Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med tidig mognad och en bra stråstyrka, har en något låg rymdvikt men hög tusenkornvikt. Judit är en ny sexradssort med mognadstid som Rolfi, avkastningen är betydligt högre och dess strå- och kvalitetsegenskaper är bättre än Rolfis. Barbro är det tvåradskorn som har tidigaste mognad. Avkastningen är god, strået är långt och något svagt. Ger god halmskörd. Mitja är ett tvåradskorn som uppvisat en mycket hög avkastning i förhållande till sin tidiga mognad, sorten har ännu inte presenterats på marknaden. I den mellansvenska försöksregionen lades det under året ut fyra sortförsök med tidigt korn i försöksserien L7-402, tre försök i Dalarna/Gävleborg (omr. G) och ett försök i Närke (omr. F). Totalt provades 13 kornsorter i försöksserien. Sortmaterialet har varierat något mellan försöken i G och F-området, därför redovisas områdena var för sig. Observera att det endast är ett försök i F-området vilket gör att man ett enskilt år inte kan dra för stora slutsatser av det. Några av kornsorterna har också provats i serien L7-401 och kan återfinnas i redovisningen för den serien. I tabell 1 och 2 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien år 2007. I tabell 3 redovisas avkastningen årsvis samt femårsmedeltal för marknadssorter och sorter som troligen kommer att introduceras på marknaden, i tabellen har även område D och E tagits med då några av sorterna provats där under femårsperioden. I tabell 4 redovisas ett femårsmedeltal för sorterna fördelat på länsnivå eftersom det förekommer skillnader inom det geografiskt rätt stora området. Och i tabell 5 redovisas bestånds- och kvalitetsegenskaper som ett femårsmedeltal för område D-G. En sortblandning har använts som mätarsort i försöken. Område G. I området såddes två försök i Dalarna och ett försök i Hälsingland. Samtliga försök såddes i början av maj vilket är något tidigare än normal. I Dalarna såddes försöken den 4 maj medan försöket i Hälsingland såddes den 8 maj. Uppkomsten och etableringen blev fin i samtliga försök. Vädret var gynnsamt under säsongen främst i Dalarna där grödan utvecklades bra och skördenivåerna blev relativt höga. På försöksplatsen i Hälsingland var hela sommaren torr och torkan medförde att skördenivån i försöket blev måttlig. Angreppen av bladfläcksvampar var måttliga i försöken, svampbehandlingen har ändå gett skördeökningar i snitt på ca: 400-500 kg/ha i några av sorterna. Högst skördeökning fick sorterna Rolfi, Judith och Barbro. I figur 1 redovisas effekterna av svampbehandlingen. I tabell 1 kan man utläsa att högst avkastning det här året har Otira haft följt av Gustav, båda dessa sorter ligger också högst i avkastning på femårsmedel av marknadssorterna, se tabell 3. Även sorterna Minttu och Mitja har en hög avkastning sett på femårsmedel, Mitja är dock en sort som ännu inte presenterats på marknaden. Bland de tidigt mognande sexradssorterna har Judit i år och även på femårsmedel en 144
