverksamheten. Motala kommun

Regler. Skolskjutsregler. Bildningsnämnden, skolskjutsregler för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. FASTSTÄLLD: VERSION:

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

REGLER FÖR SKOLSKJUTS ORUST KOMMUN

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten i Götene kommun.

Skolskjutsreglemente för Ånge kommun

Regler för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler. Nynäshamns Kommun

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut ,

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige

Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun

Skolskjutsreglemente för grundskola och grundsärskola samt bilaga med kommunens lokala beslut Reviderad version gällande från ht 2011

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan

Antaget av skolnämnden

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Rutiner för skolskjuts Stenungsunds kommun

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut , 53

SKOLSKJUTS I ÖDESHÖGS KOMMUN. SAMMANFATTNING Gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola, från och med

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

Antagen av barn- och utbildningsnämnden , 77, reviderad samt ny författning antagen av kommunfullmäktige , 85

Reglemente för skolskjuts och andra elevresor. Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsreglemente för grundskolan samt regelverk för elevresor, gymnasieskolan.

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING. Riktlinjerna är beslutade av Kommunstyrelsens bildningsutskott Bu 14/2019

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i utbildningsnämnden Reviderad

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Gäller från och med höstterminen Antaget av Kommunfullmäktige , 125

Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Angered godkänner föreliggande förslag till riktlinjer för skolskjutsar i Angered.

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

SKOLSKJUTS INFORMATION OM SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN

Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013.

Datum. Begreppet skolbarnsomsorg har bytts ut mot fritidshem eller fritidsklubb.

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN I

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola och gymnasiet

Kommunens författningssamling

Skolskjutsregler. För- och grundskolenämnden. Dokumentnamn Skolskjutsregler för- och grundskolenämnden. Fastställd Nämndsbeslut

Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN

Huvudregel. Tillägg till huvudregel. Kompletterande regler. Force majeure. Beslut och besvär

Skolskjutsreglemente för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslutat av bildningsnämnden SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Skolskjutsregler Robertsfors kommun

Skolskjutsreglemente Avseende elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Regler för skolskjuts

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Riktlinjer och regler för skolskjuts. Motala kommun

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

Reglemente för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Antagen av nämnd , 51 UTBILDNINGSKONTORET Dnr Handläggare Eric Berg 1 (7)

Regler för skolskjuts

REGLEMENTE. Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun UN/2017:123 KS/2018:316

RIKTLINJER FÖR ANORDNANDE AV SKOLSKJUTSAR FÄRGELANDA KOMMUN

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun

Skolskjutsreglemente

Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun

DNR BUN R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN. Riktlinjer för skolskjuts

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Reglemente för betalda elevtransporter. i Härnösands kommun. Antagen i barn- och skolnämnden Fastställd i kommunfullmäktige

Regler för skolskjuts

Skolskjutsreglemente

Transkript:

Tranemo kommun 96-08-29 (Rev bn 01-04-19 59) (Rev 03-02-04; aktualisering av text) (Rev bn 03-08-28) (Rev ks 12-11-05) Skolskjutsregler i Tranemo kommun Huvudregel: Skolskjuts anordnas endast till den skola som kommunen anvisat. Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut för respektive årskurs. Skolskjuts anordnas för elever i förskoleklass med en skolväg som överstiger årskurserna 1-2 med en skolväg som överstiger årskurserna 3-6 med en skolväg som överstiger årskurserna 7-9 med en skolväg som överstiger 2 km 2 km 3 km 3 km Skolskjutshållplatsen förläggs så att hållplatsavståndet för elever i förskoleklass ej överstiger 2 km årskurserna 1-2 ej överstiger 2 km årskurserna 3-6 ej överstiger 3 km årskurserna 7-9 ej överstiger 3 km Kommunstyrelsen kan besluta att elever boende i ett sammanhållet bostadsområde skall behandlas lika vad gäller rätten till skolskjuts. Gångavstånd respektive hållplatsavstånd kan därvid för de längst bort boende överstiga ovan angivna avstånd. Föräldrarna har ansvaret för eleven på dennes väg från hemmet till skolan eller skolskjutshållplatsen. Maximal väntetid per vecka (exklusive 10 min före och 10 min efter skoldagens slut) Före skoldagen Efter skoldagen Förskoleklass 100 min 100 min Skolår 1-6 100 min 100 min Skolår 7-9 100 min 120 min I vissa fall kan väntetiden överstiga ovanstående antal min före eller efter skoldagen, men den totala väntetiden per vecka skall ej överskridas. 1

