2.2 Verksamhetens mål

Sida 1(8) Detaljbudget 2014 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Film i Västs Strategiska Plan 2014-2016 med Verksamhetsplan 2014, fastställd av styrelsen 2013-10-25 bifogas. Analyslänkar Film i Västs strategiska plan 2014-2016../../userfiles/1/documents/1978_2649_1DE12.doc med verksamhetsplan 2014 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Ägardirektiven och uppdragen anger övergripande mål och inriktning för bolagets verksamhet. Inom dessa ramar eftersträvar Film i Väst att vara en av Europas mest framgångsrika regionala filmverksamheter i kraft av konstnärliga och publika framgångar. Film i Västs insatser för infrastrukturutveckling (begreppet tolkat brett innefattande faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) ska i första hand syfta till att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ska ligga på att utveckla produktionsbolag med möjlighet att attrahera regionens, Sveriges och Europas mest intressanta regissörer och manusförfattare. Film i Väst ska i ett bredare perspektiv underhålla och utveckla regionens infrastruktur. Detta arbete ska vara ett aktivt arbete kopplat till de fattade besluten. Film i Väst är regionens redskap för att behålla och utveckla en profilerad och högkvalitativ film- och TV-produktion i Västra Götaland. Film i Väst ska utifrån givna resurser maximera det konstnärliga och publika utfallet av filmproduktionen i Västra Götaland så att det håller europeisk toppklass. Bolaget ska även bidra till att den regionalekonomiska nyttan av filmoch TV-produktion är så stor som möjligt. Film i Väst skall utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser samt utveckla och följa upp sin regionala roll i en hållbar samhällsutveckling. Film i Väst skall i samverkan med näringsliv, akademi och samhälle delta i det nationella och internationella arbetet med kunskaps- och kompetensutveckling, innovationer och entreprenörskap för att stärka konkurrenskraften i regionens audiovisuella sektor. För 2014 gäller särskilt Film i Väst skall vara aktivt i det pågående utrednings- och strategiarbetet kring förändrade förutsättningar för filmproduktion, som pågår såväl i Västra Götaland som nationellt och internationellt Film i Väst skall bidra till att förstärka samverkan mellan de två huvudsakliga produktionscentrumen för film i regionen, Trollhättan och Göteborg Nya EU-direktiv träder i kraft vid årsskiftet kring regional insats i filmproduktioner

Sida 2(8) kopplat till produktionens ekonomiska omfattning (spend) i regionen. Regler som får konsekvenser för Film i Västs nuvarande krav på spend. Film i Väst skall utveckla nya arbetssätt så att den regionala nyttan stärks trots förändringen Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven - kön, etnicitet, klass och land/stad. Film i Väst ska arbeta aktivt med att stärka kvinnliga regissörers möjlighet att långsiktigt verka i filmen. Film i Väst ska löpande analysera och mäta representativiteten i projekt med utgångspunkt både i vem som gör filmen och ur vilket perspektiv de samproducerade filmernas olika historier berättas. Film i Väst skall i dialog med Västsvenska Turistrådet stärka filmturism i Västra Götaland Film i Väst skall i dialog med relevanta aktörer bidra till utvecklandet av plattformen för unga filmare 2.2 Verksamhetens mål Verksamhetsmål 2014 2.2.1. Bibehålla och utveckla den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner Indikatorer/Nyckeltal 1. Genomsnittliga recensionsomdömen för svenska samproducerande långfilmer och internationella samproducernade långfilmer med svensk distribution per år under perioden 2. Antal priser vid de tio viktigaste filmfestivalerna per år under perioden 3. Antal övriga priser vid internationella filmfestivaler per år under perioden 4. Antal långfilmer valda till en officiell sektion i de tio viktigaste internationella filmfestivalerna per år under perioden 5. Antal kortfilmer visade vid en officiell sektion per år under perioden 6. Långfilms-, kortfilms-, dokumentärfilms- samt TV-dramapoäng enligt verksamhetens sammanvägda mätmetod per år under perioden 7. Beskrivning av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete med producenter 2.2.2. Bidra till att den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ökar regionalt, nationellt och internationellt Indikatorer/nyckeltal 1. Publiktalen för filmer och TV-dramer i olika fönster och olika territorier 2. Den genomsnittliga publiken för filmer i olika fönster och olika territorier 3. Antal samproduktioner som setts av minst 150 000 personer på biograf per år under perioden 2.2.3. Bidra till att underhålla och utveckla nödvändig kreativitet och kompetens för

Sida 3(8) högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen Indikatorer/nyckeltal 1. Beskrivning av samverkan med relevanta film- och TV-utbildningar och andra kompetensutvecklingsaktörer 2. Beskrivning av arbetet med särskilda insatser för att stärka länets långfilms- och TVdramaproduktionsbolag under perioden 3. Beskrivning av arbetet med att stärka ovanstående produktionsbolags möjligheter att arbeta på en internationell arena 4. Produktionsvolymen mätt i antal inspelningsveckor i Västra Götaland och antalet mandagar i postproduktion. (Film i Väst har här endast ansvar för att mäta effekten av samproducerade filmer) 5. Andel regionala filmarbetare i film- och TV-dramaproduktion som genomförts i Västra Götaland Beskrivning av arbetet med att utveckla länets produktionsbolags förmåga att utveckla ny ung talang med möjlighet att etablera sig professionellt. 2.3 Insatser för kommunikation Film i Väst har skapat en kommunikationsstrategi. Bolaget ska arbeta särskilt med att utveckla sin PR och marknadsföring i Västra Götaland, Sverige och internationellt. Den påbörjade satsningen på "sociala medier" ska fortsätta. Vidare ska Film i Väst utveckla sin hemsida och olika former av presentationsmaterial. Film i Väst ska öppna upp för fler studiebesök och för en förbättrad möjlighet att ta del av det som verksamheten genererar. Genom ett aktivt arbete med press och andra medier ska Film i Väst stärka länsinnevånarnas kunskap om verksamheten och dess resultat. Press- och mediearbetet är också en nyckel för att stärka Film i Västs varumärke nationellt och internationellt. Press- och informationsarbetet ska följa de prioriteringar som finns för verksamheten i stort. Pressen ses som primär kanal för att nå allmänheten regionalt och nationellt. Film i Väst ska lämna kvalitativt god information om produktionsförutsättningarna i regionen på film- och TV-området. Film i Väst ska stärka sitt arbete avsevärt på detta område under planeringsperioden. En modifierad form av "filmkommissionsverksamhet" ska byggas upp. Denna ska också bidra till att stärka Västra Götalandsregionens varumärke och bilden av Västra Götaland som ledande filmregion i Europa. 2.4 Rättighetsfrågor Västra Götalandsregionen har antagit flera policydokument däribland Personalvision 2021, Miljöpolicy, Klimatstrategi och Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå. Film i Väst skall ta del av dessa och i lämpliga delar anpassa sina egna strategier, verksamhetsplaner och rapporter. Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet är som framgår ovan horisontella perspektiv i Film i

