Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1939. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1939

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1939 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1940 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 401630

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1939 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939. Stockholm den 15 maj 1940. Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAR FREDELIUS. Clemens Wester.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1939, enligt indelningen den 1 januari 1940 31 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1939 43 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1939 45 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1939 (selon la division administrative en vigueur dés le 1 r janvier 1940). 11 Tabl. 2. Population par département, en 1939 43 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1939 45 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7 : Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col. 11 13: Émigrés. Col. 14 16: Immigrés. Col. 17 19: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total. Résumé. La population de la Suède à la fin de 1939 a été de 6 341 303 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 31089 personnes, ou 4'93 %o de la population au début de l'année, est comme généralement ces, temps derniers assez faible. C'est seulement la population des villes qui a augmenté. La population de la campagne a diminué. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1939 a été de 60 147, soit 9'51 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité n'a pas été si considérable depnis 1815 (9'fil). Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 96 866. Depuis plus do deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant; dès 1934, cependent, le taux de natalité a fait voir une augmentation, bien que peu considérable. La proportion des nés vivants pour 1000 de la population moyenne en 1939, à savoir 15'31, est supérieure à celle des années précédentes dès 1930. Le nombre total des décès, aussi d'après les calculs préliminaires, était de 72 753, ce qui correspond à un taux de mortalité de ll'ûo pour 1 000 de la population moyenne. La mortalité a été inférieure à celle des quatre années précédentes, mais surpasse un peu celle dés années 1923, 1933 et 1934 qui montrent les taux les plus bas observés en Suède. L'excédent des naissances ne monte qu'à 24 113, ou 3-81 %o. Le nombre des émigrés peut être fixé à 3 580, et celui des immigrés à 7 178. La statistique accuse donc un excédent des immigrés, phénomène observée pendant les dix dernières années. A part les émigrés, on a rayé des registres de population 3 125 individus comme <introuvables>, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 5 366 personnes rayées plus tût comme «introuvables» furent enregistrées de nouveau en 1939.

Till den föreliggande redogörelsen för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939 har, i likhet med de föregående åren, såsom bihang fogats en preliminär översikt länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Såväl den egentliga redogörelsen som bihangets siffror angående emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda däremot äro hämtade från de fr. o. m. år 1937 av statistiska centralbyrån utarbetade preliminära kvartalsöversikterna, vartill som material användas dels de till centralbyrån numera kvartalsvis inkommande utdragen av lysnings- och vigselböckerna samt födelse- och dopböckerna, dels de utdrag av död- och begravningsböckerna, som pastorsämbetena månadsvis ingiva till pensionsstyrelsen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma såsom vanligt att senare publiceras. Rikets folkmängd vid 1939 års slut utgjorde 6 341 303 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, 6 310 214, visar en tillväxt under år 1939 av 31089 personer eller 4-93 promille. Denna ökning är i och för sig låg, dock högre än de närmast föregående åren, såsom nedanstående översikt visar. Folkmängden har ökats inom 15 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats i 10 län. Den avgjort största tillväxten kommer på Stockholms stad med 12 8Ö0 personer; därnäst följer Stockholms län med 7 085. Folkökningen eller -minskningen länsvis, beräknad på 1 000 invånare vid 1938 års slut, angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror även för de närmast föregående två åren. Talen äro beräknade från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året.