Tillägg till huvudregel Skolskjuts kan beviljas om sådan behövs med hänsyn till trafikförhållandena, funktionshinder hos elev eller någon annan särskild omständighet. Behov av skolskjuts vid fysiska handikapp/funktionshinder skall styrkas med läkarintyg. Vid kortvariga funktionshinder krävs också läkarintyg. Den kollektiva skolförsäkringen täcker upp kostnaden för taxiresor eller skolskjuts till och från skolan vid olycksfall under skoltid och fritid med viss beloppsbegränsning. Kompletterande regler Till dessa skolskjutsregler fogas tillämpningsföreskrifter vari kompletterande regler och förtydliganden införs. Force majeure Om föraren till skolskjutsfordon bedömer att transporten, på grund av väderlek, vägens skick med mera ej kan utföras på trafiksäkert sätt inställes denna. Ersättningsskjuts anordnas ej. 2

TILLÄMPNINGFÖRESKRIFTER Definitioner Med skoldagens början respektive slut avses den tidpunkt då lektionerna normalt börjar respektive slutar. Inom skoldagen kan så kallade håltimmar förekomma främst på högstadiet. Dessa kan även påbörja eller avsluta skoldagen. Med skolväg avses den kortaste användbara vägen från hemmet till den skola som eleven anvisats för sin skolgång. Med hemmet avses normalt den (bostadsfastighet) där eleven är folkbokförd. Vid jordbruksfastighet avses ett avgränsat tomtområde kring bostadshuset. Med skolskjutshållplats avses den på och avstigningsplats som bestämts av skolskjutsansvarig. Med hållplatsavstånd avses den kortast användbara vägen från hemmet till skolskjutshållplatsen. Med sammanhängande bostadsområde avses ett område som i något avseende är avgränsat t.ex. genom avgränsning med parkstråk, skog mot annan närliggande bebyggelse eller genom att all tillfart till området sker från samma punkt. Med förälder likställs även vårdnadshavare eller annan person vartill föräldern tillfälligtvis överlåtit ansvaret för barnet. Med kortvariga funktionshinder avses skada till följd av olycksfall som beräknas vara en begränsad tid. 3

Regeltillämpning Huvudregel Val av skola Elev har endast rätt till skolskjuts då skolgången fullgörs vid den skola som kommunen anvisat. Väljer eleven annan kommunal skola eller friskola inom kommunen ska skolskjuts anordnas om det kan göras utan organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Enligt skollagen (2010:800) har elev som blivit placerad på en skola rätt till att gå kvar på skolan även om eleven flyttar, men detta innebär ingen rätt till skolskjuts. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även ordna skolskjuts i dessa fall. Val av förskoleklass, enskild förskola/fritidshem eller enskild pedagogisk omsorg Om föräldrarna valt att få sitt barns skolbarnsomsorg förlagd till privat verksamhet, har eleven ej rätt till skolskjuts mellan det privata alternativet och skolan eller förskoleklass. I de fall det kan ske utan organisatioriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Placering inom kommunal pedagogisk omsorg Skolskjuts till /från kommunal dagbarnvårdare anordnas om placering hos dagbarnvårdare har gjorts med hänsyn till skolplacering. Skolskjuts för elever med fritidshemsplacering Elev har ej rätt till skolskjuts mellan bostad och fritidshem. Om elev av kommunen anvisats fritidshem där avståndet från skolan eller andra omständigheter gör att skolskjuts ska anordnas ska kommunen anordna skolskjuts mellan fritidshemmet och skolan. Elever med skiftande adresser Skolskjuts anordnas utifrån den adress där eleven är folkbokförd samt vid växelvis boende från båda adresserna om det är inom Tranemo kommun och avståndsregler och andra förutsättningar enligt skolskjutsreglementet är uppfyllda. Med växelvis boende menas att eleven i princip bor lika mycket hos vardera föräldern. Avståndsmätning Eleven anses vara hemma tills han/hon lämnar hemmets tomt samt anses kommit till skolan då skoltomten beträds, varför skolvägens längd mäts som den kortaste vägen från utgång på bostadstomten till ingång på skoltomten. Hållplatsavståndet mäts från utgång på bostadstomten till anvisad skolskjutshållplats. Skolskjutshållplats Skolskjutshållplats kan vara ordinarie hållplats för linjetrafik eller annan plats som bedöms lämplig av skolskjutsansvarig. Skolskjutshållplats ska besiktigas minst en gång och vid förändringar eller vid behov ska ny besiktning göras. Det kan förekomma att på- och avstigningsplats ej är densamma. 4

