ES/LA 2009-04-29 1(21) Konjunkturstatistik, löner ör privat sektor (KLP) 2009 AM0101 I denna beskrivning redovisas örst allmänna och legala uppgiter om undersökningen samt dess syte och historik. Däreter redovisas undersökningens innehåll och tillörlitlighet samt hur den genomörs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsörteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsörteckning A Administrativa och legala uppgiter... 3 A.1 Ämnesområde... 3 A.2 Statistikområde... 3 A.3 SOS-klassiicering... 3 A.4 Statistikansvarig... 3 A.5 Statistikproducent... 3 A.6 Uppgitsskyldighet... 3 A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter... 3 A.8 Gallringsöreskriter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syte och historik... 4 A.11 Statistikanvändning... 4 A.12 Uppläggning och genomörande... 4 A.13 Internationell rapportering... 4 A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvalitetsdeklaration... 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll... 5 1.1 Statistiska målstorheter... 5 1.1.1 Objekt och population... 5 1.1.2 Variabler... 5 1.1.2.1 Insamlade variabler ör tjänstemän... 5 1.1.2.2 Beräknade variabler ör tjänstemän... 6 1.1.2.3 Insamlade variabler ör arbetare... 6 1.1.2.4 Beräknade variabler ör arbetare... 7 1.1.3 Statistiska mått... 7 1.1.4 Redovisningsgrupper... 9 1.1.5 Reerenstider... 9 1.2. Fullständighet... 9 B.2 Tillörlitlighet... 9 2.1 Tillörlitlighet totalt... 9 2.2 Osäkerhetskällor... 10 2.2.1 Urval... 10 2.2.2 Ramtäckning... 10
ES/LA 2009-04-29 2(21) 2.2.3 Mätning... 10 2.2.4 Svarsbortall... 11 2.2.5 Bearbetning... 11 2.2.6 Modellantaganden... 11 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått... 11 B.3 Aktualitet... 11 3.1 Frekvens... 11 3.2 Framställningstid... 11 3.3 Punktlighet... 12 B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet... 12 4.1 Jämörbarhet över tiden... 12 4.2 Jämörbarhet mellan grupper... 12 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik... 13 B.5 Tillgänglighet och örståelighet... 13 5.1 Spridningsormer... 13 5.2 Presentation... 13 5.3 Dokumentation... 13 5.4 Tillgång till primärmaterial... 13 5.5 Upplysningstjänster... 13
ES/LA 2009-04-29 3(21) A Administrativa och legala uppgiter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: Arbetsmarknad Löner och arbetskostnader A.3 SOS-klassiicering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges oiciella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se örordningen om den oiciella statistiken (2001:100) A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Medlingsinstitutet (MI) Postadress: Box 1236 111 82 Stockholm Besöksadress: Tullgränd 4 Kontaktperson: Christina Eurén Teleon: 08-545 292 40 Teleax: 08-650 68 36 E-post: ornamn.eternamn@mi.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Teleon: 019-17 63 38 E-post: ornamn.eternamn@scb.se A.6 Uppgitsskyldighet Uppgitsskyldighet öreligger enligt lagen om den oiciella statistiken (SFS 2001: 99) och enligt MI:s öreskriter (SCB-FS 2001: 8). A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter I myndigheternas särskilda verksamhet ör ramställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). A.8 Gallringsöreskriter Inga krav inns på långtidsarkivering av månadsstatistik. Blanketter gallras ortlöpande eter två år. Primär- och bearbetad data inns i SCB:s databas sedan 1996 och sparas där så länge som behov inns av materialet. A.9 EU-reglering