betydligt högre avkastning än Rolfi. Mellan de tidiga tvåradssorterna Barbro och Rekyl skiljer avkastningen bara på en procent med fördel Rekyl, Barbro mognar dock några dagar tidigare. Område F. I det här området såddes ett försök i Kumla, sådden skedde den 13 april vilket är ganska tidigt. Odlingsförutsättningarna var goda under säsongen och skördenivån i försöket blev hög med en snittskörd på närmare 7400 kg/ha. I försöket förekom både bladfläcksjuka och mjöldagg, de sorter som blev hårdast angripna av mjöldagg var sexradssorterna Judit och Rolfi. Svampbehandlingen i försöket gav stora effekter i samtliga sorter, se figur 2. Högst skörd i försöket har marknadssorten Gustav haft med en avkastning som låg 10 % över de närmast följande sorterna Minttu och Mitja. Övriga sorter i försöket har haft en ganska jämn avkastning det här året, Otira har dock tappat starkt i avkastning i försöket. Sett till femårsmedel enligt tabell 3 så ligger även där Gustav i topp följd av Mitja, Minttu och Otira. Rekyl har några procents högre avkastning än Filippa och Barbro i området. Sortbeskrivningar SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning av lika delar Otira, Annabell, Prestige och Orthega. Tanken med sortblandningen är att skapa en odlingssäker mätare med jämn avkastning mellan åren. BARBRO (SW) är en tidigt mognande tvåradssort som är högvuxen och har ett något svagt strå. Sorten har hög tusenkornvikt och en hög proteinhalt. Avkastar något under Rekyl och Filippa men mognar något tidigare än dessa. FILIPPA (SW) är en tidigt mognande och ganska lång tvåradssort. Stråstyrkan är god men stråbryts något. Mognar samtidigt med Rekyl och avkastningsnivån ligger strax under. Sorten har god tolerans mot låga phvärde. Har hög rymdvikt och en stor kärna. GUSTAV (SW) har medelsen mognad, någon dag efter Otira, har uppvisat hög avkastning i alla områden. Sorten är stråstyv med ett kort strå med liten tendens till stråbrytning, rymdvikten är medelhög. Sorten är nematodresistent. JYVÄ (SSd) är en finsk fyrradig sort med tidig mognad, avkastningen är god med tanke på dess tidighet. Sorten är högvuxen med ganska god stråstyrka, rymdvikten är medelhög. JUDIT (SW) en ny sexradssort på marknaden med tidig mognad, har avkastat mycket bra med tanke på tidigheten under de tre år den provats i området. Sorten har bättre stråegenskaper än Rolfi och dess rymdvikt är högre och kärnan större, mognar en dag senare än Rolfi. MINTTU (SSd) är en ganska tidigt mognande sort som uppvisat hög avkastning, strået är medellångt och stråstyrkan god. Har något låg rymdvikt men en hög tusenkornvikt. MITJA (SW) har provats under tre år i området och har uppvisat mycket hög avkastning och har en tidig mognad. Strået är ganska långt och stråstyrkan god, rymdvikten är hög. Finns ännu inte på marknaden. OTIRA (SW) är en sort med hög avkastningspotential och medelsen mognad. Sorten är medellång och stråstyv. Har hög tusenkornvikt men låg rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten är nematodresistent. Har visat sig mottaglig för kornets bladfläcksjuka, bör i de flesta fall ersättas av Gustav. 145
PRESTIGE (Pl) är ett maltkorn från England, har provats i området första året i år. Mognar medelsent och har ett medellångt och styvt strå. Kärnorna är stora och rymdvikten hög. REKYL (SW) är en ganska högvuxen sort med bra stråstyrka för sin längd och liten tendens till stråbrytning. Rekyl har medeltidig mognad och avkastningsnivån något över Filippa och Barbro. Har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. ROLFI (SW) är ett mycket tidigt mognande sexradskorn. Avkastningen är god med tanke på sortens tidighet. Rolfi har ett ganska svagt strå och stråbryts lätt i moget stadium. Ganska känslig för bladfläcksvampar och har låg rymdvikt. Bör ersättas av Judit. Övriga Nyare sorter som provades för första året i området. 