2212339 NATURVÄRDESINVENTERING UTMED E22, FJÄLKINGE-GUALÖV, SKÅNE LÄN Sweco Environment AB Sandra Broström Granskning: Gundula Kolb Sweco
Sammanfattning Sweco har i uppdrag av Trafikverket att upprätta vägplan och förfrågningsunderlag för totalentreprenad inklusive byggplatsuppföljning för E22 på sträckan Fjälkinge-Gualöv inom Kristianstad och Bromölla kommun, Skåne län. Planerade åtgärder syftar till att höja trafiksäkerheten på E22. Som en del av underlaget till vägplanen har en naturvärdesinventering genomförts. Naturvärdesinventeringen (NVI) har genomförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Inventeringen har genomförts i en avgränsad korridor som följer dagens sträckning av E22. Korridoren har avgränsats med anledning av planerade åtgärder. En NVI har genomförts med översiktlig detaljeringsgrad av Ekologgruppen under 2015, samt en fladdermusinventering under samma år. Inventeringsområdet är beläget på Kristianstadslätten med dess sandiga och bördiga jord. Jordbruk är den vanligaste markanvändningen. Därefter följer trädplanteringar med företrädesvis tallplanteringar. Utifrån tidigare underlag kan konstateras att naturmiljön i området hyser viktiga habitat för fladdermöss vilket styrks av den rika fladdermusfaunan. Vid fladdermusinventeringen 2015 hittades 10 arter varav tre är rödlistade. I inventeringsområdet ingår flera viktiga biotoper, däribland grova och gamla träd samt öppna stråk i skogsmiljöer som utgör viktiga jaktstråk för fladdermös. Vattenmiljöer saknas, vilket annars är viktiga källor till insekter för fladdermössen. Vid inventeringen identifierades 32 naturvärdesobjekt, 10 biotoper som omfattas av generellt biotopskydd samt tre värdeelement och flera skyddsvärda träd. Fyra naturvårdsarter observerades; skogsalm, ask, svartkämpar och tallticka (belägen precis utanför inventeringsområdet). Bland naturvärdesobjekten har två objekt högt naturvärde, 8 har påtagligt naturvärde och 21 har visst naturvärde. Objekten med högt naturvärde består av en enkelsidig allé utmed Trolle-Ljungbyvägen med gamla ädellövträd med stora barksprickor samt en dubbelradig askallé vid Gualöv. Alléerna bedöms utgöra mycket goda jaktstråk och boplatser för fladdermöss. Den vanligaste biotopen bland naturvärdesobjekten är tallplanteringar med uppvuxet buskskikt med framförallt hassel. Ädellöv förekommer frekvent i inventeringsområdet, både med spridda förekomster, i ädellövskogar och i alléer. De vanligaste ädellövträden som påträffades är lönn, ask, ek och lind. Även alm förekommer. Biotoperna som omfattas av generellt biotopskydd består av alléer, stenmurar och en åkerholme (solitärt träd i jordbruksmark). Värdeelementen som identifierats består av öppna stråk som är lämpliga jaktstråk för fladdermöss. De skyddsvärda träden utgörs av solitära skogsalmar och sälg samt askallén vid Gualöv.