ES/LA 2009-04-29 4(21) EU beslutade år 1998 om en regulation gällande bl.a. den kortperiodiska lönestatistiken, Short Term Indicators. Statistiken regleras r.o.m. 1999 av denna. Fr.o.m. år 2002 levereras uppgiter till Eurostat. A.10 Syte och historik KLP:n har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn uppdelat eter standard ör svensk näringsgrensindelning (SNI) 2007, avdelningar B till S exkl. O. Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning 25-33 exkl. 31 och 32). Orsaken till att industrin undersöks på en inare nivå beror på gammal tradition med långa tidserier samt att EU intresserar sig rämst av statistik rån industrin. Löner ör arbetare inom industrin har redovisats kvartalsvis alltsedan 1940-talet. Statistiken byggdes ut 1991 då hela den privata sektorn ör arbetare och tjänstemän började undersökas. Undersökningen övergick till att bli en månadsundersökning i januari 1996 och vid samma tidpunkt upphörde löner ör arbetare inom industrin att vara en egen undersökning. Fr.o.m. 2001 ansvarar Medlingsinstitutet (MI) ör den oiciella lönestatistiken. SCB producerar statistiken på uppdrag av MI under 2009. A.11 Statistikanvändning Statistiken i KLP:n används rämst som underlag ör ekonomisk analys och konjunkurbedömningar. Undersökningen visar hur lönenivån örändras över tiden inom olika branscher och totalt sett inom den privata sektorn. Statistikanvändare är bl.a. Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, universitet och högskolor, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och enskilda öretag. Uppgiterna i KLP:n utgör även underlag ör annan statistik som produceras av SCB, t.ex. labour cost index, arbetskostnadsindex, nationalräkenskaperna och konsumentprisindex. A.12 Uppläggning och genomörande Undersökningen genomörs med ett urval av öretag en gång per månad. Insamlingen av uppgiter sker via webb- eller postenkät. Inkommet material registreras och bearbetas, och presenteras två månader eter undersökningsmånadens slut (undantag januari där presentationen sker tre månader eter undersökningsmånadens slut). A.13 Internationell rapportering SCB levererar Short-Term Statistics (STS) enligt Rådsörordning 1165/98 och Labour Cost Index (LCI) enligt Kommissionsörordning No 1216/2003 och Parlaments- och rådsörordning No 450/2003. Rapporteringen sker via Stadium en gång per kvartal. A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar Medlingsinstitutet ansvarar ör eventuella örändringar.
ES/LA 2009-04-29 5(21) B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning KLP:n har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn uppdelat eter SNI, avdelningar B till S exkl. O. Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning 25-33 exkl. 31 och 32). B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Statistiken i undersökningen redovisas i orm av genomsnittliga månadslöner ör tjänstemän och genomsnittliga timlöner ör arbetare. För arbetare redovisas även uppgiter om antal anställda och arbetade timmar samt andel övertid. För samtliga variabler utom andel övertid redovisas örändringen rån motsvarande månad öregående år. 1.1.1 Objekt och population Målpopulationen i undersökningen utgörs av öretag/arbetsställen inom privat sektor som har minst em anställda enligt SCB:s öretagsdatabas (FDB). Med öretag inom privat sektor avses handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska öreningar, stitelser och ideella öreningar. Till privat sektor räknas även aktiebolag som ägs av stat och kommun. Målpopulationen består av två delar; arbetare och tjänstemän. Som arbetare deinieras anställda tillhörande LO:s avtalsområde. Som tjänstemän deinieras anställda tillhörande SACO/TCO:s avtalsområde samt anställda med medarbetaravtal. Som anställda deinieras personal med marknadsmässig lönesättning i åldern 18-64 år. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda i utrikes sjöart samt betinganställda ingår ej i undersökningen. 1.1.2 Variabler 1.1.2.1 Insamlade variabler ör tjänstemän Heltidspersoner Antal tjänstemän omräknade till heltidspersoner. Arbetade timmar Totala antalet av samtliga tjänstemäns aktiskt utörda arbetstimmar (tidlönsoch ackordstimmar inklusive övertids- och skittimmar, betald restid, gång- och väntetid). Övertidstimmar Övertid på tidlön och ackord som enligt avtal är övertid eller betalas som övertid.
