Central tertialrapport 2 2017 Kommunstyrelse
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Volymer... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.2 Kommentar till utfall... 6 3 Uppföljning av KS Resultatmål... 7 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 7 3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 7 3.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 9 3.1.3 Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin... 10 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 11 3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 11 3.3 Attraktivt boende... 13 3.3.1 Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling... 13 3.4 Minskad segregation... 14 3.4.1 Ökad integration och minskat utanförskap... 14 3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 16 3.4.3 Barnfattigdomen ska minska... 17 3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan... 17 3.5.1 Öka andelen hållbara resor... 17 3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp... 18 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga... 19 3.6.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan... 19 3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 20 3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv... 21 4 Personal... 23 4.1 Personalvolym... 23 5 Ekonomi... 25 5.1 Kommunövergripande analyser... 25 5.1.1 Finansiella mål... 25 5.2 Periodutfall... 26 5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2017... 27 5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2017... 28 5.5 Balansräkning per 31 augusti 2017... 29 5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2017... 31 5.7 Finansiell rapport... 33 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 2(45)
5.8 Resultatprognos 2017 (12 månader)... 36 5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2017... 37 5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2017... 41 5.11 Koncernföretagen... 42 6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 43 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 3(45)
1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar: Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till och med augusti med prognos för helåret 2017. Inledningsvis presenteras en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Symboler för målbedömning Grön - Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Gul - Är svårbedömt/delvis uppfyllt Rött - Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Streck - Ej påbörjad Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Ökad integration och minskat utanförskap Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen hållbara resor Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 4(45)
2 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. 2.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Bildning och lärande Bildning och lärande Bildning och lärande Samhälle och utveckling Samhälle och utveckling Trygghet och stöd Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Måltidsservice Kommunala fastigheter Barn och ungdom 0-20 år Utfall T2 2017 Plan helår 2017 Prognos helår 2017 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 5(45) Plan 2018 Plan 2019 Kommunal förskola, antal helårsplatser 1 768 1 824 1 778 1 870 1 915 Kommunal pedagogisk omsorg, antal barn 237 242 243 242 242 Fristående förskola, antal barn 472 493 488 493 493 Kommunal förskoleklass, antal elever 547 524 538 513 514 Kommunal grundskola årskurs 1-9, antal elever 4 437 4 369 4 395 4 500 4 590 Kommunal grundsärskola, antal elever 33 29 33 29 29 Kommunala fritidshem, antal barn 2 540 2 476 2 450 2 494 2 489 Fristående förskoleklass, antal elever 46 51 52 51 51 Fristående grundskola, antal elever 612 555 598 555 555 Fristående fritidshem, antal barn 250 261 253 261 261 Kommunal gymnasieskola (Mimers hus), antal elever 1 525 1 520 1 500 1 558 1 595 Kommunal gymnasiesärskola, antal elever (Trekungagymnasiet) 85 87 85 85 Fristående gymnasieskola, antal elever 320 326 315 326 326 Antal serverade måltider totalt 1 470 30 7 2 380 00 0 2 475 00 0 Elförbrukning (MWh) 4 146 17 000 17 000 Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 221 000 225 760 225 760 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 41 936 41 000 43 000 Antal vårddagar institution 0-20 år 2 199 1 950 3 300 1 700 1 700 Antal vårddagar egna familjehem 0-20 år 4 212 10 500 7 000 9 800 9 100
Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2 2017 Plan helår 2017 Prognos helår 2017 Plan 2018 Plan 2019 Trygghet och stöd Trygghet och stöd Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Vuxenenhet Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Utförarenheten - Barn och Ungdom 237 190 270 190 190 Antal vårddagar institution 21- år 1 222 3 000 1 835 2 500 2 300 Antal vårddagar externt boende med stöd 21-år 5 414 4 000 9 000 3 500 3 000 Trygghet och stöd Bostad med särskild service enligt LSS, antal brukare Egna boenden, vuxna 98 98 106 105 112 Trygghet och stöd Trygghet och stöd Trygghet och stöd Arbetsmarknadsenhet och daglig verksamhet Lägenheter och platser VoÄ Brukare i hemtjänsten Antal brukare daglig verksamhet 221 233 230 246 259 Totalt antal lägenheter i särskilt boende och korttidsplatser, i egen regi 361 364 364 373 379 Demenslägenheter/ Psykogeriatriska lägenheter 163 163 163 163 163 Omsorgslägenheter 179 179 179 188 194 Brukare med hemtjänst 961 1 123 1 123 Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende 1 098 1 150 2 525 Trygghet och stöd Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten 252 785 385 000 385 000 Trygghet och stöd Mottagning nyanlända och ensamkommande Antal mottagna enligt bosättningslagstiftning (vuxna/familjer) 187 286 195 286 Antal nyanlända enligt lagen om eget boende (EBO vuxna/familjer) 28 40 40 Antal barn i mängden mottagna enligt bosättningslagstiftning och lagen om eget boende 60 130 130 130 Antal mottagna ensamkommande barn 12 10 12 10 2.2 Kommentar till utfall De stora volymerna inom skolan samt boende och hemtjänst visar god följsamhet mellan plan och prognos. Volymer som avviker från plan finns främst inom IFO (Individ och familjeomsorg) och funktionshinder. Nya volymtal för mottagande av nyanlända är svårbedömda. Prognosen för antal mottagna nyanlända enligt bosättningslagstiftning är lägre än planerat. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 6(45)