Skolskjuts i mån av plats I mån av plats i skolskjutsen kan elev som inte är skolskjutsberättigad få åka med. Skolskjutsansvarig bestämmer från fall till fall när detta kan ske. Restriktivitet bör gälla med tanke på likställighetsprincipen. Skolskjutshållplatsens förläggning Skolskjutsansvarig bestämmer skolskjutshållplatsens läge med utgångspunkt från en trafiksäkerhetsbedömning, vilken innefattar såväl på- och avstigande elever som övriga trafikanter. Bedömningen ska även omfatta hållplatsens lämplighet vid t.ex. snö och halka. Skolskjutsansvarig bör också bedöma körtidens påverkan vid bestämmande av hållplats, så att denna inte utökas genom förläggning av hållplatser tätt intill varandra, av hänsyn till eleverna med de längsta restiderna. Detta innebär att eleverna inte utan särskilda skäl hämtas vid hemmet. Föräldrarnas ansvar Föräldrarna ansvarar för att elev kommer i tid till morgonskjutsen till skolan. Om elev missat skolskjutsen har föräldrarna ansvaret för att eleven kommer till skolan. Efter skolan skall kommunen anses aktivt ha överlämnat ansvaret till föräldrarna när elev går från skola eller när elev stiger av skolskjuts. Kommunens ansvar Föräldrarna skall på morgonen anses aktivt ha överlämnat ansvaret till kommunen när elev stiger på skolskjuts eller när elev kommer till skola. Tillägg till huvudregel Trafiksäkerhetsbedömning-allmänt Trafiksäkerhetsbedömningar bör omprövas minst årligen eller oftare om omständigheterna det kräver. Trafiksäkerhetsbedömning- vinterskjuts Elev kan ges rätt till skolskjuts under vintern om trafiksäkerheten nedsätts avsevärt t.ex. genom att vägbredden minskar på grund av oplogade vägrenar eller att sikten för fordon nedsätts av mörker på en krokig eller backig väg. Kyla, blåst eller mörk skog ligger ej till grund för trafiksäkerhetsbedömningen vid beviljande av vinterskjuts. Tiden för vinterskjuts kan fastställas som en viss period av året, t.ex. 1 november-15 februari men kan också bedömas med hänsyn till förhållandena det enskilda året. Medicinska skäl Läkarintyg skall styrka behovet av skolskjuts, varefter skolskjutsansvarig beslutar, på vilket sätt skjutsen skall utföras. Omprövning ska ske minst årligen. 5

Kortvariga funktionshinder-försäkringsärenden Till kortvariga funktionshinder räknas arm och benbrott med gipsning, vrickningar, stukningar och dyl som uppkommit genom olycka. Vid kortvariga funktionshinder, krävs läkarintyg för att få skolskjuts. Föräldern skall ta kontakt med skolskjutsansvarig för att få taxiresorna till och från skolan betalade av försäkringsbolaget. Andra kortvariga funktionshinder Vid återkommande skada (som ej kan hänföras till olycksfall eller ersätts med försäkring) med tillfälliga behov av skolskjuts kan denna ordnas av skolskjutsansvarig efter läkarintyg- se ovan under medicinska skäl. Annan särskild omständighet Annan särskild omständighet kan vara en kombination av orsaker som var för sig inte är tillräckligt skäl för rätt till skolskjuts. Omprövning ska ske minst årligen. Kompletterande regler Skoltransportens körväg Skolskjutsen bör ej göra avvikelser från en direkt färdväg som ej motiveras av gällande skolskjutsregler. När utvikningar ( skaftkörningar ) görs bör dessa hållas så korta som är praktiskt möjligt för att inte körtiderna för andra elever skall förlängas mer än nödvändigt. Ev utvikningar bör beslutas för högst ett år i taget så att förändrade omständigheter tas med i bedömningen. Självskjuts Skolskjutsansvarig kan avtala med förälder att svara för elevs skolskjuts mot självskjutsersättning. Denna är, om inte annat avtalats, det belopp vilket kan utges som skattefri ersättning. Enskild väg Skolskjuts trafikerar enskild väg endast om denna är av godtagbar kvalité, så att normal hastighet och därmed rimliga körtider kan hållas utan risk för att skador på passagerare och skolskjutsfordon uppstår. Normal hastighet bör på de mindre vägarna uppgå till minst 30 km/h. Vägunderhåll av enskild väg Om vägunderhåll väsentligt eftersatts inställes skolskjuts, varvid ansvaret för skoltransporten övergår till föräldrarna. De åberopade bristerna skall förtecknas i beslutsunderlag. Inställd transport återupptas ej förrän bristerna genom förnyad besiktning konstaterats avhjälpta. 6