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Lokalisering 4 3 Metod 4 3.1 Avgränsningar 5 3.2 Naturvårdsarter 6 4 Resultat 6 4.1 Generell beskrivning av inventeringsområdet 6 4.2 Befintliga områdesskydd och sedan tidigare kända naturvärden 7 4.2.1 Naturvårdsarter 8 4.3 Naturvärden 9 4.4 Naturvårdsarter 9 4.5 Generellt biotopskydd 10 4.6 Värdeelement 13 4.7 Skyddsvärda träd 15 5 Källor 15 Bilagor Bilaga 1: Objektskatalog
1 Bakgrund Sweco har i uppdrag av Trafikverket att upprätta vägplan och förfrågningsunderlag för totalentreprenad inklusive byggplatsuppföljning för E22 på sträckan Fjälkinge-Gualöv inom Kristianstad och Bromölla kommun, Skåne län. Planerade åtgärder syftar till att höja trafiksäkerheten på E22. Som en del av underlaget till vägplanen krävs att förekommande naturvärden identifieras och beskrivs. Under tidigare skede har en utredningskorridor studerats där även en naturvärdesinventering (NVI) utförts med översiktlig detaljeringsnivå (Ekologgruppen 2015). Arbetet har lett till avgränsning av en mindre utredningskorridor. Föreliggande rapport har syftat till att inventera och redovisa förekommande naturvärden i denna korridor. 2 Lokalisering Inventeringsområdet är beläget i Kristianstads och Bromöllas kommun, Skåne län. Inventeringsområdet utgörs av en korridor utmed E22 på sträckan Fjälkinge-Gualöv (Figur 1). Korridoren har definierats utifrån planerade åtgärder. Figur 1. Översikt över inventeringsområdet. 3 Metod Syftet med naturvärdesinventeringen (NVI) var att bedöma det aktuella områdets naturvärden, det vill säga områdets betydelse för biologisk mångfald, på fältnivå. Detta innebär att en genomgång av tillgängligt material, ortofoto m.m. genomförs innan
fältarbetet påbörjas. Som underlag har följande kartverktyg använts: Skogens pärlor (Skogsstyrelsen), Skyddad natur (Naturvårdsverket), Webbgis (Länsstyrelsen i Skåne län), Trädportalen samt tidigare naturvärdesinventering (Ekologgruppen 2015). Där utöver har uttag gjorts från Artdatabanken av skyddsklassade samt rödlistade arter. De definitioner som används utgår från svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). Fältinventeringen utfördes på nivå medel (se Tabell 1) under maj 2017 av Sandra Broström. Följande tillägg ingick i inventeringen: naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd, detaljerad redovisning av artförekomst samt fördjupad inventering av jätteträd. Det översiktliga resultatet av inventeringen redovisas i föreliggande rapport. Samtliga naturvärdesobjekt redovisas i Bilaga 1. Vid klassificering av naturvärdena användes de klasser som anges i SS 199000:2014 enligt tabell 2. Definition av skyddsvärda träd utgår från Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004). Med särskilt skyddsvärda träd menas jätteträd (grövre än 1 m i diameter i brösthöjd), mycket gamla träd (över 200 år för gran, tall, ek och bok, för övriga trädslag över 140 år), samt grova hålträd (grövre än 40 cm i brösthöjd med väl utvecklad hålighet). Tabell 1. Detaljeringsgrader för fältinventering enligt SS 199000:2014. Detaljeringsgrad Översikt Medel Detalj Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras En yta av 1 ha eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd på 100 m eller mer och en bredd på 2 m eller mer. En yta av 0,1 ha eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller med och en bredd på 0,5 m eller mer. En yta av 10 m2 eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Tabell 2. Naturvärdesklasser enligt SS 199000:2014. NVI detaljeringsgrad medel Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde Viss positiv betydelse för biologisk mångfald 3.1 Avgränsningar Inventeringsområdet avgränsades med hänsyn till det område som kommer att påverkas av planerade åtgärder, se Figur 1.
3.2 Naturvårdsarter Naturvårdsarter omfattar juridiskt skyddade arter, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar s.k. gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv (Naturvårdsverket 2015). Som ett underlag har uttag av rödlistade och skyddsklassade arter gjorts från Artdatabanken. Sökningen hos Artdatabanken avgränsades till inventeringsområdet, se Figur 1. Skyddsklassning av arter sker av Artdatabanken för att skydda fynd av vissa känsliga arter, fynd vilka annars hade visats öppet i Artportalen. Skyddsklassningen berör arter som bl.a. är känsliga för förföljelse, insamling av ägg, jakt eller störning pga ökad besöksfrekvens. Det finns fem klasser varav 1 är öppen visning och 5 högsta skyddsklass, där fynd diffuseras till rutor om 50x50 km. Uttag av skyddsklassade arter kan bland annat göras av konsult som underlag vid naturvärdesinventeringar. I samband med uttaget förbinder sig konsulten att ej öppet sprida information av skyddsklassade arter. I rapporten anges rödlistade arter tillsammans med en förkortning av sin rödlistekategori. Se Tabell 3 nedan för sammanställning av rödlistans kategorier samt deras förkortning. Tabell 3. Rödlistans kategorier. De arter som uppfyller kraven för någon av nedanstående kategorier benämns som rödlistade. Kategorierna CR, EN samt VU benämns även som hotade. Källa: Artdatabanken 2015. Förkortning EX RE CR EN VU NT Kategori Utdöd Nationellt utdöd Akut hotad Starkt hotad Sårbar Nära hotad 4 Resultat 4.1 Generell beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet är beläget öster om Kristianstad och följer E22 mellan Fjälkinge och Gualöv. Området kring Kristianstad omfattar en varierande terräng med såväl slättlandskap som urberg, däribland Fjälkinge backe vid Fjälkinge och Balsberget ca 10 km norr om Kristianstad. Inom inventeringsområdet är terrängen i huvudsak flack.
