Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd. Coahkkingirji 6/2018

Relevanta dokument
sami parlamentaralas r<3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd styrelsen Telefon-/videoeoahkkin ; kl

SémiParlamentéra1a Räddi Öujuha mearrédussii Aééis 30/2017 ja Äåéis 35/2018 ja evttoha Öuovvovaå

Sc3mi parlamentaralas råddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd. styrelsen. Coahkkingirji 8/2018. Protokoll 8/2018. Giron/Kiruna

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget.

AAMHTESELÄSTOE. Lissie-pleenume Saadteskenjuanesne 22:b suehpeden asken Rihpestimmie. 15 Lihtsegh gåhtjodh lissie

Samediggi S3.medigge Saemiedigkie Sametinget

Sc3mi parlamentc3ralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:2. Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Giron/Kiruna

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd. Coahkkingirji 9/2018 Protokoll 9/2018

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeai vemearri Sammanträdesdatum. Skajdde, Gåbddesavvun/Bredsel

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Staare/Östersund

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivvit Sammanträdesdatum. Saadteskenjuana/Saxnäs

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Ruoºa-Norgga Boazoguohtunkommiªuvdna 1997 Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år Evttohus Betänkande

- Saemiedigkien pleenume Staaresne goevten 7-9 b. 2018

SÁMIRÁĐI ČOAHKKIN 1/18 BEAVDEGIRJI SAMERÅDETS MØTE 1/18 PROTOKOLL Staare/Östersund

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Låt alla blommor blomma från generation till generation

RP 287/2018 rd. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 mars 2019.

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

100 Arbetsordning för Sametingets styrelse och närrmder - revidering bilaga

Sveriges överenskommelser med främmande makter

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning

LÄGESRAPPORT: De samiska språken i Sverige 2015

Sveriges internationella överenskommelser

Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Evaluering av samelovens språkregler

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Sámi parlamentáralaš ráđi dálkkádatpolitihkalaš strategiija Dohkkehuvvon Sámi parlamentáralaš ráđis

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

OllesBoazu guovlo-ovddideami raporta /75

ÅRSMÖTESPARLÖR Jahkečoahkkinparlöra. Sámediggi Sámedigge Sámiediggie Saemiedigkie

Jakt och fiske i samverkan

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

Jokkmokksdeklarationen

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa Malin Ek

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

Gulahalan 2 Kapitel 1 Fördjupning

Satnediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget

Delrapport 1: Personer med funksjonsnedsettelse med samisk bakgrunn

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt

Santediggi Santedigge Saemiedigkie Sametinget

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

EAMIÁLBMOGIID OLMMOŠVUOIGATVUOĐA JA FRIDDJAVUOĐA BIRRA, JAMES ANAYA.

Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket

SÖ 2005: 24 Nr 24 Avtal med Norge om avgiftssystem för färd med motorfordon på den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005

S -, di. ame ggt Sfuledigge Saemiedigkie

Vad lär ni eleverna? 2

Godkjente resolusjoner. Samenes 21. Konferanse. Tråantesne

Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

L a p p l a n d k r a f t v e r k i Sulitjelma

NORDISK SAMEKONVENTION

114 Föredragningslista och justerare. 115 Rapporter och information. bilaga

Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk samekonvention

Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting.

Norsk-svensk reinbeitekonvensjon

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

att uppdra till språknämnden bereda Giellagaldus framtida verksamhet.

Kære NordFo-medlem! Valget vil finde sted på ovennævnte konference torsdag den 18. maj Med venlig hilsen. På valstyrelsens vegne

RP 10/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 april 2018.

Såmediggi Såmedigge Samiediggie Saemiedigkie.

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor

Såmediggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie

Sämediggi Sämedigge Sämiediggie Saemiedigkie

Wireless Reading Systems Holding ASA ORDINÆR GENERALFORSAMLING 30. JUNI 2004

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

Underhållsansvaret för statens renskötselanläggningar

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

Styrelsens redovisning till plenum i Östersund/Staare. Perioden 29/ /12-17.