2 FOLKMÄNGDEN. Den relativa tillväxten var under redogörelseåret störst för Stockholms län, 25'4 5 /oo, och därnäst för Stockholms stad, Västmanlands samt Örebro län. Den största relativa minskningen uppvisar Gävleborgs län, 7-4o /oo, och därnäst Västernorrlands län. När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd ha minshats från 4 031801 vid 1938 års slut till 4 019 040 vid 1939 års slut, alltså med 12 761 personer eller 3-17 /oo, och städernas ha ökats från 2 278 413 till 2 322 263, alltså med 43 850 eller 19-25 /oo. Motsvarande promilletal för 1938 voro -4-20 och + 19'oi. Landsbygdsfolkmängdens minskning är oberoende av de införlivningar av landsbygdsområden med städer, som ägt rum den 1 januari 1939, alldenstund dessa icke medförde någon överflyttning av personer vid nämnda tidpunkt. Hittills anförda tal avse folkmängens fördelning den 31 december 1939 (och tidigare). Vid 1940 års ingång införlivades Växjö landskommun med 5 326 inv. med Växjö stad, ett område i Västra Sallerup med 299 inv. med Eslöv, ett område i Björlanda med 1 inv. med Göteborg, vissa områden i Arboga landskommun med 187 inv. med Arboga stad, vissa områden i Valbo med 280 inv. med Gävle och slutligen vissa områden i Piteå landskommun med 838 inv. med Piteå stad, varjämte Karlskoga kommun med 24 120 inv. blev stad. Sammanlagt blevo alltså genom områdesregleringar vid början av år 1940 31 051 landsbor omförda till stadsbor. Samtidigt överfördes emellertid ett område med 2 inv. från Linköping till Landeryd, vissa områden med 37 inv. från Arboga stad till Arboga landskommun, vissa områden med 255 inv. från Gävle till Valbo och slutligen vissa områden med 147 inv. från Piteå stad till Piteå landskommun, varigenom sammanlagt 441 personer tillförts landsbygden från städer. Hela folkmängden vid 1940 års början blir därför 3 988 430 på landsbygden och 2 352 873 i städerna. Vid samma tidpunkt trädde vissa andra administrativa regleringar i kraft. Bland dessa märkas överflyttning av vissa områden från Valbo i Gävleborgs län med 252 inv. till Älvkarleby i Uppsala län jämte en del andra mindre betydande överflyttningar mellan län (se anm. till tab. 1). Vidare bildades Lenhovda municipalsamhälle i Kronobergs län med 927 inv. Under redogörelseåret hava ytterligare sex nya municipalsamhällen bildats, nämligen Gylienfors i Jönköpings län med 1 285 inv., Grums och Hagfors i Värmlands län med respektive 2 063 och 4 711 inv., Hallstahammar i Västmanlands län med 4 187 inv. samt Obbola och Vännäsby i Västerbottens län med respektive 1 341 och 769 inv. Rörande överflyttningar mellan landskommuner, utvidgningar av municipalsamhällen och övriga administrativa regleringar ävensom beträffande en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i vidstående tablå för städer med minst 10 000 invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1930, 1939 och 1940, ävensom tillväxten under det sista året och de sista tio åren. Den procentuella tillväxten under de tio sista åren framgår av sista kolumnen.

FOLKMÄNGDEN. 3 ') Karlskoga blev stad den 1 jan. 1940. 8 ) Häri ingår folkmängen, 5326 inv., i Växjö landskommnn, som den 1 jan. 1940 införlivades med Växjö stad.