Ett stort stråk med isälvssediment löper i nord-sydlig riktning mellan Fjälkinge och Gualöv, från Nyvång ner till Åhus. Precis öster om inventeringsområdet löper ytterligare ett stråk med isälvssediment i nordöstlig riktning från Vanneberga till Bromölla. Berggrunden domineras av kalksten. Jordarterna är i huvudsak sandiga med inslag av morän, lera och silt. Jorden i inventeringsområdet är mycket bördig, vilket tillsammans med en lämplig odlingszon ger goda förutsättningar för jordbruk. Markanvändningen inom inventeringsområdet domineras av jordbruk, där utöver förekommer också stora arealer med tallplanteringar. Områden som lämnats till mer fri utveckling hyser framförallt lövskog där de ädla trädslagen lönn, lind och ask utgör ett vanligt inslag. Även ren ädellövskog förekommer, särskilt i området mellan östra infarten till Fjälkinge och Bäckaskogs västra infart. Söder om Drottningtorp är Trolle-Ljungeby slott beläget. Slottet präglar naturmiljön i närområdet vilket medför en koncentration av alléer och ekhagar. Endast delar av alléerna ingår i inventeringsområdet, dock är närheten till dessa gamla kulturmiljöer mycket positiva för biologisk mångfald lokalt vilket också påverkar naturvärdena i inventeringsområdet. 4.2 Befintliga områdesskydd och sedan tidigare kända naturvärden En naturvärdesinventering på översiktlig nivå har genomförts i ett tidigare skede i projektet (Ekologgruppen 2015). Inventeringen hade då ett större inventeringsområde än det som har definierats i föreliggande rapport. Den tidigare NVI som genomförts identifierade 34 naturvärdsobjekt, varav fyra fördes till klass 2 (högt naturvärde), fem till klass 3 (påtagligt naturvärde) samt 25 till klass 4 (visst naturvärde). De högsta naturvärdena var bygatemiljö vid Snedstigen/Gärdsgårdsvägen, en allé längs Trolle-Ljungbyvägen, en askallé vid Gualöv samt Pestbacken. Området vid Snedstigen/Gärdsgårdsvägen ingår ej i nuvarande utredningsområde. Pestbacken är en sandrygg bevuxet med tallskog och utgör idag ett naturvårdsområde. Pestbacken är lokaliserad precis utanför inventeringsområdets östra del och har därför ej ingått i föreliggande rapport. I samband med den översiktliga naturvärdesinventeringen genomfördes även en fladdermusinventering. Inventeringen gav fynd av 10 olika arter inom det dåvarande inventeringsområdet. Bland de ovanliga arterna finns barbastell VU, sydfladdermus EN och fransfladdermus VU. Särskilt artrikt var området vid Trolle-Ljungebyvägen. Utmed vägen finns en lång dubbelsidig allé som bildar en lövtunnel, vilket utgör ett utmärkt jaktstråk för fladdermöss. Inom inventeringsområdet över allén till en enkelsidig allé med ett antal gamla lövträd. Närheten till Trolle-Ljungby slott med dess kulturmiljö är positiv för de fladdermöss som förekommer inom inventeringsområdet, bl.a. med avseende på de omfattande alléerna med gamla träd samt gamla hus. Dessa biotoper utgör mycket goda jaktstråk och yngelkammare samt övervintringsplatser.
