Landstingsfullmäktige

PROTOKOLL 1 (41) Ledningsenheten Kansliavdelningen/Marianne Hammarström Landstingsfullmäktige Tid: Måndagen den 22 oktober 2007, kl.09.00 12.30, 13.30 19.45 Plats: Karl-Birger Blomdahlssalen, Konserthuset i Växjö 89 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 11 oktober 2007, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. 90 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Förnamn Efternamn Partibeteckning Suzanne Frank m Anna Fransson s Paul Johansson c Olle Sandahl kd Karin Sjöblom fp Lennart Värmby v Michael Öberg mp Kent Alriksson m Rolf Andersson fp Marita Bengtsson mp Harald Bergström kd Britt-Louise Berndtsson c Rut Björkström kd Annelill Davidsson c Bruno Edgarsson c Sonja Emilsson m Agneta Eriksson v Yngve Filipsson fp Carl-Magnus Forslund m Stefan Fredriksson s Göran Giselsson m

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 2(41) Kjell Gustafsson c Roland Johansson s RosMarie Jönsson Neckö s Ann-Charlotte Kakoulidou s Janeric Kandenäs s Lena Karlsson c Kerstin Laakso Rungegård m Ragnar Lindberg s Eva Löfquist s Marianne Nordin s Mayken Nilsson s Ester Petersson s Joakim Pohlman s Jan Sahlin m Ingrid Salomonsson c Ricardo Salsamendi s Margareta Schlee m Pernilla Sjöberg m Michael Sjöö s Ingemar Swalander m Gunilla Svensson s Tryggve Svensson v Rolf Sällryd kd Sten Wijkander s Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Paul Johansson och Lena Karlsson. I deras ställe hade kallats in Vidar Lundbäck och Bengt-Göran Birgersson. Ester Petersson var närvarande 89-116 Övriga närvarande var Ulf Lindberg 106, Anders G Högmark 107, Sven-Åke Gustavsson, ordf. i revisionen 109, Rolf Andersson 116. 91 Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Yngve Filipsson och Ragnar Lindberg. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 31 oktober, kl. 14.00 på Ledningsenheten, Ingelstadsvägen 9, i Växjö. 92 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 3(41) 93 Ansökan om entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige Dnr LE/071002 Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Christer Carlsson (m) från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige och överlämna ärendet till Länsstyrelsen för ny räkning. Ärendet Christer Carlsson har i en skrivelse begärt entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige. 94 Ansökan om entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige Dnr LE/071002 Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Mariah Vallin Andréasson (mp) från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige och överlämna ärendet till Länsstyrelsen för ny räkning Ärendet Mariah Vallin Andréasson har i en skrivelse begärt entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige. 95 Ansökan om entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige Dnr LE/071002 Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Marie Åberg Johansson (s) från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige och överlämna ärendet till Länsstyrelsen för ny räkning Ärendet Marie Åberg Johansson har i en skrivelse begärt entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige. 96 Interpellation angående upphandlade läkartjänster VC Lidhult Dnr LE/071133 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 4(41) Interpellationen Angående upphandlade läkartjänster VC Lidhult Fn läkarbemannas VC Lidhult av ett företag som även var aktuellt för entreprenad på en läkarmottagning i Markaryd, men där upphandlingen överklagades och stoppades av Länsrätten. Frågor: Vad anser landstingsrådet om att ovan beskrivna företag inte har något kollektivavtal och inte betalar någon tjänstepensionsavgift för sina anställda läkare? Vad anser landstingsrådet om att företaget ej bemannar enligt avtal utan endast 4 dagar per vecka? Reduceras ersättningen med anledning härav? Älmhult 20070502 Roland Johansson Södra Torggatan 8 A 343 32 Älmhult 97 Interpellation om stöd till Noaks ark och den sociala ekonomin Dnr LE/071175 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Stöd till Noaks ark och den sociala ekonomin. Enligt Dagens Eko (2007-07-20) har det statliga stödet till det hiv/aidspreventiva arbetet legat still i minst 10 år. Samtidigt ökar antalet hivsmittade och i år är ökningen den största sedan rapporteringen startade för 20 år sedan. Förutom att sjukvården självklart har ett ansvar i det förebyggande arbetet, så är det många ideella organisationer som arbetar för att förebygga hiv och ge stöd till de som smittats. En av dessa organisationer är Noaks Ark i Kronoberg. Enligt projektledare Farhad Khagani i Smålandsposten 2007-07-21 driver Noaks Ark ett projekt, där två halvtidstjänster delade på uppdraget att informera. Informationen riktade sig framför allt till ungdomar genom skolorna och till invandrare.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 5(41) - Vi delade tjänsten för att kunna ha både en man och en kvinna. Men nu när vi har mindre pengar har vi förlorat en halv tjänst, säger Khagani i Smålandsposten. Noaks Ark är ett av många exempel på social ekonomi. Medborgare går samman och gör en samhällsinsats med visst stöd från kommun, landsting och/eller staten. Det kan gälla allt från vård av anhöriga till arbete för att förebygga ohälsa som IOGT/NTO eller i detta fallet Noaks Ark ägnar sig åt. Det är viktiga insatser på många områden. Det avlastar samhället stora kostnader, ger ett mervärde i form av nära mänskliga kontakter och livskvalité. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor: 1. Vilket stöd har landstinget Kronoberg givit och ger till Noaks Ark? 2. Om regeringen inte ökar sitt stöd kan du tänka dig att landstinget kan ge ett stöd så att Noaks Ark kan fortsätta och utveckla sin viktiga insats i arbetet mot hiv/aids? 3. Hur ser stödet till den sociala ekonomin ut i övrigt för landstingets del? Växjö 2007-07-22 Lennart Värmby, Landstingsledamot (v) 98 Interpellation angående flyktingars situation Dnr LE/071190 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Ang flyktingars situation Till Kronobergs län har under många år kommit människor på flykt undan förtryck, förföljelse och krig. Det har ställt nya krav på sjukvården att kunna ta hand om krigspsykoser, skador som kanske läkt fel, tortyrskador och sjukdomar som normalt är sällsynta i vårt land. En särskild situation har de asylsökande som får vänta länge på beslut om uppehållstillstånd. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) har endast cirka 30 procent av flyktingarna fått den hälsoundersökning som alla ska ha. En del asylsökande, som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, går under jorden av rädsla för utvisningen. Men även en flykting som gömmer sig kan bli sjuk och har rätt till akutsjukvård.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 6(41) Med hänvisning till ovanstående kortfattade bakgrund ställer jag följande frågor: 1. Hur klarar sjukvården i Kronoberg de speciella vårdbehov, som flyktingar ger upphov till? 2. Får alla nyanlända flyktingar i vårt län en hälsoundersökning? 3. På vilket sätt behandlas asylsökandes sjukdomar får de en fullgod behandling? 4. Kan en papperslös och gömd flykting tryggt söka läkarvård? Vem står för kostnaderna? Växjö 2007-08-24 Lennart Värmby Landstingsledamot (v) 99 Interpellation om psykiatrins framtid i Landstinget Kronoberg Dnr LE/071195 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Om psykiatrins framtid i Landstinget Kronoberg Bakgrund Under flera år har den rättspsykiatriska verksamheten, som landstinget driver för södra Sverige givit ett överskott, som dolt och täckt ett underskott i den övriga psykiatriska verksamheten. När nu de båda verksamheterna är klart åtskilda betyder det ekonomiskt ett svart hål för psykiatrin i länet. Uppdraget att pressa kostnaderna med 30 miljoner, vilket motsvarar ca 10 procent av budgeten för psykiatrin, har med all rätt upprört och chockat många medborgare. Lägger man till att årets budget inte håller blir sparkravet än större. Samtidigt vet vi att just psykiatrin dragits med problem vad gäller tillgänglighet och förmåga att motsvara behoven. Självklart ska verksamheter utvärderas och förändras i takt med medicinsk och vetenskaplig utveckling, men utgångspunkten inom sjukvård måste vara medborgarnas och patienternas behov. Det är också klart att landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för till exempel de äldres speciella vårdbehov, men om man flyttar ansvaret från landstinget för delar av äldrepsykiatrin till kommunerna är inget vunnet samhällsekonomiskt. Kostnaderna finns kvar, men ska istället betalas av kommunen.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 7(41) Mina frågor: 1. Under en följd av år har landstingets egen psykiatri bedrivit en verksamhet som egentligen betalats av rättspsykiatrin. Anser du att man under denna tid överkonsumerat psykiatrisk vård i Kronoberg? 2. Är det realistiskt att tro att psykiatrin med bibehållen god kvalité klarar en nedskärning motsvarande 70-80 anställda? 3. Hur kommer processen att skära 30 miljoner inom psykiatrin att bedrivas? Växjö 2007-09-03 Lennart Värmby, Landstingsledamot (v) 100 Interpellation om problemen med sekretessystemet mellan privata vårdgivare och Landstinget Kronoberg Dnr LE/071200 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Angående problemen med sekretessystemet mellan privata vårdgivare och Landstinget Kronoberg Det råder sekretesshinder mellan privata vårdgivare och Landstinget Kronoberg. Detta medför problem och massor av merarbete för personalen, som arbetar för privata vårdgivare. Vårdpersonalen hos de privata vårdgivarna har ingen tillgång till Landstinget Kronobergs journalanteckningar och vice versa. Detta drabbar patienterna (eftersom många patienter rör sig mellan olika vårdgivare) när läkarna inte kan se vad som tidigare hänt i vårdkedjan. På en del andra orter i Sverige har man lyckats att lösa dessa problem genom att skriva ett särskilt avtal, som gör det möjligt att få tillgång till varandras patientjournaler. Om vi i Landstinget Kronoberg ska verka för mångfald så bör detta sekretessproblem snarast åtgärdas. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor: 1. Vad anser landstingsstyrelsens ordförande om denna sekretessproblematik? 2. Kan landstingsstyrelsens ordförande tänka sig att agera och utreda möjligheterna till att skriva ett särskilt avtal mellan privata vårdgivare och Landstinget Kronoberg för att lösa sekretessproblemet.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 8(41) Växjö den 6 september 2007 Michael Sjöö Ledamot i landstingsfullmäktige (s) 101 Interpellation om fritt läkarval Dnr LE/071201 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Inför 2007 beslöts att ekonomiförändringar för Primärsjukvården/närsjukvården skulle ske så att pengarna skulle följa patienten o patientens fria val av vårdcentral skulle stimuleras.ersättning skulle utgå till vårdcentralen för varje besök o förhöjd ersättning utgå för besök av patienter från annat upptagningsområde.om en ökad tillströmning skedde till en viss vårdcentral skulle dessa intäkter kunna användas till personalförstärkning.detta beslöts bl a för att tillgodose dåvarande oppositions ihärdigt framförda krav på fritt läkarval.jag har nu i LS o LSau frågat hur detta fungerat utan att få något svar.jag har från verksamheterna förstått att kännedomen om beslutet är begränsat. Frågor: 1Tillämpas beslutet,om ej varför o beslutat av vem? 2Är det så att majoriteten numera enbart prioriterar besparingar på bekostnad av det i opposition prioriterade fria läkarvalet? Älmhult 079627 Roland Johansson (s) 102 Interpellation om osäkerhet kring regeringens psykiatrisatsning Dnr LE/071208 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Osäkerhet kring regeringens psykiatrisatsning Stora delar av psykiatrisatsningen i Kalmar län ser ut att spricka. Ingen vet längre hur mycket extrapengar för satsningar landstinget kan få. (Citat från en artikel 2007-09-07 i Östran, pigg lokaltidning från Kalmar.) Bakgrunden är att Kalmar läns landsting i sin budget lagt in 12,5 miljoner extra för psykiatrin. Dessa extrapengar grundade sig på att