Periodisk indragning av skolskjuts Skoltransport kan inställas under en på förhand fastställd tidsperiod, t.ex. vintertid på grund av kända återkommande halkproblem eller vid nedsatt framkomlighet på grund av väg- eller byggnadsarbeten. Ersättning anordnas ej. Extra beställning av skolskjuts Beställning ska göras av behörig tjänsteman. Skolskjuts som beställs av förälder ersätts normalt ej av kommunen. Återlämnande av busskort Elev med busskort som inte längre är skolskjutsberättigad (byte av adress etc) skall omedelbart återlämna detta. Samråd Samråd bör ske såsom föreskrivs i trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (1988:17). Undervisning, ordning Lärandesektionen i Tranemo kommun ska tillse att trafiksäkerhetsverkets föreskrifter för skolskjutsning (1988:17)vad gäller undervisning och ordning tillämpas av skolan. Force majeure Skolskjutsansvarig bör komma överens med varje entreprenör om hur föräldrar och skola skall informeras i händelse av inställda skjutsar på grund av force majeure, vilka åtgärder som skall vidtas etc. 7

Tillämpningsföreskrifter-bilaga Skolskjutsningen regleras av många olika lagar, förordningar och föreskrifter. Nedan görs ett utdrag ur några av dessa bestämmelser och regler. Skollagen 2010:800 10 kap 32 Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27. I de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Förordning om skolskjutsning SFS 1970:340 2 Skolskjutsning ska med avseende på tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun skall den eller de nämnder som enligt 2 kap 2 andra stycket skollagen (2010:800) verka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Nämnden bestämmer efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren för varje skolskjuts färdväg och de platser där på och avstigning bör ske. Nämnden svarar för att elever undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning. Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning TSVFS 1988:17 med ändringar t o m 1988:21 1. Tidsplaner och färdvägar 1.1I tidsplaner bör anges tidigaste avgång från vissa hållplatser. Körtiden ska beräknas så att föraren kan följa de bestämmelser som gäller för trafiken och vidta behövliga trafiksäkerhetsåtgärder. Vidare ska beaktas de ändringar i siktförhållanden och väglag som kan uppkomma. 1.2Färdväg för skolskjuts bör inte läggas över skolgård. Om färdvägen läggs över en skolgård bör den avskiljas från de områden där eleverna uppehåller sig. Backning på skolgård och område i direkt anslutning till skolan bör förbjudas. 2. Hållplatser 2.1 Vid skola bör hållplats för skolskjuts läggas i direkt anslutning till skolområdet och måste eleverna korsa väg med livlig fordonstrafik, bör det 8

eftersträvas att en gångtunnel, gångbro eller signalreglerat övergångställe anläggs. 2.2 Om på eller avstigning skall ske vid livligt trafikerad väg bör särskilt anordnad hållplats användas eller särskild hållplats för skolskjutsning anordnas. 3. Samråd Samråd enligt 2 2 st förordningen (1970:340) om skolskjutsning bör ske i god tid före varje läsårs början. Skolstyrelsen bör också samråda med dem som kommer att svara för skolskjutsningen, föräldraföreningar, trafiksäkerhetsnämnd, eller motsvarande representanter för skjutsförarna. Berör skolskjuts mer än en kommun bör samråd ske mellan skolstyrelsen i berörda kommuner. 4. Undervisning ordning 4.1Vid läsårets början bör hållas särskild genomgång med de elever som färdas till och från skolan med skolskjuts. Genomgången bör omfatta trafiksäkerhetsoch ordningsregler vid hållplats, vid på och avstigning, under färden samt vid förflyttning till och från fordonet. Vidare bör lämnas råd och anvisningar om åtgärder och uppträdande i samband med eventuell olycka. 4.2 Lärare, skolvärd eller vaktmästare bör svara för ordning vid på- och avstigning vid skolan. 9