UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

Uppföljning av verksamhetsplan 2013 (dnr SU FV-1.1.2-0759-14) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2013 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: www.su.se/verksamhetsplan. 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål 2011-2013 4 Fokusområde Utbildning 4 Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer 4 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 5 Fokusområde Forskning 6 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 6 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 7 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 8 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 8 Del 2 Verksamhetsindikatorer 9 Ekonomisk uppföljning 9 Verksamhetsuppföljning 18 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 18 Utbildning på forskarnivå 30 Forskning 32 Gemensamma uppgifter 46 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 51 Fokusområde Utbildning 51 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 51 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 55 Fokusområde Forskning 57 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 57 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 59 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 63 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 63 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 65 Verksamhetsuppföljning 65 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 Utbildning på forskarnivå 77 Forskning 81 Bilaga: Ekonomisk uppföljning 3

Del 1 Prioriterade mål 2011-2013 Fokusområde Utbildning VERKSAMHETSINDIKATORER Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer Stockholms universitet ska vara en internationellt präglad akademisk miljö. Såväl in- som utresande studenter och lärare bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet. Universitetet ska arbeta för ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Mot bakgrund av införandet av studieavgifter ska universitetets arbeta med att öka antalet in- och utresande studenter. Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka. Nyckeltal 1 Andelen in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Tabell 1: Andelen inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet 2013 2012 2011 HS-området 4,7 % 4,5 % 3,9 % Humanistiska fakulteten 4,1 % 3,4 % 2,9 % Juridiska fakulteten 6,4 % 6,5 % 5,3 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 4,7 % 4,8 % 4,2 % Naturvetenskapliga området 5,2 % 4,5 % 4,4 % Totalt 4,7 % 4,5 % 3,9 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Tabell 2: Andelen utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet 2013 2012 2011 HS-området 2,7 % 2,4 % 2,5 % Humanistiska fakulteten 1,1 % 1,0 % 1,2 % Juridiska fakulteten 5,7 % 4,9 % 4,5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 3,1 % 2,9 % 2,9 % Naturvetenskapliga området 0,5 % 0,2 % 0,4 % Totalt 2,5 % 2,1 % 2,3 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 4

VERKSAMHETSINDIKATORER Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Hög kvalitet i utbildningen förutsätter en god studiemiljö för studenter. I detta innefattas såväl en god fysisk miljö som en god social miljö där studenter upplever delaktighet och bemöts med respekt. Genom att åta sig förtroendeuppdrag och delta i kursvärderingar kan studenterna bidra till att utveckla studiemiljön. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd/ämnesråd som finns vid institutionerna. Ett aktivt arbete ska därför bedrivas i syfte att öka antalet studentråd/ämnesråd. Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med ämnesråd/studentråd. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med 2009. Tabell 3: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd inst.* inst.* inst.* inst.* inst.* Humanistiska 16 15 19 16 21 15 21 12 21 12 fakulteten Juridiska 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fakulteten Samhällsvetenskapl. 17 15 18 14 18 14 19 13 17 14 fakulteten Naturvetenskapl. 18 13 21 16 22 15 22 16 23 21 fakulteten Totalt 52 44 59 47 62 45 63 42 62 48 * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå där. 5

VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Tabell 4: Inresande gästforskare Område/Fakultet 2013 2012 2011 Totalt gästforsk. Totalt gästforsk. Totalt gästforsk. HS-området 151 130 119 Humanistiska fakulteten 52 42 63 Juridiska fakulteten 1 7 1 Samhällsvetenskapliga fakulteten 98 81 55 Naturvetenskapliga området 158 82 120 Totalt 309 212 239 Tabell 5: Inresande postdoktorer Område/Fakultet 2013 2012 2011 Antal postdok. Antal postdok. Antal postdok. HS-området 57 43 24 Humanistiska fakulteten 19 12 8 Juridiska fakulteten 5 2 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 33 29 16 Naturvetenskapliga området 135 136 140 Totalt 192 179 164 6

Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander VERKSAMHETSINDIKATORER Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2008. Nyckeltal 2 Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Tabell 6: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten 28 % 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 50 % 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 47 % 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 32 % 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 37 % 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabellen: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 7: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet 2013 2012 2011 HS-området 58 % 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 57 % 54 % 61 % Totalt 57 % 57 % 59 % 7

VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med 2011. Tabell 8: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet 2013 2012 2011 HS-området 1 136 1 253 557 Humanistiska fakulteten 341 283 201 Juridiska fakulteten 197 251 226 Samhällsvetenskapliga fakulteten 598 719 130 Naturvetenskapliga området 82 62 82 Totalt 1 218 1 315 639 Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren (se tabell 49). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 8

VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 9

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 9: Resultat och sparat kapital (tkr) 2012-2013. Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Intäkter 865 606,6 957 811,8 225 721,7 208 461,7 1 780 852,8 1 620 922,0 2 100 783,7 1 929 578,4 Kostnader -842 252,6-970 546,5-225 570,5-209 688,9-1 747 080,9-1 650 462,4-2 054 609,0-1 834 840,0 Resultat 23 354,0-12 734,7 151,3-1 227,1 33 771,9-29 540,4 46 174,7 94 738,4 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) 161 297,6 136 879,5 57 493,7 57 342,4 219 556,5 183 290,2 343 847,3 285 098,6 18,6% 14,3% 25,5% 27,5% 12,3% 11,3% 16,4% 14,8% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 10

Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv VERKSAMHETSINDIKATORER Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagrammen har fasta gränser; därför kan enstaka institutioner med extrema värden kan ligga utanför diagrammens ramar. Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Humanistiska fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 11

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Juridiska fakulteten 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 12

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 13

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Naturvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 14

Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013 (X-axel = institution, Y-axel = tkr) 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000 500 502 504 507 519 525 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter (t o m 30 juni 2013) 502 Universitetspedagogiskt centrum (under avveckling) 504 Forskningsservice (ingår fr o m 1 januari 2013 i universitetsförvaltningen men bokförs dock i ekonomisystemet inom 5-serien under 2013.) 507 Centrala uppdragsutbildningen (SUCCESS, under avveckling) 519 Kansliet för strategiska partnerskap 525 Stockholms universitetsbibliotek 15

Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013. (X-axel = institution, Y-axel = tkr. Skalan max 20 000 tkr även om förändringen kan vara större.) 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000-20 000 600 641 642 643 645 647 652 653 654 655 656 657 658 670 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 600 Ledningskansliet 647 IT-avdelningen 656 Byggnadsplaneringen 641 Kommunikationsenheten 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 657 Internrevisionen och samhällsvetenskap 642 Avd. för externa kontakter 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 643 Planeringsavdelningen 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 645 Tekniska avdelningen 655 Ekonomiavdelningen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 8: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009-2013 (tkr). 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter 2009 2010 2011 2012 2013 Anslaget 2009 och 2011 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. 16

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå 2009-2013 (tkr). 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter 2009 2010 2011 2012 2013 17

VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 10: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna 2011-2013 HT 2013 HT 2012 HT 2011 Program, grundnivå 2,6 2,3 2,2 Program, avancerad nivå 1,9 1,7 1,3 Kurser, grundnivå 0,7 0,6 0,6 Kurser, avancerad nivå 0,3 0,4 0,3 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 11: Åldersfördelning bland nybörjare 2011-2013 Fakultet -24 25-34 35- Humanistiska fakulteten 2013 57 % 31 % 12 % 2012 61 % 27 % 12 % 2011 60 % 27 % 13 % Juridiska fakulteten 2013 69 % 24 % 6 % 2012 73 % 23 % 4 % 2011 72 % 25 % 3 % Samhällsvetenskaplig fakulteten 2013 56 % 30 % 14 % 2012 59 % 28 % 13 % 2011 58 % 27 % 15 % Naturvetenskapliga fakulteten 2013 57 % 32 % 12 % 2012 57 % 31 % 11 % 2011 57 % 29 % 14 % 18