3 Uppföljning av KS Resultatmål Läsanvisning till målbedömningen av KS resultatmål Målen bedöms i tre steg med nedanstående rubriker: 1. Kommentera utfall - Här redovisas de resultat som är relevanta för målet. Indikatorer och aktiviteter som är kopplade till målet. (Dessa synliggörs i tabell i slutet av målbedömningen) Resultat från underliggande sektorers/portföljers arbete med målet på sektorsnivå Andra väsentliga utfall eller händelser som bedöms påverka målet 2. Analys - Ett resonemang förs om vad resultaten beror på och vad det innebär. Analysen förklarar vilken målbedömning som görs (rött, gult, grönt eller ej påbörjad). 3. Så går vi vidare - beskriver konsekvenser av målbedömning samt hur arbetet med målet går vidare. Färgmarkering av mål, indikatorer och aktiviteter Målens färgmarkering bygger på en subjektiv bedömning enligt läsanvisningen ovan. Indikatorernas färgmarkering visar hur stor avvikelsen är från ett givet målvärde. I normalfallet visar indikator grönt om utfallet är lika med eller bättre än målvärdet. Gult om utfallet är mindre än 15 procent från målvärdet och rött om avvikelsen är mer än 15 procent från målvärdet. Några få indikatorer kan ha andra inställningar exempelvis intervall om ett utfall över målvärdet inte kan anses vara positivt. Trendpilen anger förändring av måluppfyllnad från samma period föregående år. I vissa fall kan pilen visa förändringen av utfall och i vissa fall från föregående period. Pil uppåt innebär en positiv utveckling, pil nedåt innebär en negativ utveckling. Aktiviteternas statusmarkeringar visar på om aktiviteten går enligt plan eller inte. Tolkning 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet är effekt och medlet är samordning. För att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället ska förvaltningens resurser samordnas och nyttjas så effektivt som möjligt. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Den prognostiserade budgetavvikelsen ligger till stor del inom sektorernas verksamheter. De stora volymerna inom skolan samt boende och hemtjänst visar god följsamhet mellan plan och prognos. Volymer som avviker från plan finns främst inom IFO (Individ och familjeomsorg) och funktionshinder. Prognosen för antal mottagna nyanlända enligt bosättningslagstiftning är lägre än planerat. Tidningen Fokus ranking visar att Kungälv ligger bra till i jämförelse med andra kommuner men Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 7(45)
sämre än uppsatt måltal. Förvaltningen följer planen för implementering av ny organisation och nya arbetssätt. Portföljstyrningsprocessen utvecklas för att nå önskad samordning och effektivisering av portföljerna tillväxt och social hållbarhet. Omorganisationen av förvaltningen är genomförd och detta rapporttillfälle är det första i den nya organisationen. En mängd aktiviteter som stödjer målet pågår. Merparten genomförs enligt plan, ett antal är försenade och några ej påbörjade, de kommer att påbörjas under 2017. Analys Det tar längre tid än planerat att få ekonomisk effekt av pågående och genomförda effektiviseringsåtgärder. Samtidigt ska nya förutsättningar och utmaningar hanteras. Just nu i form av ökande kostnader och volymer inom barn och unga. Flera verksamheter märker av svårigheter att rekrytera och därmed ökande kostnader eftersom externa konsulter behöver anlitas.. Genom att vi förbättrar förvaltningens arbetssätt, processer och strukturer så ökar vi effektiviteten. Samverkan mellan enheter och organisationer förbättrar hantering av resurser. Så här går vi vidare Årsplan 2017-2019 har fokus på samordning och effektivitet. Förvaltningens omorganisation är ett tydligt exempel. Förutom förändrad organisation är förändrade arbetssätt, projekt- och processtyrning viktiga framgångsfaktorer för att nå målet. För att kortsiktigt hantera situationen behövs insatser för att se över kostnadsutvecklingen och följa årsplanen. Förvaltningen arbetar med en handlingsplan. Indikator Utfall 2018 2019 Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) -2 352,2-2 305 100 100 Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 67,6% 100% 100% 100% Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) 35 30 30 30 Måluppfyllnad övriga resultatmål visar minst 50 procent grönt 62% 50% 50% 50% Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Utvecklad kvalitetsstyrning Förstärka årshjulet med omvärldsanalys Inleda ett systematiskt kvalitets- och miljöarbete med hjälp av SKLs Kommun-Kompassen-Miljö. Förstudie diariet på nätet samt koppling e-arkiv Framtagande av digital agenda Utreda förutsättningarna för bildande av ett parkeringsbolag. Förbättrad upphandling och inköpsprocess Förvaltningen bistår ekonomiberedningen i arbetet att utreda möjligheter till en effektiv koncernbildning. Genomlysning och analys av funktionshinderverksamhetens volymökningar. Behovsprövning av konsulttjänster Status Avslutad med avvikelse Avslutad Avslutad med avvikelse Avslutad Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 8(45)