Sida 4(8) Västs verksamhet och vägs in i alla beslut. Måluppfyllelsen mäts på alla områden. Film i Väst för också statistik på ur vems perspektiv filmens historia berättas och om genus i sig spelar roll i historien. Film i Väst ska kontinuerligt bedriva ett arbete för att stimulera kvinnor att utvecklas som filmregissörer och stimulera fler produktionsbolag att välja en kvinnlig regissör till sina projekt. Film i Västs samproducerande verksamhet präglas av mångfald. Det gäller allt från vem som gör filmerna till det samlade innehållet. Film i Väst ska här främst slå vakt om redan uppnådda positioner. Film i Väst ska löpande informera om vilka samproduktioner som finns tillgängliga för synskadade. Så gott som alla samproducerade filmer finns tillgängliga med textning. Film i Västs hemsida är i första hand ett redskap för att kommunicera med branschen, medan Film i Västs facebooksida och andra tillkommande forum är tänkta att nå bredare. Besökande allmänhet kan ta del av central information om bolagets verksamhet och resultatet av denna, i lokaler som är anpassade för att alla ska kunna besöka dem. 2.7 Prestationer Ingår ej i Film i Västs uppdrag. 2.8 Miljömål Film i Västs verksamhet har en relativt låg miljöpåverkan. Vårt miljöarbete gäller främst transporter, sop- och avfallshantering samt att miljöhänsyn ska tas vid inköp av varor. Film i Väst gör årligen en uppföljning av bolagets miljöpolicy, samt lämnar en miljöredovisning gällande avslutat verksamhetsår till regionens Miljösekretariat. Bolagets inköp av livsmedel är relativt liten. Ekologiska/kravmärkta varor väljs alltid i första hand. Bolaget har tecknat avtal om "Grön El". Bolaget har antagit en resepolicy för medarbetare och förtroendevalda där det framgår att; miljömässig hänsyn alltid ska tas vid planering av resandet varje medarbetare ska kunna redovisa kriterier för hur varje enskild resa planeras det ska prövas om någon teknisk mötesform kan ersätta resandet Film i Väst har en företagsbil som tankas med E85 Bioetanol. Vid tillfällig leasing skall, enligt bolagets miljöpolicy, en miljöbil alltid väljas. Målsättningen är att antalet körda mil med bil skall minska, och att mer miljövänliga alternativ till resande skall väljas.

Sida 5(8) 3. Personal Film i Västs målsättningen är att uppnå en god överensstämmelse mellan lön och ansvar. Lönerna för bolagets anställda baseras på ansvar, arbetsuppgifter, resultat och arbetsmarknadens löneläge. En könsneutral lönesättning är en självklarhet i Film i Västs verksamhet. Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organisation. Vid årsskiftet genomfördes en större omorganisation för att bättre kunna möta de krav som ställs på organisationen. Medarbetarsamtal ska enligt plan genomföras årligen med samtliga medarbetare. Vid dessa samtal görs en gemensam genomgång av önskemål och behov av kompetensutveckling. Individuella utvecklingsplaner skall tas fram för samtliga medarbetare. En jämn fördelning mellan män och kvinnor eftersträvas. Vid utformning av annonser vid utlysning av lediga tjänster lyfts jämställdhets- och mångfaldsperspektivet fram. Alla sökanden behandlas lika utifrån en kravprofil vid urvalsprocesser och intervjuer, oavsett kön eller etnicitet. Bolaget strävar efter att fortsatt ha en låg sjukfrånvaro. Personalen erhåller friskvårdsbidrag för att stimulera till friskvård på fritiden. 5. Ekonomi Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten ska bedrivas i enlighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans och alla beslut ska fattas med utgångspunkt i Film i Västs mål, uppdrag och de horisontella perspektiv som anges i uppdragen. Film i Västs övergripande inriktning, vision, är att Västra Götaland ska stärka sin position som en ledande filmregion i Europa i kraft av internationellt gångbar kvalitet och profil. Film i Väst har för perioden 2013-2015 fått en uppräkning av anlaget från VGR med 7 mnkr, för 2014 erhölls 2 mnkr, samt en generell uppräkning av anslaget 2014 med cirka 1,7 mnkr. För att Film i Väst och Västra Götaland ska kunna behålla, den konstnärliga kvaliteten, det publika regionalt, nationellt och internationella genomslaget och maximera den regionala nyttan, måste Film i Väst andel i de enskilda projekten öka. Med ökade regionala insatser följer också bättre möjligheter att ställa krav på att produktionen förlägger en avsevärt större del till Västra Götaland, vilket får regionalekonomisk effekt. Samtidigt som den av Film i Västs andel i de enskilda projekten ökar är Film i Västs bedömning att antalet projekt måste krympas med 10-15 % under åren 2014-2016.

