Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Relevanta dokument
Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Korn, tidiga sorter. Sorter

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Höstvete. de når marknaden.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Korn, tidiga sorter. Sorter

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sortförsök i höstvete

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sortbeskrivning

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Sortförsök i höstvete

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

Nederbörd Brunnby

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter och odlingsteknik

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Havre. Sortbeskrivning

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårkorn

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Sorter ekologisk odling

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Ingelstorp Naturbruks gy.

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Sorter ekologisk odling

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

SORTVALSTABELLER 2004

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Två såtidpunkter i höstvete

Sortval i ekologisk odling 2010

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Transkript:

Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I hela området finns det idag sorter som med god marginal överträffar Kosacks avkastning, med bibehållen odlingssäkerhet. I D- och E-området är Lars och Olivin två odlingssäkra alternativ till kvarnvara medan Mars hal, Kris och Agaton är högavkastande foderveten, med goda odlingsegenskaper. I F-området är Olivin förstahandsval idag, med en kombination av hög avkastning och goda kvalitets- och odlingsegenskaper. För foderveteproduktion är Marshal, Kris och Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra. Hösten 2001 såddes 26 regionala höstvetesortförsök på 20 platser i det mellansvenska försöksområdet. Sådden skedde från den 14-30 september, med merparten i den senare delen av månaden. Etableringen var överlag bra och den gynnsamma hösten gjorde att alla försök utvecklades bra. Vintern var snäll och endast ett försök skadades så att det avslutades i förtid (uppfrysningsskador). I årets sammanställning nedan har ytterligare ett försök uteslutits pga att hela försöket svampbehandlades. Skördenivån var överlag hög med en medelskörd för mätaren Kosack på 7700 kg, med ett spann från drygt 6000 kg till 9600 kg och de högsta skördarna togs i D-, E- och T-län. I tabell 1 kan man utläsa att Marshal och Lars hade den högsta skörden i medeltal över hela området medan Bauxit, Redford, Gigg och Agami toppar medelavkastningen av de nya sorterna. Samtliga sorter, förutom Stava och Ritmo, hade en medelavkastning som översteg Kosacks. I obehandlade led hade Lars, Marshal och Olivin den högsta skörden av de dagsaktuella sorterna medan Redford, Gigg och Tommi hade högst skörd av de nya sorterna. Behandlingseffekterna 2002 för marknadssorterna framgår av diagram 1. Ur diagrammet kan man utläsa att Ebi, Olivin och Tarso svarat minst på svampbehandling (8-11 %), vilket kan vara ett uttryck för att dessa sorter hade en lägre mottaglighet för svampangrepp. Harnesk, Marshal och Ritmo hade den högsta meravkastningen (21-22 %) medan övriga sorter intog en mellanställning. Variationen i behandlingseffekt var dock stor inom området och mellan försöksplatser. Störst behandlingseffekt hade Örebro, Östergötlands slättbygd och Västsverige (13-25 % i medeltal) medan de östra delarna hade betydligt lägre bekämpningseffekter (<10 %). I tabell 2 redovisas avkastningen för aktuella marknadssorter uppdelat områdesvis och årsvis samt 5-årsmedeltal områdesvis. Ur tabellen kan man utläsa att Olivin har den klart högsta avkastningen i F-området med 10 % högre skörd än mätaren i medeltal och en stabil avkastning mellan åren. Av de övriga sorterna så överträffar Ballad mätaren, medan Kris och Lars har en avkastning i nivå med mätarens. Detta år visar dock Kris och Lars, tillsammans med de nyare sorterna Agaton, Harnesk och Marshal, att det finns en hög avkastningspotential om vintern inte är allt för tuff. I E-området är skillnaderna mellan sorterna mindre. Lars och Olivin har den högsta medelavkastningen, medan övriga sorter 5

Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2002. Obehandlat och behandlat. Sort Kosack kg/ha rel.tal Relativ skörd Obehandlat 7217 Relativ skörd Behandlat 8284 Relativ skörd Medeltal 7737 Marshal 109 116 113 Lars 110 108 109 Agaton 105 107 106 Kris 104 106 105 Harnesk 102 108 105 Olivin 108 103 105 Ebi 104 98 101 Ballad 101 101 Tarso 102 99 Ritmo 97 102 99 Stava 98 97 97 Bauxit 107 120 114 Redford 115 110 112 Sw 47040B Gigg 111 110 110 Agami 108 112 110 Gremlin 108 111 109 Kampa 109 108 109 Hybnos IIB 107 110 109 Korpral 107 108 107 Tommi 110 104 107 Bill 102 109 106 Cardos 107 104 106 Ceb 98178 (SSd) 103 107 105 Vintrie 104 104 104 Sw 46522 Virke 105 104 104 Pagode 104 103 104 Bristol 103 104 103 WW 00/40 (SSd) 104 102 103 Teje 98 104 101 Finess 99 102 101 har en avkastning i nivå med Kosacks. De nya sorterna har även här visat bra resultat och avkastningen ligger i nivå med de bästa marknadssorterna. I D-området är Kris, Lars och Olivin de högst avkastande marknadssorterna, men de nya sorterna Agaton och framförallt Marshal har i detta område visat mycket god avkastning och god odlingssäkerhet. 6

Diagram 1. Behandlingseffekt Höstvete 24 försök 2002 Behandling: Amistar + Forbel st. 47-55 Lars Marshal Olivin Agaton 8 1743 738 1286 Ebi Kris Tarso Harnesk Ballad Kosack Stava Ritmo 613 1275 840 1585 995 1067 963 1449 0 0 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 00 Skörd Obehandlat Behandlingseffekt (Kg) Tabell 2. Höstvete. Avkastning 2000-2002. Mätare: Kosack. Sort/Årtal Kosack kg/ha rel.tal D-området E-området F-området 2000 2001 2002 Medel 7950 8380 8380 1998-2002 8310 2000 2001 2002 Medel 5910 7010 7160 1998-2002 6810 2000 2001 2002 Medel 7550 Ballad 101 110 101 103 107 99 99 102 101 113 104 104 Ebi 98 105 106 101 112 102 98 101 102 94 102 97 Kris 102 114 112 106 107 107 105 102 99 109 101 Lars 99 102 112 105 114 103 105 106 106 91 111 101 Olivin 96 113 105 104 108 108 104 104 108 113 108 110 Ritmo 98 117 96 107 106 97 95 76 103 93 Stava 98 104 96 99 96 95 98 98 94 107 99 98 Tarso 98 108 99 98 101 101 99 95 94 103 97 Agaton 123 109 115 103 107 84 112 103 Harnesk 92 103 103 106 99 115 111 6360 7980 1998-2002 7180 Marshal 114 116 112 95 109 105 85 115 99 7

I G-området finns det ännu för få försök för att dra allt för stora slutsatser, men resultaten indikerar att Olivin, Lars och Harnesk passar bra, med god vinterhärdighet, hög skörd och tidig mognad. Marknadssorternas bestånds- och kvalitetsegenskaper framgår av tabell 3 och 4. Vintern 2001-2002 gav inte några stora påkänningar på sorternas vinterhärdighet. Sorternas odlingssäkerhet bedöms därför bäst genom att titta på siffrorna för 2001 (Tabell 5). För mer information se Försöksrapport 2001. Marknadssorter KOSACK (SW) är en långstråig, sent mognande, vinterhärdig, stråstyv sort som ger säker avkastning. Den har relativt goda bakningsegenskaper och klassas som kvalitetsvete trots att proteinhalten är något låg och att sorten fältgror relativt lätt. BALLAD (SW) är ett medeltidigt blandvete med medelmåttig kvalitet. Avkastningen är hög, strået är långt, stråstyrkan god och vinterhärdigheten bra. EBI (SSd) är en tysk sort med medeltidig mognad och måttlig stråstyrka. Vinterhärdigheten är medelgod och avkastningen är i nivå med mätarens. Sorten har hög proteinhalt och även övriga kvalitetsegenskaper är bra och sorten klassas som kvalitetsvete. KRIS (Pl) har ett mycket kort och styvt strå och mognar medeltidigt. Avkastningsförmågan är god men vinterhärdigheten är ej i nivå med mätarens. Kvaliteten är svag och sorten är främst ett fodervete. LARS (SSd) är ett brödvete med medelgod vinterhärdighet och mycket tidig mognad. Strået är medellångt och något vekt. Avkastningen är hög, speciellt i E-området. MARSHAL (SW) är ett kortstråigt, mycket stråstyvt tidigt mognande fodervete. Sorten har mycket god avkastningspotential, speciellt i D-området. Vinterhärdigheten är medelgod. Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper och sjukdomskänslighet hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet 1998-2002. Sort Planttäthet vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Kosack 96 87 104 325 Agaton 95 77 83 321 Ballad 98 87 95 323 Ebi 94 77 96 321 Harnesk 96 83 75 321 Kris 92 86 74 322 Lars 95 74 90 319 Marshal 88 91 75 320 Olivin 97 85 90 322 Ritmo 88 86 78 321 Stava 98 83 98 324 Tarso 96 94 78 319 8