Aktivitet Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Vidta åtgärder för att öka den administrativa självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet Utreda ytterligare samarbetsområden med SOLTAK Status med avvikelse Tolkning 3.1.2 Attraktiv arbetsgivare Kungälv är en kommun dit många medarbetare söker sig, där man vill vara med att utveckla kommunen och vara goda ambassadörer både under och efter anställningen. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat något jämfört med samma tertial 2016. Andelen tid utförd av timanställda fortsätter att minska och är nu 1,9 procentenheter under målvärdet. Sjuktalen ökar något jämfört med samma mätning 2016 och är 1,7 procentenheter över målvärdet. Dock har en minskning skett från tertial 1 till tertial 2 2017, vilket inte syntes för samma period 2016. Nöjd medarbetarindex mäts 2018. Personalomsättningen mäts på helårsbasis eftersom det vid tätare mätningar kan bidra att tillfälligheter styr och påverkar omsättningen. Analys Att kvinnornas sysselsättningsgrad ökat bedöms vara ett resultat av beslutet om "Önskad sysselsättningsgrad". Andelen tid utförd av timanställda fortsätter att minska. Det visar att flera personer har blivit anställda på månadslön istället för att vara timavlönade vilket ligger i linje med målet att öka kontinuiteten för brukare och att kunna erbjuda medarbetare en tryggare anställningsform. God arbetsmiljö är väsentligt för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och därför sker fortsatt utveckling av förvaltningens arbetsmiljöarbete. Arbetet med ledarskapsprogram behöver utvecklas. Arbete med strategier för rekrytering är viktigt för att möta utmaningen avseende personalförsörjningen. Förvaltningens sjuktal fortsätter att öka. Arbetet behöver vara fortsatt intensivt inom området. Så här går vi vidare Fortsatt arbete sker enligt det Personalpolitiska programmet för att vidareutveckla Kungälvs kommun som attraktiv arbetsgivare. Fokus ligger på fortsatt utveckling av ledarskapet och arbetsmiljöarbetet. Utveckling av modellen för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) pågår och implementering påbörjas under hösten. En mängd aktiviteter och ett stort arbete utifrån "Plan för minskad sjukfrånvaro - strategi för ökad frisknärvaro" görs. En långsiktig, bred satsning för att säkra rekrytering av personal behövs, och detta tar sin utgångspunkt i Personalresursplanen. Indikator Utfall 2018 2019 Sjuktal 8,7% 7% 6,5% 6% Sysselsättningsgraden för kvinnor 93,1% 95% 96% 97% Andel timanställda 9,7% 11% 10% 8% Nöjd medarbetarindex 74 75 75 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 9(45)
Indikator Utfall 2018 2019 Personalomsättning 10% 9% 8% Aktivitet Personalresursplan Genomför aktiviteter enligt Personalpolitiskt program 2015-2020 Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Status Tolkning 3.1.3 Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin För att öka kvalitén och kvalitetssäkra verksamheten krävs att sektor Trygghet och stöd arbetar systematiskt med personalförsörjning samt har fokus på att följa utvecklingen av välfärdsteknologi samt implementera system som effektiviserar processerna. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna kostnader per brukare för särskilt boende och hemtjänst ligger något högre än målvärde. Övriga indikatorer uppnår målvärde. Projektet Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 avslutas under våren och implementering i verksamheten pågår för fullt. Aktiviteterna utredning av Landskronamodellen och genomlysningen av volymökningar kommer att analyseras och värderas, med eventuella förslag på åtgärder, under hösten. Centrala utbildningsinsatser pågår där outbildad personal anmälts till valideringsutbildning som finansieras med extra pengar för ändamålet. Vi kommer fram till sommarhalvåren 2018 utbilda cirka 30 medarbetare Analys Frågan om att öka kvaliteten inom vård- och omsorgen är mer komplex än att digitalisera befintliga rutiner. Det innebär att verksamhetens arbetssätt och organisation behöver utvecklas. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete enligt framtagen process gör att kvaliteten i verksamheten säkras. Nuvarande indikatorer mäter kostnad och till viss del effektivitet. Indikatorer behöver utvecklas och kopplas till processer för att mäta och analysera kvaliteten och effekter av förändringar. Kompetensutveckling av befintlig personal är viktig eftersom det är svårt att rekrytera utbildad personal. Så här går vi vidare uppdrag och projekt fortsätter enligt plan. Förvaltningen kommer att utveckla mätmetoder och indikatorer för att mäta effekt och kvalitet. Indikator Utfall 2018 2019 Kostnad särskilt boende enligt KPB, egen regi, kr/dygn 1 912 1 811 1 845 1 880 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 10(45)
Indikator Utfall 2018 2019 Kostnad hemtjänst enligt KPB, egen regi, kr/beviljad timme 516 461 471 481 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) 45 44 42 40 Två e-tjänster riktade till medborgarna ska vara införda 2019 0 0 0 2 Antal köpta utbildningsplatser på vuxenutbildning, vård och omsorg 5 5 25 Aktivitet Utredning av Landskronamodellen Genomlysning och analys av Äldreomsorgens volymökningar. Fler utbildade personer inom äldreomsorgen Status Avslutad Avslutad Tolkning 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla 3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt och ett attraktivt varumärke bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, feriejobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Den totala arbetslösheten i Kungälv ligger på en fortsatt låg nivå jämfört med riket (4,1 procent) och Västra Götalandsregionen (3,7 procent). Endast sex kommuner i landet har lägre arbetslöshet än Kungälv. Ungdomsarbetslösheten är 3,4% procent och kommunen ligger då på plats 5 i riket. För att ytterligare minska arbetslösheten och försörjningsstödet samt stödja integrationsarbetet för nyanlända har förvaltningen fattat beslut om "30 st extratjänster" i form av stödanställningar. Indikatorn andel gymnasieelever med examen inom 3 år bygger på statistik via SCB som kommer i december. Aktiviteterna som syftar till att skapa förutsättningar för fler i arbete och i vissa fall förenkla villkoren för näringslivet är alla påbörjade. Dock har aktiviteten att utreda förutsättningarna för bildande av ett näringslivsbolag för Kungälv och Marstrand inte kunnat genomföras eftersom leverantörer har avböjt medverkan. Antalet feriearbeten under sommaren har uppnått målvärdet. I servicemätningen Insikt som genomförs i SKL:s regi visar Kommunens resultat på en något positiv trend (+3 jämfört med 2016) men når inte målvärdet. Kungälv har backat på Svenskt Näringslivs ranking från plats 181 till 199. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 11(45)