4.2.1 Naturvårdsarter Följande arter har rapporterats in till Artportalen från inventeringsområdet (2017-05-23). Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlistekategori Fraxinus excelsior Ask EN Adoxa moschatellina Desmeknopp NT Alyssum alyssoides Grådådra VU Larus argentatus Gråtrut VU Helichrysum arenarium Hedblomster VU Bacotia claustrella Klocksäckspinnare NT Regulus regulus Kungsfågel VU Galeopsis ladanum Mjukdån NT Ulmus glabra Skogsalm CR Harpalus anxius Smal frölöpare NT Dryocopus martius Spillkråka NT Megachile lagopoda Stortapetserarbi NT Thymus pulegioides Stortimjan VU Epidalea calamita Strandpadda VU Phellinus pini Tallticka NT Pulsatilla vulgaris subsp. vulgaris Vanlig backsippa VU Buglossoides arvensis var. arvensis Vit sminkrot NT Rubus vestitus f. albiflorus Vitt rundbladsbjörnbär NT Odontites vernus Åkerrödtoppa NT Philonthus lepidus NT Ask och skogsalm utgör de mest hotade arterna i ovanstående lista. Arterna hotas av sjukdomar som ej kan kontrolleras och som kommer att leda till att mycket stora delar av dessa populationer kommer att försvinna. Utöver ovanstående arter finns fyra skyddsklassade arter rapporterade. Arterna rapporteras muntligen inom projektorganisationen och redovisas ej i denna rapport. Fladdermöss förekommer frekvent i utredningskorridoren. Fladdermusinventeringar har genomförts under 2015 samt 2017. Särskilt artrik är området kring Trolle- Ljungbyvägen/Knutehusvägen med 9 arter. Även området kring Snedstigen/EKO är artrikt med sex arter. Bland de ovanliga och rödlistade arterna hittades barbastell och sydfladdermus. Inga kolonier hittades vid inventeringen, dock indikerar flygtiden att det kan finnas kolonier vid ovan nämnda lokaler. De strukturer som är viktiga för fladdermössen utgörs av öppna stråk i täta skogar som fladdermössen nyttjar som jaktstråk. Dessa stråk är markerade som värdeelement, se kapitel 4.6. Fladdermössen bedöms ej påverkas negativt av planerade åtgärder utmed E22, tvärtom kan tillkomsten
av lokalvägar och gångvägar genom annars täta skogar tillföra fler jaktstråk för fladdermössen. För detaljerad information om fladdermöss i området hänvisas till rapporten Inventering av fladdermusfaunan längs E22, Fjälkinge-Gualöv, Kristianstad och Bromölla kommuner (Gerell 2017). 4.3 Naturvärden Den vanligaste biotopen i området är tallplanteringar med uppvuxet buskskikt med framförallt hassel. Ädellöv förekommer frekvent, både med spridda förekomster, i ädellövskogar och i alléer. De vanligaste ädellövträden som påträffades är lönn, ask, ek och lind. Även alm förekommer. Inom inventeringsområdet har 31naturvärdesobjekt identifierats. Av dessa har 1 naturvärdesklass 2, 9 har naturvärdesklass 3 och 21 har naturvärdesklass 4. Objektet med högt naturvärde består av en enkelsidig allé utmed Trolle-Ljungbyvägen med gamla ädellövträd med stora barksprickor. Till naturvärdet hör även rik förekomst av fladdermöss samt hotade fladdermusarter som barbastell och sydfladdermus. Bland objekten med påtagligt naturvärde finns en sandmiljö, samt skogsmiljöer bestående av bokskog, ädellövskog och blandskog. Bland objekten med visst naturvärde utgörs merparten av tallplanteringar med uppvuxet buskskikt med bärande buskar och hassel. Bland klass 4 finns även stenmurar, alléer och blandskogar. Samtliga naturvärdesobjekt beskrivs utförligt i Bilaga 1. 4.4 Naturvårdsarter I tabell 4 redovisas de naturvårdsarter som har identifierats i inventeringsområdet vid fältinventeringen. Naturvårdsarter omfattar juridiskt skyddade arter, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar s.k. gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s artoch habitatdirektiv (Naturvårdsverket 2015). Tabell 4. Naturvårdsarter funna vid inventeringen. Latinskt namn Svenskt namn Naturvärde Ulmus glabra Skogsalm Rödlistad CR Fraxinus excelsior Ask Rödlistad EN Plantago lanceolata Svartkämpar Typisk art för vissa ängar (Natura 2000 Silikatgräsmarker) Phellinus pini Tallticka Signalart. Belägen direkt utanför inventeringsområdet vid objekt 24. Utöver de arter som kan klassas som naturvårdsarter enligt ovanstående definition bör nämnas knytling. Knytling hittades på två lokaler i utredningsområdet. Knytling är värdväxt för den hotade knytlingsäckmalen (rödlistad som sårbar). Knytlingsäckmal finns