4 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Hela folkmängden i de i tablån medtagna städerna utgjorde den 1 januari 1939.1977 307 inv., för ej i tabellen medtagna städer 323 381. Folkmängdstillväxten till den 1 januari 1940 är för de förra 46 947 eller 2-3 %, och för de senare 5 238 eller 1-6 %. Folkmängdstillväxten till den 31 december 1939 var 41 597 resp. 4 098. Sammanlagda folkmängden i de köpingar, som bilda egna kommuner, utgjorde vid 1940 års ingång 119 375, i andra köpingar samt i de i tab. 1 redovisade municipalsamhällena tillsammans 317 641 1 ), mot ett år tidigare resp. 117 255 och 300 909. Köpings kommunernas folkmängd har alltså ökats med 2 120 inv. Municipalsamhällenas folkmängd bar från den 1 januari 1939 till den 1 januari 1940 ökats med 16 732 inv. Emellertid ba de sju nytillkomna municipalsamhällena och sju inkorporeringar under år 1939 tillfört municipalsamhällena 18 243 inv., medan två municipalsamhällen med 5 465 inv. den 1 jan. 1940 uppgått i städer, varför den verkliga folkökningen blir 3 954 personer. Folkökningen för köpingar och municipalsamhällen sammanslagna uppgår alltså till 6 074 ocb folkminskningen för den övriga landsbygden till 18 835. Den största köpingen var vid årsskiftet 1939/40 Sandviken, med 13 833 inv., ocb det största municipalsambället Kiruna, med 10 713 inv. Ett slags mellanställning mellan egentliga landskommuner och köpingar synes intagas av kommunerna Fiskebäckskil, Grundsund, Karlsborg ocb Domnarvet, för vilkas hela områden en eller flera stadsstadgor äro gällande, utan att de åtnjuta köpingsrättigheter; de äro ej heller att anse som municipalsamhällen. Dessa kommuners sammanlagda folkmängd, ej ingående i ovan anförda beräkningar, utgjorde vid årsskiftet 1939/40 19 063 personer. Folkmängden i städer med egen jurisdiktion utgjorde den 1 januari 1940 2 091656 ocb i rikets domsagor 4 249 647. Inberäknat Karlskoga lyda numera 40 städer under landsrätt. Rikets folkmängd av mankön har under år 1939 ökats från 3 125 000 till 3 142 356 och av Jcvinnkön från 3 185 214 till 3 198 947. På varje tusental män kommo således vid årets början 1 019 kvinnor ocb vid dess slut 1 018. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse bar kvinnkönets relativa Övertalighet aldrig varit så ringa som under det sista årtiondet. Efter år 1893, da det kvinnliga överskottet utgjorde 64 /oo, bar det, frånsett obetydliga höjningar under enstaka år, befunnit sig i sjunkande. Fr. o. m. 31 december 1918 råder å landsbygden överskott av män, ocb detta gäller fr. o. m. den 31 december 1933 landsbygden inom varje län. Enligt folkmängdsfördelningen vid slutet av år 1939 kommo på 1000 män för hela landsbygden 948 kvinnor, för städerna 1151 kvinnor. Enligt 1930 och 1935 års folkräkningar voro motsvarande tal 973 ocb 1 170 resp. 956 och 1 164. Särskilt för landsbygden är alltså kvinnoproportionens nedgång påfallande. En relativt taget stor övertaiigbet av kvinnor över män är å andra sidan sett alltjämt utmärkande för de stora städerna, särskilt Stockholm. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. A absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de ') Drottningholm har ej räknats som nmnicipalsamhälle.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren 1930 1939. 5 två sista åren äro preliminära med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1939 meddelas i absoluta tal i tabellen sid. 45 och i relativa tal i tab. B. Kvartalsuppgifter (rikssiffror) beträffande ingångna äktenskap, levande födda och döda ha, i likhet med det föregående året, intagits i tabellen på sid. 45. Liksom under de närmast föregående sex åren företer antalet ingångna äktenskap även för år 1939 en stegring. Kedogörelseårets giftermålstal är det högsta, som vårt land haft att uppvisa ända sedan år 1815, då det var 9-6i /oo- För femårsperioden 1926/30 var giftermålstalet 6'6 7 och för åren 1931/35 7-34. Jämföras giftermålstalen i tab. B länsvis för åren 1931/35 och 1939, finner man, att samtliga län uppvisa stegring; jämförelsen mellan åren 1938 och 1939 visar, att giftermålstalet sjunkit för tre län. Giftermålstalet liksom stegringen däri är, såsom tabellen visar, avsevärt högre för städerna än för landsbygden. Stockholms stad intager i båda dessa hänseenden den avgjort främsta platsen.

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, åren 1931/35, 1938 och 1939. Såsom tab. A visar, företer även antalet levande födda för senare år en ökning, ehuru relativt taget rätt oväsentlig. Eedogörelseårets födelsetal, 15-3 1 /oo, utgör det högsta efter år 1930, men är fortfarande lägre än för femårsperioden 1926/30, för vilken födelsetalet utgjorde i genomsnitt 15-91 / 00 - Jämföras^ födelsetalen i tab. B länsvis för åren 1931/35 och 1939, finner man, att desamma stigit för Stockholms stad och samtliga län utom ett. Stockholms stad och tjugo län visa stegring av födelsetalet från 1938 till 1939. Det lägsta födelsetalet har Stockholms stad, det högsta Norrbottens län. Födelsetalet har] såväl under femårsperioden 1931/35 som under vart och ett av de följande åren varit högre för landsbygden än^för städerna. Ännu på 1880-talet var födelsetalet lägre på landsbygden än i städerna, under de två följande årtiondena var det ungefär detsamma för båda, men därefter har städernas födelsetal alltjämt hållit sig rätt avsevärt mycket lägre än landsbygdens. En tendens till utjämning härutinnan synes emellertid göra sig gällande fr. o. m. 1930-talet, såsom framgår därav, att det procenttal, varmed landsbygdens födelsetal överstiger städernas, vilket för femårsperioden 1926/30 utgjorde 32 %, för femårsperioden 1931/35 nedgått till 27 % och för de därpå