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass _1

Såmediggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen

KAPITEL 1 Speaker Speaker Anne:

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Transkript:

~ S1\ MI PARL1\ MENT1\ RALJ\S RADDI.-'( )-- s,\~1i l' AR Ll :\ ~ I ENT1\l \Y C'OlJNCl l. Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd styrelsen Coahkkingirji 6/2018 Protokoll 6/2018 Telefon-/videoeoahkkin 2018-05-31; kl 08.00-08.30 Dohkkehuvvon e-poasta bokte 2018-06-07 ja 2018-06-28, assis 40/2018/ Godkänd via e-post 2018-06-07 och 2018-06-28, sak 40/2018

Åigi/Tid: 2018-05-31; kl 08.00-08.30, Norgga/Ruota aigi I Norsk/Svensk tid Baiki I Plats: Telefon/video Asselistu: SPR s 34/2018 Gohceuma ja asselisttu dohkkeheapmi SPR s 35/2018 Davviriikkalas samekonvenfovdna - proseassa ja cuovvuleapmi SPR s 36/2018 cuovvovas eoahkkin Föredragningslista: SPR s 34/2018 Godkännande av kallelse och föredragninglista SPR s 35/2018 Nordisk samekonvention- process och genomforande SPR s 36/2018 Nästa möte Sajis I Närvarande: Per-Olof Nutti, presideanta/president Aili Keskitalo; sadjasas presideanta/visepresident Tiina Sanila-Aikio, sadjasas presideanta/visepresident Håkan Jonsson, airras/styremedlem Ronny Wilhelmsen, airras/styremedlem, ii lean sajis. Ii oktage varrelahttu/ej närvarande. Ingen ersättare Tuomas Aslak Juuso, airras/styremedlem, I ii lean sajis. Ii oktage varrelahttu/ej närvarande. Ingen ersättare Halddahusas/ Administrationen: Siri Persson, SD-Ruotas/SD-N orge Kirsten Anne Guttorm, SD-Norggas/SD-Norge, eoahkkingirjji calli/m0tesekretcer Hege Fjellheim, SD-Norggas/SD-Norge Torvald F alck, SD-N orggas/sd-n orge Kalle Varis SD-Suopma/SD-Finland John E Utsi, dulka/tolk Coahk.kingirjii calli: Siri Persson 2 ( 9)

SPR s 29/2018: Gohccuma ja asselisttu dohkkeheapmi /Godkännande av kallelse och föredragningslista Assebåhpirat - Gohceun ja asselistu 2018-05-29, dnr 1.6.1-2018-7 Mearradus ahte dohkkehit gohceuma ja asselisttu Dokument - Kallelse och föredragningslista 2018-05-31, dnr 1.6.1-2018-7 Beslut att godkänna kallelsen och föredragningslistan. Coahkkingirjii calli: Siri Persson 3 ( 9)