Analys Målet nås med hjälp av konjunkturen, samarbete med andra aktörer och förändrade arbetssätt. Förvaltningen ser behov av fortsätt utveckling av arbetssätt och metoder för att möta personer som ligger en bit från arbetsmarknaden. Samarbetet mellan kommun och näringsliv behöver fortsätta att utvecklas. Så här går vi vidare Yrkesvuxutbildningen ger personer i behov av kompetensförstärkning förutsättningar till anställning. Utbildning kommer att erbjudas inom flera yrkeskategorier, till exempel för undersköterskor, plattsättare och inom fordonsbranschen. Kommunen behöver fortsatt ha ett brett utbud inom komvux för att möta behovet av arbetskraft inom förvaltningen och näringslivet. För att stödja personer som ligger en bit från arbetsmarknaden behöver nya arbetssätt och metoder utvecklas i samverkan med andra aktörer till exempel samordningsförbundet och arbetsförmedling. Tillsammans med näringslivet ska företagsklimatet i kommunen förbättras. Bland annat genom att öka dialogen mellan företagen och kommunledningen, arbeta med tjänstemännens attityder till företagande och öka servicen till företag. Samarbetet utvecklas inom ramen för kommunens näringslivsplan för ökad tillväxt 2016-2020. Indikator Utfall 2018 2019 Arbetslösheten i Kungälv (öppet arbetslösa) 1,8% 1,9% 1,9% 1,8% Arbetslösa inklusive i åtgärder i Kungälv 2,8% 3% Arbetslöshet i Kungälv, Ungdomar (Öppet arbetslösa) 2,3% 3% 2,9% 2,9% Arbetslösa ungdomar inklusive i åtgärder i Kungälv 3,5% 4% Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 68% 70% 72% Antal feriejobb 623 491 582 582 Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 199 150 125 100 Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index 63 64 66 70 Aktivitet Genomför aktiviteter enligt näringslivsplan Utreda förutsättningarna för bildande av ett näringslivsbolag för Kungälv och Marstrand Jobbsatsning med ökat stöd till besöksnäring Sänkt taxa avseende upplåtelse av allmän platsmark Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Status med avvikelse med avvikelse Avslutad Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 12(45)
Tolkning 3.3 Attraktivt boende 3.3.1 Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling. Boendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. God tillgång till infrastruktur och till kollektivtrafik. Målgrupperna är de som redan finns här och i den målgruppen även de som har särskilda behov samt gruppen som behöver flytta in för att öka befolkningen. Genom samordning för hela miljöer är vi aktiva. Kommunens erbjuder ett varierat utbud utifrån efterfrågan av bostäder för att kunna skapa flyttkedjor. Vi marknadsför Kungälvs kommun som ett attraktiv boende och fortsätter arbetet med hållbar samhällsutveckling där den sociala dimensionen under kommande år har ett särskilt fokus. Styrningen av framtidens boende i kommunen behöver en betydligt längre tid än en treårsbudget för att kunna genomföras. De lagstiftade processerna kompletterat med genomförandet i en högkonjunktur med brist på entreprenörer ger negativa tidseffekter men förutsättningar för tillräcklig kvalitet över tid. Eftersom genomförandet av nybyggnation delvis också påverkas av konjunktur behöver ett perspektiv om åtminstone 15 år läggas på frågan. Det är realistiskt med en befolkningstillväxt i Kungälvs kommun om ca 1,5-2,0 procent utslaget som ett genomsnitt i ett minst 15-årigt perspektiv (2030-2035). Under perioden 2017-2019 åtar sig förvaltningen volymmålet att ca 400 bostäder per år färdigställs. Förvaltningens samhällsutvecklande resurser ligger då på genomförande under den närmast femårsperioden. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Antalet bostäder som färdigställs överstiger målvärdet för perioden. Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende uppnår inte målvärdet än. Det beror på att utbyggnaden av 12 lägenheter på Ytterbyhemmet beräknas vara klart först våren 2018. Utfallet för indikatorn antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner är långt ifrån målvärdet. Flera detaljplaner som är på väg upp för antagande löper risk att överklagas. Av de 10 detaljplaner som förväntas antas under hösten, innehåller 5 tillkommande bostäder. Indikatorn för antal anmälda brott ligger något under målvärde. Nöjd region index når målvärdet. Analys Utmaningen i det fortsatta arbetet handlar om att få en fungerande helhet mellan ökningen av antalet bostäder, behovet av lokaler för kärnverksamhetens behov och utbyggnad av infrastruktur, nya verksamhetsområden med mera. Överklaganden kan innebära att målvärdet avseende bostäder i lagakraftvunna detaljplaner för 2017 inte nås. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 13(45)