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. följande åren 1936, 1937, 1938 och 1939 icke utgjort mera än resp. 19, 17 12 och 11 54. Under vart och ett av de senaste fem åren har födelsetalet för såväl landsbygden som städerna visat någon stegring (14-79, 15-03, 15i8, 15-45 och 15-90 resp. 11-77, 12-66, 12-97, 13-77 och 14-28). Huruvida den sålunda iakttagna ökningen av antalet födda endast sammanhänger med den stigande äktenskapsbildningen eller även kan tolkas såsom ett tecken på ökad fruktsamhet, synes det ännu vara för tidigt att yttra sig om. Beträffande födelserna ha följande uppgifter hämtats från en preliminär sammanräkning för åren 1939 och 1938. 7 Antalet avlidna är enligt föreliggande preliminära sammanräkning för redogörelseåret såväl absolut som relativt taget i det närmaste detsamma som år 1938, då det var något lägre än under de närmast föregående tre åren. Dödstalet för redogörelseåret, 11-50 på 1000 av medelfolkmängden, är endast obetydligt högre än för åren 1933 och 1934, vilka jämte 1923 förete de lägsta dödstal (11-23, 11-24 och 11-41 /oo), som hittills förekommit i vårt land. I jämförelse med femårsperioden 1931/35 visa de i tab. B anförda dödstalen för redogörelseåret en obetydlig nedgång för riket i dess helhet, städerna tillsammantagna samt 16 län (inklusive Stockholms stad), medan någon ökning av dödstalet synes hava gjort sig gällande för landsbygden i dess helhet och de återstående länen. Från år 1938 till år 1939 har dödligheten stigit en obetydlighet för 11 län, men nedgått för övriga län liksom för riket i dess helhet och landsbygden, medan städernas dödstal är oförändrat. Dödstalet har för femårsperioden 1931/35 liksom följande år varit högre för landsbygden än för städerna, vilket varit regel fr. o. m. tioårsperioden 1911/20. Födelseöverskottet utgör för redogörelseåret 24 113 personer eller på 1 000 av medelfolkmängden 3-81 mot 2-46 /oo för femårsperioden 1931/35 och 3-3 3 år 1938. Samtliga län visa födelseöverskott, vad såväl städer som landsbygd beträffar (såsom framgår av tab. å sid. 45). Födelseöverskottet är för femårsperioden 1931/35 avgjort större för landsbygden än för städerna, men såväl för redogörelseåret som för det närmast föregående året endast något större för den förra än för de senare.

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. I tab. C här nedan meddelas en jämförande översikt av relativa tal för giftermål, levande födda, döda och överskott av födda i ett antal europeiska länder åren 1937 1939. Tab. C. Antalet giftermål, levande födda och döda på 1000 av medelfolkmängden i några europeiska länder, åren 1937 1939. En preliminär sammanräkning av antalet under första levnadsåret avlidna har för 1939 givit till resultat, att 2 671 avlidit, som varit kyrkoskrivna å landsbygden, motsvarande av 64 021 levande födda 41'7 %o, och 1082, som varit kyrkoskrivna i städerna, motsvarande av 32 845 levande födda 32-9 /oo motsvarande dödstal för 1938 voro 44-3 respektive 35-i / 00 - För hela riket utgör dödligheten i första levnadsåret för 1939 38'7 %o mot 41-2 för 1938. Under redogörelseåret utgjorde antalet emigranter 3 580 mot 2 062 nästföregående år och antalet immigranter 7 178 mot 5 756, eller på 1000 av medelfolkmängden 0-57 resp. 0-33 för emigranterna och l'i4 resp. 0'9i för immigranterna. Antalet emigranter och immigranter länsvis framgår av den såsom bihang till berättelsen (sid. 45) intagna översikten av folkmängdens förändringar år 1939. Med avseende på folkbytet med olika europeiska länder och de främmande världsdelarna meddelas å följande sida en summarisk översikt för de båda senast gångna åren. Ur kyrkoböckerna ha avförts 3 125 s. k. obefintliga, medan de s. k. återupptagna, d. v. s. från boken över obefintliga överförda, utgjorde 5 366; i likhet med vad fallet varit under senare år, med undantag för år 1937, var sålunda under redogörelseåret de från boken över obefintliga överfördas antal större än de till samma bok överfördas. 1 Häri ej inr. i kriget stupade.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 9

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1939, enligt indelningen den 1 januari 1940. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamliälle.] 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 4) SÖDER.M. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts,). FOLKMÄNGD 1939. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 6) JÖNK. L. (forts.). 7) KRONOB. L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. 10)BLEK.L. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 10) BLEK. L. (forts.)- 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1939. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 14) GÖTEB. 0. BOH. L. (forts.). 15)ÄLVSB.L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 16) ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 16) SKARABORGS LÅN (forts.). 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1930. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1989. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 23) JÄMTLANDS LÄN. 24) VÄSTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L. 37