ES/LA 2009-04-29 6(21) Överenskommen månadslön Överenskommen månadslön, oavsett arbetstidens omattning, innan eventuella avdrag och tillägg. Rörliga tillägg Provision, tantiem, premielön, ristående skittillägg och ob-tillägg. Antal anställda tjänstemän Samtliga anställda tjänstemän inklusive permitterade och tjänstemän i arbetskonlikt. Sjuklön Utbetald sjuklön ör redovisningsperioden, avseende arbetsgivarperioden (dag 2 t.o.m. 14). Löneökningar Uppgit om största delen av antalet anställda tjänstemän ått löneökningar på grund av att de centrala eller lokala avtalen ör innevarande år har gått igenom. 1.1.2.2 Beräknade variabler ör tjänstemän Genomsnittlig månadslön exklusive rörliga tillägg m.m. Beräknas som kvoten mellan överenskommen månadslön dividerat med antal heltidspersoner. Genomsnittlig månadslön inklusive rörliga lönetillägg m.m. Beräknas som kvoten mellan överenskommen månadslön plus rörliga tillägg dividerat med antal heltidspersoner. 1.1.2.3 Insamlade variabler ör arbetare Arbetade timmar Totala antalet av samtliga arbetare aktiskt utörda arbetstimmar (tidlöns- och ackordstimmar inklusive övertids- och skittimmar, betald restid, gång- och väntetid). Övertidstimmar Endast betald övertid redovisas som övertidstimmar. Lönesumma För timavlönade: Utbetald lön öre skatteavdrag svarande mot arbetade timmar, tidlön, ackordslön, ackordskompensation (ast lönebelopp per tidsenhet då ackord/prestationslönearbete inte erbjuds), ackordsöverskott, risktillägg, smutstillägg m.m., skittillägg, skitormstillägg (vid skitarbete då veckoarbetstiden är kortare än veckoarbetstid vid dagarbete), övertidstillägg och motsvarande övertidstillägg, övertidsersättning ör timavlönade arbetare, väntetidsersättning, tillägg ör obekväm arbetstid, restid och gångtid.
ES/LA 2009-04-29 7(21) För månadsavlönade: Överenskommen månadslön, oavsett arbetstidens omattning, innan eventuella avdrag och rörliga tillägg. Övertidstillägg Övertidstillägget speciiceras ör angiven månad (grundlönen ör övertiden tas ej med). Antal anställda arbetare Samtliga anställda arbetare inklusive permitterade och arbetare i arbetskonlikt. Sjuklön Utbetald sjuklön ör redovisningsperioden, avseende arbetsgivarperioden (dag 2 t.o.m. 14). 1.1.2.4 Beräknade variabler ör arbetare Genomsnittlig timlön exklusive övertid Beräknas som kvoten mellan den totala beräknade lönesumman dividerat med summa arbetade timmar. Genomsnittlig timlön inklusive övertid Beräknas som kvoten mellan den totala beräknade lönesumman plus övertidstillägg dividerat med summa arbetade timmar. Omräkning av asta vecko-/månadslöner Omräkningen av asta vecko-/månadslöner görs av SCB maskinellt. Metoden ör omräkningen sker enligt nedanstående: 1) Samtliga arbetares vecko-/månadslöner summeras 2) Samtliga arbetares arbetstid per vecka/månad summeras 3) Beräknad timlön = Summa vecko-/månadslöner (Punkt 1) / Summa arbetstid (Punkt 2) 4) Beräknad lönesumma ör utörda arbetstimmar = Beräknad timlön aktiskt utörda arbetstimmar under perioden. 5) Den totala beräknade lönesumman ör utörda arbetstimmar = beräknad lönesumma + summa rörliga lönetillägg ör perioden. 6) Genomsnittlig timlön ör arbetad tid = Den totala beräknade lönesumman ör perioden / Summa utörda arbetstimmar ör perioden. Löneökningar Uppgit om största delen av antalet anställda arbetare ått löneökningar på grund av att de centrala eller lokala avtalen ör innevarande år har gått igenom. 1.1.3 Statistiska mått De statistiska mått som rämst presenteras i KLP:n är genomsnittliga månads-
