XX Marinarkeologisk inventering av Sköldån Matthew Gainsford Rapport 2008:58 Marinarkeologisk inventering av Sköldån Starrkärr socken, Ale kommun Matthew Gainsford Bohusläns museum Rapport 2008:58
M arinarkeologisk inventering av Sköldån Starrkärr socken, Ale kommun Bohusläns museum R a p p o r t 2 0 0 8:5 8
ISSN 1650-3368 Författare Matthew Gainsford Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Matthew Gainsford. Fotot visar Sköldåns nedre del Illustration Matthew Gainsford, Nina Balknäs Tryck Grafisk Precision AB, Uddevalla 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2008-12-18. Dnr 601-2008/3305. BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 8 M etod...10 Resultat...10 Slutsatser samt åtgärdsförslag...14 Referenser...15 Litteratur...15 Otryckta källor...15 Muntliga uppgifter...15 Tek nisk a och administrativa uppgif ter...16 Figur för teck ning...17 Tabellför teck ning...17 Bilagor...17
Bohusläns museum 2008:58 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 5 Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen har Västarvet genom Bohusläns museum gjort en begränsad marinarkeologisk inventering av den nedre delen av Sköldån, Starrkärr socken, Ale kommun, Västra Götalands län. Syftet med inventeringen var att fastställa eventuella fornlämningar i inloppet och den sydligaste delen av Sköldån. Bakgrunden till inventeringen är den nyupptäckta fornlämningen Starrkär 205, vilken är belägen cirka 100 meter från ån. Fornlämningen, som utgörs av en boplats från romersk järnålder med kulturlager och lämningar efter ett större hus, undersöktes av Västarvet genom Lödöse museum 2007. Området har under 300- till 400-talet haft direktkontakt med vattnet, och en teori är att Sköldåns mynning har varit en plats för omlastning av varor. I åmynningen fanns en sedan tidigare känd fartygslämning, vilken varken var närmare undersökt eller daterad. Inventeringen genomfördes under tre dagar och täckte in ett område från E45 nedströms, till åns utlopp i Göta älv. Inventeringen genomfördes okulärt av dykande arkeologer med kompletterande metallsökning i vissa områden, men resulterade inte i några ytterligare lämningar av antikvariskt intresse. Vid inventeringen togs ett antal prover för dendrokronologisk analys från den tidigare kända fartygslämningen. Analysen daterar lämningen till senare hälften av 1500-talet, vilket betyder att den inte är samtida med Starrkär 205. Trots detta bedöms lämningen ha ett stort vetenskapligt och antikvariskt värde, och med tanke på dess utsatta läge anser Västarvet genom Bohusläns museum att man bör överväga någon form av fornvårdsinsats. Bakgrund Västarvet genom Bohusläns museum har på uppdrag av Länsstyrelsen utfört en begränsad marinarkeologisk inventering av den nedre delen av Sköldån i Starrkärr socken, Ale kommun (figur 2 och 3). Bakgrunden till inventeringen är den nyupptäckta fornlämningen Starrkärr 205, vilken undersöktes av Västarvet genom Lödöse museum vintern 2007. Fornlämningen utgörs av en boplats från romersk järnålder med kulturlager samt rester efter ett 40 8 meter stort hus som varit exponerat ut mot Göta älv. Boplatsen ligger idag ett hundratal meter från Sköldån, men bör under 300-talet ha haft direktkontakt med vattnet. Detta gör att fornlämningen sannolikt bör tolkas i ett maritimt sammanhang. En hypotes är att området kring åmynningen fungerat som en omlastningsplats för olika typer av handelsvaror. Länsstyrelsen har därför bedömt det som angeläget att få fram ett fördjupat arkeologiskt kunskapsunderlag för den aktuella delen av Sköldån, det vill säga för sträckan mellan åmynningen och väg E45. Redan år 2001 utförde medlemmar i amatörarkeologiföreningen Marinarkeologiska sällskapet, Götheborgskretsen (MASG) dykningar i Sköldåns mynning. Vid