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR. Anmärkningar. Anm. till Stockholm» stad. ') Siffrorna avse den mantalsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1940 års början utgjorde 586 332, fördelad & nedannäronda församlingar sålunda: Storkvrkoförsamlingen.. 9 230 Klara' förs... 6 877 Kungsholms >.. 32063 S:t Görans >.. 51760 Matteus >.. 50 787 Gustav Vasa».. 22 939 Adolf Fredriks >.. 16 541 Johannes >.. 20 848 Jakobs >.. 5001 Engelbrekts >.. 29 381 Hedvig Eleonora >.. 21433 Oskars».. 42159 Sofia».. 26 370 Katarina >.. 56 578 Maria Magdalena förs... 23 062 Högalids >.. 38 737 Brännkyrka >.. 36 745 Enskedé >.. 30 404 Bromma >.. 54 356 Hovförsamlingen.... 654 Skeppsholms förs.... 5 268 Tyska»... 3012 Finska >... 2117 Anm. till Stockholm» lån. l ) Städerna Östhammar och Öregrund lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra Koslags domsaga, Frösakers tingslag. J ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. 8 ) Staden Djursholm lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag. 4) Ostertälje och Västertälje kommuner bilda Södertälje landsförsamling. 5) Ösmo församling omfattar Osmo kommun och Nynäshamns köping. 6 ) Vaxholms församling omfattar Vaxholms stad och en mindre del av Värmda landskommun. ') Staden Lidingö lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag. s ) Staden Sundbyberg lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna och Färentuna domsaga och tingslag. 9 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. ANMÄRKNINGAR (forts.). 39 I0 ) Enligt k. brev den 26 maj 1939 utvidgades Rönninge municipalsamkälle med ett obebott område. ") Den 1 jan. 1940 överflyttades från Österhaninge till Dalarö ett område med 13 inv. Anm. till Uppsala län. l ) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. s ) Den 1 jan. 1940 överflyttades frän Alunda till Morkarla vissa obebodda områden. s ) Den 1 jan. 1940 överflyttades frän Valbo i Gävleborga län till Älvkarleby kommun och Skutskärs kapellförsamling vissa områden med 'Ï52 inv. Anm. till Södermanlands län. 1) I Gåsinge kommun äro inräknade 13 i Dillnäs kyrkoskrivna inv. 8 ) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. ') Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun ooh Katrineholms stad. Staden lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Vill&ttinge domsaga, Oppunda tingslag. 4) Den 1 jan. 1940 överflyttades frän Bogsta till Tystberga vissa obebodda fastigheter. Anm. till Östergötlands län. ') Staden Mjölby lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Folkungabygdens domsaga och tingslag. ') Varvs och Styra försam- Ung omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 3) Boxholms municipalsamhälle synes numera i sin helhet tillhöra Ekeby södra kyrkobokföringsdistrikt. Endast för ett mindre område (med 611 inv.) gälla samtliga stadsstadgor. 4) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. 6 ) Borensbergs municipalsamhälle är delat på Brunneby och Kristbergs kommuner. 6 ) Skänninge stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Folknngabygdens domsaga och tingslag. ') Den 1 jan. 1940 överflyttades från Linköping och S:t Lars förs. till Landeryd en fastighet med 2 inv. Anm. till Jönköpings län. ') Håssleby församling omfattar Mariannelunds köping och Hässleby kommnn. 2) Aneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 3) Säby församling omfattar Säby kommun och Tranås stad. Den senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 4) Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. 6 ) Städerna Huskvarna, Nässjö och Gränna lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista ooh Mo domsaga och tingslag. ) Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder Värnamo stad under landsrätt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. T ) Sävsjö municipalsamhälle är delat på Vallsjö ooh Norra Ljunga kommuner. 8 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder Vetlanda stad under landsrätt, Njudnngs domsaga, Östra Njudungs tingslag. B ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommun och Bodafors köping, vardera fr. o. m. den 1 jan. 194Ö utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Kronobergs län. 1) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommnn och Tegnaby kommun. s ) Tings&s församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. s ) Skatelövs kommun är delad på Kinnevalda h:d, Mellersta Värends domsaga och t:g samt Allbo h:d, Västra Varenda domsaga och t:g. 4) Ljungby stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sunnerbo domsaga och tingslag. 5) Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping. 6) Hovmantorps församling omfattar Hovmantorps kommun och Lessebo köping. 7 ) Den 1 jan. 1940 införlivades Växjö landskommun och landsfårsamling med 5 326 inv., varav Växjö Östregårds m:e 2 077 inv., med Växjö stad och stadsfårsamling, vilken senare därefter benämnes Växjö församling. Anm. till Kalmar län. ') Vena församling omfattar Vena kommnn och Hnltsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. ') Misterhults församling omfattar Misterhnlts kommun och Figeholms köping. 3) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommnn och Gårdveda kommun, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommnn och Mönsterås köping. 6 ) Nybro stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6) Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga, Ölands norra tingslag. ') Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga kommun och MörbylåDga köping. Anm. till Gotlands län. 1) Othems församling omfattar Slite köping. Anm. till Blekinge län. ') Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. 2 ) Den 1 jan. 1940 delades Jämshögs församling i Olof ströms kyrkobokföringsdistrikt och Jämshögs kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Kristianstads län. ') Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs kommuner. s ) Lödertips municipalsamhälle är delat på Löderups och Hörups kommuner. 3) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner. 4) Åhut församling omfattar Alius kommun och Abus köping. 5) Staden Hässleholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga ooh tingslag. 6 ) Hishuhs kommun är delad på Höks h:d o. t:g [i Hallands län] samt Narra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län].