OLIVIN (SSd) är en högavkastande, vinterhärdig sort med god stråstyrka, medellångt strå och tidigare mognad än mätaren. Avkastningen är hög/mycket hög, speciellt i F-området. Kvalitetsegenskaperna är mycket goda. RITMO (SSd) är en kortstråig, stråstyv sort med tidig mognad. Avkastningsförmågan är hög men vinterhärdigheten är otillräcklig vid stränga vintrar, speciellt i det nordliga odlingsområdet. Kvaliteten är ganska svag och sorten är främst avsedd för foder. Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet 1998-2002. Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltal sek Proteinhalt % Huvudsakligt användningsområde Kosack 807 42,6 245 11,8 bröd Agaton 759 46,1 277 11,2 foder Ballad 781 44,0 281 11,7 foder/bröd Ebi 800 49,3 248 12,5 bröd Harnesk 775 41,1 294 11,4 bröd Kris 772 45,9 245 11,8 foder/bröd Lars 794 48,1 240 12,0 bröd Marshal 743 45,1 148 11,3 foder Olivin 801 42,3 254 12,3 bröd Ritmo 739 43,9 270 11,6 foder/bröd Stava 800 41,0 267 11,7 bröd Tarso 796 40,5 329 12,5 bröd Tabell 5. Höstvete. Sorternas planttäthet våren 2001. 9 försök med stora vinterpåfrestningar. Fullt bestånd =. Sort Planttäthet Vår F-området D- och E-området Stava 97 Odlingssäkra Odlingssäkra Olivin 95 Kosack 94 Ballad 93 Tarso 87 Ganska odlingssäkra Odlingssäkra Lars 77 Något osäkra Ganska odlingssäkra Kris 73 Undvik svåra lägen Ebi 73 Agaton 72 Marshal 69 Ritmo 49 Chansning Undvik svåra lägen 9

STAVA (SW) är en sen, vinterhärdig och stråstyv sort som är resistent mot stinksot. Avkastar i nivå med Kosack. Sorten har ungefär samma kvalitetsegenskaper som Kosack och klassas som kvalitetsvete. TARSO (SW) är en tysk kortstråig och mycket stråstyv sort som mognar tidigt. Sorten övervintrar bra men avkastningen är något lägre än hos mätaren. Tarso har mycket bra falltalsstabilitet och hög proteinhalt. Sorten klassas som kvalitetsvete. Under uppförökning AGATON (SW) är en relativt kortvuxen fodersort med måttlig stråstyrka. Sorten har mycket hög avkastningsförmåga men vinterhärdigheten är något svag. Beräknad lansering 2003. HARNESK (SW) är kortstråig, medeltidig brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen hög/mycket hög framförallt i F-området. Beräknad lansering 2004. TOMMI (SSd) är en kortstråig, högavkastande brödvetesort med goda kvalitetsegenskaper. Beräknad lansering 2004. TERJE (SW) är en kortvuxen, medeltidig sort med god stråstyrka. Avkastningen är god och vinterhärdigheten i nivå med mätaren. CARDOS (SW), GIGG (SW), GREMLIN (SW), KORPRAL (SW), VINTRIE (SW) och VIRKE (SW) är endast provade ett år eller är ej längre aktuella. AGAMI (Ssd), BAUXIT (Ssd), BRIS- TOL, CEB 98178 (Ssd), CWW 00/40 (Ssd), HYBNOS (Ssd), KAMPA (Ssd) och REDFORD (Ssd) är endast provade ett år eller är ej längre aktuella. Övriga BILL (SSd) är en kortvuxen, stråstyv sort med tidig mognad. Har god avkastningspotential, men vinterhärdigheten är otillräcklig för Mellansverige. FINESS (SW) är en kortvuxen, stråstyv sort med tidig mognad. Vinterhärdigheten är god och kvalitetsegenskaperna är medelgoda. Avkastar i nivå med mätaren. PAGODE (SW) är en holländsk, medellång, måttligt stråstyv och medeltidigt mognande sort. Den övervintrar ganska bra och lämnar ungefär samma skörd som Kosack. Sorten är främst avsedd för foder. 10