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 9(41) alliansregeringen sagt att 500 miljoner i regeringens budget var avsedda för just insatser för psykiatrin. Nu visar det sig att 286 miljoner ska gå till nationella satsningar t ex för barn och unga. Kvar är då 214 miljoner, som ska fördelas efter ansökningar. När landstinget Kronoberg beslutade om budgeten i juni så var en av förutsättningarna precis som i Kalmar att det skulle ges ett anslag från regeringen till landstingen för att stärka psykiatrin. I budgethandlingarna stod skrivet Det innebär ca 10 mkr för Kronobergs län. Tydligen har regeringen öronmärkt de 500 miljoner, som ska gå till insatser för psykiatrin. Det betyder att de 10 miljoner som fanns med i budgeten så sent som i juni månad inte längre är ett säkert anslag. Mina frågor: 1. Har regeringen öronmärkt de 500 miljoner som var avsatta för psykiatrin, så att de nu ska gå till nationella projekt och att resterande del går till speciella insatser efter ansökan? 2. Om så är fallet betyder det att psykiatrin i landstinget Kronoberg förutom 30 miljoner nu måste skära ned ytterligare 10 miljoner? 3. Prognosen för psykiatrin säger idag - 2007-09-11 att årets underskott kan bli uppemot 9 miljoner. Ska också dessa 9 miljoner tas ut i besparingar? Växjö 2007-09-11 Lennart Värmby, Landstingsledamot (v) 103 Interpellation Ljungby BB på entreprenad kan bli verklighet Dnr LE/071216 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Ljungby BB på entreprenad kan bli verklighet! Befolkningen i västra Kronobergs län har visat ett starkt intresse för en lokalt förankrad förlossningsverksamhet på Ljungby lasarett. Då landstingsledningen inte klarat tillgodose Socialstyrelsens krav om patientsäkerhet, vilket medfört en stängning av förlossningskliniken i Ljungby den 15 juni 2007. Landstingsledningen ställde krav i rekryteringsprocessen om barnläkare med specialistkompetens i beredskap dygnet runt vid Ljungby lasarett, dessutom skulle dessa vara tillsvidareanställda, för att klara kraven. Enligt uppgifter som framkommit

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 10(41) i media skulle Socialstyrelsen ha nöjt sig med en bemanningsplan där anestesiläkare med specialistkompetens skulle räcka. Stämmer detta och i så fall varför har Landstinget Kronoberg valt att ställa hårdare krav än de som behövdes i verkligheten? Efter landstingsledningens misslyckanden att klara Socialstyrelsens krav på patientsäkerhet lämnade Miljöpartiets landstingsgrupp in en motion som handlade om att skyndsamt företa en upphandling med en entreprenör i syfte att säkra driften vid Ljungby BB. För Miljöpartiets landstingsgrupp handlar ett BB i Ljungby om ett mervärde för själva befolkningen, och därmed att kunna ha en trygg och säker förlossning som en värdefull service till föräldrarna i västra länsdelen. Därför är det viktigt att landstinget kan fastställa principer för hur man skyndsamt och smidigt kan hantera ett entreprenadavtal för Ljungby BB relaterat till landstingets länssjukvård. Även länssjukvårdsdirektören framhåller i sitt yttrande att om Ljungby BB ska bedrivas i alternativ driftform är det betydelsefullt med ett snabbt besked mot bakgrund av den omställningsprocess som påbörjats enligt tidigare beslut. Numera har samtliga majoritetspartier i landstinget besvarat vårt initiativ i denna viktiga fråga genom att lägga ut hela Ljungby lasarett på entreprenad, genom att i praktiken säga ja till vår motion det vill säga ett BB på entreprenad i Ljungby. Dock tycker jag att det var synd att utspelet om Ljungby lasarett på entreprenad kom samtidigt som den betydande nyinvigningen av de nya lokalerna med paramedicinskt centrum med mera. Medialt kom den så viktiga satsningen i skymundan av meddelandet om att Ljungby lasarett skall läggas ut på entreprenad. Tidpunkten kanske inte var den bästa om man också vill ha så stor medial uppmärksamhet och fokus på Ljungby lasarett, som ett ombyggt och modernt länssjukhus för den framtida sjukhusvården i Kronobergs län. Medarbetarna på lasarettet har också haft stora förväntningar på denna stora högtidsdag på Ljungby lasarett. Enligt landstingsledningens bedömningar och planer om att lägga ut Ljungby lasarett på entreprenad leder till att en förlossningsklinik/bb på lasarettet kan återuppstå först 2009. Miljöpartiet vill ha en skyndsam process för ett BB i västra Kronobergs län. Vad är det som gör att Landstinget Kronoberg inte kan göra upphandlingen i etapper och påskynda att BB öppnar igen? Miljöpartiet är positivt inställd till ett lasarett på entreprenad (så länge det inte rör sig om de stora universitetssjukhusen), men vi bedömer att först och främst krävs det också ett grundligt underlag om konsekvensbeskrivning och att ett intensivt medarbetareinflytande bedrivs. För detta tror vi det krävs att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts. Dessutom bör också Landstinget Kronobergs mångfaldsprogram revideras snarast. Antagande av ett sådant beslut bör också tas med största möjliga samsyn.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 11(41) I miljöpartiet anser vi att en upphandling som att lägga ut ett lasarett på entreprenad skulle kunna vara en utvecklingskraft för Ljungby lasarett och Kronobergs län i en framtida större region. Ljungby lasarett är ett litet och välskött lasarett som skulle lämpa sig väl som en försöksanläggning för privatisering. Resultatet kan också så småningom användas för en utvärdering. Men själva utgångspunkten från Miljöpartiets sida är att ha kvar en förlossningsklinik/bb i Ljungby och västra länsdelen. Mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande 1. Hur ser du på att Landstinget Kronoberg har haft hårdare krav i rekryteringsprocessen än vad Socialstyrelsen krävt (angående Ljungby BB)? 2. Hur ser proceduren ut för entreprenadbildning? 3. Kommer det att tillsättas en parlamentarisk arbetsgrupp för att säkerställa den konsekvensbeskrivningen/utredningen, särskilt med hänsyn till medarbetarna tillika brukarna? 4. Kan man göra upphandlingen i etapper och därmed påskynda att BB öppnar igen? Älmhult den 16 september 2007 Michael Öberg Gruppledare (mp) för Miljöpartiets landstingsgrupp 104 Interpellation om födslar i den västra länsdelen Dnr LE/071230 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Ang Födslar i den västra länsdelen Fredagen den 15 juni stängde Ljungby BB sin förlossningsverksamhet. Det har snart gått fyra månaders sen dess. En sak som framkom i debatten var att mammor från den västra länsdelen skulle välja att föda på ett annat BB än det i Växjö. Det skulle då för Landstinget Kronoberg öka kostnaderna för födda utomläns. Jag skulle av Landstingsstyrelsens ordförande vilja få reda på följande:

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 12(41) 1. Hur många födslar har det varit av mammor från västra länsdelen sedan den 15/6? 2. De födslar som varit hur många har fötts i ett annat län och på vilket BB har de varit? 3. Vad har dessa utomlänsfödslar kostat Landstinget Kronoberg? Markaryd 071002 Joakim Pohlman (S) 105 Interpellation om ökning av väntetiderna i urologin Dnr LE/071231 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Nu ökar väntetiderna i urologin! Enligt uppgift så är det en kraftig ökning av väntetiderna till den urologiska mottagningen inom länssjukvården. I augusti 2007 väntade 496 patienter, jämfört med augusti 2006 är det en ökning med 320 patienter. Av dessa har 217 patienter väntat mer än 90 dagar, med andra ord så klaras inte vårdgarantin. Väntetiden beräknas för CLV till 20 veckor och till Ljungby Lasarett 26 veckor. Vad det gäller operation så väntar 96 patienter på behandling och 75 patienter har väntat mer än 90 dagar! Läget är med andra ord allvarligt!!! Vad ämnar landstingstyrelsens ordförande vidta för åtgärder!? Lessebo 2007-10-04 Ragnar Lindberg (s) Landstingsledamot

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 13(41) 106 Debatt på barn- och ungdomsutskottets initiativ om barnkonventionen Barn- och ungdomsutskottets ordförande Bruno Edgarsson inledde med att kort beskriva barnkonventionen och hur vi ska ta tillvara den i vår verksamhet. Några frågor som ställdes var - Sätter vi barnens perspektiv i fokus när vi fattar våra beslut? - Ger vi barnen det stöd som behövs när familjen sviktar? - Lyssnar vi på och erbjuder vi barnen det stöd de har en självklar rätt till? Hur hanterar vi frågan i Landstinget Kronoberg? Barnläkaren Ulf Lindberg inledde sitt anförande med att berätta hur en nyhet i radion om mötet i Mecka fick honom att tänka på barnens situation i de länder som var representerade vid mötet. Resulterade det i att barnen fick ett bättre liv? Ulf är under del av sin tid verksam som barnläkare på flyktingmottagningen i Alvesta. Han berättade också om hur beslutet att ta fram en barnkonsekvensanalys som ska användas inför alla större beslut och vid samtliga besparingsförslag, kom till. et togs av landstingsfullmäktige i maj 2000. Barnkonventionen är ingen lag utan ett etiskt sätt att se på barnen. Därför, menade Ulf, är det mycket viktigt att ha med barnkonventionen som en etisk riktlinje inför varje beslut. I debatten deltog Michael Sjöö, Britt-Lousie Berndtsson, Lennart Värmby, Ingrid Salomonsson, Rut Björkström, Yngve Filipsson, RosMarie Jönsson Neckö, Margareta Schlee, Michael Öberg, Suzanne Frank och Olle Sandahl. Samtliga ledamöter fick en folder Kort om Barnkonventionen utgiven av Rädda Barnen. Landstingsfullmäktiges ordförande tackade för informationen. 107 Växjö flygplats ur ett historiskt perspektiv Anders G Högmark, tidigare ordförande i styrelsen för Växjö flygplats, gav en historisk tillbakablick om flygplatsens tillkomst. Vid första fullmäktigemötet 1971 var anläggandet av Växjö flygplats i Öjaby första punkten på dagordningen och beslutet blev att hålla fast vid ett principbeslut som tagits 10 år tidigare. Det var ett tufft beslut som medförde höga kostnader. Ett bolag bildades med Landstinget Kronoberg, Växjö och Alvesta kommuner som bolagsbildare. Anders G Högmark menade att Växjö flygplats är en välskött och effektiv flygplats. Reguljärflyg, charterflyg och lågprisflyg har en stor betydelse för regionen. Anders ställde frågan: -Har flyget en framtid? Han gav även svaret - att det ytterst är resenärerna som bestämmer och därefter ägarna. Landstingsfullmäktiges ordförande tackade för informationen.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 14(41) 108 Ledamöternas frågestund Under frågestunden ställdes ett antal frågor av Anna Fransson, Tryggve Svensson, Agneta Eriksson, Britt-Louise Berndtsson, Roland Johansson, Eva Löfquist samt Michael Öberg. Frågorna besvarades av Sture Andersson, Rolf Sällryd, Ann-Charlotte Kakoulidou, Roland Johansson, Annica Hallqvist, Suzanne Frank samt Martin Myrskog. 109 Delårsrapport augusti 2007 Dnr LE/071142 Landstingsfullmäktige noterade delårsrapporten samt revisorernas skrivelse och beslöt att dessa ska beaktas i budgetarbetet. Ärendet Landstinget Kronoberg genomför två delårsrapporter per år. En delårsrapport omfattar resultatet efter de tre första månaderna och den andra omfattar resultatet efter augusti månad vilken också behandlas av landstingsfullmäktige. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade beslutat, att för sin del godkänna Delårsrapport augusti 2007 och överlämna denna till revisorerna samt till landstingsfullmäktige. Se 153 LS 2007-10-08. Revisorerna hade inkommit med en bedömning av delårsrapport per augusti 2007. Föredragande Landstingsdirektör Sture Andersson föredrog delårsrapporten. Ajournering Landstingsfullmäktige beslöt att ajournera ärendet och återuppta det efter lunch och allmänhetens frågestund. 110 Allmänhetens frågestund Två länsinnevånare ställde frågor som besvarades. 109 Forts Delårsrapport augusti 2007 Dnr LE/071142 Ärendet togs åter upp till behandling