6 Bohusläns museum 2008:58 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-12-18. Dnr 601-2008/3305.
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-12-18. Dnr 601-2008/3305. dykningarna påträffades en lämning efter ett klinkbyggt fartyg samt en stenkonstruktion av oklar funktion och ålder. Utifrån skeppstekniska karakteristika föreföll det troligt att åtminstone fartygslämningen kunde vara av hög ålder (se Bohusläns museums skrivelse till Lödöse museum, daterad 2001-11-27). Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Inventeringen omfattade Sköldåns nedre del, mellan mynningen vid Göta älv och en kulvert som ligger cirka 30 meter öster om E45 (figur 5). Den totala längden på det inventerade området är cirka 300 meter. Inventeringen visar att området har muddrats flera gånger med undantag av ett litet område mot den norra strandbrinken, väster om fartygslämningen, och mellan järnvägsbron och E45. Mellan E45 och kulverten har åbottnen erosionssäkrats med geotextil samt stenar. Vattendjupet i ån är maximalt 1,5 meter, utom i mynningen där vattendjupet är drygt 2 meter. En ny järnvägsbro håller i skrivande stund på att byggas ett 30-tal meter uppströms fartygslämningen.
8 Bohusläns museum 2008:58 Figur 4. Bild av Sköldån som visar hur området ser ut idag. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Vattnet är vanligtvis grumligt med en maxsikt av 20 30 centimeter. Bottnen består huvudsakligen av lera och lättflyktiga sediment. I anslutning till broarna finns metallskrot och olika typer av byggnadsrester på bottnen. Fornlämningsmiljö Vid Osbacken, på den norra sidan av Sköldån, har som tidigare nämnts påträffats en boplats med lämningar efter ett hus och ett kulturlager (Starrkärr 205). Boplatsen är utifrån fynd daterad till övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid. Huset är treskeppigt och ovanligt stort för sin tid, cirka 40 meter långt och 8 meter brett. Byggnaden har haft kraftiga takbärande stolpar, cirka 60 centimeter i diameter, tillika kraftiga väggstolpar. Avstånden mellan de takbärande bockparen har i norra och södra delen varit korta (cirka 1 2 meters avstånd). Byggnaden har förmodligen varit hög. Bland fynden från utgrävningen märks bland annat keramik, järnföremål, bränd lera i form av deglar och gjutformar samt pärlor av glas och lera. Huset, som preliminärt tolkas som en hallbyggnad eller förvaringslokal av något slag, har legat parallellt med Göta älv, inte långt från vattenbrynet, och har därmed varit väl synligt från vattnet (Eboskog, M. muntl. uppg.). Inom en radie av 1 kilometer från ån, på samma sida av Göta älv, ligger ungefär tjugo kända fornlämningar som består av boplatser, minnes- och vägmärken samt stensättningar.
Figur 5. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med översikt över inventeringsområdet och alla avsöka ytor markerade. Skala 1:10 000. Flygfoto från http://kartor.eniro.se/. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-12-18. Dnr 601-2008/3305. Marinarkeologisk inventering av Sköldån 9
10 Bohusläns museum 2008:58 M etod Fältarbetet utfördes under tre dagar (30 april, 15 maj och 17 juni). Under inventeringen användes två metoder för att upptäcka lämningar på bottnen. Den första metoden bestod av sektorsökning vilket tillämpades i området från järnvägsbron och ned till åmynningen. I området uppströms järnvägsbron kombinerades den okulära inventeringen med metalldetektorsökning (figur 5). Denna metod fokuserade på de områden som verkade minst påverkade av muddring och exploatering. Efter inventeringen utfördes dendrokronologisk provtagning på fartygslämningen (figur 6). Proverna togs med vanlig träsåg. För provtagningen var viss friläggning av fartygskonstruktionen nödvändig. I detta arbete användes en ejektorsug. Dendroproverna skickades till Hans Linderson, Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet för analys och datering. All dykning utfördes med livlina och dyktelefon i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för yrkesmässig dykning (AFS 1993:57). Figur 6. Marinarkeolog med ett dendroprov från fartygslämningen i Sköldån. Foto: Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Resultat