Sida 6(8) 5.1 Ekonomiskt resultat Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) 1312 1308 1412 Statsbidrag 1,5 1,5 1,5 Erhållna bidrag 84,6 85,5 92,2 Övriga intäkter 12,4 13,8 11,3 Verksamhetens intäkter 98,5 100,8 105,0 Personalkostnader -12,9-12,3-12,2 Övriga kostnader -84,9-88,9-92,8 Avskrivningar -0,3-0,3-0,2 Verksamhetens kostnader -98,0-101,4-105,2 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,6 0,2 Resultat 0,5 0,0 0,0 5.3 Eget kapital Film i Västs ingående eget kapital 2013 uppgick till 11 033 tkr och det prognostiserade resultatet per augusti 2013 uppgick till ett nollresultat. Ingående eget kapital 11 033 Prognostiserat resultat 2013 0 Utgående eget kapital 11 033 Det budgeterade resultatet för 2014 är ett nollresultat. 5.4 Investeringar Film i Väst budgeterar 0,5 mnkr för investeringar för verksamhetsåret 2014. Planerade åtgärder för år 2014 innefattar främst investeringar i produktionsfaciliteter. REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Indikator Användning av fossil energi i egen verksamhet (%) Andel ekologiska livsmedel (ökning %) Utfall 2011 Utfall 2012 Måltal 2013 Måltal 2014 Måltal 2015 Måltal 2016 38% 46% 40% 25% 10% 0% 39% 51% 60% 75% 90% 100% Användning av miljö- och *) *) *) *) *) *)

Sida 7(8) hälsofarliga ämnen (minskning %) Film i Väst har en företagsbil som tankas med E85 Bioetanol. Vid tillfällig leasing skall, enligt bolagets miljöpolicy, en miljöbil alltid väljas. Målsättningen är att antalet körda mil med bil skall minska, och att mer miljövänliga alternativ till resande skall väljas. Film i Väst hyr lokaler och kan därför inte påverka val av uppvärmningsalternativ. Bolagets inköp av livsmedel är relativt liten. Ekologiska eller kravmärkta varor väljs alltid i första hand. *) I ytterst få fall kan miljö- och hälsofarliga ämnen förekomma i bolagets verksamhet. De ämnen som används är framförallt rengöringsmedel, vilka väljs med hänsyn till miljö och hälsa. Mätning sker inte och andel kan därför inte anges. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Film i Väst kommer att lägga in verksamheten i tillgänglighetsdatabasen under 2014. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall 2011 Utfall 2012 Måltal 2013 Måltal 2014 Måltal 2015 Måltal 2016 Andel anställda med erbjuden heltidsanställning (%) 100% 100% 100% 100% 100% 100% Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap 0% 0% 0% 100% 100% 100% (%) Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i *) *) *) *) *) *) medarbetarenkäten Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i *) *) *) *) *) *) medarbetarenkäten (%) Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan (%) 100% 100% 100% 100% 100% 100% Andelen tillfälliga anställningar (%) 13% 0% 0% 0% 0% 0% Film i Väst erbjuder samtliga anställda heltidsanställning. Film i Västs chefer kommer att genomgå en utbildning i genuskompetens under 2014. *) Film i Väst genomförde en medarbetarenkät 2011 som där resultatet uppfyllde VGRs

Sida 8(8) indikatorer. Film i Väst strävar efter samma måltal vad gäller delaktighet och nöjdhet som VGR. En ny medarbetarenkät genomförs 2014 (därefter vartannat år). Individuella kompetensutvecklingsplaner finns för alla medarbetare. Film i Väst använder tillfällighetsanställningar sparsamt och ligger under VGR:s indikator för detta. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten ska bedrivas i enlighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans och alla beslut ska fattas med utgångspunkt i Film i Västs mål, uppdrag och de horisontella perspektiv som anges i uppdragen. I verksamheten ställs höga krav på kostnadskontoll genom bland annat regelbundna uppföljningar och ekonomiska avstämningar samt god ekonomisk hushållning. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Film i Västs har de senaste åren ökat sin verksamhetsvolym i enlighet med uppdraget från beställaren. Verksamheten bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en mycket effektiv organisation. Att verksamheten bedrivs med en hög effektivitet styrks av rapporten Västra Götaland som filmregion där det framgår att Film i Väst, i jämförelse med andra regionala filmfonder i Europa, har lägst ekonomisk insats per vunnet internationellt pris. Rapporten är en oberoende rapport framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Film i Väst bedömer att ytterligare effektiviseringar är omöjliga att genomföra med bibehållen kvalitet.

FILM I VÄSTS STRATEGISKA PLAN 2014 2016 MED VERKSAMHETSPLAN 2014 Förutsättningar... s 2 Film i Västs mission..s 6 Strategiska mål och skiss till handlingsplan..s 8 Horisontella mål..s 12 Särskilda uppdrag..s 13 Information och PR..s 14

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Nuläge Film i Väst har under de senaste åren framgångsrikt flyttat fram bolagets och Västra Götalandsregionens position på filmområdet. Film i Väst anses av den europeiska filmvärlden som en ledande offentlig aktör och en av de tre mest framgångsrika regionala filmverksamheten i kraft av såväl konstnärliga som publika framgångar. Ett antal europeiska regioner har en mer omfattande filmoch TV-dramaproduktion än Västra Götaland, men kan inte uppvisa samma nationella och internationella genomslag. Film i Väst samproducerar cirka 30 långfilmer per år 50 % fler än 2008. Ökningen har så gott som helt bestått av internationella projekt som förlägger inspelning och/eller postproduktion till Västra Götaland. Samtidigt har den genomsnittliga konstnärliga kvaliteten (mätt i form av professionella omdömen och urval baserade på konstnärlig kvalitet) och internationellt genomslag kraftigt förbättrats. Film i Västs har behållit och stärkt sin ställning i svenskt filmliv såväl konstnärligt som publikt. Volymökningen har förvaltats väl. Film i Västs varumärke och Västra Götalands position på den internationella filmkartan är avsevärt starkare nu än tidigare. Produktionsvolymen av långfilm var oförändrad 2013, men mängden inspelning av TV-drama minskade. Under 2014 kommer inspelningsvolymen att öka kraftigt. Produktionen av fullbudgeterade svenska filmer kommer att minska under de närmaste åren, detta som en direkt följd av det nya filmavtalet. Det kommer att kosta avsevärt mer att i framtiden säkra inspelning i länet av större svenska och europeiska filmprojekt. Flera svenska filmprojekt har under senare tid förlagt inspelning till Östeuropa, där flera länder har generösa automatiska stöd baserade på hur mycket projektet spenderar i det specifika landet. Konkurrensen om attraktiva filmprojekt kommer att öka i Skandinavien. Köpenhamn har startat en filmfond av samma typ som Film i Väst. Filmpool Nord kommer att ha avsevärt större resurser från och med 2015. Om satsningen i Köpenhamn kan genomföras med den ambition som skisserats och i det tänkta partnerskapet med Film i Skåne måste Film i Väst möta den med större investeringar i de skandinaviska storfilmer som fram till nu oftast har valt Film i Väst som regional partner och Västra Götaland som primär produktionsplats. I Tyskland kan substantiella regionala investeringar i filmprojekt kombineras med automatiska rabatter på det som spenderas. Frankrike och Storbritannien har liknande system. Irland och Belgien har attraktiva finansieringsmodeller för inkommande produktion. Konkurrensen om de stora europeiska filmprojekten är fortsatt stor. Produktionen av TV-drama och då främst projekt med internationell medfinansiering och höga budgetar existerade inte i Västra Götaland fram till för några år sedan. Idag har denna typ av produktion en avsevärd omfattning. De samproducerade koncepten sprids i stora delar av västra och norra Europa och når tiotals miljoner TV-tittare. Sveriges Television har inte längre någon egen fast