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror sannolikt till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 12: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 2009-2013* Område/Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 HS-området Helårsstudenter 26 601 26 456 26 540 26 835 25 880 Helårsprestationer 20 247 20 008 20 335 20 109 19 376 Prestationsgrad 76,1% 75,6% 76,6% 74,9% 74,9% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 8 986 9 103 9 227 9 352 9 051 Helårsprestationer 6 166 6 130 6 392 6 422 6 233 Prestationsgrad 68,6% 67,3% 69,3% 68,7% 68,9% Juridiska fakulteten Helårsstudenter 2 938 3 001 3 067 2 917 2 791 Helårsprestationer 2 548 2 566 2 747 2 490 2 365 Prestationsgrad 86,7% 85,5% 89,6% 85,4% 84,7% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 677 14 352 14 245 14 566 14 038 Helårsprestationer 11 533 11 312 11 195 11 197 10 778 Prestationsgrad 78,6% 78,8% 78,6% 76,9% 76,8% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 3 885 4 008 3 454 3 448 3 260 Helårsprestationer 2 559 2 680 2 532 2 578 2 474 Prestationsgrad 65,9% 66,9% 73,3% 74,8% 75,9% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 19

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Prestationsgrad per område och fakultet 2010-2013* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 20

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer interna takbelopp för områdesnämnderna. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällskunskap fastställer i sin tur takbelopp för sina respektive fakulteter. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 13: Takbelopp 2009-2013 (mnkr). Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 381,3 351,0 340,6 348,8 337,1 Utfall takbelopp 386,3 345,0 333,5 336,6 315,8 Kvot, utfall/tilldelning 1,01 0,98 0,98 0,97 0,94 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 118,5 110,0 104,5 104,3 100,9 Utfall takbelopp 130,6 118,5 117,9 108,9 101,1 Kvot, utfall/tilldelning 1,10 1,08 1,13 1,04 1,00 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 780,9 749,9 729,4 741,6 714,1 Utfall takbelopp 520,0 750,0 700,3 714,7 669,4 Kvot, utfall/tilldelning 1,05 1,00 0,96 0,96 0,94 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 264,1 318,8 326,9 343,9 332,8 Utfall takbelopp 290,8 317,7 314,6 309,9 291,5 Kvot, utfall/tilldelning 1,10 1,00 0,96 0,90 0,88 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp - - - 22,2 3,1 Utfall takbelopp - - - 12,0 2,6 Kvot, utfall/tilldelning - - - 0,54 0,88 21

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 38) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 14: Studenter på kvällskurser 2009-2013*. Område/Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 HS-området Helårsstudenter 26 601 26 349 25 856 26 220 25 251 Varav studenter på kvällskurser 1 586 1 784 1 697 1 826 1 856 Andel studenter på kvällskurser 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 8 986 9 096 8 915 9 029 8 750 Varav studenter på kvällskurser 1 260 1 406 1 310 1 383 1 371 Andel studenter på kvällskurser 14 % 15 % 15 % 15 % 16 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter 2 938 3 001 3 067 2 917 2 791 Varav studenter på kvällskurser 130 144 161 166 178 Andel studenter på kvällskurser 4 % 5 % 5 % 6 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 677 14 253 13 874 14 274 13 710 Varav studenter på kvällskurser 197 234 226 277 307 Andel studenter på kvällskurser 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter 3 882 4 004 4 077 4 062 3 890 Varav studenter på kvällskurser 235 207 230 206 282 Andel studenter på kvällskurser 6 % 5 % 6 % 5 % 7 % *Avser helårsstudenter från Ladok 22

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 15: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram 2011-2013* Utbytesprogram 2013 2012 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande 552 362 914 589 349 938 483 319 802 Utresande 228 123 351 198 84 282 249 100 349 Nordplus Inresande 90 20 110 99 27 126 112 19 131 Utresande 10 7 17 9 8 17 14 10 24 Övrigt Inresande 198 192 390 218 188 406 194 165 359 Utresande 224 149 373 218 126 344 176 120 296 Totalt inresande 840 574 1 414 906 564 1 470 789 503 1 292 Totalt utresande 462 279 741 425 218 643 439 230 669 * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 16: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet 2013 2012 2011 HS-området 94,6 68,5 24,0 Humanistiska fakulteten 17,7 12,9 6,5 Juridiska fakulteten 19,9 14,1 6,2 Samhällsvetenskapliga fakulteten 57,0 41,5 11,3 Naturvetenskapliga området 16,8 15,6 3,5 Totalt 111,4 84,1 27,5 23

Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och har sedan dess fått tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det sedan återgått till en mer normal nivå. Tabell 17: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2008-2013 Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten Kandidatexamen 555 514 476 388 346 289 Magisterexamen 117 114 153 182 178 168 Masterexamen 122 85 85 53 31 2 Juridiska fakulteten Kandidatexamen 2 0 0 2 1 0 Magisterexamen 96 91 65 102 84 80 Yrkesex Juristexamen/Jur kand 434 442 474 328 345 402 Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 1 466 1 319 1 243 975 816 800 Magisterexamen 257 353 437 485 515 595 Masterexamen 362 274 284 198 124 1 Yrkesex Civilekonomexamen 284 232 188 86 - - Yrkesex - Socionomexamen 236 229 205 273 213 208 Yrkesex - Psykologexamen 65 68 64 72 46 71 Yrkesex - Psykoterapeut 28 33 29 20 18 Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 173 165 172 131 84 67 Magisterexamen 76 96 137 167 212 190 Masterexamen 192 171 138 94 40 9 Yrkesex - Sjukhusfysiker 12 10 8 9 6 9 Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen 1 222 1 102 1 610 1 342 1 063 1 085 Yrkesex - Grundskollärarexamen - - - - - 218 Yrkesex - Gymnasielärarexamen - - - - - 69 Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen 9 3 2 - - 12 Yrkesex Speciallärarexamen 37 20 26 8 - - Yrkesex - Specialpedagogexamen 60 53 68 50 48 116 Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen 78 81 62 56 77 58 24

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 18: Andel disputerade lärare 2008-2013 (årsarbetare). Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten Professor 100 % 99 % 99 % 100 % 95 % 99 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 99 % 97 % 95 % 84 % 86 % 92 % Forskarassistent 100 % 100 % 99 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 6 % 2 % 4 % 6 % 0 % 1 % Totalt 80 % 77 % 75 % 69 % 66 % 67 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 100 % 78 % 77 % 67 % 68 % 68 % Forskarassistent - 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 0 % 2 % 2 % 0 % 0 % 0 % Totalt 83 % 81 % 77 % 71 % 68 % 77 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 99 % 100 % 96 % 98 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 95 % 97 % 96 % 82 % 89 % 92 % Forskarassistent 94 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 7 % 2 % 14 % 8 % 3 % 5 % Totalt 80 % 79 % 81 % 70 % 69 % 69 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 98 % 97 % 96 % 84 % 92 % 93 % Forskarassistent 97 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 3 % 2 % 4 % 10 % 4 % 3 % Totalt 91 % 90 % 86 % 81 % 81 % 81 % 25

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel disputerade lärare 2002-2013. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Humfak Jurfak Samfak Natfak 26

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 19: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2013 Program Betyg Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning tjeckiska 22,50 Psykologprogrammet 22,00 Matematik, fysik och teknik för åk 7-9 22,00 Kemi och matematik för gymnasiet 22,00 Journalistprogrammet - kandidatprogram 21,60 Juristprogrammet 21,30 Biologi och kemi för gymnasiet 21,10 Kandidatprogrammet i oceanografi 20,90 Ämneslärarprogram inr. mot arbete i gymnasieskolan, Svenska, Historia 20,90 Ämneslärarprogram inr. mot arbete i gymnasieskolan, Spanska, Svenska som andraspråk 20,80 Tabell 20: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2013 Kurs Betyg Hållbar utveckling och miljöpolitik 22,40 Hållbar konsumtion 22,30 Ekosystemtjänstförvaltning 21,50 Journalistisk produktion och tillämpning 1 21,35 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,20 Reklam och PR I 21,00 Arbetslivets juridik 20,99 Att hantera konflikter i arbetslivet 20,96 Demokrati och medborgarskap i Latinamerika 20,90 Praktisk retorik 20,83 27