Inventeringen omfattade Sköldåns nedre del (figur 5), sträckan från mynningen vid Göta älv till en kulvert som ligger cirka 30 meter öster om E45. Den totala längden på det inventerade området var cirka 300 meter. Förutom den tidigare kända fartygslämningen, vilken återlokaliserades och positionsbestämdes, påträffades inga lämningar av antikvariskt intresse. Den stensamling som MASG rapporterat om i åmynningen är enligt uppgift från den lokala båtklubben anlagd i sen tid som en form av vågbrytare. Fartygslämningen är belägen vid den norra åbrinken, mitt emellan den gamla järnvägsbron och åmynningen, och sticker vinkelrätt ut ur brinken. Sedimenten i åbrinken består huvudsakligen av lera och mjukare sediment, vilket gör att sannolikheten för att stora delar av fartyget skall finnas bevarade är stor. Den aktuella sträckan av ån har varit regelbundet muddrad, vilket troligtvis har skadat utstickande delar av lämningen. Fartyget är klinkbyggt i sin konstruktion. Kölen är T-formad och mäter cirka 70 120 millimeter i sektion. Spanten är 110 millimeter breda och 70 millimeter tjocka medan borden är 90 100 millimeter breda och 20 25 millimeter tjocka. Bordläggningen är fogad till spanten med tränaglar av 25 millimeter diameter och borden är sammanfogade med järnnitar och brickor (figur 7 13). Samborden är förbundna till kölen med nitar som har brickor vilka skiljer sig från den övriga konstruktion. Dessa brickor är större och har en mer långsträckt rektangulär form, till skillnad från de övriga som är kvadratiska. Bruket att sammanfoga fartyg med järnnitar som klinkats mot nitbrickor på insidan av skrovet är i Skandinavien känt sedan 300-talet e.kr. (Rieck & Crumlin-Perdersen 1988, McCarthy 2005,).
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 11 Figur 7. Skiss av fartygslämningen, sedd mot åbrinken. Matthew Gainsford. Bohusläns museum. En annan konstruktionsdetalj som påträffades i direkt anslutning till lämningen var ett V-format spant. Detta har troligtvis varit placerat i anslutning till en stäv. Den synliga delen av kölen verkar vara splittrad i längdriktning (figurer 9 10). Längd och bredd på fartygslämningen har inte kunnat fastställas, men utifrån dimensioner på spant och bordläggning rör det sig av allt att döma om ett mindre fartyg. I samband med upptäckten av fartygslämningen 2001 påträffades ett naturvuxet timmer som tolkades som en form av björn, det vill
12 Bohusläns museum 2008:58 Figur 8. Ett exempel på bordläggning insamlad som dendroprov. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 9. Del av kölen med genomgående järnnit, fotograferad uppifrån. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 10. Del av kölen med genomgående järnnit, fotograferad från änden. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 13 11 12 Figur 11. Järnnit från kölen. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 12. Teckning av järnnit från kölen. Nina Balknäs. Bohusläns museum. Figur 13. Spant med genomgående tränaglar, fotograferat från sidan. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
14 Bohusläns museum 2008:58 säga ett förstärkningstimmer till ett kölsvin. Om tolkningen är korrekt innebär det att fartyget varit försett med mast och har kunnat seglas. Sammanlagt togs fem dendroprover från bordläggning och köl. Analyserna daterar lämningen till senare hälften av 1500-talet (tabell 1, se även bilaga 1) Vattenområdet uppströms järnvägsbron undersöktes med metalldetektor. Detta är en ganska svår metod att använda eftersom det inte är lätt skilja mellan olika typer av metaller eller deras storlek. Inga fynd av antikvariskt intresse gjordes, men stora mängder raseringsmaterial från broarnas byggnation upptäcktes. Beräknat fällningsår Trädets egenålder Splint (Sp) CATRAS Prov Datering av yttersta årsring i provet E (Efter) (uppskattad) Trädslag Antal radie; år Bark (B) Dendro nr nr Vankant (V) V (vinterhalvåret) 55504 1 Ek 2;140 Ej Sp, ej V 1517 E 1527 170-240 55505 2 Ek 2;111 Ej Sp, ej V 1466 E 1476 230-270 55506 3 Ek 2;86 Ej Sp, ej V 1450 E 1460 210-250 55507 4 Ek 2;216 Ej Sp, ej V 1551 E 1561 250-280 55508 5 Ek 2;111 Ej Sp, ej V 1556 E 1566 120-150 Tabell 