3 produktionsenhet för drama. Det gör det möjligt att lokalisera produktionen fritt. Film i Väst har därmed möjlighet att kraftigt öka volymen TV-dramaproduktion i Västra Götaland. Film i Väst får idag närmare tre gånger så många ansökningar som för fem år sedan. Mängden förfrågningar om möjligheten för att Film i Väst ska investera i projekt ökar hela tiden. Det går att kontinuerligt säkra inspelning av europeiska prestigeprojekt till länet projekt som oftast har brittiskt ursprung och stora stjärnor i de bärande rollerna. Distribution i hela världen är garanterad. I nuläget tvingas Film i Väst säga nej till så gott som alla projekt av denna typ. Bolaget kan inte konkurrera med de stöd som kan ges av Film i Västs syskonorganisationer i framför allt Tyskland. Risken med att säga nej till allt för många attraktiva internationella projekt är att intresset för Västra Götaland som produktionsregion kommer att minska. Filmernas produktionskostnader har ökat under de senaste åren. En genomsnittlig svensk film kostar idag drygt 40 % mer än 2008. Under samma period har Film i Västs investeringsandel minskat med cirka fem procentandelar från närmare 20 % till under 15 % av projektets totala kostnad. För att Film i Väst och Västra Götaland ska kunna behålla den sedan länge vunna positionen i svenskt filmliv måste Film i Västs investeringsandel av projektens kostnader öka. Med ökade regionala insatser i det enskilda projektet följer också bättre möjligheter att ställa krav på att produktionen förlägger en avsevärt större del av produktionen till Västra Götaland. De senaste årens stora konstnärliga och publika framgångar för Film i Väst har i första hand skapats av de danska och brittiska samproduktionerna. Svensk lång spelfilm har svårt att nå ända fram internationellt. Ingen svensk film har varit publikt framgångsrik utanför Sverige under de senaste tre åren, ingen svensk film har deltagit i huvudtävlan i någon av de stora filmfestivalerna (Berlin, Cannes och Venedig) sedan 2009. Svensk lång spelfilm uppmärksammas ibland på mindre viktiga festivaler och i sidosektioner i de riktigt stora festivalerna. Svensk kort- och dokumentärfilm står stark, men långfilmen ganska svag. Film i Väst har sin själ och sitt hjärta i svensk film, men svensk film hotar den samlade måluppfyllelsen. Västra Götaland har en mycket god basstruktur för produktionen av alla typer av rörliga bilder. Den stora produktionsmängden har parat med aktiva kompetensutvecklingssatsningar skapat en kvalificerad konkurrenskraftig filmarbetarkår. Under de senaste åren har dock en del kvalificerade filmarbetare valt att lämna film- och TV-området för arbete i andra sektorer. De senaste årens stora tillväxt inom postproduktionsområdet har skapat nya företag, som tillsammans kan erbjuda en brett utbud av tjänster i den nya digitala världen finns alla element på plats i länet. Studiofaciliteter finns i tillräcklig mängd även om produktionsvolymen skulle bli avsevärt större. Det är dock bara Film i Västs studio i Trollhättan som har en tillräckligt hög standard för att kunna ta emot större internationella produktioner. Västra Götaland har allt för få kvalificerade filmutbildningar. Det saknas en komplett filmskola. Det största enskilda problemet i Västra Götalands filmliv är bristen på kvalificerade välfungerande film- och TV-dramaproducerande bolag. I Sverige finns allmänt sett för få välfungerande profilerade produktionsbolag. Detta faktum är än mer markant i Västra Götaland. Konsekvensen blir att det blir svårt att utveckla och behålla regi- och manustalangerna i länet. Många av dessa flyttar till Stockholm för att sedan ständigt återvända för att spela in sina filmer. Det är egentligen bara ett av länets produktionsbolag som har reell förmåga att utveckla länets egen talang och etablera dem som långfilmsregissörer.