SPR s 35/2018: Davviriikkalas samekonvensuvdna - proseassa ja cuovvuleapmi /Nordisk samekonvention - process och genomförande Assebahpirat - Davviriikkalas samekonven5uvnna evttohus 2017-x - Parlamentarihkkarkonferansa 2017-02-07 Tråantes - SPR assi 17/2017, 2017-04-20 - Ollessami konferånsa davviriikkalas samekonven5uvnna birra 2017-08-31 Staares - SPR assi 2212017, 2017-11-01 - SPR assi 3012017, 2017-12-07 SPR-S dagai juovlamanu 7. b. 2017 foovvovas mearradusa: Davviriikkalas samekonvensuvdna lea deatalas Davviriikkaide ja sami albmogii. Dat lazasii ovttalagan rievttålas ja politihalas ovdaneami dan golmma davviriikka sapmelaceaide ja ståhtaid gaskasas beaktilis ja buori ovttasbargui sihkkarastin ja ovddideami dihtii sami kultuvrra, giela, ealåhusaid ja servodateallima. Sami parlamentaralas raddåi lea deatalas olahit dakkar konven8uvnna mas lea govda fagalas ja porlitihkalas doarjja. Go davviriikkalas samekonven8uvnna siehtadallanproseassa ii leat leamas rabas, de dat lea saddan midjiide hastalussan ipmirdit ja vuoddudit muhtun mearradusaid satnadeami. Dånne lea Samediggi eadahan rabas diehtojuohkinfoahkkimiid ja ozfon dahkkojuvvot sorjjasmeahttun assedovdiarvvostallamiid ja ozfon ravvagiid Olmmosvuoigatvuodaid nationala asahusas Norggas. Sin cealkamusat cajehit ahte darbba8uvvo dahkat muhtun muddemiid. Sami parlamentaralas raddi haliida oazzut dahkkojuvvot moadde muhto dattege midjiide deatalas rievdasa konven8uvdnateakstaevttohusas. Danne bivdit ahte ståhtat cajehit dåhtu eadahit guovdilaston ja foavddusdidolas cuovvuleami samedikkiiguin dainna aigumusain ahte miehtat daidda hastalusaide maid Sami parlamentaralas raddi oaidna siehtadallanevttohusa oktavuodas. Dain oktavuodain mat Samedikkis leat leamas departemeanttaiguin ja sin politihkals jodihangottiiguin, lea Samediggåi didihuvvon ahte sii haliidit konkrehta rievdadusevttohusaid ovdalgo sii såhttet arvvostallat lea go vuoddu rahpat siehtadallamiid rievdademiid varas. SPR lea mearradusastis cealkan ahte sii dåhttot moadde, muhto dattetge deatalas rievdadusa. Danne ferte dahkat eavga vuoruhemiid das gude rievdadusaid ferte dahkat, maiddåi dan darbbu vuodul ahte ii galgga hastalit ståhtaid ovddidit mår)ga vuostevttohusa eara artihkkaliidda. Ferte muittuhit ahte sohppojuvvon evttohus ii ovddas beliid ålgooaiviliid ja ahte danne fertejit leat muhtun mearradusat ja satnadeami maid mii savsaseimmet earalaganin. Dasa lassin ahte fidnesii moadde muhto deatalas rievdadusa, de åigot samedikkit mearradusain dahje diedihanjulggastusain davviriikkalas samekonven8uvdnii aiddostahttit dan mo sii dulkojit ja ipmirdit konvensuvnna guovddas mearradussan. Cujuhuvvo sierra notåhtii mas evttohuvvo dakkar oktiiordnejuvvon jienastancilgehus/julggasteapmi samedikkiid bealis. Suoma, Norgga ja Ruota Samedikkit leat, SPR ramma siskkobealde, giedahallan gudiid artihkkaliid galgat joatkit siehtadallat. Coahkkingirjii calli: Siri Persson 4 ( 9)

SPR s 35/2018: Davviriikkalas samekonvensuvdna - proseassa ja cuovvuleapmi - joatkka/ Nordisk samekonvention -process och genomförande- forts. Mearradus ahte evttohit foovvovas rievdadusaid davviriikkalas samekonven8uvnna evttohussii; 1. Ovdasatneteavstta 10. teakstaoassi samedikki jienastuslogu birra sihkkojuvvo. Cujuhuvvo assedovdiarvvostallamiidda mat buat gavnnahit ahte teaksta lea ipmirduvvon dan lcihkai ahte stcihta scihtta mearridit gude sapmelaccain lea vuoigatvuohta jienastit Samediggai ja ahte dakkar vuoigatvuohta scihtta addojuvvot earaide go sapmelaccaide. Dat gafaldat ahte geas lea vuoigatvuohta calihuvvot samedikkiid jienastuslohkui, lea aibbas cielgasit sapmelaceaide guoski assi mas ii scihte dohkkehit dakkar ovdasatneteavstta mii scihtta ipmirduvvot stcihta eisevcildegeavadin. 2. 4. artihkkala nubbi ladas sihkkojuvvo. cujuhuvvo assedovdiarvvostallamiidda mat cajehit ahte iesmearrideapmi ii scihte dusse definerejuvvot iesstivrejupmin ja konsultasuvdnan. Iesstivrejupmi ja konsulta8uvnnat, juksan dihtii friddja dihtui vuoddudeaddji ovdamiehtama leat guokte guovddas dimisuvnna iesmearridanvuoigatvuodas, muhto eai aidna vuogit mo dat vuoigatvuohta scihtta ovdanbuktojuvvot, nu mo maid boahta ovdan siehtadallanevttohusa Il logus. Dat boahta cielgaseappot ovdan go artihkkala nubbi ladas sihkkojuvvo. 3. 30. ja 31. artihkkalat lonuhuvvojit. 30. ja 31. artihkkaliid ferte geahceat oktavuodas. Bajimus njuolggadus dan avnnaslas radjcii mii scihtta dohkkehuvvot sisabahkkemiid oktavuodas luondduresurssaide, cuovvu evttohusa 31. artihkkalis, ja lagat njuolggadusat arvvostallama ja buhtadusa birra daid doaibmabijuid oktavuodas mat scihttet dohkkehuvvot, cuvvot 30. artihkkalis. Dat attasii buoret ja govddit ipmardusa das makkar gciibadusaid scihtta bidjat sisabahkkemiidda go dan guovtti artihkkala lonuhivccii. 4. 45. artihkal rievdaduvvo nu ahte konvensuvnna eretcealkinciigemearri lea guhkit go siehtadallanevttohusa 6 manu. Vaikke vel davviriikkalas konvensuvnnain ja siehtadusain dabcilaccat lea guda manu njuolggadus das goas eretcealkin boahta fapmui, de galga samekonvensuvdna guoskat cilbmogii, algocilbmogii ja minoritehtii dan golmma riikkas mat leat leamas mielde habmemin ja cadaheamen soahpamu8a. Danne lea veara ealmmustahttit ahte formcila sielbma stcihtaide cealkit eret soahpamusa lea alit go eara stcihtaidgaskasas soahpamu8aid oktavuodas. Coahkkingirjii calli: Siri Persson 5 ( 9)