1. Resultatet av analyserade dendroprover från fartygslämningen i Sköldån. Efter Linderson 2008. Slutsatser samt åtgärdsförslag Efter utförd inventering kan man slå fast att inga synliga lämningar finns i området förutom den tidigare kända fartygslämningen. Den stensamling som ligger i åmynningen är av allt att döma en sentida konstruktion. Däremot kan förekomst av ytterligare lämningar i åbrinken inte uteslutas, vilket man bör beakta vid eventuella framtida exploateringar. Fartygslämningen har kunnat dateras till den senare delen av 1500-talet, vilket innebär att den inte är samtida med fornlämningen Starrkärr 205. Eftersom fartygslämningar från denna tid är ovanliga anser Västarvet genom Bohusläns museum att den ändå har ett mycket stort vetenskapligt och antikvariskt värde. Delar av lämningen är exponerade, vilket gör den sårbar för nedbrytning. Upprepade muddringar gjorda av den lokala båtklubben har dessutom skadat lämningen. Risken är stor att den skadas ytterligare om den inte aktivt skyddas. Västarvet genom Bohusläns museum anser därför att någon form av fornvårdsinsats är nödvändig.
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 15 Referenser Litteratur McCarthy, M. 2005. Ships fastenings: from sewn boat to steamship. Texas A&M University Press. College Station. Texas. USA. Rieck, F. & Crumlin-Pedersen, O. 1988. Både från Danmarks oldtid. Vikingeskibshallen. Roskilde. Otr yckta k ällor Bohusläns museums skrivelse till Lödöse museum, daterad 2001-11-27. http://kartor.eniro.se/. juni 2008. Linderson, H. 2008. Dendrokronologisk analys av ett vrak i Sköldån, Ale kommun, Bohuslän. Department of quaternary geology. Lund University. Lund. Muntliga uppgifter Eboskog, Mikael. Arkeolog. Fältansvarig, Starrkärr 205. Bohusläns museum. Muntlig uppgift 5 december 2008.
16 Bohusläns museum 2008:58 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: 431-103131-2007 Västarvet dnr: NOK 1273-2007 Västarvet pnr: B389 Fornlämningsnr: Saknas Intern arbetsidentitet: BM187 Län: Kommun: Socken: Fastighet/område: Västra Götalands län Ale Starrkärr Sköldåns mynning Ek. karta: 7B 5f Läge: X 6428252, Y 1278433 Meter över havet: 1 Koordinatsystem: RT90, 2,5g V Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Thomas Bergstrand Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi, Lunds universitet Fältarbetstid: 48 timmar Arkeologtimmar: 76 timmar Undersökt yta: 4 000 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Fynd i form av två järnnitar har lämnats till Studio Västsvensk Konservering. Fynden kommer efter konservering att överlämnas till Lödöse museum.
Marinarkeologisk inventering av Sköldån 17 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/ xxx. Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx Figur 4. Bild av Sköldån som visar hur området ser ut idag. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 5. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 5f, med översikt över inventeringsområdet och alla avsöka ytor markerade. Skala 1:1 500. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx. Figur 6. Marinarkeolog med ett dendroprov från fartygslämningen i Sköldån. Foto: Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Figur 7. Skiss av fartygslämningen, sedd mot åbrinken. Figur 8. Ett exempel på bordläggning insamlad som dendroprov. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 9. Del av kölen med genomgående järnnit, fotograferad uppifrån. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 10. Del av kölen med genomgående järnnit, fotograferad från änden. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 11. Järnnit från kölen. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 12. Teckning av järnnit från kölen. Nina Balknäs. Bohusläns museum. Figur 13. Spant med genomgående tränaglar, fotograferat från sidan. Foto: Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Tabellför teck ning Tabell 1. Resultatet av analyserade dendroprover från fartygslämningen i Sköldån. Efter Linderson 2008. Bilagor Bilaga 1. Dendrokronologisk analysrapport
Bilaga 1. Dendrokronologisk analysrapport
XX Marinarkeologisk inventering av Sköldån Matthew Gainsford Rapport 2008:58