4 Just nu pågår en konsolidering av filmbranschen i Sverige och Norden. Produktionsbolag slås samman, köps upp eller får nya och starkare ägare. I den här processen kommer många existerande bolag att upphöra med sin verksamhet. Det kommer också att hända i Västra Götaland. Det finns en intressant potential hos några av bolagen i länet och ett mer offensivt Zentropa International Sweden skulle kunna vända utvecklingen. Det finns några större produktionsbolagen som är beredda att flytta sina verksamheter till Västra Götaland. VOD (Video on Demand) har tillväxt kraftigt under de senaste åren. Aktörer som Netflix och HBO har etablerat sig på den svenska marknaden. DVD-marknaden har under samma tid krympt kraftigt. VOD kommer i närtid att omsätta mer än biograferna. I nuläget genererar VOD mycket små intäkter till svensk film och TV-drama och producenterna av denna typ av innehåll. Vad kan man då dra för slutsatser av nuläget? Den första slutsats man kan dra är att om Film i Väst och Västra Götaland ska kunna behålla produktionsvolymen, den konstnärliga kvaliteten i produktionen och det publika regionala, nationella och internationella genomslaget måste Film i Västs andel av projektens kostnader öka. Då Film i Västs anslag ligger kvar på samma reella nivå som idag måste verksamheten anpassas under perioden 2013 till 2015 och koncentreras på ett sådant sätt att den uppnådda nationella och internationella positionen kan behållas. Den andra slutsatsen man kan dra är att det finns ett momentum där Film i Väst och Västra Götaland avsevärt skulle kunna stärka sin position på den internationella filmarenan. För att det ska kunna ske måste Film i Väst kunna säkra inspelningen av minst ett internationellt prestigeprojekt per år, något som med nuvarande resurser skulle innebära något färre projekt av annan typ. Produktionsvolymen, förstådd både som antalet projekt och den produktionsmängd man genomför i Västra Götaland, är central för att garantera en lång rad önskvärda effekter. För att det totala publika och konstnärliga utfallet ska bli så bra som möjligt krävs en lägsta volym om cirka 10 svenska långfilmer och 15 internationella (minus fem projekt jämfört med idag). Denna lägre volym kan inte garantera regionens uppbyggda infrastruktur om inte varje valt projekt väsentligt ökar den andel produktion man förlägger till Västra Götaland. Detta gäller alldeles oavsett hur man väljer att mixa inspelnings- respektive postprojekt. En lägre produktionsvolym än dagens innebär med nödvändighet att det blir svårare att för varje år nå de goda resultat Film i Väst uppvisat avseende horisontella mål och perspektiv. Om Film i Väst något ökar de resurser som årligen satsas på TV-drama kan Västra Götaland i sin helhet få en större produktionsvolym än idag. Slutsats: för att Film i Väst ska kunna ställa hårdare krav på hur stor andel av produktionen i respektive projekt som ska göras i Västra Götaland krävs att bolaget kan investera en större andel av den totala budgeten i varje enskilt projekt. En sådan omorientering är i sak också nödvändig om Film i Väst ska kunna konkurrera mer framgångsrikt om de riktigt intressanta svenska och internationella filmprojekten. Film i Väst bör sträva efter större resurser som satsas i något färre projekt som sammantaget stärker Film i Västs position i projekten och garanterar större konstnärliga och publika framgångar. Rätt hanterat och med ett mer proaktivt förhållningssätt till produktionerna kommer den samlade regionalekonomiska effekten att vara lika stora som dagens. Överväganden Film i Västs egna kompetensutvecklingsinsatser koncentreras till utveckling av befintliga och nya produktionsbolag med livskraft. Satsningarna på kort fiktion riktas mot de kreatörer som med mycket stor sannolikhet kan ta klivet upp till långfilm.

5 Film i Väst har att ta hänsyn till i länet verksamma produktions- och teknikföretag. Flera av Västra Götalands filmproduktionsbolag råkar återkommande i kris. De regionala bolagen argumenterar oftast för att Film i Väst ska prioritera dem i sitt beslutsfattande. Så har Film i Väst oftast agerat historiskt. Det har lett till orimligt höga insatser i projekt med tveksamt konstnärligt och publikt värde. För att Film i Väst ska kunna hantera denna ofta skarpa målkonflikt krävs samsyn mellan bolaget, ägaren och uppdragsgivarna. Svaret på hur bolaget ska hantera regionala aktörer har direkta konsekvenser för de publika och konstnärliga ambitionerna. Några av länets produktionsbolag av film och TV-drama kommer inte att överleva i nuvarande form i de omstruktureringar som nu sker i branschen. Film i Väst ska bistå med råd och kontakter för att befintliga bolag ska hantera omstruktureringarna så bra som möjligt. Film i Väst ska arbeta för att välfungerande produktionsbolag ska flytta sin verksamhet till Västra Götaland. Film i Väst ska bidra till produktionsbolagens möjlighet att utveckla talang och konkurrenskraftiga projekt. Film i Väst ska och får inte göra särskilda undantag för regionens produktionsbolag när beslut om samproduktionsinsats i långfilmsprojekt tas. Film i Väst har av tradition haft mycket begränsade resurser för projektutveckling med motivering att Svenska Filminstitutet satsar förhållandevis mycket på detta område. Projektutvecklingsstöd används av många aktörer som ett redskap för att konkurrera om filmprojekt. Film i Väst kan inte stå passiva på sidlinjen om bolaget vill fortsätta att vara förstahandsvalet för svenska filmprojekt. Film i Väst måste avsätta mer pengar till utveckling, men göra en noggrann analys av hur troligt det är att det specifika projektet kan gå i produktion. Det finns stora möjligheter att substantiellt öka produktionen av TV-dramatik i Västra Götaland. En sådan förstärkt satsning kan göras på flera olika nivåer. Nuvarande resurser räcker till att samproducera cirka 15 timmar högbudgeterat TV-drama per år. Om Film i Väst skulle kunna satsar tre miljoner kronor mer på TV-drama per år skulle produktionen öka med 30 %. Om potentialen ska kunna tas tillvara fullt ut måste en förstärkt satsning på TV-dramaproduktion finansieras av exempelvis en eller flera kommuner. I nuläget är det Film i Västs uppfattning att Västra Götalandsregionen och bolaget ska fortsätta att driva en argumentation som syftar till bibehållen och förstärkt internationell lyskraft och bara prioritera en större ökning av volymen TV-dramaproduktion om det finns ett manifesterat intresse från en annan part. I den inledande texten finns en beskrivning av Film i Västs möjligheter att behålla den internationella positionen och ytterligare förstärka den. Denna prioritering bör stå i fokus alldeles oavsett vad som händer i resursfrågan. Det skulle vara förödande för verksamheten internt och externt om den enbart satte regional och nationell nivå i fokus. Det skulle i förlängningen innebära att den nationella positionen förlorades. Film i Västs största styrka i den svenska filmvärlden är att bolaget reellt är den enda tydligt internationellt orienterade (i alla bemärkelser) verksamheten i landet. Den nya EU-kommunikationen som träder i kraft vid årsskiftet innebär utmaningar. Om Film i Väst ska fortsätta att generera regionalekonomiska effekter som är i paritet med dagens och om inte infrastrukturen ska riskeras krävs ett än mer aktivt och personalkrävande arbetssätt i förhållande till de valda projekten. Film i Väst hyr kontor och lokaler för dryg 6 miljoner kronor per år. I nuläget används inte dessa fullt ut. Man kan räkna med att lokaler som hyrs för ungefär 2 miljoner kronor per år har mycket låg eller ingen nyttjandegrad. Film i Väst ska koncentrera sig på studio och produktionslokaler, övriga ytor bör hanteras av en aktör som har som uppdrag att hyra ut lokaler till företag.