40 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. ANMÄRKNINGAR (forts.). r ) Tyringe municipalsamhälle är delat på Finja och Västra Torups kommuner. e ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping. e ) Oshy församling omfattar Osby kommun och Osby köping. Anm. till Malmöhus län. ') Xorra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. ä ) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. Den 1 jan. 1940 införlivades med Eslöv ett område med 299 inv. frän Västra Sallerup. ä ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala köping. 4) Skurups församling omfattar Skurups kommun och Skurups köping. 5) Hörby församling omfattar Hörbykommun och Hörby köping. ö ) Akarps municipalsamhälle är delat på Tottarps och Burlövs j kommuner. ') Löberöds municipalsamhälle är delat på Ilögseröds och Uammarlunda kommuner. 8 ) Staden Eslöv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. e ) Staden Höganäs lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Lnggude domsaga och tingslag. lu ) Höörs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping. n ) Enligt k. brev den 26 maj 1939 utvidgades Marieholms municipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1939 räknade 86 inv. vi ) Enligt k. brev den 10 mars 1939 reglerades gränsen mellan Lunds landskommun och Knästorp, vilket endast berörde en väg. 13 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Uppåkra till Flackarp vissa fastigheter med 11 inv. Anm. till Hallands län. ') Hishults kommun är delad pä Höks h:d o. t^g [i Hallands län] samt Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. 2) Oskarströms municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslövs kommuner. 3 ) Staden Kungsbacka lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Hallands norra domsaga,fjäre tingslag. 4 ) Staden Falkenberg lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Hallands mellersta domsaga, Arätads och l'auras tingslag. 6 ) Den 1 jan. 1940 införlivades med Kungsbacka ett obebott område från Tötö. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Skaftä fårsamling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grnndsunds kommuner. 2 ) Blekets municipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. s ) Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings och Sävedals domsaga och tingslag. 4 ) Staden Kungälv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. 6 ) Tanums församling omfattar Tanuma kornmun och Grebbestads köping. Församlingen är enligt domkapitlets heslut delad på Tanums kyrkoområde och Grebbestads kyrkoområde, i vilket senare köpingen ingår som del. 6 ) Därav i Fjällbacka kapellag 931 pers. Häri ingår Fjällbacka municipalsamhälle. ') Staden Lysekil lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sunnervikens domsaga och tingslag. 8 ) För hela Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner gälla samtliga stadssladgor. 9 ) Den 1 jan. 1940 införlivades med Göteborg och Lundby församling ett område med 1 inv. från Björlanda. lu ) Den 1 jan. 1940 införlivades med Mölndal en obebodd fastighet från Råda. Anm. till Alvsborgs lån. x ) Församlingen Tösse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. 2 ) Ärtemarks församling omfattar Artemarks kommun och Bengtsfors köping. 3 ) Holms församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. 4) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flnndre, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 5 ) Vargårda municipalsamhälle är delat på Kullings-Skövdes och Algutstorps kommuner. ) Enligt k. brev den 10 nov. 1939 utvidgades Lilla Edets municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1939 räknade 1 189 inv. Anm. till Skaraborgs län. 1 ) Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping. 2 ) Ritterna församling omfattar två kommuner, Västerbitterna och Osterbitterna. ") Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel utgöres av ett enligt uppgift obebott mindre område. 4) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. 6 ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vavtofta och Frökinds domsaga och tingslag. 6 ) Till Vads kommun äro räknade 3 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 7 ) Till Flistads kommun äro räknade 31 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. s ) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 8 ) Tidans municipalsamhälle är delat på Vads och Götlunda kommuner. 10 ) Staden Skövde lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga, samt bildar eget tingslag. u y Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings östra landskommun. 12 ) Inom Karlsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor enligt k. brev den 17 febr. 1939. 1S ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Daretorp till Brandstorp vissa områden med 4 inv. ") Enligt k. brev den 31 mars 1939 reglerades gränserna mellan Daretorp, Brandstorp, Härja, och Gustav Adolf. De områden, som berördes härav, voro obebodda. 15 ) Den 1 jan. 1,940 överflyttades från Velinge till Baltak vissa obebodda områden. Anm. till Värmlands län. 1) Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. 8 ) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Suune köping.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. ANMÄRKNINGAR (forts.). 41 8 ) Säffle köping utgör kapellförs, under By. 4 ) Den 1 jan. 1940 ÖTerflyttades frän Gåsborn till Ramen ett obebott torp. 6 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Gåsbom till Hällefors i Örebro län vissa områden med 10 inv. och frän Hällefors till Gåsborn vissa obebodda områden. a ) Den 1 jan. 1940 reglerades gränsen mellan Nordmark och Ramen, vilket dock ej medförde överflyttning av inom det härav berörda omrädet boende 14 inv. Anm. till Örebro län. J ) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. 2) Ljusnarsbergs församling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. Ett område i Ljusnarsberg, som tidigare betraktats som eget kyrkobokföringsdistrikt, Hörken, räknade vid årsskiftet 1 985 inv. 3 ) Kora bergsförsamling omfattar Nora landskommun. 4 ) Karlskoga kommun tillgodonjuter fr. o. m. den 1 jan. 1940 stadsrättigheter men lyder i judiciellt hänseende alltjämt under landsrätt, Nora domsaga, Karlskoga tingslag. Karlskoga m:e med 3 388 inv. uppgick samtidigt i stadskommunen. 6 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades frän Gåsborn i Värmlands län till Hällefors vissa områden med 10 inv. och frän Hällefors till Gåsborn vissa obebodda områden. 6 ) Enligt k. brev den 8 dec. 1939 reglerades gränsen mellan Ljusnarsberg och Norrbärke i Kopparbergs län. De härav berörda omr&dena voro obebodda. Anm. till Västmanlands län. x ) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörs köping. 2 ) Staden Arboga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västmanlands västra domsaga, Åkerbo och, Skinnskattebergs tingslag. s ) Hallstahammars samhälle är delat på Svedvi, municipal- Bergs och Kolbäcks kommuner. 4 ) Den 1 jan. 1940 införlivades med Arboga stad vissa områden från Arboga landskommun med 187 inv. och överflyttades från Arboga stad till Arboga landskommun vissa områden med37inv. 5 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades I från Norberg till SöderbärJce i Kopparbergs län ett obebott område. Anm. till Kopparbergs län. ') Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. a ) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare tingslag. 9 ) Den 1 jan. 1940 införlivades faludelen av Stora Kopparbergs församling med 4120 inv. med Falu Kristne församling, vilken senare alltså numera omfattar hela Falu stad. Stora Kopparbergs församling sammanfaller därefter med den liknämnda kommunen. 4 ) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun, Borlänge köping samt Domnarvets kommun; Stora Tuna kommun för sig utgör ett kyrkobokföringsdistrikt, varjämte Borlänge köping och Domnarvets kommun tillsammans utgöra ett kyrkobokföringsdistrikt. B ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 8 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. ') Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. ") Se anm. 3 under Jämtlands län. s ) Folkmängden i Tyngsjö, som tidigare betraktats som kapellag under Malung, utgjorde 623 pers. 10 ) Därav i Skattunge kapellag 1196 personer. n ) Städerna Hedemora och Säter lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Hedemora tingslag. 12 ) I hela Domnarvets kommun gäller byggnadsstadgan och i större delen av kommunen jämväl övriga stadsstadgor. IS ) Den 1 jan. 1940 delades By församling i Horndals kyrkobokfåringsdistrikt och By kyrkobokföringsdistrikt. 14 ) Den 1 jan. 1940 upplöstes Stjärnsunds kapelljörsamling med 1 371 inv. Samtidigt delades Husby församling i Stjärnsunds kyrkobokföringsdistrikt och Husby kyrkobokföringsdistrikt. 15 ) Fr.o. m. den 1 jan. 1940 skall Hosjö kapellförsamling utgöra annexförsamling till Vika församling. Ia ) Den 1 jan. 1940 överfördes från Norberg i Västmanlands län till Söderbärke ett obebott område. ") Enligt k. brev den 8 dec. 1S39 reglerades gränsen mellan Norrbärke och Ljusnarsberg i Örebro län. De härav berörda områdena voro obebodda. Anm. till Gävleborgs län. ') Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storviks köping. a ) Sandvikens församling omfattar Högbo kommnn och Sandvikens köping. s ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs kommun, Bollnäs köping och Björkhnmre köping. 4 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. B ) Därav i Annefors kapellag 339 och i Katrinebergs kapellag 489 personer. 6 ) Därav i Svabensverks kapelllag 152 personer. 7 ) Hofors utgör kapellförs. under Torsåker. 8 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Valbo till Älvkarleby i Uppsala län vissa områden med 252 inv. 9 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Gävle och Heliga Trefaldighets församling till Valbo vissa områden med 255 inv. och införlivades med Gävle och Heliga Trefaldighets församling vissa områden från Valbo med 280 inv. 10 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Ljusdals landskommun till Färila-Kårböle kommun ochfärila församling vissa fastigheter med 16 inv. 11 ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Järvsö till Ljusdals landskommun en obebodd fastighet. Anm. till Västernorrlands lån. 1 ) Sollefteå församling omfattar Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. I judiciellt hänseende Jyder staden under landsrätt. Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. 2 ) Staden Örnsköldsvik lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands norra domsaga och tingslag. 3) Därav i Gålsjö f. d. bruksförsamling 60 personer. 4 ) Ångermanlands västra domsagas två tingslag förenades redan den 1 jan. 1939 till ett tingslag.