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 15(41) Ledamöternas egna förslag Yngve Filipsson föreslog att landstingsfullmäktige noterar delårsrapporten samt revisorernas skrivelse och beslutar att dessa ska beaktas i budgetarbetet. sgång Efter framställd proposition om Yngve Filipssons förslag beslöt landstingsfullmäktige bifalla förslaget. Yttranden Sture Andersson, Suzanne Frank, Sven-Åke Gustavsson, Jan Sahlin, Anna Fransson, Michael Öberg, Karin Sjöblom, Lennart Värmby, Harald Bergström, Bruno Edgarsson och Kjell Gustavsson yttrade sig. 111 Interpellationssvar till Roland Johansson angående upphandlade läkartjänster VC Lidhult Dnr LE/071133 Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 96 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Roland Johansson interpellerar kring läkarbemanningen på vårdcentralen i Lidhult som drivs på entreprenad. Interpellanten ställer följande frågor; 1. Vad anser landstingsrådet om att ovan beskrivna företag inte har kollektivavtal och inte betalar någon tjänstepensionsavgift för sina anställda läkare? 2. Vad anser landstingsrådet om att företaget ej bemannar enligt avtal utan endast 4 dagar per vecka? Reduceras ersättningen med anledning härav? Svar på fråga 1 Landstinget som upphandlare och beställare av vårdtjänster utgår från att en entreprenör följer svensk lagstiftning avseende arbetsrättsliga frågor. Hur en entreprenör, dvs. en annan juridisk person väljer att teckna kollektivavtal, avsätta medel till pensionsavgifter etc. kan inte landstinget som beställare av sjukvård ge direktiv om. Detta är en fråga mellan arbetsmarknadens parter. Svar på fråga 2 Inledningsvis kan konstateras att när landstinget drev Vislanda vårdcentral hade vi stora svårigheter att bemanna upp till fem dagar per vecka. Detta bland annat beroende på det tunga jourläkaråtagandet som denna enläkarstation skulle svara för. I praktiken stängdes läkarmottagningen fredag lunch. Det upphandlade priset tillätt inte mer läkartid vid centralen eftersom tid också måste avsättas för jourverksamheten och till det lagstadgade ledigheten för entreprenörens anställda.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 16(41) Noteras bör också att avtalet med åsyftad entreprenör upphör i december i år och inte kommer att förlängas. Detta beroende dels av att entreprenören ej anser sig kunna driva verksamheten med den ekonomiska ram som är upphandlad och dels av att läkarkontinuiteten ej varit tillfredställande. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 112 Interpellationssvar till Lennart Värmby om stöd till Noaks ark och den sociala ekonomin Dnr LE/071175 Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 97 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Lennart Värmby skriver i sin interpellation att enligt Dagens Eko (2007-07-20) har det statliga stödet till det hiv/aids-preventiva arbetet legat oförändrat i minst 10 år samtidigt som rapporteringen av antalet hivsmittade har ökat. Noaks Ark i Kronoberg är en organisation som bland annat arbetar preventivt. Värmby betonar värdet av det arbetet som organisationer så som Noaks Ark bedriver och ställer följande frågor; 1. Vilket stöd har landstinget givit och ger till Noaks ark? 2. Om regeringen ökar sitt stöd kan du tänka dig att ge stöd så att Noaks Ark kan fortsätta och utveckla sin viktiga insats i arbetet mot hiv/aids? 3. Hur ser stödet till den sociala ekonomin ut i övrigt för landstingets del? Svar på fråga 1 Landstinget lämnar sedan 1993 ett hyresbidrag med 2/3 av organisationens årshyra. Bidraget betalas ut i förskott varje kvartal och uppgår till 82 900 kr för 2007. Vid sidan om hyresbidraget kan Noaks Ark, precis som övriga organisationer, erhålla projektbidrag. Landstinget lämnar 2006 ett projektbidrag på 75 000 kronor och i år har en ansökan om 70 110 kronor i projektbidrag inkommit men beslut är ännu inte fattat. Landstinget Kronoberg fördelar och administrerar också statsbidrag utifrån den nationella hivstrategin och det övergripande målet; Begränsa spridningen av hiv-infektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt konsekvenserna för samhället och den enskilde. Grundas på prop. 2005/06:60. För i år uppgår bidraget till 1 080 000 kr, 1 250 000 utbetalades 2006 och 2005.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 17(41) Svar på fråga 2 Noaks Ark genomför ett värdefullt preventivt och psykosocialt arbete där vi som landsting har mycket att vinna genom bland annat färre infektioner, handledning av vår personal, avlastning genom att HIV-patienter brukar Noaks Arks resurser istället för landstingets kuratorer m.m. Om landstinget åtagande skall bli mer omfattande bör beslutet föregås av en grundlig utvärdering av nuvarande verksamhet samt framtida behov och önskemål. Det är självfallet min mening att landstinget skall vara med och bidra ekonomiskt för att trygga och utveckla verksamheten. Särskilt eftersom Noaks Ark i Kronoberg är ensamma om att arbeta med en etablerad stödverksamhet för HIV-positiva och deras i närstående. Min uppfattning är att staten har det huvudsakliga ansvaret för det hivpreventiva arbetet och stödet till organisationer så som Noaks Ark. Jag ser gärna att staten ökar sitt anslag och utesluter inte att landstinget också kan ta ett större ansvar. Det vore dock också önskvärt att även kommunerna bidrag. I dag är det endast Växjö kommun som lämnar bidrag till Noaks Ark och det i mycket ringa omfattning. Det är många organisationer i vårt län som bedriver en mycket bra och viktig verksamhet och som stöds av landstinget. Det är för mig i dag omöjligt att göra prioriteringen dem emellan och avgöra hur de avsatta medlen bäst skall fördelas. Noaks Ark är en stor mottagare av bidrag och det inte alldeles självklart att det är rätt prioriterat att organisationen skall tillföras ytterligare medel ur landstingets budget. Ett ökat stöd måste som nämnt i så fall grundas på en utvärdering av nuvarande verksamhet och utifrån framtida behov. Svar på fråga 3 Vad interpellanten anser med begreppet social ekonomi är aningen luddigt men landstinget lämnar bidrag till en rad olika anhörig-, patientföreningar och andra ideella organisationer i syfte att underlätta och möjliggöra deras verksamhet. Exempel på organisationer som erhåller bidrag från landstinget är, Smålands idrottsförbund, Svenska livräddningsförbundet, NTF Kronoberg, brottsofferjouren, BRIS och ett stort antal handikapp- och patientföreningar (se bilaga). Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 18(41) Bilaga till interpellationssvaret Bidrag som utbetalas från Landstinget Kronoberg (Kr) Organisation/Förening 2006 Budget 2007 Brottsofferjouren 180 000 180 000 BRIS 180 000 180 000 Handikappföreningar *) 1 171 000 1 369 700 Pensionärsföreningar 332 000 340 600 SPES-Kretsen i Kronobergs län - 10 000 **) Utfall SUMMA 1 863 000 2 080 300 *) Handikappföreningar som erhåller bidrag 2006; AFASIFÖRENINGEN I G-LÄN 18 000 ATTENTION KRONOBERG 8 000 BCF VIKTORIA KRONOBERGS LÄN 60 000 CELIAKIFÖRENINGEN I KRONOBERGS LÄ 26 000 DHR 40 000 DIABETESFÖRENINGEN KRONOBERG 23 000 DÖVAS FÖRENING I KRONOBERGS LÄN 51 000 ELÖVERKÄNSLIGAS FÖRBUND KRONOBERG 12 000 EPILEPSIFÖRENINGEN I JÖNKÖPINGS L 4 000 FMLS-FÖRENING 4 000 FSDB ÖST 4 000 FÖR FÖR BLODSJUKA I SÖDRA SJUKV.R 4 000 FÖRENINGEN AUTISM 24 000 FÖRÄLDRAFÖR F HÖRSELSKAD BARN 15 000 HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS DISTRIKT 140 000 HJÄRTEBARNSFÖR REGION ÖST 4 000 HÖRSELSKADADES DISTRIKT 100 000 IFS C/O B LARSSON 15 000 IFSAP-VÄSTRA 10 000 ILCO-KRONOBERGS LÄNSFÖRENING 38 000 KRONOBERGS DISTRIKT AV RTP 46 000 KRONOBERGS LÄNS ASTMAFÖRENING 39 000 KRONOBERGS LÄNSDISTR AV TANDVÅRDS 33 000 KRONOBERGS LÄNSFÖR AV RMT 10 000 KRONOBERGS LÄNSFÖRBUND FUB 28 000 KRONOBERGS REUMATIKERDISTR 31 000 NJURSJUKAS FÖRENING SMÅLAND 4 000 PARKINSON KRONOBERG 32 000 PRO LIV KRONOBERG 4 000 PSORIASISFÖRBUNDETS LÄNSAVD 35 000 RBU KRONOBERG 73 000 RSMH KRONOBERGS DISTRIKT 54 000 SYNSKADADES RIKSFÖRBUND 119 000 UNGA SYNSKADADE 20 000

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 19(41) VUXENDÖVA-KALMAR LÄNSFÖRENING 3 000 VÄXJÖ DEMENSFÖRENING 40 000 SUMMA 1 171 000 113 Interpellationssvar till Lennart Värmby angående flyktingars situation Dnr LE/071190 Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 98 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Lennart Värmby lyfter i en interpellation frågan om flyktingars situation huruvida de får den vård de behöver. Värmby nämner i interpellationen att enligt SKL har endast 30 % av flyktingarna i Sverige fått den hälsoundersökning som alla skall få, samt att asylsökande som fått avslag på sina ansökningar i vissa fall går under jorden men likväl har rätt till akutsjukvård. Med anledning av detta ställer interpellanten följande frågor; 1. Hur klarar sjukvården i Kronoberg de speciella vårdbehov, som flyktingar ger upphov till? 2. Får alla nyanlända flyktingar i vårt län en hälsoundersökning? 3. På vilket sätt behandlas asylsökandes sjukdomar får de en fullgod behandling? 4. Kan en papperslös och gömd flykting tryggt söka läkarvård? Vem står för kostnaderna? Svar på fråga 1 Det är en viktig fråga som Värmby sätter ljus på. Det är viktigt att tillse att denna utsatta grupp får den vård, såväl somatisk som psykiatrisk, som varje individ är i behov av. Det är professionens uppfattning att flyktingarnas behov på ett adekvat sätt tillgodoses. Omhändertagandet sker inom primärvården, länssjukvården och flyktingpsykiatrin. Inom primärvården har landstinget sedan länge speciella flyktingmottagningar i exempelvis Alvesta kommun i Alvesta, Tingsryd kommun i Ryd, Uppvidinge kommun i Lenhovda, Växjö kommun i Braås. I dagsläget klarar vårdcentralerna av situationen. När det gäller flyktingspsykiatrin har denna mottagning handlats upp under en längre tid från Flyktingspsykiatri Kronoberg och avtalet omfattar 900 behandlingar. Av dessa avsätts en fjärde del till asylsökande och vidare har även de asylsökande och övriga flyktingar möjlighet till sluten psykiatrisk vård när behov föreligger. Under innevarande år har utnyttjandet från asylsökande till slutenvård varit lite utnyttjad men finns att tillgå.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 20(41) Svar på fråga 2 Enligt smittskyddsläkarens erfarenhet får inte alla nyanlända flyktingar i vårt län en hälsoundersökning. En orsak till detta är att hälsoundersökningarna är frivilliga och inte kan påtvingas någon. Tidigare kom alla flyktingar till förläggningar där man genomförde hälsoundersökningar innan flyktingen fick en kommunplacering. I dag placeras flyktingarna direkt ute i kommunerna. Kommunerna skriver avtal med Migrationsverket om hur många flyktingar respektive kommun ämnar ta emot under ett år och landstinget blir informerad om hur många flyktingar som förväntas komma. Det finns listor över de nyanlända flyktingarna som kallas till hälsoundersökning. Vi har också ett samarbete med kommunernas flyktingsamordnare som hjälper till att ordna en kontakt med vårdcentralen. För skolbarn kan även skolsköterskor tillse att hälsoundersökning sker vid närmaste vårdcentral. Enligt Migrationsverket är Kronoberg det län där det fungerar bäst i landet. Samarbetet med kommunerna är oerhört viktigt för att tillse att kedjan inte brister och mellan Migrationsverket och sjukvården råder det sekrettes vilket enligt närsjukvårdsdirektören ibland kan vålla vissa problem. Svar på fråga 3 Alla flyktingar erhåller en fullgod akutsjukvård och smittskydd. Som bekant har vi även en särskild flyktingpsykiatri i länet som erbjuds när så indicerat samt särskilda flyktingmottagningar inom primärvården (se ovan). Asylsökande flyktingbarn har rätt, och får så också, samma behandling som övriga barn. Svar på fråga 4 En gömd flykting får akutvård. En avstämning med Migrationsverket är gjord och verket kände inte till någon gömd flykting i vårt län. Sannolikt finns det inte någon gömd flykting/flyktinggrupp i Kronoberg sedan den nya lagstiftningen kom. Ekonomisk ersättning erhålls via statsbidrag till respektive mottagning eller vårdavdelning. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 114 Interpellationssvar till Lennart Värmby om psykiatrins framtid i Landstinget Kronoberg Dnr LE/071195 Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 99 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Med anledning av förändringsarbetet inom landstinget psykiatri ställer Lennart Värmby följande frågor kring psykiatrins framtid;