6 Film i Väst har hårda kommersiella villkor som negativt påverkar möjligheten att konkurrera om internationella prestigeprojekt. Det enda sätt som bolaget kan agera på för att möta detta hot är att kunna erbjuda en tillräckligt stor medfinansiering och balansera kraven på hur mycket projektet ska spendera i länet och de kommersiella villkoren på ett smart sätt. Film i Väst har jämfört med andra offentliga aktörer en mycket liten personalstyrka för att på olika sätt arbeta med ansökningarna och de beslutade samproduktionerna. Arbetsbelastningen i dessa delar av verksamheten är fortsatt mycket stor. De kommande åren behöver Film i Västs verksamhet koncentreras. Den generella kompetensen att arbeta i en starkt föränderlig filmvärld måste stärkas. Ett mer koncentrerat uppdrag ställer nya och större krav på organisationens förmåga att välja rätt projekt att samproducera. Den nya EUkommunikationen på filmområdet leder till att Film i Väst måste välja ett mer aktivt arbetssätt i förhållande till samproduktionernas genomförande. Särskilda perspektiv att beakta i planeringen Av uppdraget framgår att: Film i Väst skall utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser. Film i Väst skall utveckla och följa upp sin regionala roll i en hållbar samhällsutveckling. Film i Väst skall i samverkan med näringsliv, akademi och samhälle delta i det nationella och internationella arbetet med kunskaps- och kompetensutveckling, innovationer och entreprenörskap för att stärka konkurrenskraften i regionens audiovisuella sektor. FILM I VÄSTS MISSION Ägardirektiven och uppdragen anger övergripande mål och inriktning för bolagets verksamhet. Inom dess ramar eftersträvar Film i Väst att vara en av Europas tre mest framgångsrika regionala filmsatsningar i kraft av konstnärliga och publika framgångar. Film i Väst ska varje år samproducera filmer som väljs till huvudtävlan i Berlin och/eller Cannes. Film i Västs samproduktioner ska vara väl representerade och framgångsrika i de tio mest prestigefulla filmfestivalerna runt om i världen (Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, Sundance, Tribeca, Locarno, San Sebastian, Busan och Tokyo). Film i Väst ska samproducera filmer som får en betydande global distribution och spridning. Årligen ska minst en av dessa vara inspelade i Västra Götaland. Film i Väst ska vara den regionala filmverksamhet som svenska filmproducenter först vänder sig till när de ska finansiera sina projekt. Film i Väst ska välja svenska samproduktioner på ett sådant sätt att den ledande konstnärliga och publika positionen behålls.

7 Film i Väst ska i valet av film- och TV-dramaprojekt skapa ett utbud som i princip alla medborgare i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social tillhörighet tar del av på biograf, TV eller via nätet. Film i Västs verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och samtidigt ge länets medborgare tillgång till kvalificerade filmiska upplevelser. Film i Västs insatser för infrastrukturutveckling (begreppet tolkat brett innefattande faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) ska i första hand syfta till att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ska ligga på att utveckla produktionsbolag med möjlighet att attrahera regionen, Sveriges och Europas mest intressanta regissörer och manusförfattare. Film i Väst ska i ett bredare perspektiv underhålla och utveckla regionens infrastruktur. Detta arbete ska vara kopplat till de fattade samproduktionsbesluten. Film i Väst ska särskilt beakta ungas behov att få inträde och fäste på arbetsmarknaden. Film och TV-dramaproduktion är ett bra redskap för detta. Film i Väst ska engagera sig i filmernas tänkta distribution och spridning för att garantera maximal spridning regionalt, nationellt och internationellt. Inriktning Film i Väst får en uppräkning av VGR av anslaget med tre miljoner kronor 2013, med ytterligare två miljoner kronor 2014 och med samma belopp 2015. Till detta ska läggas en generell uppräkning av anslaget 2014 på cirka 1,7 miljoner kronor. Film i Västs bedömning är att produktionsvolymen mätt i antalet projekt måste krympas med 10-15 % under planeringsperioden om projektens genomsnittliga publika och konstnärliga kvalitet ska kunna behållas på nuvarande nivå och den regionalekonomiska nyttan ska maximeras. Det kommer att ta tid att fullt ut anpassa den nuvarande volymen till de reella ekonomiska förutsättningarna - ett stort antal projekt för 2014 var redan beslutade 2012. Film i Väst ska behålla sin ledande position i svensk film konstnärligt och publikt. Film i Västs genomsnittliga investering i de svenska projekten måste öka för att målet ska nås. Det innebär realistiskt att Film i Väst maximalt kommer att samproducera tio svenska långfilmer per år. Valet av svenska projekt ska strikt styras av projektens konstnärliga och publika potential. Filmer som bedöms ha publik potential ska estimeras till minimum 200 000 biobesök eller en miljon biobesök globalt. Bedömningen av filmer med konstnärlig potential ska utgå från att dessa med stor sannolikhet väljs till en officiell sektion i Cannes eller Berlin. Samverkan med de fåtal svenska produktionsbolag som löpande förmår utveckla filmprojekt för den internationella arthousemarknaden ska stärkas.