Så här går vi vidare Utvecklingen av arbetet med hur kommunen på bästa sätt uppnår målet utvecklas inom Portfölj Tillväxt i arbetet med portföljplan. Portföljplanen motsvarar sektorsplan och lyfts för första gången till politiskt beslut innan nyår. Ett av områdena där arbetet kommer utvecklas är att tydliggöra sambandet mellan goda förutsättningar för verksamhetslokaler och attraktivt boende. Indikator Utfall 2018 2019 Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende 394 406 430 430 Antalet lägenheter i trygghetsboende 85 85 85 85 Antalet lägenheter vid LSS-boende 118 124 145 145 Bygglov ranking i servicemätningen insikt 60 70 70 70 Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i 61 55 55 55 Antal anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare 8 7,8 7,6 7,4 Antalet bostäder i beviljade bygglov 513 264 792 1 188 Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) 376 264 792 1 188 Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 106 264 792 1 188 Aktivitet Kommunen sammanställer och implementerar en kvalitetspolicy gällande utbud, service och bemötande Tillväxten skall bära sig själv Status med avvikelse Tolkning 3.4 Minskad segregation 3.4.1 Ökad integration och minskat utanförskap Integration och minskat utanförskap är ett stort mål i den sociala översiktsplanen. Övergripande målet är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Fortsatt områdesbaserat arbete sker i Komarken och Björkås enligt social översiktsplan. Indikatorn aktuella insatser barn och unga överstiger målvärdet. Bland annat har antalet placeringar ökat från 62 till 88 jämfört med 2016 vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Uppdrag till utförarenheten har ökat från 170 till 190 jämfört med samma tertial föregående år. Det är en ökning med 12 procent. Processen En väg in har implementerats för ett förbättrat mottagande i skolan. Detta har resulterat Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 14(45)
i en ökad likvärdighet i mottagandet av nyanlända barn och ungdomar. Alla skolor har tagit emot nyanlända barn och ungdomar. För indikatorn andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende har ingen gått vidare till studier och arbete. Det beror på att personerna varit tvungna att flytta tillbaka till Migrationsverkets boenden då de fyllt 18 år eller avvikit. Indikatorn elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen bygger på statistik via SCB och redovisas i tertial 3. Analys En ökad samordning mellan projektet riktad drogprevention och Trygga ungdomsmiljöer har bidraget till en sommar utan större incidenter. Boendesituationen innebär att i stort sett enbart tillfälliga boenden kunnat erbjudas nyanlända. Kollektiva boenden för nyanlända riskerar att medföra trångboddhet och psykisk ohälsa, vilket försämrar förutsättningarna för ökad integration och minskat utanförskap. Att öka integrationen i samhället kräver många differentierade insatser på olika samhällsarenor. Språket är en nyckel till ökad integration. Det viktigaste integrationsarbetet sker i den ordinarie verksamheten och genom att alla skolor tar emot nyanlända. Så här går vi vidare Boendesituationen måste komma i fokus. Ett flertal lösningar arbetas med just nu. I Komarken fortgår arbetet med Nätverk Komarken och områdesutvecklingsplan. I Ytterby/Björkås är områdesutvecklingen inledd via projektdirektiv och framtagande förstudie. Inom ramen för kommunens samverkansavtal med polisen kommer SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid samverkar kring barn och ungdomar i riskzonen) att implementeras. Indikator Utfall 2018 2019 Antal aktuella vuxenärenden 262 230 220 210 Antal aktuella ärenden barn och ungdom 440 400 380 360 Antal aktuella insatser barn och ungdom 318 300 310 300 Andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende 0% 100% 100% 100% Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år 11% 100% 100% 100% Studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor 20 25 23 21 Kostnader försörjningsstöd ska minska 15,5 18 17 16 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) 85% 87% 90% Aktivitet Genomför handlingsplan enligt Social översiktsplan steg 3. Status Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 15(45)
Tolkning 3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolans kompensatoriska uppdrag är strategiskt viktigt för att uppnå målsättningarna i Social översiktsplan. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Resultat från tidigare år visar att Kungälv ligger något under de förväntade värdena när betygsresultatet räknas om i förhållande till de socioekonomiska förutsättningar kommunen har. De modellberäknade värdena som avser läsår 16/17 presenteras i december. Indikatorn gymnasieelever med examen inom 3 år bygger på statistik via SCB och redovisas i tertial 3. En ny plan och processbeskrivning för arbetet med skolornas frånvarohantering är framtagen och ska implementeras i verksamheten. Arbetet med teknikstöd på gymnasiet fortsätter som tidigare. Utvärderingar visar på förbättrade resultat för de eleverna som får del av stödet. Multikompetent team i förskolan har avslutat 15 föräldrastödsärenden, 5 är fortsatt aktuella och 5 nya ärenden har påbörjats under perioden. Teamet arbetar både med att stötta personal i förskolan och arbetar med direkt föräldrastöd. Genom arbetet med att stötta föräldrar och förskola så stödjs barnets positiva utveckling. Teamet har ett särskilt fokus i Komarken. Enkäter till skolor och föräldrar har arbetets fram och resultatet redovisas till tertial 3. Analys För att främja lärande och kunskapsutveckling för samtliga elever behöver alla skolor arbeta systematiskt och aktivt med att minska frånvaro. En viktig del för att kunna jobba strategiskt med uppföljning är statistik från Skola24, ett system för schemaläggning och frånvarorapportering. Alla skolor har inte arbetat fullt ut i systemet ännu vilket gjort att förutsättningar för systematisk uppföljning inte funnits. Projektet med multikompetent team är uppskattat bland deltagarna och skolan och visar goda resultat bland annat genom att 15 föräldrastödsärenden har kunnat avslutas. Så här går vi vidare Användningen av schemaläggning och närvarorapportering i Skola24 ska utvecklas på alla skolor. Utvecklingen av ett familjecentrerat arbete i Komarken är en del i områdesutvecklingen och stöds av andra sociala investeringar som exempelvis multikompetenta teamet i förskolan. Indikator Utfall 2018 2019 Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde, lägeskommun 3% 5% 7% Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde 0% 5% 10% Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 16(45)