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 21(41) 1. Under en följd av år har landstingets egen psykiatri bedrivit en verksamhet som egentligen betalats av rättspsykiatrin. Anser du att man under denna tid överkonsumerat psykiatrisk vård i Kronoberg? 2. Är det realistiskt att tro att psykiatrin med bibehållen god kvalité klarar en nedskärning motsvarande 70-80 anställda? 3. Hur kommer processen att skära 30 miljoner inom psykiatrin att bedrivas? Svar på fråga 1 När rättspsykiatrin separerades från övriga psykiatri och bildade en egen enhet tydliggjordes att ett kalkylerat överskott från rättspsykiatrin under en längre tid använts inom den övriga psykiatrin och då främst inom vuxenpsykiatrin. Dessa överskott har således använts för att finansiera en mindre del av övrig psykiatri och även regionvård av kronobergspatienter. Förhållandet har gällt sedan lång tid tillbaka, och godkänts av styrelser och fullmäktige år efter år. Det är således inga nya kostnader som tillkommit utanför ordinarie beslut under senare år. Om verksamhet finansieras med överskott från annan extern verksamhet kan man från ekonomisk utgångspunkt möjligen tala om överkonsumtion. Om man däremot med överkonsumtion menar att vårdutbudet är onödigt stort eller kvaliteten för hög så visar den nyligen gjorda konsultrapporten att länet har och historiskt har haft en stor och dyr verksamhet jämfört med flertalet andra län. Det är svårt att finna objektiva skäl till att detta skulle vara en följd av speciella behov från Kronoberg. Det är otvetydigt att personalkostnaderna inom vår psykiatri är relativt sett mycket höga. Svar på fråga 2 Jag bedömer möjligheterna som goda att nå det ekonomiska krav som fullmäktige formulerat i 2008 års uppdragsbudget utan kvalitetsförsämringar. Jag vill dock starkt poängtera att en reducerad ekonomisk ram och bibehållen kvalitet kräver en radikal förändring av arbetsformer och en omstöpning av organisationen. Arbetet för att åstadkomma detta har startat och kommer att bedrivas med högt tempo. Detta kommer med nödvändighet att medföra färre anställda än idag. Svar på fråga 3 Landstingsstyrelsen godkände vid sitt möte den 8 oktober inriktningen av det arbete som nu påbörjats. Styrelsen kommer successivt att informeras om hur arbetet fortgår och kommer också att få ta ställning till förslag successivt. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 22(41) 115 Upphandling av verksamheten vid Lasarettet i Ljungby Dnr LE/71245 Landstingsfullmäktige beslöt att återremittera ärendet med motivering att en fullständig konsekvensanalys görs av hur samverkan mellan de båda lasaretten påverkas vid en eventuell upphandling, att det i konsekvensanalysen skall tas med ekonomiska, kvalitetsmässiga och personalpolitiska aspekter samt att landstingsstyrelsen får i uppdrag att arrangera en offentlig hearing med verksamhetsföreträdare och fackliga organisationer. Ärendet Allianspartierna i Landstinget Kronoberg har enats om att pröva möjligheten att lägga ut driften av Ljungby lasarett på entreprenad. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit fullmäktige besluta att landstingsstyrelsen får uppdraget att förbereda möjligheten att lägga ut hela Ljungby lasarett på entreprenad och att det i anbudsunderlaget ska anges som ett absolut krav att akutmottagningen dygnet runt och BB/förlossning ska ingå i verksamheten att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören uppdraget att skyndsamt organisera en projektgrupp för framtagning av anbudsunderlag, anbudsutvärdering etc. att de förutsättningar som anges ovan ska utgöra grund för uppdraget att en särskild projektbudget sätts av för arbetet med framtagning av förfrågningsunderlag, utvärdering och eventuell kontraktsskrivning och att kostnaderna tillåts belasta landstingsdirektörens anslag för oförutsett att utformningen av anbudsupphandlingen sker i en öppen process inom LOU, utifrån olika perspektiv från landstingets verksamhet i sin helhet inom Kronobergs län att anbud för antagande skall vara minst likvärdigt, ifråga om kostnad och kvalitet i jämförelse med drift i egen regi att ärendet dessutom tas upp i fullmäktige inför beslut om omfattning av eventuell entreprenad. Föredragande Landstingsdirektör Sture Andersson gick igenom sekretessdelarna.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 23(41) Ledamöternas egna förslag Suzanne Frank föreslog bifall till landstingsstyrelsen förslag med ändring av första att-satsen till: att landstingsstyrelsen får uppdraget att förbereda möjligheten att lägga ut hela Ljungby lasarett på entreprenad och att det i anbudsunderlaget ska anges som ett absolut krav att akutsjukvård dygnet runt och BB/förlossning samt att meddelarskyddet ska ingå i verksamheten Anna Fransson föreslog minoritetsåterremiss enligt följande: Under ärende 2, angående upphandling av verksamheten vid Ljungby lasarett, landstingsfullmäktige den 22 oktober 2007 yrkar Socialdemokraterna enligt nedan: Socialdemokraterna är frågande till varför högeralliansen i landstinget har så bråttom i frågan om privatiseringen av Ljungby lasarett. På mindre än en månad ska ett av landstingets största beslut någonsin avgöras. Det är många frågor som det inte finns svar på, här följer exempel: - Vad är det som ska upphandlas? - Hur påverkas landstingets ekonomi? - Hur går det med psykiatrin i Ljungby? - Ska ambulansverksamheten upphandlas? - Hur påverkas det gemensamma kvalitetsarbetet vid de båda lasaretten? - Vad händer med de kliniker som redan slagits samman, t ex Klinisk kemi? - Vilken upphandlingsorganisation ska användas vid Ljungby lasarett företagets eller landstingets? - Hur går det med byggnationsplanerna vid Ljungby lasarett, etapp II? På samtliga frågor svarar majoriteten att det kommer att avgöras när upphandlingsunderlaget tas fram. Man är alltså beredda att utan något som helst beslutsunderlag spela med 800 miljoner kronor, eller ca 25 % av landstingets verksamhet. Socialdemokraterna i landstingsfullmäktige yrkar därför att hela ärendet angående upphandling av verksamheten vid Ljungby lasarett återremitteras med motivering av att-sats 2, 3 och 4 2. att en fullständig konsekvensanalys görs av hur samverkan mellan de båda lasaretten påverkas vid en eventuell upphandling samt 3. att det i konsekvensanalysen skall tas med ekonomiska, kvalitetsmässiga och personalpolitiska aspekter 4. att landstingsstyrelsen får i uppdrag att arrangera en offentlig hearing med verksamhetsföreträdare och fackliga organisationer att ärendet därefter skall på nytt underställas landstingsfullmäktige. Ragnar Lindberg, Lennart Värmby, Sten Wijkander samt RosMarie Jönsson Neckö föreslog bifall till socialdemokraternas förslag.