ES/LA 2009-04-29 8(21) och timlöner. Uppgiterna är preliminära under tolv månader eter kalendermånadens slut. Eter tolv månader astställs de deinitiva genomsnittliga månadsoch timlönerna. Det innebär att det kan tillkomma ytterligare löneökningar i orm av retroaktiva löneutbetalningar under perioden. Mindre justeringar kan också göras p.g.a. ytterligare inkomna blanketter. Genomsnittlig månadslön exklusive rörliga tillägg (Tjänstemän) M e = W H Där: M e = Genomsnittlig månadslön, preliminär W = Överenskommen månadslön, ör öretag H = Antal heltidspersoner, ör öretag Genomsnittlig månadslön inklusive rörliga tillägg exklusive övertidstillägg (Tjänstemän) M i = ( W + R H ) M i = Genomsnittlig månadslön, preliminär W = Överenskommen månadslön, ör öretag R = Rörliga tillägg (exkl. övertidstillägg), ör öretag H = Antal heltidspersoner, ör öretag Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg exklusive övertidstillägg (Arbetare) ( W R ) A + T = Där: T = Genomsnittlig timlön, preliminär W = Beräknad lönesumma, ör öretag R = Rörliga tillägg (exkl. övertidstillägg), ör öretag A = Arbetade timmar, ör öretag
ES/LA 2009-04-29 9(21) Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg inklusive övertidstillägg (Arbetare) ( W + R Ö ) A + T = Där: T = Genomsnittlig timlön, preliminär W = Beräknad lönesumma, ör öretag R = Rörliga tillägg (exkl. övertidstillägg), ör öretag Ö = Övertidstillägg, ör öretag A = Arbetade timmar, ör öretag 1.1.4 Redovisningsgrupper För samtliga branscher inom den privata sektorn redovisas skattningarna på bokstavsnivå. I redovisningen slås även näringsgrenar som tillhör industrin ihop (avdelning B + C). Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning 25-33 exkl. 31 och 32). 1.1.5 Reerenstider Reerenstid är kalendermånad. 1.2. Fullständighet Inte aktuellt. B.2 Tillörlitlighet 2.1 Tillörlitlighet totalt Då sytet med undersökningen i örsta hand är att mäta lönenivåer och örändringsskattningar av dessa kan skattningarna ör övriga redovisningsvariabler ör arbetare, dvs. andel övertid, arbetade timmar och antal anställda vara av något sämre kvalitet än löneskattningarna. De resultat som presenteras är vanligtvis behätade med viss osäkerhet. Det inns elkällor som mer eller mindre påverkar säkerheten. Dessa elkällor är täckningsel, urvalsel, mätel och bortallsel. Det bör även observeras att genomsnittslönernas örändringstal mellan två år påverkas av lera aktorer. Faktorer som påverkar örändringarna kan t.ex. vara avtalsenliga löneörhöj-
ES/LA 2009-04-29 10(21) ningar, avtalens längd, löneglidning och strukturella örändringar i arbetskraten. 2.2 Osäkerhetskällor Osäkerheten beror på lera komponenter, se avsnitt 2.2.2. 2.2.1 Urval För varje undersökningsmånad används det urval som dras i november 2008. Urvalsdragningen genomörs som ett stratiierat slumpmässigt urval utan återläggning av öretagen i urvalsramen. Stratum byggs upp av näringsgren (SNI) och storleksklass. För att bestämma stickprovsstorleken i undersökningen används Neymanallokering. Urvalet ör 2009 består av 5 645 öretag. 