Indikator Utfall 2018 2019 Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 68% 70% 72% Tolkning 3.4.3 Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd har minskat sedan samma period föregående år men ligger något över målvärdet. Antalet barnfamiljer med försörjningsstöd är lägre än målvärdet. Två projekt med riktade insatser till områden där utanförskapet och barnfattigdomen är som högst har initierats. Analys Försörjningsstödet har minskat generellt och färre barn finns i familjer med försörjningsstöd. Vid jämförelser med 2014 års siffror i SÖP:en (Social översiktsplan) visar indikatorerna "Ekonomiskt bistånd" samt "Barn i hushåll med försörjningsstöd" en generell minskning i hela kommunen och en något större minskning i de områden dit insatser riktats. Detta indikerar att arbetet med riktade insatser är ger effekt. Så här går vi vidare Fortsatt arbete med att stötta familjer till egen försörjning. I övrigt sker arbete enligt plan. Indikator Utfall 2018 2019 Tolkning Antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd 210 200 210 195 Antal hushåll med försörjningsstöd som har barn 115 161 149 136 3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan 3.5.1 Öka andelen hållbara resor Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Alla indikatorer till målet mäts årsvis och utfall rapporteras i tertial 3. Antalet resenärer med kollektivtrafiken ökar stadigt och låg 2016 långt över målvärde, utfallet för 2017 bedöms gå i samma linje. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 17(45)
Fritidskort för unga på sommar- och jullov är infört. En resvaneundersökning pågår just nu i samarbete med Göteborgs stad. Undersökningen förväntas vara klar i december. Dessutom genomförs en reseundersökning om resor och kundnöjdhet som ska ligga till grund för kollektivtrafikens utveckling i Kungälv. Denna förväntas vara klar i februari 2018. Aktiviteten att samordna samhällsbetalda resor i syfte att öka andelen hållbara resor är organiserad i en enhet. Målet följs också upp på en mer detaljerad nivå inom det Miljöpolitiska programmet. Analys Bedömningen av förväntat utfall och genomförda aktiviteter innebär positiv målbedömning. Så här går vi vidare Arbete enligt plan fortgår. Indikator Utfall 2018 2019 Totalt antal resande med kollektivtrafik i Kungälvs kommun 7 023 000 7 391 000 7 780 000 Antal körda mil per invånare med bil 737 727 717 Enkät andelen hållbara resor till och från skolan Aktivitet Utredning angående om Kungälvs Kommun kan bli pilotkommun för personliga zoner. Samordning av samhällsbetalda resor i en organisation Resvaneundersökning Införande av fritidskort för unga Status Avslutad Avslutad Tolkning 3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Energianvändning och utsläpp av koldioxid ska minimeras. Energieffektivisering och utbyte till förnybara bränslen ska genomföras successivt både internt i kommunförvaltningen och externt i den geografiska kommunen. När det gäller utsläpp till vattenmiljö bör påverkan från dag- och spillvatten samt ytavrinning minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Flertalet av indikatorerna redovisas i tertial 3. Kungälvs kommuns senaste resultat för miljöranking i tidningen Aktuell hållbarhet (före detta Miljöaktuellt) är plats 112 vilket är bättre än målvärdet. Nya kommunala lokaler uppfyller krav på låg energinivå enligt antaget styrdokument. I Kungälv bedrivs ett brett arbete med energieffektivisering och ny förnybar energi. Kommunens strandstädning och deltagande i Håll Sverige rent har utvecklats framgångsrikt under flera år. Inom havsmiljöarbetet är kommunens samarbeten lokalt inom 8 Fjordar samt internationellt inom KIMO (Kommunernas internationella Miljöorganisation) av stor vikt. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 18(45)
Analys Förvaltningen bedömer att det finns förutsättningar att nå målet. Så här går vi vidare Ett löpande arbete pågår för att successivt minska energiförbrukning i befintliga lokaler. Arbete utifrån aktivitet inom det miljöpolitiska programmet fortgår enligt plan. Indikator Utfall 2018 2019 Miljöranking i tidningen Aktuell hållbarhet 112 135 110 85 Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen 920 813 706 Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 2,8 2,7 2,7 Lokal förnybar elproduktion i Kungälvs kommun 8,4% 8% 12,8% Antal befintliga fastigheter som kopplas på det kommunala vatten och avloppsnätet 50 600 600 Tolkning 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga 3.6.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Barngruppsstorleken i förskolan ligger den 15 september 2017 på 15,7 barn i genomsnitt. I augusti startade Sparrås förskola och Kongahälla förskola med fem respektive tre nya avdelningar. Detta möjliggör att vi kan närma oss nästa målsättning om gruppstorlek på 17 barn under verksamhetsåret 17/18. Personaltätheten i förskolan i Kungälv har ökat och antalet barn per årsarbetare ligger under rikssnittet (som är satt som målvärde för indikatorn). Även när det gäller antalet barn per årsarbetare med förskollärarexamen så står sig Kungälv bra. I riket har antalet barn per förskollärare ökat samtidigt som antalet barn per vuxna totalt har minskat. Personaltätheten har alltså ökat men det är inte utbildade förskollärare som är i barngrupperna. I Kungälv har däremot både antalet barn per vuxen och antalet barn per förskollärare minskat. En föräldraenkät visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med hur verksamheten arbetar med barnens trygghet och gemenskap och dess arbete mot läroplanens mål i språk, matematik och naturvetenskap. Personalen var mer kritiska till sitt eget arbete i den självskattning de gjorde utifrån samma områden, vilket enligt forskning kan tyda på en ökad medvetenhet om läroplansuppdraget. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 19(45)