8 De svenska projekt som väljs ska förlägga inspelning plus något annat produktionselement till Västra Götaland, undantag kan göras för särskilt intressanta prestigeprojekt. Projekten ska väljas med hänsyn tagen till att Västra Götalands medborgare via olika distributionskanaler ska nås och ta del av åtminstone någon av de filmer Film i Väst samproducerar. Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven - kön, etnicitet, klass, och land/stad. Film i Väst ska behålla sin ledande position i europeiskt filmliv. Denna har så här långt huvudsakligen grundats på Film i Västs samproduktion av utmanande och nyskapande arthouseprojekt. Film i Väst ska fortsätta samproducera internationella arthouseprojekt som bedöms kunna väljas till huvudtävlan i Berlin eller Cannes. Filmer som deltar i huvudtävlan i världens två ledande festivaler får så gott som alltid global distribution. I övrigt ska de internationella projekten väljas utifrån att de har hög kvalitet och kan få en slagkraftig svensk och global distribution. Satsningen på produktionen av animerad film för små barn behålls på nuvarande nivå men att alla planer på en mer offensiv satsning skrinläggs. Den stora satsning Film i Väst gjort på barnfilm 2012 och 2013 är undantag. Film i Väst kommer att fortsätta samproducera barn- och familjefilmer som estimeras nå en stor publik. På så sätt garanteras att så gott som alla barn i Västra Götaland nås av Film i Västs samproduktioner i minst ett distributionsfönster. Den primära minskningen av produktions- och projektvolymen kommer att ske genom neddragningar av antalet arthouseprojekt - i första hand de projekt som inte kan bedömas ha omedelbar möjlighet att väljas till filmfestivalerna i Berlin eller Cannes. Det är Film i Västs bedömning att detta kommer att ge minst påverkan på bolagets position nationellt och internationellt. Det finns en risk att neddragningen av antalet arthouseprojekt kan komma att påverka länets postproduktionsbolag negativt. Detta kan undvikas om Film i Väst stärker kravet på att svenska filmprojekt ska förlägga både inspelning och efterarbete till Västra Götaland. Film i Väst ska fortsätta samproducera kortfilm och TV-dokumentär. En översyn ska göras av hur arbetet bedrivs på bästa sätt och med största möjliga koppling till resten av verksamheten. Kompetensutvecklingsinsatserna ska i första hand inriktas mot att utveckla produktionsbolagen i länet. Film i Väst ska arbeta för att öka varje enskilt valt projekts produktionsmängd i Västra Götaland. Den samlade produktionsmängden mätt i antalet mandagar i länet kommer därmed att kunna ligga nära dagens nivå. Det kommer att kräva en större och mer arbetskrävande insats av Film i Väst för att garantera maximal produktionsmängd.. Film i Väst minskar mängden hyrda lokaler i Trollhättan, men är beredd att diskutera ett samlat ansvar för studio- och produktionsfaciliteter i Västra Götaland. Film i Väst ska fortsätta att utveckla sin strategi för att etablera nya kvinnliga regissörer som långsiktigt kan verka i filmen. Film i Väst ska ta ett särskilt ansvar för att följa de kvinnliga filmskapare som bolaget samproducerat. STRATEGISKA MÅL OCH SKISS TILL HANDLINGSPLAN 2014-2016 Bibehålla och utveckla den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner

9 Film i Väst får som framgår ovan allt fler ansökningar. Den absoluta merparten av de hundratals långfilmsprojekt som Film i Väst behandlar varje år arthouseprojekt. Film i Väst kan idag välja bland en stor andel av Europas mest intressanta konstnärligt menade filmprojekt. Det gör att ambitionen kan höjas. Under de tre kommande åren siktar Film i Väst på att varje år ha filmer valda till officiella sektioner i de fyra viktigaste internationella filmfestivalerna: Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. Beslut om nya projekt på strikt konstnärlig grund ska grundas på att filmen sannolikt kan bedömas bli vald till en sektion i de två viktigaste internationella filmfestivalerna: Berlin och Cannes. Kraven på Film i Väst produktionsenhets förmåga att evaluera projekten kommer att öka, likaså behovet av förstärkt omvärldsbevakning. Grund för utvärderingen är: Genomsnittliga recensionsomdömen för svenska samproducerade långfilmer och internationella samproducerade långfilmer med svensk distribution Internationellt prestigefulla priser: i Berlin, Cannes eller Venedig, och Oscar, European Film Award, BAFTA och EMMY (5 poäng) Antal långfilmer valda till en officiell sektion i Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, Sundance, Tribeca, Locarno, San Sebastian, Pusan och Tokyo (4 poäng för officiell sektion i de tre först nämnda festivalerna, 3 poäng i övriga) Antal priser och typ av pris i de tio viktigaste internationella filmfestivalerna (Officiella priser 4 poäng, Sidopriser 3 poäng) Slutnominering till European Film Award, Oscar, BAFTA och Emmy (4 poäng) Antal priser i övriga A-filmfestivaler (3 poäng) Antal filmer valda till övriga A-filmfestivalers officiella sektioner (2 poäng) Antal övriga priser vid internationella filmfestivaler per år under perioden (2 poäng) Antal kortfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda filmfestivalerna plus Clermont Ferrande (3 poäng) Antal dokumentärfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda festivalerna plus Amsterdam och Toronto (Hot Docs) (3 poäng) Antal nationella filmpriser (1 poäng) Under perioden ska målet och de parametrar som nämns ovan styra arbetet i produktionsenheten vid valet av konstnärligt menade projekt att samproducera. I valet ska också beaktas möjligheten att projektet får en tydlig exponering och slagkraftig distribution i Sverige. Produktionsenheten arbetar med lång framförhållning. Det gäller inte minst vid valet av arthouseprojekt. Resultatet ett specifikt år bygger på ett beslut flera år tidigare. De tio viktigaste internationella filmfestivalerna definieras som: Cannes Berlin Toronto Venedig Busan Sundance Tribeca Tokyo Locarno San Sebastian

10 Film i Väst ska ha samproduktioner valda till minst sju av dessa internationella filmfestivaler. De internationella samproduktionsmarknaderna är väsentliga forum för att hitta de mest spännande arthouseprojekten. Film i Väst ska vara med som tänkbar finansiär vid de fyra viktigaste: Rotterdam (CineMart), Berlin (Co-production Market), Cannes (LÁteliér) och Toronto. Film i Väst ska delta i ett urval av övriga centrala samproduktionsmarknader. Ambition Film i Västs arbete inriktas på att välja projekt som bedöms kunna väljas till en officiell sektion i Berlin och Cannes 2015 och 2016. De filmer som är aktuella för de stora festivalerna 2014 har beslutats 2012 och 2013, det vill säga med utgångspunkt i tidigare mål. Verksamhetsmålet är därför medvetet modest formulerat. Film i Västs samproducerade långfilmer ska minst ha uppnått 180 kvalitetspoäng/år; de samproducerade kortfilmerna ska minst ha uppnått 40 kvalitetspoäng/år; och de samproducerade dokumentärfilmerna 30 kvalitetspoäng/år. Ambitionsnivån ligger kvar på 2013 års nivå. De genomsnittliga recensionerna för Film i Västs svenska samproduktioner vara minst lika goda som genomsnittet för perioden 2010-2012 Film i Västs ambition vad gäller hur filmerna ska recenseras ligger fast. Igenomsnitt hade de svenska samproduktionerna betyget 3,15 på en femgradig skala under den gångna treårsperioden. De danska samproduktionerna ligger strax över 4,5 på den sexgradiga skalan som tillämpas i Danmark och Norge. De norska filmerna har i genomsitt recenserats ett betygssteg sämre än de danska. De svenska och internationella samproduktioner som recenserats av branschtidningarna och anglosaxiska massmedier har i genomsnitt fått betyget 3 på en fyrgradig skala. Film i Västs primära ambition under planeringsperioden är att öka det publika genomslaget för såväl arthousefilmerna som de publika projekten. Att de redan mycket goda recensionerna ska bli ännu bättre är av underordnad betydelse. Bidra till att den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ökar regionalt, nationellt och internationellt. Ett allt mindre antal filmer drar en allt större andel av publiken på biograf. Den faktiska hanteringen av filmer i olika fönster (rangordning och tid mellan olika fönster) bidrar till att biograflanseringen och framgången på biograf i stor utsträckning styr hur väl filmen kommer att tas emot av publiken i andra fönster. Det enda undantaget från denna regel är crime som bygger på redan etablerade koncept och/eller karaktärer. Film i Väst ska under perioden noga följa den publika utvecklingen i olika fönster och på olika plattformar och analysera vilka de publika framgångsfaktorerna är. Kunskapen ska användas vid valet av filmer att samproducera. I evalueringen av ansökningarnas publika möjligheter är utgångspunkten för svenska filmer att de ska estimeras till minst 200 000 biobesök i Sverige och en global totalpublik på en miljon biobesök. För icke-svenska filmer gäller att de ska estimeras vara en av hemlandets fem mest sedda filmer