2.2.2 Ramtäckning Mellan tidpunkten då urvalsramen upprättas (november 2008) och undersökningsperioderna sker ortlöpande örändringar av öretag/arbetsställen. Arbetsställen nybildas, slås samman, delas eller upphör helt. Den dynamiska undersökningspopulationen överensstämmer inte helt med målpopulationen, varör täckningsel uppstår. Undertäckning utgörs av de öretag som inte inns med i urvalsramen men som har anställda arbetare och/eller tjänstemän, exempelvis nybildade öretag. Undertäckning kan uppträda enligt öljande: -nyetablerade öretag och som därör inte anns med i urvalsramen. -öretag tillhörande undersökningspopulationen men som inte har uppgit om antal anställda i FDB. -öretag tillhörande undersökningspopulationen med elaktig sektorkod i FDB och som därmed hamnat utanör urvalsramen. Undertäckningsobjekt går i regel inte att deiniera. Övertäckning utgörs av de öretag som inns i urvalsramen men som saknar arbetare och/eller tjänstemän. Övertäckning kan uppträda enligt öljande: -öretaget saknar anställda hela året. -öretaget tillhör ej privat sektor. -öretaget är i konkurs. -säsongsvis vilande öretag. -tillälligt vilande öretag. -öretag som redovisas via annan redovisningsenhet. För ett bortallsobjekt går det i allmänhet inte att avgöra om det är ett övertäckningsobjekt eller ej varör det kan innas en del okänd övertäckning. 2.2.3 Mätning Uppgiterna som ligger till grund ör KLP:n samlas in via webb- eller postenkät (se bilaga 1 och 2). Mätel beror huvudsakligen på att uppgitslämnaren har lämnat elaktiga uppgiter, p.g.a. exempelvis missuppattningar. Ingen speciell mätelsstudie har utörts. Vissa öretag har svårt ör att redovisa variabeln övertidstillägg enligt SCB:s instruktioner. Orsaken till detta är att det i deras avtal inte inns någon uppdel-
ES/LA 2009-04-29 11(21) ning av övertidsersättningen i grundlön och övertidstillägg. Detta medör att dessa öretags övertidstillägg överskattas i redovisningen. För att kompensera ör detta har SCB skapat en modell som räknar ner övertidstillägget ör dessa öretag. 2.2.4 Svarsbortall Vid bortall används imputering med hjälp av senast kända uppgiter, dvs. det antas att örändringarna ör en redovisningsenhets uppgiter mellan två månader är små. Saknas imputeringsunderlag görs bortallskompensation i orm av rak uppräkning inom stratum, vilket bygger på antagandet att bortallet kan betraktas som slumpmässigt inom stratum. Det ovägda bortallet var i genomsnitt 14,1 % ör arbetare och 11,4 % ör tjänstemän under 2008 och det storleksvägda bortallet var i genomsnitt 4,1 % ör arbetare och 3,8 % ör tjänstemän. 2.2.5 Bearbetning Inkommet material registreras och granskas. Granskningen sker i huvudsak maskinellt där redovisningsenhetens värden jämörs mot öregående månads värden och mot vissa astställda gränsvärden, se bilaga 3. Blanketter som har stora avvikelser måste rättas upp eller godkännas trots avvikelsen. Innan upprättning sker tas kontakt med uppgitslämnaren ör att å en bekrätelse på att uppgiterna är korrekta. 2.2.6 Modellantaganden Populationen som undersöks består av öretag/arbetsställen som har minst em anställda enligt FDB. Ingen uppräkning görs ör de mindre öretagen (de med mindre än em anställda). För skattningar av typen medelvärde kan antagandet göras att medelvärdet är ungeär detsamma ör öretag med mindre än em anställda som ör större öretag. Detta gör att skattningar av typen medelvärde kan tolkas ör att gälla ör samtliga öretag. Skattningar av typen totaler gäller enbart ör den population som undersöks, dvs. ör populationen som består av öretag med minst em anställda. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått anges ör samtliga skattningar ör både arbetare och tjänstemän i orm av 95-procentiga konidensintervall kring skattningarna. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens Undersökningen är månatlig r.o.m. januari 1996. 3.2 Framställningstid Framställningstid ör varje kalendermånad under året beräknas till cirka nio veckor. För januari är ramställningstiden ytterligare yra veckor, totalt cirka 13 veckor.
ES/LA 2009-04-29 12(21) 3.3 Punktlighet Publicering sker enligt publiceringsplan ör serien Sveriges oiciella statistik. Publiceringsplanen inns utlagd på SCB:s webbplats, http://www.scb.se/pages/publishingcalendarstartpage 259921.aspx. B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämörbarhet över tiden Timlöner ör arbetare inom industri (avdelning B+C i SNI 2007) har redovisats enligt SNI 69 sedan 1973 och är direkt jämörbara över tiden med öljande örändringar: 1991 togs unktionella öretag bort rån populationen, dvs. öretag med näringsgren skild rån industri men med arbetsställen inom industri, vilket innebar att ungeär två procent av populationen togs bort. omläggningen till SNI 92 r.o.m. 1994 medörde stora örändringar inom vissa delbranscher men resultaten är i princip direkt jämörbar på totalnivå ör den privata sektorn och gruv- och tillverkningsindustrin. år 2004 övergick undersökningen att redovisas enligt SNI 2002. Resultaten ör industrin är helt jämörbara på totalnivå jämört med SNI 92. rån och med januari 2009 redovisas undersökningen uppdelat eter näringsgrensindelningen SNI 2007. Vid omläggningen till SNI 2007 lyttade örlagsverksamhet rån tillverkningsindustri till tjänstenäringarna samt ett antal andra mindre örändringar skedde inom industrin. Trots örändringarna är resultaten i princip på totalnivå jämörbara ör industrin. Övergången till SNI 2007 har även medört ett stort antal örändringar jämört med den tidigare versionen SNI 2002 ör näringsgrenar utanör industrin. Bland de viktigaste örändringarna är: ny avdelning ör inormations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utirån den gamla indelningen med öretagstjänster ny avdelning ör miljöaktiviteter ny avdelning ör kultur, nöje, ritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter ändrade principer ör klassiicering av reparationsverksamhet 4.2 Jämörbarhet mellan grupper SCB producerar motsvarande konjunkturlönestatistik ör den statliga, primärkommunala och landstingskommunala sektorn, vilket redovisas i Statistiska meddelanden ör respektive undersökning, serie AM. I den primärkommunala och landstingskommunala sektorn beräknas genomsnittlig månadslön utirån överenskommen lön. För den privata och statliga sektorn tas hänsyn till rörliga tillägg när genomsnittlig månadslön räknas ram. SCB producerar även årligen lönestrukturstatistik ör arbetare och tjänstemän inom privat sektor (SLP). KLP:n utgår rån summerade löneuppgiter ör hela öretag/arbetsställen medan SLP:n utgår rån individuppgiter. Vid jämörelse mellan dessa två undersökningar måste olikheter i begrepp och deinitioner
ES/LA 2009-04-29 13(21) beaktas. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Undersökningen ger tillsammans med bl.a. Konsumentprisindex (KPI) och Arbetskostnadsindex (AKI) underlag ör löne- respektive avtalsörhandlingar. B.5 Tillgänglighet och örståelighet 5.1 Spridningsormer Statistiken publiceras i SM serien AM38 på SCB:s webbplats, http://www.scb.se/am0101. Resultaten rån KLP:n inns även inlagda i Sveriges statistiska databaser (SSD), http://www.ssd.scb.se, där tabelluttag kan göras eter näringsgren (SNI) ör ett antal variabler. I SCB:s indikatorer publiceras även KLP:n, http://www.scb.se/pages/list 259729.aspx. 5.2 Presentation SM publikationen, AM38, omattar 23 sidor som består av text, tabeller och diagram. Statistiken på SCB:s webbplats redovisas i orm av text, tabeller och diagram. 5.3 Dokumentation Undersökningen inns dokumenterad i SCB:s dokumentationsmall SCBDOK, som går att nås via SCB:s webbplats http://www.scb.se. 5.4 Tillgång till primärmaterial De redovisade primäruppgiterna rån enskilda uppgitslämnare är sekretesskyddade liksom uppgitslämnarnas organisationsnummer. SCB utör på beställning specialbehandlingar av primärmaterialet. Forskare, utredare m.l. kan eter prövning å tillgång till avidentiierat material ör egen bearbetning. 5.5 Upplysningstjänster, tn 019-17 63 38, e-post: ornamn.eternamn@scb.se Rol Högqvist, tn 019-17 64 04, e-post: ornamn.eternamn@scb.se vid Enheten ör löner och arbetskostnader, SCB, 701 89 Örebro.
ES/LA 2009-04-29 14(21) Bilaga 1, Blankett
ES/LA 2009-04-29 15(21) Bilaga 2, Vägledning
ES/LA 2009-04-29 16(21)
ES/LA 2009-04-29 17(21)
ES/LA 2009-04-29 18(21)
ES/LA 2009-04-29 19(21) Bilaga 3, Granskningsvillkor UG = Undre Gräns och OG = Övre Gräns Testnr UG OG Meddelande A01 5 31 Antal dritsdagar i perioden understiger 5 eller överstiger 31 A02 15 31 Antal dritsdagar i aktuell månad understiger 15 eller överstiger 31 A03 0 0 Någon variabel inns ör timavlönade men antal dritsdagar under perioden eller månaden saknas A04 0 0 Någon variabel inns ör timavlönade men antal arbetade timmar saknas A05 0 0 Någon variabel inns ör timavlönade men lönesumma saknas A06 0 0 Övertidstimmar ör tim- eller månadsavlönade redovisas men inte motsvarande övertidstillägg A07 0 0 Övertidstillägg ör tim- eller månadsavlönade redovisas men inte motsvarande övertidstimmar A08 0 200 Övertidstillägget överstiger 200 kr/timme ör tim- och/eller månadsavlönade A09 0 0 Någon variabel inns ör månadsavlönade men överenskommen månadslön saknas A10 0 0 Någon variabel inns ör månadsavlönade men arbetstimmar enligt avtal saknas Någon variabel inns ör månadsavlönade men aktiska arbetstimmar saknas A11 0 0 A12 0 0 Retrodatum elaktigt angivet ör timavlönade A13 0 0 Retrodatum elaktigt angivet ör månadsavlönade A14 0 0 Retrolön tim- eller månadsavlönade inns men något av motsvarande datum saknas A15 0 50 Utbetald retrolön överstiger 50% av utbetald lönesumma A16 0 50 Utbetald retrolön överstiger 50% av lön enligt avtal A18 0 30 Timlönen ör timavlönade arbetare avviker rån öregående månad mer än plus/minus 30% A19 20 180 Den genomsnittliga arbetstiden ör timavlönade arbetare understiger 20 timmar eller överstiger 180 timmar A20 20 185 Den genomsnittliga arbetstiden ör månadsavlönade arbetare understiger 20 timmar eller överstiger 185 timmar A21 0 0 Uppgiter inns ör arbetare men antal anställda arbetare är noll A22 2 12 Antal arbetstimmar per dag och anställd ör timavlönade är mindre än 2 eller större än 12. A23 0 0 Någon variabel inns ör timavlönade men antal timavlönade arbetare saknas A24 0 0 Någon variabel inns ör månadsavlönade men antal månadsavlönade arbetare saknas Antal timanställda arbetare avviker rån öregående månad mer än plus/minus 50% A25 0 50 A26 70 175 Timlönen totalt är mindre än 70 kr eller större än 175 kr A27 0 50 Antal anställda arbetare är större än 50 men ingen sjuklön betalades ut A28 0 0 Antal övertidstimmar är större än totala antalet timmar A29 0 0 Lön övertid är större än totala lönen eller större än de rörliga tilläggen A30 0 0 Retrodatum tim- eller månadsavlönade inns men retrolön saknas A31 0 20 Sjuklönen överstiger 20% av utbetald timlön A32 0 20 Sjuklönen överstiger 20% av månadslönen A33 0 0 Retrobelopp lika ör tidigare period timavlönade. A34 0 0 Retrobelopp lika ör tidigare period månadsavlönade. A35 0 0 Retrobelopp lika ör månad 07 timavlönade. A36 0 0 Retrobelopp lika ör månad 07 månadsavlönade. A37 0 0 Värden saknas. A38 0 50 Faktiska timmar är mindre än hälten av timmar enligt avtal A39 0 0 Slutperioden ör den retoaktiva utbetalningen år ej vara samma som aktuell månad.timavlönade.