Analys Färre barn per vuxen och per förskollärare är en viktig faktor för ökad kvalitet i förskolan. Dels påverkas omsorgen, samspelet och kommunikationen mellan barn och personal. Med de minskade barngruppsstorlekarna och bibehållen personaltäthet kan förutsättningarna för ökad kvalitet stärkas. Svaren i föräldraenkäten visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamhetens kvalitet och innehåll. Enkäten påvisade att de var minst nöjda med påverkansmöjligheten och informationen från förskolan. Så här går vi vidare Analysen av vårdnadshavarnas svar på föräldraenkäten, personalens självskattning och kartläggningen av personalens digitala kompetens har gett ett bra underlag för framtida kompetensutvecklingsinsatser på olika nivåer. Alla enheter kommer att ta upp påverkansmöjligheten vid olika föräldrakontakter, till exempel på föräldraråd/möten och i samtal. Under hösten kommer ett nytt system, Unikum, att göra det enklare för föräldrar att följa förskolans planering och verksamhet och det egna barnets utveckling. Arbetet med att attrahera utbildad personal till tjänster i Kungälvs förskolor fortsätter. Verksamheten vidareutvecklar förskolans organisation. Det innebär att vi medvetet lämnar begreppet avdelning som definition av barngrupp. Faktorerna personalens utbildning och kompetens, personaltätheten relaterat till antal barn, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön är det som utgör grund för barngruppens storlek och förskolans organisation. Indikator Utfall 2018 2019 Tolkning Genomsnittligt antal barn per avdelning 15,7 17,5 17 17 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,1 5,6 5,3 5,3 3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall I tertial 2 redovisas kommunens egna preliminära siffror. SCB/Skolverket redovisar skolans resultatmått under olika tillfällen på hösten. Med ett undantag visar samtliga indikatorer på ökad måluppfyllelse i grundskolan. Kunskaperna har ökat i årskurs 3, 6 och 9. Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen är inte på den nivå som målvärdet är satt, men det är ändå en ökning jämfört med år 2016. På gymnasiet har både meritpoäng och andelen elever som tog gymnasieexamen, ökat. Analys Skolenheternas arbete med att identifiera de elever och grupper med elever som är i behov av insatser för att nå målen har förbättrats. I uppföljningarna av enheternas arbete märks effekter där tidiga insatser genomförts utifrån konstaterade behov. Den kompetensutvecklingsinsats som pågått några år i Kungälvs skolor syftar till att undervisningen bättre anpassas utifrån elevernas behov, vilket bedöms bidra till förbättrade resultat. Effekter av arbetet med att öka elevernas närvaro i Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 20(45)
skolan är ännu inte synliga. Så här går vi vidare Positiva effekter uppnås när rektor och pedagoger på skolenheten gör bra uppföljningar och analyser av elevers och elevgruppers kunskapsnivåer och resultat och utifrån det vidtar åtgärder. Därför ska det systematiska kvalitetsarbetet fortsätta utvecklas med fokus på enhetsnivån och rektors arbete. Insatser kommer att genomföras i form av kompetensutveckling av rektorer och i form av framtagande av stödjande strukturer för rektors arbete med utvecklingsuppdraget. En plan för hela skolans utveckling inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasiet håller på att tas fram. Indikator Utfall 2018 2019 Andelen elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov på nationella proven i SV, Sv2 och MA 71% 63% 65% 67% Nationella prov åk 6 97 96 98 100 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) 234 230 232 235 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 82,4 85 87 90 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) 63 65 67 Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) 75% 77% 80% Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) 70% 72% 75% Aktivitet Översyn stödprocesser inom förvaltningen Sveriges största satsning på kompetensutveckling för lärare Status Tolkning 3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. Mångfald och delaktighet ska stimuleras. Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning av verksamheten. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorn, Delaktighetsmått ska öka (Keks) rapporteras i tertial 3. Antalet barn och unga som deltar i det lokala kultur- och fritidslivet håller sig fortsatt på en hög nivå. Antal barn i kulturskolan har ökat och det finns många barn i kö, idrottsföreningarna har välfyllda träningar och nya satsningar på KultLab och Skaparateljé har nått nya målgrupper. Besöksantalet i Mimers hus kulturhus har ökat efter ombyggnationen. Det finns inga exakta siffror på hur mycket men uppskattningsvis har det åtminstone dubblerats. Utlån av media till barn och unga är högre än samma period föregående år men ligger under målvärdet, vilket beror på att utlån Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 21(45)
minskar under sommaren. I ombyggnationen har även yngre barn varit delaktiga genom att de fick framföra sina åsikter om lekmiljöer i huset. Resultatet blev satsningar på lekfulla miljöer såsom rutschkana och lekmöbler. Antalet aktiviteter redovisade inom LOK-stöd (Lokalt aktivitetsstöd) har ökat stadigt över tid och överstiger målvärdet för perioden. Under sommaren har utebadet drivits i egen regi. Många feriearbetare har där haft sin livs första anställning och möjliggjort för drygt 12 000 besök av badande. Analys Ombyggnationen av Mimers kulturhus har inneburit att många barn och ungdomar kommer till huset för att leka eller hänga och lockas till att låna böcker, ta del av kulturutbudet med mera. Kulturskolan kan inte ytterligare utöka antalet elevplatser inom befintlig ekonomiska ram. Det finns dock en lång kö till kurser, främst inom piano och gitarr, så intresset från barn och unga är stort. Så här går vi vidare Utvecklingen och satsningen i Mimers Kulturhus fortsätter som tidigare. I höst öppnar Sparråshallen och därmed frigörs mer yta till aktiviteter i och med att våra föreningar har ytterligare en hall där aktiviteter kan genomföras. Bland annat startar Ytterby IS en basketsektion, vilket gör att ytterligare en idrott kommer med på paletten av idrotter som erbjuds våra barn och unga. Indikator Utfall 2018 2019 Antal elever i kulturskola 1 250 1 200 1 240 1 280 Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken 84 263 92 000 140 000 142 000 Delaktighetsmått ska öka (Keks) TUM Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) 146 561 150 000 152 500 152 500 Aktivitet Utveckla former för hur kommunens verksamheter gemensamt kan öka deltagande och delaktighet bland barn och unga. Status Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 22(45)