11 och/eller ha en global distribution. Film i Väst ska stärka de valda samproducerade filmernas publika möjligheter genom att bistå med kunskap och råd. Film i Väst ska aktivt verka för att nya distributionsmodeller utvecklas och prövas, detta gäller alldeles särskilt för arthousefilmerna. Film i Väst ska aktivt verka för att offentliga och privata aktörer gemensamt förbättrar den samlade publikstatistiken för samtliga fönster och plattformar. Film i Väst ska söka samverkan med i första hand Göteborg International Film Festival för att erbjuda regioninnevånarna möjlighet att se samproducerade internationella filmer som saknar svensk biograf, DVD och VOD-distribution. Ambition Under planeringsperionden ska en tredjedel av Film i Västs svenska samproduktioner nå en biopublik på över 200 000 personer på hemmamarknaden Under planeringsperioden ska genomsnittspubliken för Film i Västs svenska samproduktioner uppgå till minimum 110 000 biobesökare per film Under planeringsperioden ska minst en tredjedel av Film i Västs internationella samproduktioner nå en biopublik på över en 1 000 000 personer globalt Under planeringsperioden ska Film i Västs samproduktioner ha setts av minst 90 % av alla medborgare i Västra Götaland Under planeringsperioden ska ett antal alternativa former av distribution för arthousefilmer ha prövats och utvärderats av Film i Väst med målet att det ska finnas ett program för hur den samlade publiken på Film i Västs samproducerade arthousefilmer ska kunna öka med 50 % (mätt i samtliga fönster) Bidra till att underhålla och utveckla nödvändig kreativitet och kompetens för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen. Film i Väst kommer att behöva stärka sitt arbete med produktionsbolagen i deras planering av produktionens genomförande. Film i Västs primära uppgift i det arbetet är att garantera att produktionerna i länet kan genomföras på ett mycket bra sätt och att maximera den regionalekonomiska nyttan. Det senare i form av att bidra till sysselsättning och ett så stort nyttjande som möjligt av Västra Götalands kompetens och kunnande på filmens och TV-produktionens område. Film i Väst ska stärka såväl det regionala mottagandet av filmen som rådgivningen till projektet Den senare ska bygga på överblick och mycket god kunskap om länets filmarbetare och filmföretag. Rådgivningens mål är både att erbjuda Nordens bästa service till samproduktionerna och att maximera vad Västra Götaland får ut av respektive produktion.

12 Under planperioden inriktas arbetet på att stärka långfilms- och TV-dramaproducerande produktionsbolags förmåga att arbeta med: - att utveckla rätt idéer och koncept - manusutveckling - utveckling av ny ung talang med stora möjligheter att etablera sig professionellt - exploatering av produktioner internationellt - finansiering av projekt - bolagets affärsidé och profil Film i Väst ska när det är relevant fortsätta samarbeta med länets och Nordens film- och TVutbildningar. Samarbetet ska främst bygga på att Film i Väst ställer nätverk och kunnande till förfogande. Film i Väst ska särskilt beakta behovet av nya utbildningar på strategiska områden. Film i Väst ska fortsätta samarbeta med Trappan. Ambition Film i Västs kunskaps- och kompetenshöjande arbete inriktas på att stärka länets produktionsbolag och andra samverkanden bolags möjligheter att utveckla företaget, kreatörer och projekt. Arbetet bedrivs inom produktionsenheten. Målet är att länets produktionsbolag och de samverkande produktikonsbolagen ska tillhöra Nordens toppskikt i kraft av den kvalitet och den publik de levererar vid planeringsperiodens slut. Under planeringsperioden ska minst ett produktionsbolag i Västra Götaland ha visat en kraftig tillväxt i antalet produktioner och i kraft av storlek tillhöra Nordens toppskikt Tydlig profil, stark leveransförmåga i sin nisch en omfattande produktion ses av Film i Väst som nyckelfaktorer för att bolagen ska vara stabila och överlevnadsduktiga. Under planeringsperioden ska Film i Väst stärka sin rådgivning till och uppföljning av beslutade samproduktioner för att på det sättet garantera att en ökad mängd produktion förläggs till Västra Götaland. Under planeringsperioden ska Film i Väst arbeta för att en högkvalitativ utbildning för filmproducenter kommer till stånd i Västra Götaland. Film i Väst ska fortsätta samarbeta med länets och Nordens film- och TV-utbildningar. Samarbetet ska bygga på att Film i Väst ställer nätverk och kunnande till förfogande. HORISONTELLA MÅL OCH PERSPEKTIV Västra Götalandsregionen har antagit flera policydokument däribland Personalvision 2021, Miljöpolicy, Klimatstrategi och Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Film i Väst skall ta del av dessa och i tillämpliga delar anpassa sina egna strategier, verksamhetsplaner och rapporter. Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet är som framgår ovan horisontella perspektiv i Film i Västs verksamhet och vägs in i alla beslut. Måluppfyllelsen mäts på alla områden. Film i Väst för också