SPR s 35/2018: Davviriikkalas samekonvensuvdna - proseassa ja cuovvuleapmi - joatkka/ Nordisk samekonvention -process och genomförande- forts. Dokument - Förslag till nordisk samekonvention 2017-x - Parlamentarikerkonferensen 2017-02-07 i Tråante - SPR s 17/2017, 2017-04-20 - Allsamisk seminarium om nordisk samekonvetion 2017-08-31 i Staare - SPR s 22/2017, 2017-11-01 - SPR s 30/2017, 2017-12-07 SPR:s styrelse beslutade den 7 december 2017 att En Nordisk samekonvensjon er viktig for de Nordiske land ene og det samiske folk. Det vil legge grunnlaget for en likeartet rettslig og politisk utvikling for samene i de tre nordiske land og for et effektivt og godt samarbeid mellom statene for sikring og utvikling av samisk kultur, språk, n<eringer og samfunnsliv. Samisk parlamentarisk råd er opptatt av å få i havn en konvensjon det er brei faglig og politisk st(l!tte for. Den lukkede forhandlingsprosessen for Nordisk samekonvensjon har vist seg å stille oss overfor utfordringer i å forstå og forankre betydningen av ordlyden i noen bestemmelser. Sametingene har derfor gjennomf(l!rt åpne orienteringsm(l!ter og fått utarbeidet uavhengige ekspertvurderinger samt mottatt råd fra Nasjonal institusjon for menneskerettigheter i Norge. lnnspillene fra disse viserat det er n(l!dvendig å foreta noen justeringer. Samisk parlamentarisk råd (l!nsker å få foretatt noen sv<ert få, men for oss likevel viktige endringer av forslaget til konvensjonstekst. Vi ber derfor om at statene viser vilje til en konsentrert og l(l!sningsorientert oppf(l!lging med sametingene med sikte på å im(l!tekomme de utfordringene Samisk parlamentarisk råd ser med forhandlingsforslaget. I kontakten med departementer og deres politiske ledelse i de ulike statene har sametingene fått tilbakemeldinger om at det (l!nskes konkrete forslag til endringer for at de kan vurdere om det er grunnlag for å åpne forhandlingene for endringer. SPR har i sitt vedtak sagt at en: «(l!nsker å få foretatt noen sv<ert få, men likevel viktige endringer». Det er derfor n(l!dvendig å foreta strenge prioriteringer av hvilke endringer som må foretas, dette også ut fra behovet for å ikke invitere til en rekke «motforslag fra statlig side på andre artikler. Det må minnes om at det framforhandlede forslaget ikke er uttrykk for partenes utgangsposisjoner og at det dermed vil måtte v<ere bestemmelser og formuleringer en skulle sett annerledes. I tillegg til at det kan oppnås noen sv<ert få, men viktige endringer vil sametingene ved et vedtak eller deklarasjon om samtykke til Nordisk samekonvensjon foreta presiseringer av sine tolkinger og forståelser av sentrale bestemmelser i konvensjonen. Det vises til eget notat med utkast til en slik samordnet stemmeforklaring/deklarasjon fra sametingene. Coahkkingirjii calli: Siri Persson 6 ( 9)