4 Personal 4.1 Personalvolym Anställda (avser månadsanställd personal) 1/8 2017 1/8 2016 Förändring Antal anställda 3 779 3 725 54 Antal anställda, kvinnor 3 083 3 047 36 Antal anställda, män 696 678 18 Antal årsarbetare 3 538 3 467 71 Antal årsarbetare, kvinnor 2 869 2 817 52 Antal årsarbetare, män 669 650 19 Kommentar Antal årsarbetare ökar mer än antal anställda vilket innebär att sysselsättningsgraden ökar. Den är för kvinnor 93,1 procent och för män 96,2 procent. t för kvinnors sysselsättningsgrad är 95 procent. Samtidigt som antalet månadsanställd personal ökar minskar den arbetade tiden som utförs av timavlönad personal vilket framgår av nedanstående tabell. Antal arbetade timmar Tertial 2 2017 Tertial 2 2016 Förändring Månadsavlönade 3 442 794 3 330 817 111 977 Månadsavlönade, kvinnor 2 719 301 2 719 301 Månadsavlönade, män 723 494 723 494 Timavlönade 372 365 400 210-27 845 Timavlönade, kvinnor 272 196 272 196 Timavlönade, män 100 168 100 168 Mer/övertid 43 002 44 910-1 908 Mertid, kvinnor 18 501 18 501 Mertid, män 2 445 2 445 Övertid, kvinnor 15 910 15 910 Övertid, män 6 056 6 056 Summa totalt arbetad tid 3 815 159 3 731 027 84 132 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar Kommentarer 9,8 10,7-1,0 Tabellen visar på totalt ökat antal arbetade timmar. Medan arbetstimmar på månadsanställd personal ökar, minskar tid utförd av timavlönad personal och tid utförd på mer- och övertid. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 23(45)
Sjukfrånvaro tertial 2 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Tertial 2 2017 Tertial 2 2016 Förändring 8,7 8,4 0,3 Kön Kvinnor 9,6 9,3 0,3 Män 5,1 4,5 0,6 Ålder <= 29 år 6,6 6,9-0,3 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro 30-49 år 8,5 7,5 1,0 >= 50 år 9,7 9,7 0,0 46,8 48,1-1,3 Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Tertial 2 ligger normalt lägre än Tertial 1 och 3 och så ser det ut i år också när jämförelse görs med tertial 1 (9,1 procent). Det krävs stora insatser för att bryta mönstret. Sjuklönekostnader Tertial 2 2017 Tertial 2 2016 Förändring Sjuklönekostnad, kronor 17 075 736 16 713 894 361 842 Beräknat PO, kronor 6 715 888 6 573 576 142 312 Summa 23 791 624 23 287 470 504 154 Kommentar I sjuklönekostnaderna ingår endast de kostnader som går att följa i ekonomisk redovisning det vill säga sjuklönen. Till det kommer intjänande av semester och pension, vikariekostnader, administration, chefers arbete med rehabilitering osv. Man kan räkna med dubbla kostnader. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 24(45)
5 Ekonomi 5.1 Kommunövergripande analyser Samhällsekonomi Svensk ekonomi har utvecklats överraskande starkt under första halvan av 2017. Framförallt har produktionen i byggsektorn ökat påtagligt. Under fortsättningen av året väntas ökningen i investeringarna mattas av. Utvecklingen för svensk ekonomi i stort beräknas också dämpas. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i relativt snabb takt i år och nästa år. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av året ner mot 6,5 procent. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Den fortsatt svaga prisökningstakten gör att Riksbanken dröjer att höja styrräntan till nästa höst. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till 1,4 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk då befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlagets ökningstakt kommer att avta successivt från den starka utvecklingen 2016. Från och med 2019 förutses en skatteunderlagstillväxt som understiger genomsnittet för den tid som gått sedan millennieskiftet. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av arbetade timmar upphör när konjunkturtoppen passeras. I viss mån bidrar det även att grundavdragen beräknas stiga snabbare om ett par år, vilket endast till en mindre del motverkas av att lönehöjningarna blir större samt att inkomster av pension och arbetslöshetsersättningar tilltar. 5.1.1 Finansiella mål Indikator Överskottsmålet är 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall ligga i intervallet 9-12 procent Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 procent eller högre. Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 procent av skatter och generella statsbidrag Kommentar Budgeterat resultat är +45,0 Mkr vilket motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag. Prognosen efter tertial 2 är att resultatet för 2017 kommer att uppgå till +28,0 Mkr. Det prognostiserade resultatet i förhållande till skatter och statsbidrag är 1,16 procent. Målet är inte uppnått. Rapporteras årsvis. Rapporteras årsvis. Prognosen för skattefinansierade investeringar 2017 är 440 Mkr. Det prognostiserade utfallet i förhållande till summan av resultat och avskrivningar, 28,0 Mkr respektive 127,0 Mkr, 35 procent. Målet är inte uppnått. Prognosen efter tertial 2 är att 6,1 Mkr kommer att upparbetas. 6,1 Mkr motsvarar 0,25 procent av skatter och generella statsbidrag. Förvaltningen kommer att begära tilläggsanslag för att finansiera dessa insatser. Målet är inte uppnått. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 2 2017 25(45)