endast på ett fåtal lokaler i Sverige, varav tre återfinns i Skåne. Samtliga lokaler i Skåne är belägna i närheten av Kristianstad, varav den närmaste i Gualöv. Närheten till de kända fynden av knytlingsäckmal är betydande då malens flygförmåga är begränsad och de rör sig över relativt små områden. Knytling är mycket känslig för igenväxning och är typisk för torra, sandiga marker så som gamla järnvägsstationer och andra grus- och sandområden som utsätts för regelbundet slitage om motverkar igenväxning. 4.5 Generellt biotopskydd Nio områden omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 11 b miljöbalken. Biotoperna består av stenmurar och alléer i jordbruksmark. Flera av alléerna står på jordvallar och hyser gamla träd. Tabell 5. Biotoper som omfattas av generellt biotopskydd, funna vid inventeringen. ID Biotop/Beskrivning Foto GB1 Allé/Trädrad av popplar i jordbruksmark GB2 GB3 Allé/Björkallé mellan jordbruksmark och E22 Stenmur/Stenmur mellan skog och jordbruksmark Foto saknas Foto saknas
GB4 Allé/Allé med lönn och ask utmed väg/cykelväg och trädgård GB5 Allé/Askallé utmed grusväg vid Gualöv GB6 Allé/Allé med lind, ask, lönn, tysklönn utmed Trolle- Ljungbyvägen
GB7 Stenmur/Stenmur utmed grusväg på jordbruksmark GB8 Allé/Trädrad med lövträd på jordvall i jordbruksmark GB9 Allé/Trädrad på jordvall i jordbruksmark samt utmed E22. I jordbruksmark lövträd, utmed E22 främst gran och tall. GB10 Åkerholme (solitär björk) Bild saknas
GB11 Stenmur/Belägen mellan jordbruksmark och skog 4.6 Värdeelement Tre värdeelement har identifierats. Värdeelement utgör strukturer som är positiva för biologisk mångfald men som i sig själva inte utgör ett naturvärdesobjekt. Värdeelementen består av öppna stråk i annars tät skog. Stråken utgör mycket goda jaktstråk för fladdermöss då skogarna erbjuder en god insektsproduktion. Detta bedöms särskilt värdefullt med anledning av den rika fladdermusfaunan i området.
Tabell 6. Värdeelement funna vid inventeringen. ID Värdeelement Foto V1 Fd ledningsgata samt grusväg på Jarls fure V2 Öppet stråk mellan äldre skog och ungskog samt en grusväg vid Ekohallen V3 Gångväg vid Bäckaskog
4.7 Skyddsvärda träd Tre skyddsvärda solitära träd har identifierats. Träden utgörs av en grov sälg i skogslandskapet och två gamla skogsalmar. Sälgen finns i skogen väster om Ekohallen. Skogsalmarna finns i skogsområdet vid Trolle-Ljungby/Drottingtorp. Sälgen har bedömts som värdefull då gamla sälgar idag är en bristvara till följd av rationalisering i jord- och skogsbruk. Sälg utgör en mycket viktigt pollenresurs tidigt på våren och är värdväxt för en mängd organismer under sin livstid. Skogsalm utgör ett värdefullt träd då arten är starkt hotad av almsjukan. Arten är idag akut hotad enligt svenska rödlistan. Äldre alm blir allt mer ovanlig i landskapet, varför de enskilda äldre almarna bedöms som särskilt värdefulla. Där utöver utgör askarna i allén vid Gualöv särskilt skyddsvärda träd. Asken hotas av askskottssjukan och är idag listad som starkt hotad enligt svenska rödlistan. Askarna i allén har uppnått hög ålder och förefaller vara friska vilket är ovanligt idag. 5 Källor Skyddad natur, http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Skogens pärlor, https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ Trädportalen, http://www.tradportalen.se/ Artdatabanken, uttag av rödlistade och skyddsklassade arter. 2017-05-23. Ekologgruppen, 2015. Naturvärdesinventeringen. Väg E22 Fjälkinge-Gualöv, ny motorväg. Projektnummer: 146388. Naturvårdsverket, 2004. Åtgärdsrpogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Rapport 5411.
repo001.docx 2015-10-05 1(1) NS \\semmafs001\projekt\2212\2212339\000\3_genomforande\35_arbetsmaterial\miljö\naturmiljö\genomförande\rapport nvi e22_sensan 20170908.docx