42 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1939. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Jämtlands län. 1 ) ffoiageni lappfårs. (147 inv.) r delad på Hotagens och Offerdals kommuner. 3 ) Undertakers lappfört. (221 inv.) är delad på Undersåkers, Åre, Kalls, Offerdals, Hallens, Oviken», Storsjö, Tännä» och LoekDe kommuner. a ) Tännät lappfört. (212 inv.) ar delad på Tiinnäs, Storsjö och Idre kommuner. Denna Uppförsamling är sålunda delad å Jämtlands län och Kopparbergs län. 4 ) Den 1 jan. 1940 upplöstes Gillhovs kapellag med 379 inv. ') Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping. 8 ) Den 1 jan. 1940 förenades Jämtlands västra domsagas två tingslag till ett tingslag. Anm. till Västerbottens län. ') Vännäs församling omfattar Vännäs kommnn och Vännäs köping, vardera utgörande ett kyrkobokföringsdistrikt.! ) Lycksele församling omfattar Lycksele kommun och Lycksele köping. ) Den 1 jan. 1940 överflyttades från Umeå landskommun till Degerfors vissa obebodda fyllnadsmarker och Mn Degerfors till Umeå landskommun och Tavelsjö kbfd. vissa hemman med 6 inv. 4) Enligt k. brev den 22 sept. 1939 utvidgades Tegs municipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1939 räknade 966 inv. 5) Enligt k. brev den 8 dec. 1939 utvidgades Robertsfors municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1939 räknade omkring 450 inv, 6) Enligt k. brev den 29 sept. 1939 utvidgades Stensele municipahamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1939 räknade 13 inv. r ) Enligt k. brev den 29 sept. 1939 utvidgades Åsele munieipalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1939 räknade 256 inv. Anm. till Norrbottens län. ] ) Öyerluleå församling omfattar Overluleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseend» lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Overluleå tingslag.! ) Nedertorneå-Haparanda försam Ung omfattar Nedertorneå kommiid och Haparanda stad. Staden lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Torneå domsaga, Torneå tingslag. 8 ) Den 1 jan. 1940 införlivades med Piteå stad vissa områden i Piteå landskommun med 838 inv. och överflyttades från Piteå stad till Piteå landskommun vissa områden med 147 inv. 4) Den 1 jan. 1940 delades Gällivare kyrkobokföringsdistrikt i Niilivaara kyrkobokföringsdistrikt, Hakkas kyrkobokföringsdistrikt, Vitträsks kyrkobokföringsdistrikt och Gällivare kyrkobokföringsdistrikt.

Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1939. 43

44 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1939.

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1939. 1 ) 45 1 ) Uppgifterna för är 1939 och 1938 äro preliminära, utom vad angår folkökning, emigranter och immigranter. 2 ) Räknat från den 31 december till näatföljande 31 december. I siffrorna ingår även sådan folkökning och minskning, gom är en följd av områdesregleringar; se härom texten. 3 ) Häri ingå för december månad 415 8. k. krigsvigslar, varav 310 å landsbygden och 105 i städerna.