SPR s 35/2018: Davviriikkalas samekonvensuvdna - proseassa ja cuovvuleapmi - joatkka/ Nordisk samekonvention -process och genomförande- forts. Sametingen i Finland, Norge och Sverig, inom ramen för SPR, har beretts vilka artiklar som ska förhandlas vidare. Beslut att föreslå följande ändringar i förslaget till nordisk samekonvention; 1. Preambeln avsnitt 10. om sametingens röstlängd stryks. Det hänvisas till expertutlåtanden som alla konstaterar att texten förstås som att staten kan avgöra vilka samer som har rösträtt till Sametinget och att en sådan rätt kan tillerkännas även andra än samer. Frågan om vem som har rätt att upptas på Sametingets röstlängd är helt klart en samisk angelägenhet för vilken det inte kan accepteras en preambeltext som kan läsas som ett statligt förmyndarskap. 2. Artikel 4 andra stycket stryks. Det hänvisas till expertutlåtanden som påvisar att självbestämmande inte kan definieras till enbart självstyre och konsultationer. Självstyre och konsultationer för att uppnå ett på förhand fritt och informerat samtycke är centrala dimensioner i självbestämmanderätten, men är de inte de enda formerna denna rätt kan komma till uttryck genom, på sätt det också framgår av kapitel 2 i konventionsförslaget. Detta framkommer tydligare om andra stycket i artikeln stryks. 3. Artikel 30 och artikel 31 byter plats. Artikel 30 och artikel 31 måste läsas tillsammans. Den överordnade regeln om en materiell gräns för vad som kan tillåtas genom ingrepp i naturresurser följer av förslagets artikel 31 medan de närmare reglerna om bedömningar samt ersättning för ingrepp som kan tillåtas följer av artikel 30. En bättre och bredare förståelse över vad som kan tillåtas uppnås om ordningsföljden för dessa två artiklar ändras. 4. Artikel 45 ändras så att tiden för när en uppsägelse träder i kraft är längre än förhandlingsförslagets sex månader. Även om nordiska konventioner och avtal ofta har en sex månaders regel för när en uppsägelse träder i kraft gäller Samekonventionen ett folk, urfolk och minoritet i de tre staterna som aktivt har deltagit i utformningen och genomförande av konventionen. Därför är det av vikt att markera att den formella tröskeln för staterna att säga upp konventionen är högre än vid andra mellanstatliga konventioner. Coahldcingirjii calli: Siri Persson 7 ( 9)

.SPR s 36/2018: Cuovvovas coahkkin /Nästa möte.åssebahpirat - SPR s 30/2018, 2018-05-15 Mearradus ahte boahtte stivrafoahkkin dollojuvvo giessemanu 28 b. Gironis. Dokument - SPR s 30/2018, 2018-05-15 Beslut att nästa möte äger rum den 28 juni 2018 i Kiruna. Coahkkingirjii calli: Siri Persson 8 ( 9)

Vuollaicallit leat lohkan eoahkkinbeavdegirjji ja leat gavnnahan ahte eoahkkingirjai fievrriduvvon mearradusat leat nu mo Sami parlamentaralas radi stivra lea mearridan. Undertecknade har läst protokollet och funnit att de beslut som är inskrivna i protokollet är i överensstämmelse med Samisk parlamentarisk råds styrelsesbeslut. Sami parlamentaralas radi stivra/ Styrelsen för Samisk parlamentarisk råd ~~ Per-Olof Nutti Sami parlamentaralas radi presideanta CU-~ Aili Keskitalo sadjasaspresidea nta Tiina Sanila-Aikio sadjasaspresidea nta Coahldcingirjii calli: Siri Persson 9 ( 9)