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 21: Antal/andel studenter på avancerad nivå 2009-2013 Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området 2013 26 243 4 959 19 % 2012 26 031 4 882 19 % 2011 25 856 4 864 19 % 2010 26 220 4 413 17 % 2009 25 251 3 924 16 % Humanistiska fakulteten 2013 8 940 996 11 % 2012 9 054 1 017 11 % 2011 8 915 939 11 % 2010 9 029 887 10 % 2009 8 750 936 11 % 2008 8 248 735 9 % Juridiska fakulteten 2013 2 846 896 32 % 2012 2 918 926 32 % 2011 3 067 919 30 % 2010 2 917 668 23 % 2009 2 791 569 20 % 2008 2 774 134 5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 14 456 3 066 21 % 2012 14 059 2 939 21 % 2011 13 874 3 006 22 % 2010 14 274 2 858 20 % 2009 13 710 2 419 18 % 2008 12 700 1 469 12 % Naturvetenskapliga området 2013 3 877 860 22 % 2012 4 005 922 23 % 2011 4 077 955 23 % 2010 4 062 1 002 25 % 2009 3 890 954 25 % * Avser helårsstudenter från Ladok. 28

Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 22: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå 2008-2013 Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området 2013 5 487 2 348 43 % 2012 5 304 2 109 40 % 2011 4 782 2 064 43 % 2010 4 108 1 609 39 % 2009 1 949 700 36 % 2008 821 365 44 % Humanistiska fakulteten 2013 2 117 796 38 % 2012 1 872 635 34 % 2011 1 362 489 36 % 2010 976 304 31 % 2009 444 213 48 % 2008 183 91 50 % Juridiska fakulteten 2013 143 55 38 % 2012 114 53 46 % 2011 107 41 38 % 2010 110 37 34 % 2009 113 42 37 % 2008 83 21 25 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 3 227 1 497 46 % 2012 3 318 1 421 43 % 2011 3 313 1 534 46 % 2010 3 022 1 268 42 % 2009 1 392 445 32 % 2008 555 253 46 % Naturvetenskapliga området 2013 1 422 470 33 % 2012 1 099 353 32 % 2011 770 273 35 % 2010 757 379 50 % 2009 292 110 38 % 2008 239 132 55 % 29

VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 23: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå 2008-2013. Område/Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 HS-området Nyantagna 146 177 160 153 142 142 Aktiva 1 002 1 017 1 013 993 1 028 950 Forskarexamina* 110 113 106,5 124,5 127 107,5 Varav doktorsexamina* 104,5 106,5 92 115,5 120,5 99,5 Humanistiska fakulteten Nyantagna 54 56 59 40 53 47 Aktiva 365 379 390 395 393 387 Forskarexamina* 30 53 35,5 43,5 46 48,5 Varav doktorsexamina* 29 51,5 30 42 43,5 47,5 Juridiska fakulteten Nyantagna 7 12 14 13 9 6 Aktiva 60 68 62 62 62 61 Forskarexamina* 2 5 1 2 3 3 Varav doktorsexamina* 2 5 1 2 3 3 Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna 85 109 87 100 80 89 Aktiva 577 570 561 536 573 502 Forskarexamina* 78 55 70 79 78 56 Varav doktorsexamina* 73,5 50 61 71,5 74 49 Naturvetenskapliga området Nyantagna 159 155 164 148 144 170 Aktiva 827 817 821 826 825 840 Forskarexamina* 102 113 127,5 128,5 137,5 128,5 Varav doktorsexamina* 75 87 90,5 94 96 89,5 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 30

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 24: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte 2008-2013. Område/Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 HS-området Forskarstuderande 1 002 1 017 1 013 993 950 1 028 Inresande 27 33 25 27 56 40 Utresande 82 58 86 46 66 69 Andel inresande 3 % 3 % 2 % 3 % 6 % 4 % Andel utresande 8 % 6 % 8 % 5 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande 365 379 390 395 387 393 Inresande 16 17 12 13 37 18 Utresande 27 27 28 23 23 39 Andel inresande 4 % 3 % 3 % 3 % 10 % 5 % Andel utresande 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 10 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande 60 68 62 62 61 62 Inresande 4 0 1 1 1 0 Utresande 1 2 0 0 0 0 Andel inresande 7 % 3 % 2 % 2 % 2 % 0 % Andel utresande 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande 577 570 561 536 502 573 Inresande 7 16 12 13 18 22 Utresande 54 29 58 23 43 30 Andel inresande 1 % 3 % 2 % 2 % 4 % 4 % Andel utresande 9 % 5 % 10 % 4 % 9 % 5 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande 827 817 821 826 840 825 Inresande 26 38 45 38 50 49 Utresande 78 77 86 80 77 70 Andel inresande 3 % 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % Andel utresande 9 % 9 % 10 % 10 % 9 % 8 % 31

VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 25: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten 2010-2013 Humanistiska fakulteten 2013 2012 2011 2010 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 234 238 173 132 - övrigt vetenskapligt 40 45 44 39 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 27 28 26 27 - övrigt vetenskapligt 57 54 48 51 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 97 130 118 100 - på andra språk 233 232 187 165 Konferensbidrag 2 131 110 95 70 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 16 14 21 18 - på andra språk 13 19 21 15 Doktorsavhandlingar - på svenska 11 15 20 20 - på andra språk 28 34 18 21 Licentiatsavhandlingar 2 1 13 2 Antologier (redaktör för) 47 51 42 26 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 137 166 126 145 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 31 22 19 20 Övrigt (inklusive populärt) 29 51 23 26 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 32

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten 2010-2013 Juridiska fakulteten 2013 2012 2011 2010 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 8 10 14 6 - övrigt vetenskapligt 4 5 8 10 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 6 16 11 6 - övrigt vetenskapligt 11 28 23 22 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 6 15 12 18 - på andra språk 23 22 15 19 Konferensbidrag 2 3 2 5 2 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 7 8 18 14 - på andra språk 3 2 2 0 Doktorsavhandlingar - på svenska 2 3 1 2 - på andra språk 1 2 1 0 Licentiatsavhandlingar 0 0 0 0 Antologier (redaktör för) 4 3 3 4 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 47 53 35 33 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 1 3 6 5 Övrigt (inklusive populärt) 4 7 5 6 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 33

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 27: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten 2010-2013 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 2012 2011 2010 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 775 644 635 502 - övrigt vetenskapligt 38 30 21 19 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 35 27 30 32 - övrigt vetenskapligt 24 34 38 23 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 98 168 149 81 - på andra språk 164 176 148 140 Konferensbidrag 2 336 274 358 354 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 21 25 20 24 - på andra språk 14 13 27 28 Doktorsavhandlingar - på svenska 15 17 20 19 - på andra språk 62 42 46 49 Licentiatsavhandlingar 10 3 13 1 Antologier (redaktör för) 31 35 29 24 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 94 65 92 55 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 75 78 97 80 Övrigt (inklusive populärt) 14 13 33 25 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 34

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 28: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten 2010-2013 * Naturvetenskapliga fakulteten 2013 2012 2011 2010 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 1 541 1 413 1 436 1 323 - övrigt vetenskapligt 13 11 14 15 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 3 3 2 5 - övrigt vetenskapligt 2 1 3 1 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 2 5 18 4 - på andra språk 20 24 45 34 Konferensbidrag 2 40 61 74 108 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 0 0 2 1 - på andra språk 1 3 4 4 Doktorsavhandlingar - på svenska 0 1 1 1 - på andra språk 103 116 132 135 Licentiatsavhandlingar 43 38 42 23 Antologier (redaktör för) 0 2 5 7 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 19 22 13 17 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 9 27 7 25 Övrigt (inklusive populärt) 1 15 14 14 * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med 2013. För tidigare år redovisas SRC:s publiceringar separat. 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 35

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Vetenskapliga publiceringar, Stockholms Resilienscentrum 2010-2013 * Stockholms Resilienscentrum 2013 2012 2011 2010 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review - 95 111 70 - övrigt vetenskapligt - 0 1 0 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review - 1 0 1 - övrigt vetenskapligt - 1 0 1 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska - 0 1 1 - på andra språk - 23 54 32 Konferensbidrag 2-4 10 10 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska - 0 0 0 - på andra språk - 1 4 1 Doktorsavhandlingar - på svenska - 0 0 0 - på andra språk - 0 0 0 Licentiatsavhandlingar - 0 0 1 Antologier (redaktör för) - 3 6 1 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4-7 10 17 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) - 17 21 13 Övrigt (inklusive populärt) - 2 11 11 * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med 2013. För tidigare år redovisas SRC:s publiceringar separat. 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 36