ES/LA 2009-04-29 20(21) A40 0 0 Slutperioden ör den retoaktiva utbetalningen år ej vara samma som aktuell månad.månadsavlönade A41 0 50 Arbetade timmar ör månadsavlönade avviker rån öregående månad mer än plus/minus 50% A42 0 50 Lönesumma ör månadsavlönade arbetare avviker rån öregående månad mer än plus/minus 50% A43 0 20 Antal månadsanställda arbetare avviker rån öregående månad mer än plus/minus 20% A46 40 0 Övertidstillägget understiger 40 kr/timme ör timavlönade arbetare A47 40 0 Övertidstillägget understiger 40 kr/timme ör månadsavlönade arbetare A48 0 20 Faktiska timmar ör månadsavlönade arbetare överstiger timmar enligt avtal med mer än 20% A48 0 20 Faktiska timmar ör månadsavlönade arbetare överstiger timmar enligt avtal med mer än 20% A50 0 20 Antal övertidstimmar ör timavlönade arbetare>20% av antalet arbetade timmar totalt A51 0 20 Antal övertidstimmar ör månadsavlönade arbetare>20% av antalet arbetade timmar totalt sum arbetstid enligt anställningsavtal, månadsavlönade genom antal A52 130 180 måndadsavlönade < 130 eller > 180 A55 0 0 Svar ja angivet ör nytt löneavtal arbetare trots att Ja inns ör tidigare månad A56 0 0 Uppgit om löneavtal ör arb saknas eller är elaktig. Värdena J(=Ja), N(=Nej) och blankt eter J är godkända. B=båda. T01 0 0 Heltidspersoner ej angivet T02 0 0 Någon variabel inns ör tjänstemän men överenskommen månadslön saknas T03 0 0 Någon variabel inns ör tjänstemän men arbetstimmar anligt avtal saknas T04 0 0 Någon variabel inns ör tjänstemän men aktiska arbetstimmar saknas T05 0 0 Övertidstimmar ör tjänstemän redovisas men inte motsvarande övertidstillägg T06 0 0 Övertidstillägg ör tjänstemän redovisas men inte motsvarande övertidstimmar T07 150 180 Summa arbetstid enligt anställningsavtal genom antal heltidtjänster är mindre än 150 eller över 180 T08 0 0 Uppgiter inns ör tjänstemän men antal anställda tjänstemän är noll T09 0 0 Rörliga tillägg större än månadslönen T10 0 0 Retrodatum elaktigt angivet T11 0 0 Retrolön inns men något av motsvarande datum saknas Genomsnittlig månadslön ör tjänstemän avviker rån öregående månad T12 0 10 mer än plus/minus 10% Genomsnittlig månadslön totalt understiger 15 000 kr eller överstiger 40 000 kr T13 15000 40000 T14 0 50 Utbetald retrolön överstiger 50% av ordinarie månadslön T15 0 0 Antal heltidspersoner är större än antal anställda tjänstemän T16 0 50 Antal anställda tjänstemän är större än 50 men ingen sjuklön betalades ut T17 0 30 Mer än 3 anställda tjänstemän per heltidstjänst T18 0 0 Retrodatum inns men retrolön saknas T19 0 0 Någon variabel inns ör tjänstemän med kända timmar men antal dito tjm saknas Antal anställda tjänstemän med känd arbetstid avviker rån öregående månad mer än plus/minus 20% T20 0 20 T21 0 20 Sjuklönen överstiger 20% av månadslönen T22 80 230 Timlönen understiger 80 kr eller överstiger 230 kr. T23 0 20 Faktiskt arbetade timar överstiger timmar enligt avtal med mer än 20% T24 0 20 Antal övertidstimmar ör tjm med tim. > 20 % av antalet arbetade timmar. T25 0 20 Lön övertid är större än de rörliga tilläggen. T26 0 240 Övertidstillägget överstiger 240 kr/timmen ör tjm med tim. T27 0 0 Retrobelopp samma som öregående månad. T28 0 0 Retrobelopp samma som ör månad 07.
ES/LA 2009-04-29 21(21) T29 0 20 Antal övertidstimmar ör samtliga tjänstemän>20% av antalet arbetade timmar totalt T30 0 50 Arbetade timmar totalt avviker rån öregående månad mer än plus/minus 50% T32 0 0 Antal övertidstimmar är större än totala antalet timmar T33 0 50 Faktiska timmar är mindre än hälten av timmar enligt avtal T34 0 0 Slutperioden ör den retroaktiva utbetalningen år ej vara samma som aktuell månad. T35 80 0 Övertidstillägget understiger 80 kr/timme ör tjänstemän med kända timmar T36 0 0 Värden saknas T37 0 5 Avtalade timmar ör tjm med kända timmar delat med antal heltidstj. avviker rån öregående månad mer än plus/minus 5% T38 65 190 Den genomsnittliga arbetstiden ör tjänstemän med kända timmar understiger 65 timmar eller överstiger 190 timmar T40 0 0 Svar ja angivet ör nytt löneavtal tjänstemän trots att Ja inns ör tidigare månad T41 0 0 Uppgit om löneavtal ör tjm saknas eller är elaktig.