01448 (SWÅ). Tabell 1. Korn. Avkastning 2007 område G (X o W-län). Obehandlat, svampbehandlat samt medeltal Sort Obehandlat Behandlat Medeltal Sortblandning kg/ha 5 730 5 750 5 740 rel.tal 100 100 100 Otira 104 109 106 Gustav 100 103 101 Mitja 97 102 99 Minttu 94 99 97 Rekyl 95 96 96 Barbro 92 99 95 Jyvä 90 93 92 Judit 88 95 91 Prestige 89 87 88 Rolfi 81 89 85 Tabell 2. Korn. Avkastning 2007 område F*. Obehandlat, svampbehandlat samt medeltal Sort Obehandlat Behandlat Medeltal Sortblandning kg/ha 7 290 8 230 7 760 rel.tal 100 100 100 Gustav 112 109 110 Mitja 97 103 100 Minttu 101 99 100 SWÅ 01448 87 100 94 Rekyl 91 96 93 Barbro 93 91 92 Filippa 90 93 92 Judit 85 96 91 Otira 84 94 90 Rolfi 79 92 86 *Endast ett försök 146
Tabell 3. Korn. Avkastning områdesvis, årsvis och femårsmedeltal 2003-2007 D-omr.* E-omr.* F-omr.* G-området Sort/årtal 2003-07 2003-07 2003-07 2005 2006 2007 2003-07 Sortblandning kg/ha 7 250 5 770 6 390 5 340 4 100 5 740 5 150 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 Barbro 91 92 91 88 98 95 93 Filippa 92 92 90 92 Gustav 114 111 108 97 106 101 102 Judit 87 88 95 92 104 91 95 Jyvä 72 98 92 89 Minttu 100 98 100 95 102 97 100 Mitja 99 102 102 105 117 99 106 Otira 101 97 100 107 94 106 101 Prestige 99 95 94 88 Rekyl 96 98 95 94 97 96 94 Rolfi 87 85 89 77 90 85 86 * Resultat från försöksserie L7-401 och L7-402 Tabell 4. Korn. Femårsmedeltal år 2003-2007 redovisade länsvis Sort E-län S-län T-län W-län X-län Sortblandning kg/ha 7 250 5 560 6 820 5 130 5 100 rel.tal 100 100 100 100 100 Barbro 91 91 94 91 96 Filippa 92 95 91 94 Gustav 114 109 110 102 100 Judit 87 86 99 94 97 Jyvä 89 89 Minttu 100 96 101 98 103 Mitja 99 102 103 104 110 Otira 101 98 100 98 104 Prestige 99 96 Rekyl 96 94 96 94 96 Rolfi 87 83 95 84 89 147
Tabell 5. Korn. Bestånds- och kvalitetsegenskaper. Femårsmedel från område D-G 2003-2007 Stråstyrka* % Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornv. gram Protein % av ts Stärkelse % av ts Sortblandning 83 68 108 675 48,3 11,6 61,1 Barbro 66 77 104 674 49,6 12,8 59,4 Filippa 77 70 105 686 52,6 13,1 59,7 Gustav 88 59 108 672 47,0 11,3 61,0 Judit 73 73 101 653 40,4 11,7 60,9 Jyvä 73 76 103 670 42,1 11,7 60,4 Minttu 83 64 105 664 51,4 11,9 60,9 Mitja 80 69 105 687 48,5 11,7 61,5 Otira 77 65 106 653 49,6 11,4 61,1 Prestige 89 67 107 686 51,2 12,1 61,0 Rekyl 75 70 105 692 47,9 12,7 59,7 Rolfi 65 72 101 638 40,2 11,9 59,8 *100= fullt upprätt bestånd vid skörd. 0= helt nedliggande bestånd vid skörd. Otira 5940 340 Sortblandning Gustav Mitja Rekyl Minttu Barbro 5730 5710 5530 5450 5390 5250 20 210 330 90 330 440 Jyvä Prestige Judit 5140 5110 5010 230 460 Rolfi 4640 480 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 kg/ha Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseffekt i vårkorn 3 försök i område G 2007. 148
Gustav 8150 790 Minttu Sortblandning Mitja 7340 7290 7090 840 940 1350 Barbro Rekyl Filippa SWÅ 01448 Judit Otira Rolfi 6750 6620 6560 6370 6220 6140 5760 740 1260 1100 1860 1700 1620 1830 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 9000 kg/ha Obehandlat Behandlingseffekt Figur 2. Behandlingseffekt i vårkorn 1 försök i område F 2007. 149