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 30: Externa medel från forskningsråd och stiftelser 2008-2013 (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten 2013 430 764 70 085 16,3 % 253 0,1 % 2012 411 853 68 287 16,6 % 715 0,2 % 2011 405 592 63 856 15,7 % 1 088 0,3 % 2010 397 832 60 122 15,1 % 1 286 0,3 % 2009 371 852 50 639 13,6 % 936 0,3 % 2008 328 972 47 592 14,5 % 568 0,2 % Juridiska fakulteten 2013 63 827 2 245 3,5 % 0 0,0 % 2012 60 746 3 673 6,0 % 0 0,0 % 2011 53 636 3 604 6,7 % 292 0,5 % 2010 53 011 2 173 4,1 % 386 0,7 % 2009 49 092 2 223 4,5 % 0 0,0 % 2008 50 334 3 771 7,5 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 696 514 192 862 27,7 % 4 246 0,6 % 2012 702 115 195 941 27,9 % 22 247 3,2 % 2011 677 839 209 547 30,9 % 17 242 2,5 % 2010 658 848 202 129 30,7 % 26 635 4,0 % 2009 593 413 169 429 28,6 % 22 325 3,8 % 2008 534 081 141 219 26,4 % 12 203 2,3 % Naturvetenskapliga fakulteten 2013 1 482 254 290 927 19,6 % 37 213 2,5 % 2012 1 320 467 247 794 18,8 % 22 751 1,7 % 2011 1 257 421 259 992 20,7 % 19 184 1,5 % 2010 1 260 468 268 458 21,3 % 16 195 1,3 % 2009 1 153 153 242 111 21,0 % 11 100 1,0 % 2008 1 159 463 252 404 21,8 % 15 345 1,3 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, Forte (fd FAS), FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond. *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 37

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 12: Andel rådsmedel 2009-2013 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 2009 2010 2011 2012 2013 0% Humanstisk Juridisk 38

Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 31: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under 2009-2013. Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten 2013 5 2 (1) - 3 2012 8 3 (1) - 5 2011 7 4 0 3 2010 8 4 0 4 2009 9 2 2 (1) 5 (1) Juridiska fakulteten 2013 5 2-3 2012 3 1-2 2011 3 1 0 2 2010 3 0 0 3 2009 0 0 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 36 29 (9) - 7 2012 33 26 (8) - 7 2011 28 18 (7) 2 8 2010 33 15 (5) 8 (1) 10 2009 29 13 (3) 13 (2) 3 Naturvetenskapliga fakulteten 2013 61 56 (13) - 5 2012 53 45 (11) - 8 2011 56 46 (9) 6 4 2010 70 44 (11) 17 (1) 9 2009 71 31 (10) 34 (2) 6 Övriga** 2013 - - - - 2012 4 3 (1) - 1 2011 3 2 0 1 2010 2 1 0 1 2009 1 1 0 0 FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under 2011. ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 39

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 32: Nytecknade EU-projekt 2009-2013. Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten 2013 0 0 2012 1 (1) 181 418 2011 0 0 2010 2 521 833 2009 0 0 Juridiska fakulteten 2013 1 16 000 2012 0 0 2011 1 408 000 2010 0 0 2009 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 9 (2) 4 801 700 2012 7 (1) 3 178 814 2011 5 (2) 2 3 695 419 2010 3 (2) 3 2 242 775 2009 8 (2) 4 4 123 192 Naturvetenskapliga fakulteten 2013 15 (2) 1 5 391 655 2012 5 (3) 6 742 477 2011 13 (3) 2 7 766 004 2010 9 (4) 3 4 037 912 2009 13 (4) 4 4 265 176 Övriga 5 2013 - - 2012 1 (1) 6 1 284 748 2011 1 285 636 2010 0 0 2009 - - FP Forskningsprogram 1 Varav ett ERC-projekt 2013 2 Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 3 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 4 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 5 Stockholms Resilienscentrum 6 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 40

Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 33: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt 2008-2012* Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten 2012 1 2011 2 2010 3 2009 1 2008 0 Juridiska fakulteten 2012 0 2011 0 2010 1 2009 0 2008 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 7 2011 11 2010 6 2009 4 2008 3 Naturvetenskapliga fakulteten 2012 5 2011 15 2010 6 2009 7 2008 7 * Uppgifterna för 2013 har ännu inte presenterats. ** FP - Forskningsprogram 41

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 13: Intäkter för uppdragsforskning 2011-2013 (tkr). 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Humfak Jurfak Samfak Natfak 2011 2012 2013 42

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 34: Antal professorsbefordringar 2008-2013 Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare 2013 15 995 1,5 % 2012 12 1 000 1,2 % 2011 31 1 208 2,6 % 2010 16 1 062 1,5 % 2009 18 931 1,9 % 2008 17 898 1,9 % Humanistiska fakulteten 2013 7 390 1,8 % 2012 9 382 2,4 % 2011 8 444 1,8 % 2010 7 394 1,8 % 2009 9 368 2,4 % 2008 8 354 2,3 % Juridiska fakulteten 2013 1 58 1,7 % 2012 0 54 0 % 2011 1 66 1,5 % 2010 1 55 1,8 % 2009 0 51 0 % 2008 2 48 4,2 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 7 547 1,3 % 2012 3 564 0,5 % 2011 22 698 3,2 % 2010 8 613 1,3 % 2009 9 512 1,8 % 2008 7 496 1,4 % Naturvetenskapliga området 2013 6 347 1,7 % 2012 9 338 2,7 % 2011 19 460 4,1 % 2010 13 420 3,1 % 2009 9 372 2,4 % 2008 10 379 2,6 % *Professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter och gästlärare (årsarbetare). 43

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren (årsarbetare) Tabell 35: Andel professorer av lärarkåren 2010-2013.* HS-området Naturvetenskapliga området Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Naturvetenskapliga fakulteten Antal lärare Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Andel kvinnliga professorer (av professorer) 2013 2012 2011 2010 386,8 389,4 372,8 369,5 98,0 100,4 94,7 92,3 25,3% 25,8% 25,4% 25,0% 38,3 43,3 40,5 37,7 39,1% 43,1% 42,7% 40,8% 59,3 61,9 53,1 50,3 28,9 29,5 27,1 25,1 48,7% 47,6% 51,0% 49,8% 5,1 5,3 4,8 4,8 17,7% 18,1% 17,7% 19,0% 544,6 559,3 552,7 544,9 145,2 152,7 145,4 131,6 26,7% 27,3% 26,3% 24,2% 35,7 43,3 41,3 39,1 24,6% 28,3% 28,4% 29,7% 990,8 1 010,6 978,5 964,7 272,0 282,6 267,3 249,0 27,5% 28,0% 27,3% 25,8% 79,1 91,9 86,6 81,5 29,1% 32,5% 32,4% 32,7% 346,2 316,6 327,5 327,3 176,1 164,3 161,9 151,6 50,9% 51,9% 49,4% 46,3% 41,2 36,7 36,1 31,2 23,4% 22,3% 22,3% 20,6% 346,2 316,6 327,5 327,3 176,1 164,3 161,9 151,6 50,9% 51,9% 49,4% 46,3% 41,2 36,7 36,1 31,2 23,4% 22,3% 22,3% 20,6% 1 337,0 1 327,3 1 306,0 1 292,0 448,2 446,9 429,2 400,6 33,5% 33,7% 32,9% 31,0% 120,4 128,6 122,7 112,8 26,9% 28,8% 28,6% 28,1% * Tabellen är hämtad från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 44

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal docentutnämningar Tabell 36: Antal docentutnämningar 2008-2013. Område/Fakultet Antal docentutnämningar HS-området 2013 50 2012 46 2011 54 2010 56 2009 47 2008 42 Humanistiska fakulteten 2013 19 2012 21 2011 20 2010 20 2009 19 2008 11 Juridiska fakulteten 2013 3 2012 1 2011 7 2010 2 2009 4 2008 4 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 28 2012 24 2011 27 2010 34 2009 24 2008 27 Naturvetenskapliga området 2013 15 2012 25 2011 11 2010 16 2009 11 2008 18 45