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 24(41) Agneta Eriksson och Tryggve Svensson föreslog avslag till landstingsstyrelsens förslag. Olle Sandahl, Margareta Schlee, Göran Giselsson, Yngve Filipsson, Kjell Gustavsson samt Ingemar Swalander föreslog bifall till landstingsstyrelsen förslag med den ändring av att-sats 1 som Suzanne Frank föreslagit. Yttranden Michael Öberg och Roland Johansson yttrade sig sgång Landstingsfullmäktige beslöt godkänna följande propositionsordning samt att proposition även får ställas på motiveringen av förslag 1. 1. Anna Fransson med fleras förslag om att återremittera ärendet 2. Suzanne Frank med fleras förslag om bifall till landstingsstyrelsens förslag med ändring av att-sats 1 3. Agneta Erikssons och Tryggve Svenssons förslag om avslag till landstingsstyrelsen förslag Röstning Förslag 1 Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige att med stöd av minst en tredjedel av ledamöterna att återremittera ärendet. Förslag 1 motivering Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige att återremittera ärendet med motivering att en fullständig konsekvensanalys görs av hur samverkan mellan de båda lasaretten påverkas vid en eventuell upphandling samt att det i konsekvensanalysen skall tas med ekonomiska, kvalitetsmässiga och personalpolitiska aspekter, att landstingsstyrelsen får i uppdrag att arrangera en offentlig hearing med verksamhetsföreträdare och fackliga organisationer. 116 Svar på motion: Ljungby BB på entreprenad Dnr LE/071138 Landstingsfullmäktige beslöt att återremittera ärendet i syfte att få klarhet angående eventuell upphandling av hela Ljungby lasarett. Ärendet Michael Öberg och Marita Bengtsson (mp) har i en motion föreslagit att verksamheten på Ljungby BB ska fortsätta i drift och att landstinget prövar möjligheten att verksamheten läggs ut på entreprenad och att en upphandling skyndsamt görs.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 25(41) Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit landstingsfullmäktige besluta att motionen anses besvarad eftersom ärendet om Upphandling av verksamhet vid Lasarettet i Ljungby behandlas på landstingsfullmäktige den 22 oktober 2007. Se 159 LS /2007. Ledamöternas egna förslag Yngve Filipsson och Suzanne Frank föreslog att ärendet återremitteras med motivering att få klarhet angående eventuell upphandling av hela Ljungby lasarett. Roland Johansson, Lennart Värmby, Michael Öberg och Marita Bengtsson föreslog att motionen besvaras med att vi snarast önskar ett förslag till Ljungby BB på entreprenad till politisk beredning. sgång Landstingsfullmäktige beslöt godkänna följande propositionsordning samt att proposition även får ställas på förslaget till motiveringen till förslag 1 om återremiss. 1. Yngve Filipssons och Suzanne Franks förslag om återremiss 2. Roland Johansson med fleras förslag om att motionen besvaras med att vi snarast önskar ett förslag till Ljungby BB på entreprenad Röstning Förslag 1 Efter röstning om Yngve Filipsson med fleras förslag om återremiss förklarade ordföranden sig anse att landstingsfullmäktige beslutat bifalla förslaget. Omröstning begärdes Fullmäktige godkände nedanstående ordning för omröstning: Den som stöder Yngve Filipsson med fleras förslag om återremiss röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Om nej vinner har landstingsfullmäktige beslutat att ärendet avgörs idag. Förnamn Efternamn Ja Nej Avstå Frånv Jäv Suzanne Frank X Anna Fransson X Vidar Lundbäck X Olle Sandahl X Karin Sjöblom X Lennart Värmby X Michael Öberg X Kent Alriksson X Rolf Andersson X Marita Bengtsson X Harald Bergström X Britt-Louise Berndtsson X

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 26(41) Rut Björkström X Annelill Davidsson X Bruno Edgarsson X Sonja Emilsson X Agneta Eriksson X Yngve Filipsson X Carl-Magnus Forslund X Stefan Fredriksson X Göran Giselsson X Kjell Gustafsson X Roland Johansson X RosMarie Jönsson Neckö X Ann-Charlotte Kakoulidou X Janeric Kandenäs X Bengt-Göran Birgersson X Kerstin Laakso Rungegård X Ragnar Lindberg X Eva Löfquist X Mayken Nilsson X Marianne Nordin X Ester Petersson X Joakim Pohlman X Jan Sahlin X Ingrid Salomonsson X Ricardo Salsamendi X Margareta Schlee X Pernilla Sjöberg X Michael Sjöö X Ingemar Swalander X Gunilla Svensson X Tryggve Svensson X Sten Wijkander X Rolf Sällryd ordf X Totalt 23 19 2 0 1 Resultatet av omröstningen visade 23 ja-röster, 19 nej-röster, 2 avstod och en deltog inte i handläggningen av ärendet. Förslag 1 motivering Efter röstning beslöt fullmäktige att återremittera ärendet med motivering att få klarhet angående eventuell upphandling av hela Ljungby lasarett. Jäv På grund av jäv deltog inte Rolf Andersson (fp) i handläggningen av ärendet.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 27(41) 117 Svar på motion: Avtal med naprapater Dnr LE/061234 Landstingsfullmäktige beslöt att frågan om ytterligare resurser för naprapati hänskjuts till arbetet med åtagandet inför 2008 och möjlighet att införa ett kundvalssystem att motionen är besvarad. Ärendet Roland Johansson (s) föreslår i en motion att Landstinget Kronoberg utreder möjligheten att sluta behandlingsavtal med ytterligare naprapater. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit fullmäktige besluta att frågan om ytterligare resurser för naprapati hänskjuts till arbetet med åtagandet inför 2008 och möjlighet att införa ett kundvalssystem och att motionen är besvarad. Se 160 LS 8/2007. Yttrande Roland Johansson yttrade sig. 118 Svar på motion om självstyrande enheter Dnr LE/071143 Landstingsfullmäktige beslöt att bifalla motionen. Ärendet Lennart Värmby (v) och Roland Johansson (s) föreslår i en gemensam motion att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna för personal och arbetsgrupper att driva verksamheter som resultatenheter- /intraprenader. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen beslöt rekommendera fullmäktige besluta att bifalla motionen. Se 161 LS 2007-10-08. Ledamöternas egna förslag Roland Johansson, Lennart Värmby och Bruno Edgarsson föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag.